SETT 2015 (”Scandinavian Educational Technology Transformation”) beskrivs som Skandinaviens största mässa och konferens inom det moderna och innovativa lärandet. Mera information om konferensen finns på adressen http://www.settdagarna.se/. I år hölls SETT 14-16 april i Kistamässan utanför Stockholm och en liten grupp från Vasa övningsskola deltog under två av dagarna.

Vi vill här i korthet dela med oss av några reflektioner från konferensen. Texterna nedan är utdrag från en längre reflektion som du gärna kan del av i detta dokument!

Modernt och innovativt lärande?
Digitaliseringen är numera vardag. Men vi behöver ha ett kritiskt förhållningssätt till appar och verktyg så att vi kan ta till oss det som fungerar bra för lärandet samtidigt som vi kan göra oss av med eventuell barlast som står i vägen för modernt lärande. Det blev tydligt på SETTS att fokus nu ställs på lärandet (ej digitaliseringen) och på skolutveckling (ej teknik). Nyckelord som nämndes av flera föreläsare var vikten av synliggörandet av lärprocessen och kompetenserna, samt kollaborativt lärande som en naturlig arbetsform för modernt lärande ’där digitaliseringen gör tänkandet till en aktivitet som inte längre är enbart personlig’ (citat Jacob Möllstam, årets Trevor Dolan stipendiat).

De studerande bör ges möjlighet att bli producenter i stället för att vara enbart konsumenter. Vår uppgift som lärare är utveckla meningsskapande aktiviteter för aktivt, kreativt och innovativt lärande. Genom att jobba publikt och journalistiskt lär de studerande sig att kritiskt granska olika källor.

Källor och lärarroll
Det är vi lärare som själva måste besluta vilka tekniska hjälpmedel vi och de studerande använder i skolan. Läroplanen (den svenska syftar Kristina Alexandersson på här, men det gäller också den finska) ger oss stöd för detta. Vi lärare har de kunskaper som krävs för att hantera detta eftersom verktygen skall vara beroende av stoffet. Vi måste se till de mål, innehåll (stoff) och värderingar som läroplanen innehåller och konstatera att tekniken bara är ett verktyg för att jobba med dessa. Kristina lyfter slutligen fram några viktiga kunskaper som eleverna behöver:
• att lära sig att lära
• att förstå teknikens möjligheter och begränsningar
• att lära sig att kritiskt granska (ta gärna en titt på Kristinas guide för källkritik)
• att vara människor i den digitala vardagen

Sociala medier
Under SETT dagarna lyftes sociala medier upp som tema av ett flertal föreläsare. Sociala medier har under de senaste åren blivit en del av de flesta elevers, studerandes och lärares liv. Därför påverkar också sociala medier arbetet i skolan på olika sätt, både som verktyg för lärande och allmänt fenomen.

Magnus Blixt, lärare och föreläsare (http://www.blixtgordon.se/), var t.ex. en av föreläsarna som starkt talade för att lärare borde använda sociala medier för att skaffa sig ett “utvidgat kollegium”. Han menade att sociala medier, kanske främst Twitter, hjälper honom i hans läraryrke genom att han kan bygga nätverk och föra dialog med andra lärare och experter inom utbildning.

Vi som deltog i SETT 2015 och reflekterat över vår resa är:

Diane-Christine Blusi
Ulla Granfors
Mikael Lax
Andreas Sundstedt
Camilla Söderback

EDDA Norden is a network for Nordic and Baltic Higher Art Education institutions. EDDA network includes 12 partners from all the Nordic, and from two Baltic counties. EDDA network’s goals are to increase Nordic and Baltic collaboration and develop contemporary in the field of teachers’ education.

Åbo Academy is one of the partner universities and participated in a meeting in Copenhagen in March 2015. The aim of the meeting was to develop internship for art students in culture institutions in EDDA partner countries. Art teacher Minna Rimpilä, representing Vasa övningsskola and PhD Hannah Kaihovirta from Åbo Academy participated in the meeting.

Senaste vecka 15-16 januari hölls Dialog 2015 seminariet och mini-mässan i Mariehamn, Åland. I år var första året Dialog-seminariet hölls två dagar och det riktade sig främst till lärare, skolledare, skoldirektörer och tjänstemän inom undervisningssektorn. Programmet för seminariet hittas här!

Undertecknad deltog som representant för DiDiDi-projektet (www.dididi.fi) och presenterade projektet under torsdagen samt höll en workshop med rubriken ”Digital dialog i klassrummet” under fredagen. Utöver detta hann jag också delta i det övriga programmet och här nedanför plockar jag fram några saker som jag tog med mig från dagarna på Åland.

Lära sig lära
Andreas Lindqvist, 29 år, finlandssvensk och Kuopiobo, inledde hela konferensen med att berätta sin egen fascinerande och händelserika livsberättelse, med mycket motgång men även med framgång. Han beskrev sig själv så här: ”Själsligt som Snusmumriken, till naturen som Peter Pan och nyfiken som Nicke Nyfiken. En pojke, som likt Pippi Långstrump, alltid gått sina egna vägar och som ända sen liten velat rädda världen”.

Denna mycket begåvade man kände sig dålig i grundskolan. Han kände att skolsystemet ville trycka honom genom ett hål för att forma honom som alla andra. Till slut var det en lärare på högstadiet som insåg att Andreas behövde lära sig på sitt eget sätt och gav honom mera frihet. Han fick frihet att använda dator och jobba mycket med film.

Idag är han företagare, nybakad student och multiaktiv studerande. Han har hittat sitt sätt att lära och de viktigaste ingredienserna i hans lärande är webbresurserna http://ankisrs.net/, http://youtube.com, https://www.khanacademy.org/ och http://opetus.tv/ samt  det att han alltid studerar stående.

Andreas menade att en av skolans viktigaste uppgifter är att ”varje elev ska hitta sitt eget sätt att lära”. Lyckas vi med detta i vår skola?

Andreas Lindqvist berättar om hur han alltid studerar stående.

Programmering i skolan
Linda Mannila, från Åbo Akademi, höll en föreläsning med rubriken ”Programmering i grundskolan—vad hur och varför?”. Programmering kommer in i den nya läroplanen LP2016 och många undrar säkert varför detta är viktigt i skolan. Vi vill ju inte att alla ska bli programmerare!

Linda beskrev det så att vi idag inte endast lever i en fysisk värld utan på samma gång i en digital (osynliga) värld, som har stor betydelse för våra liv, hur vi lever och fungerar. En utvidgad omvärld helt enkelt. Genom att lära sig och förstå programmering skapas förhoppningsvis en delaktighet och allmänbildning som behövs i denna utvidgade omvärld.

Linda menade att kodning och programmering ofta används som synonymer, men programmering är så mycket mer än kodning. Jämför t.ex. med matlagning och att skapa ett nytt recept. Receptet är det färdiga programmet (som innehåller kod), men för att komma fram till receptet behövs mycket arbete (problemlösning, planering, utvärdering osv.). Detta tänk kan kallas datalogiskt tänkande (computational thinking) och är ett begrepp som har börjat användas i anslutning till programmering i skolan.

Det finns röster som höjs för att datalogiskt tänkande kunde var den fjärde baskompetensen förutom att läsa, skriva och räkna. Vad tycker du?

Linda Mannila beskriver hur man kan lära sig grunderna i programmering redan i F-2 t.ex. med en Bee-Bot.

Fem tips för framtiden
Som avslutning på Dialog 2015 talade Thomas Fürth från Kairos Future i Sverige. Kairos Future företag och organisationer att förstå och forma sin framtid genom trend- och omvärldsanalys, innovation och strategi. Thomas gav alla deltagare ”Fem tips för framtiden”, nämligen:

”Räkna med global utjämning
Till skillnad från Kina kommer nya tillväxtländer inte behöva investera samma resursers för att bygga upp sina utbildningssystem. Access till undervisning i världsklass finns online.

Planera för nya lärometoder
En växande massa av fritt tillgängliga och all mera högkvalitativa utbildningsresurser online är något som morgondagens lärarroll kommer att förhålla sig till.

Vårda dina mjuka kompetenser
I takt med att inlärning av tydligt avgränsade kunskaper kan automatiseras så ökar värdet av mer komplexa färdigheter och samarbetsförmåga.

Vänj dig vid att bli testad
Utbildningsmarknaden blir brokigare, betyg och examensbevis blir svårare att utvärdera. Digitala verktyg gör det enkelt och billigt att stämma av kunskap. Räkna med att prov och tester kommer att bli tongivande vid rekrytering.

Lär dig engelska
Om det inte redan var fallet så gäller det ännu mer i framtiden. Engelskan kommer framöver att bli nyckeln till en hel värld av global högkvalitativ online-undervisning.”

Är det här framtiden och hur påverkar det i så fall vår skola?

/Andreas Sundstedt