Med rötterna i problembaserad inlärning är Challenge Based Learning (CBL) en pedagogisk metod som genom bland annat samarbete och användning av tillgänglig teknik utmanar eleverna att lösa verkliga problem. En slogan för CBL är lokala lösningar på på globala problem.
Mark Nichols
Mark Nichols är en av utvecklarna av CBL och jag hade nöjet att under två dagar få bekanta mig med metoden under hans ledning tillsammans med ett tjugotal lärare och lärarfortbildare från Danmark, Sverige och Finland. Teori varvades med mycket praktik. Vi jobbade gruppvis enligt metoden, vilket nu efteråt känns som det fiffigaste och mest naturliga sättet att lära sig om metoden.
Att beskriva metoden i detalj låter sig inte göras i ett kort blogginlägg, men nedan listar jag huvudpunkterna. Jag använder de engelska begreppen eftersom det inte finns vedertagna svenska begrepp.
- Utgångspunkten är en Big Idea – något stort ämnesområde som hälsa, miljö eller utbildning.
- Essential Questions ställs för att utröna vad som är viktigt att veta om Big Idea. Exempel på sådana frågor om hälsa kunde vara: Är elever mer stillasittande idag än tidigare? Hur påverkas elever av för lite motion? Hur motiverar man elever att röra på sig?
- Ur frågorna ovan kommer man fram till The Challenge. Den skall formuleras som en realistisk utmaning som kan leda till en lösning som går att pröva. På temat hälsa och stillasittande elever kunde utmaningen lyda: Att få alla elever i skolan att röra mer på sig.
- Guiding Questions formuleras för att hjälpa en att komma fram till vad man behöver veta för att kunna komma fram till en lösning på problemet. I vårt exempel kunde det vara: Vad motiverar elever att röra på sig? Vilka aktiviteter lockar flest elever?
- För att komma fram till svar på frågorna i fjärde punkten listar man Guiding Activities för varje fråga, alltså sätt att ta reda på svaren till frågorna. Det kan vara att intervjua experter, genomföra enkäter eller söka information på nätet eller i böcker. Kanske man gör en enkät bland elever i skolan vad det skulle vilja delta i för aktiviteter på rasterna.
- Aktiviteterna leder fram till Guiding Resources, pålitliga och säkra källor och resurser som är användbara i jakten på en lösning.
- Nu har utmaningen fått sin Solution, något som gör att förverkliga i skolan eller samhället. I vårt fall kunde det kanske vara danslektioner på rasterna, någon sorts motionstävling mellan klasserna eller att bjuda in olika föreningar att hålla rastaktiviteter i skolan.
- Implementation – lösningen implementeras och testas en viss tid. Data samlas in.
- Insamlad data ligger som grund för Evaluation där slutsater dras och presenteras överskådligt.
- Reflection – eleverna reflekterar över vad de lärt sig, både vad gäller stoffet och processen.
Utgående från faktorer som elevernas ålder, stoff och tillgänglig tid anpassas metoden för att passa situationen. Till exempel kan läraren bestämma en eller flera av de tre första punkterna eller vilken form lösningen skall ha – en plansch, film eller kanske ett spel. De mest kreativa och nyskapande lösningarna lär man dock få om man låter eleverna arbeta helt fritt och förutsättningslöst med att hitta sin lösning.
Jag tror att CBL kan användas helt eller till valda delar i den fenomenbaserade undervisning som kommer i och med den nya läroplanen 2016. Metoden är elevaktiverande och tränar även den digitala kompetensen. Eleven står i centrum, får jobba med autentiska problem och lösa dem med läraren som handledare och coach mer än läraren som sitter inne med de rätta svaren.
En video om hur CBL användes i en skola i Australien för att hjälpa offer för översvämningar i Nya Zeeland: https://vimeo.com/23582085
Läs mer om CBL: https://www.challengebasedlearning.org/