SETT 2018 (”Scandinavian Educational Technology Transformation”) beskrivs som Skandinaviens största mässa och konferens inom det moderna och innovativa lärandet. Mera information om konferensen finns på adressen http://www.settdagarna.se/. I år hölls SETT 11-13 april i Kistamässan utanför Stockholm och en liten grupp från Vasa övningsskola deltog under två av dagarna.

Vi vill här i korthet dela med oss av ett urval av det vi fick ta del av under mässan.

Lärarens och lärandets roll i en digitaliserad skola – Björn Sjöden, FD

Björn Sjöden är kognitionsvetare och lektor i utbildningsvetenskap vid Halmstads universitet. Till SETT mässan var han inbjuden av nationalencyklopedin för att prata om läraren och lärandets roll i en digitaliserad skola. Sjöden konstaterade i sin föreläsning att lärarna måste lära sig att sålla bland allt digitalt material som finns på nätet. De tillgängliga digitala verktygen är väldigt många, men ingen lärare har tid att gå igenom till exempel de över 200 000 appar som finns tillgängliga inom området utbildning på app store. Lärare kan inte förväntas kunna allt men nog förväntas kunna gör produktiva val då det gäller vilka digitala verktyd man använder i klassen.

Sjöden ville inte direkt ge råd om vilka digital verktyg man bör använda men visade ändå hur några verktyg, som han tyckte var bra, fungerade. Verktygen som nämndes var Bettys brain, magiska trädgården och posterlet. Dessa verktyg har enligt Sjöden följande gemensamma nämnare.

• de är digitalt funktionella
• de är pedagogiskt agnostiska (de meddelar inte nödvändigtvis vad som är rätt och fel)
• de innehåller klara strategier för lärande oberoende av ämne
• de kombinerar flera olika sätt att lära sig

Att digitaliseringen verkligen är här är ett faktum. Sjöden konstaterade att det i den senaste undersökningen av internetvanor kunnat påvisas att 100 % av alla 12-15 åringar i Sverige nu använder youtube som en del av sitt lärande i sin vardag. Målet för både lärare och elever bör vara att gå från Know how till Understand why.

Ökad elevaktivitet med digitala verktyg – Patricia Diaz

Patricia Diaz berättade hur hon använder olika digitala verktyg för att höja elevaktiviteten i klassrummet och för att skapa mer interaktiva moment under lektionerna. Förutom sina favoritverktyg hon talat om tidigare, Kahoot, Socrative, Padlet, Quizlet och Mentimeter, nämnde hon också Quizalize och Quizizz.

Vidare behandlade hon också följande responsverktyg:

• Classroom screen: ett gratis verktyg som hon använder för synliggörande av mål, tid etc.
• Whiteboard.fi: t.ex Låt alla elever svara på frågan med mini-whiteboards
• Meetingwords: kollaborativ öppen yta för kollaborativt skrivande; varje deltagare får egen färg.
• Flipgrid: liknar Padlet, men en videoplattform för diskussion och presentation. Eleven lämnar in sina bidrag i videoform.

Ny bok utkommer hösten 2018:  Digitala verktyg för språkutvecklande undervisning, Patricia Diaz.

Läsning i ett digitalt samhälle – Jenny Edwardsson

Jenny Edwardsson, lärare och författade, talade om att förändrade läsvanor är ett faktum – vi läser allt mer digital text. Hon menade att det i skolan är viktigt att utgå från de läspraktiker som eleverna ingår i på sin fritid. Vidare talade hon om att läsning av digitala texter kräver:

1) grundläggande läsförmåga
2) förmåga att förstå och tolka olika modaliteter(menyer, hyperlänkar, bilder)  Egen fundering: fragmentisering, genreblandning
3) hantera tekniken (vilken webbläsare ska användas)
4) navigera (sökstrategier, återvändsgränder)
5) källkritisk förmåga (källtillit?)

Jenny beskrev också THIEVES som är en metod för att utöka läsförståelsen i texter.  THIEVES går ut på att förhandsgranska texten innan själva läsningen sker. THIEVES är en förkortning/akronym av:

T =  title (titel)
H = headings (rubriker/överskrifter)
I = introduction (introduktion/inledning)
E = every first sentence in a paragraph (varje första mening i varje stycke)
V = visuals and vocabulary (bilder/grafik och ord)
E = end of chapter questions (frågorna i slutet av kapitlen)
S = so what?/summary (sammanfattning)

IKT – hur får man det att hända i klassrummen? – Mats Jonsson och Daniel Norrman, Grindtorpsskolan i Botkyrka kommun.

För ett antal år sedan fick Grindtorpsskolan datorer till eleverna – men inte mycket hände. Mats och Daniel poängterade vikten av att höja lärarnas IKT kompetens så att de digitala verktygen blir en naturlig del av undervisningen.

Man kom att utgå från följande frågor:

• Vart ska vi ?
• Vad står det i läroplanen om IKT?
• Vad ska eleverna kunna i olika årskurser?
• Vad kan man göra i klassrummet för att lära eleverna?
• Vilket stöd behöver lärarna?

I Grindtorpsskolan ansåg man att det är mycket viktigt att alla lärare besitter grundläggande IKT kompetens. Så småningom kom man därför att utveckla CAPI (Comprehensive Analysis of Proficiency in ICT) som är ett mätverktyg för IKT-kompetens.

”Det kan användas av organisationer eller individer för att sätta mål eller mäta nuvarande kompetensnivå – en utvecklingstrappa. När man lär sig saker så är det fördelaktigt att bryta ner kunskapen i mindre delar. Den centrala komponenten i CAPI är en lång lista över bänkmärken (milstolpar) för IKT-kompetens. Listan är indelad i kategorier och nivåer med stegrande svårighetsgrad. Förutom CAPI-testet så innehåller den här webbsidan också övningar som kan utveckla IKT-kompetens från förskolan och uppåt.”

CAPI med tillhörande material för både elever och lärare verkar vara en intressant helhet för utvecklingen av IKT-kompetens i skolor och kommuner. Materialet är fritt att använda och utveckla, så därför kunde skolledare, tutorlärare och IT-pedagoger även i Svenskfinland  gärna bekanta sig med det.

Joachim Hofman
Tina Liljeblad
Kristina Skjäl
Andreas Sundstedt

För några veckor sedan fick jag möjligheten att delta i konferensen ”Effektivare matematikundervisning” i Stockholm tack vare Svenska Tekniska Vetenskapsakademin och Åbo Akademis resestipendium.

Hjärna = gener x jävlar anamma
Torkel Klingenberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet, föreläste om barnhjärnans utveckling och träning av matematik. I hans föreläsning påvisade han att alla barn kan lära sig matematik, det kan bara kräva variationer i hur mycket tid och ansträngning man lägger ner. Han lyfte fram GRIT som betydande för framgång, inte bara talang och gener. Ordet myntades av den amerikanska psykologen Angela Duckwoth och betyder kortfattat att man har ett driv eller jävlar anamma. Det handlar vidare om en förmåga att hålla fast vid långsiktiga mål och att inte ge upp vid motgångar. Det positiva är också att GRIT går att träna!

Klingenberg lyfte fram vikten av att:

• uppmuntra och värdera GRIT
• informera barn om rätt sorts träning
• ge krävande feedback
• uppmuntra till ”flexible mindset”
• se störra sammanhang

Kort kan man säga att ”flexible mindset” handlar om tron på att ens egna förmågor är något som kan förändras. För att uppmuntra flexible mindset i klassrummet är det viktigt att ge beröm för prestation, strategi och ansträning i stället för ”medfödd begåvning”.

Klingenberg hänvisade till filmen Austins butterfly,

Klingenberg har tillsammans med Pekka Räsänen och Ola Helenius utvecklat appen ”Vektor” för att träna arbetsminne, taluppfattning via tallinjen samt problemlösning och spatial förmåga. Vektor är baserat på forskning om tidig matematikinlärning. Det är en lekfull och engagerande app som passar barn utan matematiska förkunskaper och barn med 1-2 års skolgång bakom sig. Programmet är uppbyggt så att man tränar ca 30 minuter varje dag i 8 veckor. Studier visar att träningen med Vektor kan förbättra barns tidiga matematikförståelse med framsteg motsvarande den förbättring som man ser under ett helt år för barn i den åldern.

http://cognitionmatters.org/se/vektor/

Kanske något för våra förskolor?

”De flesta eleverna lär sig att räkna – inte att förstå matematik”
Ovan är ett citat från Wiggo Kilborns föreläsning kring ” Stöttning av svaga elever i matematikundervisningen ”. Kilborn lyfte vikten av att eleverna har resonemangsförmåga. Han påtalade vidare att han sällan ser detta i klassrum.  Han påtalade att matematikundervisningen i skolorna tränar på fel saker som ofta leder till låsningar som ”Vet inte, kan inte, har ingen aning”.  Han lyfte fram vikten av att diskutera matematiken med variation och att lyfta fram den grundläggande förståelsen. Resonera och kommunicera matematik och låt eleverna köpa in sig på bättre strategier.

Per Berggren och Maria Lindroth, lärare i Botkyrka, lyfte fram praktiska organisationsmodeller som de använt in sin undervisning:

• EPA (tänkt själv, prata med din bänkkamrat, vänd er till ett annat par)
• Gruppdiskussioner med sändebud
• ”Springlärare” och ”Sittlärare” (två lärare på en större grupp)

På www.matematikinspiration.se har Berggren och Lindroth publicerat rika matematikuppgifter som är fria att använda i undervisningen.

”Många lärare tror att matematik handlar om att räkna, men det handlar om att tänka”
Singapore Math sprids över hela världen.  Idag är metodiken väletablerad i USA och Kanada, samt i många länder i Asien, Sydamerika och Europa.  Singapore math har sin utgångspunkt i Singapores kursplan i matematik. Som vi redan vet, placerar sig eleverna från Singapore i topp i matematik i interationella undersökningar som PISA och TIMMS.

I Singapore Math lägger man stor vikt vid att skapa förståelse för matematikens grunder i ett tidigt stadium. Med det vill man att eleverna ska få en djupare förståelse för centrala begrepp och områden snarare än att lära sig regler och procedurer utantill. Detta kräver, enligt Singapore Math, ett nytt sätt att tänka kring hur vi organiserar undervisningen.

Det som framförallt skiljer Singapore Math är att det har en strukturerad plan för undervisningen, med en textbok och en övningsbok. Undervisningen utgår alltid från ett rikt problem som löses i grupp. Modellen bygger på konkreta exempel och visuella representationer som kopplas till mer abstrakta uppställningar.

Jag frågade föreläsarna efter föreläsningen om de känner till om någon använder denna metod i Finland. Det skulle vara intressant att följa en grupp som använder detta läromedel och se noggrannare på likheter och skillnader.  Vad de visste används det inte ännu i sin helhet i någon skola i Finland. Tag gärna kontakt med mej om du hör om någon, jag skulle vara intresserad av att besöka den skolan.

Citatet ovan är ett citat av dr Yeap från Singapore math.

Kort introduktion till Singapore math:

Jag fick ta del av många flera föreläsningar och alla gav mej något. Jag kan säga att jag fick en riktig ”matematikboost”! Jag vill avsluta med att koppla tillbaka till rubriken. Jonas Hall, ”the Mad Mathematician”, påstod att vi tack vare den tekniska utvecklingen lever i ”Matematikens guldålder” jämförbar med antiken eller renässansen.

Anna Wullf

Forskningskonferens om estetiska ämnen e17 i Umeå, Sverige.

Syftet med konferensen är att samla forskare, lärare och doktorander i estetiska ämnen och skapa en arena för samverkan, underlätta en gemensam överblick samt skapa möjligheter att dryfta frågeställningar, uppmärksamma skillnader respektive likheter och därmed skapa nätverk för framtida forskning inom fältet.

Konferensens teman var:

• Dimensioner av tyst kunnande
• Kunskap och bedömning
• Genus och makt
• Förkroppsligar kunnande, kommunikation och gestaltning
• Policy och framtid

Den inledande Keynoten hölls av Professor Liora Bresler (University of Illinois) som har en lång erfarenhet inom estetisk forskning. Hon diskuterade lärandets olika dimensioner ur ett estetiskt perspektiv.

Det som tydligt framkom under konferensen är lärarnas och lärarutbildares gemensamma oro över att de estetiska ämnens status och roll marginaliseras inom lärarutbildningen och i ett vidare perspektiv ger det negativa effekter hos lärarna på fältet. Studerandes och de nyexaminerade lärares brister i de estetiska ämnens didaktik och praktik står i kollisionskurs med aktuell forskning som påvisar att de estetiska ämnena utvecklar många färdigheter eleverna behöver i sin vardag.

Som jag ser det är styrkan i den finländska lärarutbildningen att examensordningen i Finland bygger på läroplanen (jfr Sverige) vilket självfallet har en positiv effekt i lärarnas yrkesroll i vårt land. Dessutom inverkar övningsskolans praktiker på att lärarna får undervisa estetiska ämnen under sin studietid och får professionell handledning och vägledning.

Undertecknad presenterade ett pilotprojekt tillsammans med Hannah Kaihovirta (Helsingfors universitet) med rubriken ”Det går inte att beskriva i ord – om virtuell verklighet och blandad lärmiljö i bildkonstundervisning”.

Det multilitterära projektet baserar sig på boken om den Lille Prinsen och utmynnar i VR-reality vid Experience Lab (ÅA) och 3D arbete i bildkonstsalen vid lärarutbildningen (ÅA). I projektet deltog sex elever från åk 5-6 i Vasa övningsskola. Hela projektet är dokumenterat som forskningsdata.

Bildkonstlektor Johan Vikström (Vasa övningsskola och Åbo Akademi) diskuterade i sin tur bildkonstundervisningens upplägg och innehåll i Finland under rubriken ”Den visuella kulturens multilitteracitet”. Det var speciellt intressant att ta del av Johans diskussion om begrepp i den nya läroplanen som vi i Svenskfinland konstruerat från finskan.

Minna Rimpilä
Lektor, Vasa övningsskola

Info om projektet, bakgrund och samarbetspartners

Våren 2015 ansökte ÅA/ FPV tillsammans med Halmstads lärarhögskola och lärarutbildning inom Telemark lärarhögskola (sedan 2016 del av Högskolan I Sørøst-Norge) om finansieringsstöd för ett gemensamt projekt för att stöda utvecklingen av professionell handledning. På samtliga orter är högskolans utvecklingsarbete inom detta projekt därtill sammankopplat med en fältskola. I Vasa är det övningsskolan som bildar samarbetspart i projektet, som inom fakulteten handhas av tillämpad pedagogik med Renata Svedlin som koordinerare. Sommaren 2015 beviljades projektet en två-årig finansiering inom stödprogrammet NordPlus Horisontal och projektet pågår således fram till juni 2017.

Projektets avsikt är att stärka sambanden och koherensen mellan lärarutbildningens kursinnehåll och praktikperiodernas upplägg och genomförande. För att nå detta mål har vi skapat mötesplatser där representanter från Finland, Norge och Sverige möts och belyser arbetssätt, strukturer och problematik som är förknippade med  relationen mellan praktikperiodernas handledning och studiernas generella upplägg inom lärarutbildningen. Insyn i denna problematik når vi genom att granska handledningssamtalen i samband med lärarstuderandenas praktikperioder, genom att granska inramningen för dessa handledningssamtal samt genom att göra dokumentanalys av styrdokument och informationsdokument. De så kallade mötesplatserna utgör tillfällen där forskarna, handledarna från fakulteten och handledare från skolorna deltar på jämlik bas i ett utforskande av handledningssamtalens utformning och i tolkningen av observationerna. Dessa möten mellan forskare och praktiker (lärarhandledare från skolorna och från fakulteten) är uppskattade arbetsformer inom projektet. Inom Norge och Sverige har de kallats tvärvetenskapliga forskningscirklar och tidigare erfarenheter inom andra projekt har visat att de är givande för samtliga medverkande parter.

Under den workshop som ordnades i Vasa i november 2015 genomfördes en autentisk handledning av  studerande i skedet av avslutande praktik, med några nordiska observatörer närvarande. Vi förde också en reflekterande diskussion enligt trepartsmodell,  med studerande i slutskedet av sina studier tillsammans med handledare från övningsskolan och från fakulteten. I denna diskussion bidrog de nordiska deltagarna med frågor och inlägg. I mars 2016 ordnades den följande workshoppen på Notodden i Norge, där programmet bjöd på tre olika former för att genomföra handledningssamtal, samt gemensamma diskussioner och erfarenhetsutbyte baserat på detta. I denna workshop deltog Gun-Britt Kull-West, Annika Lassus, Renata Svedlin och Jenny Teir från ÅA och ÅA/VÖS.

Processen att gemensamt observera och analysera handledningssamtalen i diskussioner där handledarna själva ingår, stöds ytterligare genom systematiska datainsamlingar och av forskningsinsatser. I Vasa har detta bland annat handlat om fokusgruppintervjuer, och om enkäter till studerande efter genomförd praktikperio. Detta arbete är nu fortsatt på gång och här används som tillgång dels den kunskapsresurs som handledare med praktisk erfarenhet och analytiskt orienterade forskare utgör för varandra och dels de nya perspektiv som jämförelserna mellan de nordiska länderna öppnar upp .                                           .

Bland annat genomfördes ett treparts handledningssamtal med studerande i Passvik i nordnorge. Handledaren lyckades hålla i dialogen och styra diskussionen på ett välfungerande sätt trots att samtalet fördes över videonätkontakt.

Annika blev inspirerad av deltagarnas genuina intresse för processerna inom handledning. Det arbete som görs inom övningsskolan uppskattades och man ville gärna ta del av goda modeller och former för genomförandet som har en förankring i forskning.

Gun-Britt säger att det gav ett mervärde. Det är intressant att följa hur man i Norge arbetat med uppföljnigen av en ny behörig lärare under lärarens första år i yrket. Det var fint att uppleva den starka bekräftelse som de andra deltagarna gav för det arbete som görs inom ÅA lärarutbildning.

Det är spännande att arbeta på skandinaviska och att samtidigt inse att det också finns skillnader i hur vi tolkar begreppen. Workshopen gav många impulser för fortsatt arbete och också perspektiv på hur handledningsutförandet och informationen om handledning kan utvecklas.

Notodden är ett fantastiskt fint norskt landskap med härliga vyer över berg och vattendrag. Stället är ett  gammalt kulturcenter och center för energiproduktion.

Skribenter Gun-Britt Kull-West, Annika Lassus, Renata Svedlin och Jenny Teir.

SETT 2015 (”Scandinavian Educational Technology Transformation”) beskrivs som Skandinaviens största mässa och konferens inom det moderna och innovativa lärandet. Mera information om konferensen finns på adressen http://www.settdagarna.se/. I år hölls SETT 14-16 april i Kistamässan utanför Stockholm och en liten grupp från Vasa övningsskola deltog under två av dagarna.

Vi vill här i korthet dela med oss av några reflektioner från konferensen. Texterna nedan är utdrag från en längre reflektion som du gärna kan del av i detta dokument!

Modernt och innovativt lärande?
Digitaliseringen är numera vardag. Men vi behöver ha ett kritiskt förhållningssätt till appar och verktyg så att vi kan ta till oss det som fungerar bra för lärandet samtidigt som vi kan göra oss av med eventuell barlast som står i vägen för modernt lärande. Det blev tydligt på SETTS att fokus nu ställs på lärandet (ej digitaliseringen) och på skolutveckling (ej teknik). Nyckelord som nämndes av flera föreläsare var vikten av synliggörandet av lärprocessen och kompetenserna, samt kollaborativt lärande som en naturlig arbetsform för modernt lärande ’där digitaliseringen gör tänkandet till en aktivitet som inte längre är enbart personlig’ (citat Jacob Möllstam, årets Trevor Dolan stipendiat).

De studerande bör ges möjlighet att bli producenter i stället för att vara enbart konsumenter. Vår uppgift som lärare är utveckla meningsskapande aktiviteter för aktivt, kreativt och innovativt lärande. Genom att jobba publikt och journalistiskt lär de studerande sig att kritiskt granska olika källor.

Källor och lärarroll
Det är vi lärare som själva måste besluta vilka tekniska hjälpmedel vi och de studerande använder i skolan. Läroplanen (den svenska syftar Kristina Alexandersson på här, men det gäller också den finska) ger oss stöd för detta. Vi lärare har de kunskaper som krävs för att hantera detta eftersom verktygen skall vara beroende av stoffet. Vi måste se till de mål, innehåll (stoff) och värderingar som läroplanen innehåller och konstatera att tekniken bara är ett verktyg för att jobba med dessa. Kristina lyfter slutligen fram några viktiga kunskaper som eleverna behöver:
• att lära sig att lära
• att förstå teknikens möjligheter och begränsningar
• att lära sig att kritiskt granska (ta gärna en titt på Kristinas guide för källkritik)
• att vara människor i den digitala vardagen

Sociala medier
Under SETT dagarna lyftes sociala medier upp som tema av ett flertal föreläsare. Sociala medier har under de senaste åren blivit en del av de flesta elevers, studerandes och lärares liv. Därför påverkar också sociala medier arbetet i skolan på olika sätt, både som verktyg för lärande och allmänt fenomen.

Magnus Blixt, lärare och föreläsare (http://www.blixtgordon.se/), var t.ex. en av föreläsarna som starkt talade för att lärare borde använda sociala medier för att skaffa sig ett “utvidgat kollegium”. Han menade att sociala medier, kanske främst Twitter, hjälper honom i hans läraryrke genom att han kan bygga nätverk och föra dialog med andra lärare och experter inom utbildning.

Vi som deltog i SETT 2015 och reflekterat över vår resa är:

Diane-Christine Blusi
Ulla Granfors
Mikael Lax
Andreas Sundstedt
Camilla Söderback

EDDA Norden is a network for Nordic and Baltic Higher Art Education institutions. EDDA network includes 12 partners from all the Nordic, and from two Baltic counties. EDDA network’s goals are to increase Nordic and Baltic collaboration and develop contemporary in the field of teachers’ education.

Åbo Academy is one of the partner universities and participated in a meeting in Copenhagen in March 2015. The aim of the meeting was to develop internship for art students in culture institutions in EDDA partner countries. Art teacher Minna Rimpilä, representing Vasa övningsskola and PhD Hannah Kaihovirta from Åbo Academy participated in the meeting.

Senaste vecka 15-16 januari hölls Dialog 2015 seminariet och mini-mässan i Mariehamn, Åland. I år var första året Dialog-seminariet hölls två dagar och det riktade sig främst till lärare, skolledare, skoldirektörer och tjänstemän inom undervisningssektorn. Programmet för seminariet hittas här!

Undertecknad deltog som representant för DiDiDi-projektet (www.dididi.fi) och presenterade projektet under torsdagen samt höll en workshop med rubriken ”Digital dialog i klassrummet” under fredagen. Utöver detta hann jag också delta i det övriga programmet och här nedanför plockar jag fram några saker som jag tog med mig från dagarna på Åland.

Lära sig lära
Andreas Lindqvist, 29 år, finlandssvensk och Kuopiobo, inledde hela konferensen med att berätta sin egen fascinerande och händelserika livsberättelse, med mycket motgång men även med framgång. Han beskrev sig själv så här: ”Själsligt som Snusmumriken, till naturen som Peter Pan och nyfiken som Nicke Nyfiken. En pojke, som likt Pippi Långstrump, alltid gått sina egna vägar och som ända sen liten velat rädda världen”.

Denna mycket begåvade man kände sig dålig i grundskolan. Han kände att skolsystemet ville trycka honom genom ett hål för att forma honom som alla andra. Till slut var det en lärare på högstadiet som insåg att Andreas behövde lära sig på sitt eget sätt och gav honom mera frihet. Han fick frihet att använda dator och jobba mycket med film.

Idag är han företagare, nybakad student och multiaktiv studerande. Han har hittat sitt sätt att lära och de viktigaste ingredienserna i hans lärande är webbresurserna http://ankisrs.net/, http://youtube.com, https://www.khanacademy.org/ och http://opetus.tv/ samt  det att han alltid studerar stående.

Andreas menade att en av skolans viktigaste uppgifter är att ”varje elev ska hitta sitt eget sätt att lära”. Lyckas vi med detta i vår skola?

Andreas Lindqvist berättar om hur han alltid studerar stående.

Programmering i skolan
Linda Mannila, från Åbo Akademi, höll en föreläsning med rubriken ”Programmering i grundskolan—vad hur och varför?”. Programmering kommer in i den nya läroplanen LP2016 och många undrar säkert varför detta är viktigt i skolan. Vi vill ju inte att alla ska bli programmerare!

Linda beskrev det så att vi idag inte endast lever i en fysisk värld utan på samma gång i en digital (osynliga) värld, som har stor betydelse för våra liv, hur vi lever och fungerar. En utvidgad omvärld helt enkelt. Genom att lära sig och förstå programmering skapas förhoppningsvis en delaktighet och allmänbildning som behövs i denna utvidgade omvärld.

Linda menade att kodning och programmering ofta används som synonymer, men programmering är så mycket mer än kodning. Jämför t.ex. med matlagning och att skapa ett nytt recept. Receptet är det färdiga programmet (som innehåller kod), men för att komma fram till receptet behövs mycket arbete (problemlösning, planering, utvärdering osv.). Detta tänk kan kallas datalogiskt tänkande (computational thinking) och är ett begrepp som har börjat användas i anslutning till programmering i skolan.

Det finns röster som höjs för att datalogiskt tänkande kunde var den fjärde baskompetensen förutom att läsa, skriva och räkna. Vad tycker du?

Linda Mannila beskriver hur man kan lära sig grunderna i programmering redan i F-2 t.ex. med en Bee-Bot.

Fem tips för framtiden
Som avslutning på Dialog 2015 talade Thomas Fürth från Kairos Future i Sverige. Kairos Future företag och organisationer att förstå och forma sin framtid genom trend- och omvärldsanalys, innovation och strategi. Thomas gav alla deltagare ”Fem tips för framtiden”, nämligen:

”Räkna med global utjämning
Till skillnad från Kina kommer nya tillväxtländer inte behöva investera samma resursers för att bygga upp sina utbildningssystem. Access till undervisning i världsklass finns online.

Planera för nya lärometoder
En växande massa av fritt tillgängliga och all mera högkvalitativa utbildningsresurser online är något som morgondagens lärarroll kommer att förhålla sig till.

Vårda dina mjuka kompetenser
I takt med att inlärning av tydligt avgränsade kunskaper kan automatiseras så ökar värdet av mer komplexa färdigheter och samarbetsförmåga.

Vänj dig vid att bli testad
Utbildningsmarknaden blir brokigare, betyg och examensbevis blir svårare att utvärdera. Digitala verktyg gör det enkelt och billigt att stämma av kunskap. Räkna med att prov och tester kommer att bli tongivande vid rekrytering.

Lär dig engelska
Om det inte redan var fallet så gäller det ännu mer i framtiden. Engelskan kommer framöver att bli nyckeln till en hel värld av global högkvalitativ online-undervisning.”

Är det här framtiden och hur påverkar det i så fall vår skola?

/Andreas Sundstedt