Kan vi inspirera med hållbarhet?

Miniblogg – materialpaket

Hållbarhet är ett temaområde som berör oss alla men kan upplevas som abstrakt att konkretisera inom den egna undervisningen på ett ändamålsenligt sätt. Förutom ekologi så handlar det även om etiska frågor som berör oss människor såväl nära som globalt.

Därför har vi utformat ett materialpaket som du kan tillämpa i dina egna grupper.


 


Vad är Stigar och varför vill vi sporra hållbarhetsarbete?

 


 

Projektet Stigar – med lärkraft mot en hållbar livsstil förverkligades 2020-2019 i fyra kommuner: Kimitoön, Pargas, Vörå och Helsingfors. Under projektets lopp skapade de deltagande kommunerna lärstigar för hållbarhetsarbetet från småbarnspedagogiken till andra stadiet.

Lärstigarna beaktar ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet likväl som den följer upp Agenda 2030 målen och kompetens 7-förmåga till att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid.

Inom ramarna för projektet förvekligades Hållbarhetsverkstaden för att poängtera att hållbar livsstil är mer än sortering. Med denna verksamhet kunde vi engagera lågstadiebarn till en Oppfinnar-Jocke stil, där man kan skapa nytt ut gammalt och inspirera barn till att visa sin kreativitet.

 


 

Världens bästa skola – Poddpaket

Världens bästa skola – poddpaket med avsnitt om skolfrågor som berör vårdnadshavare, barn, skolpersonal, politiker och alla som är intresserade av skolan idag. 

Ni hittar hela spellistan på Soundcloud eller så kan ni bläddra bland avsnitten här.


1. VÄRLDENS BÄSTA SKOLA – Vi har ALLA superkrafter 

 Vad har stjärnkocken och Robinsonvinnaren Mikael ”Micke” Björklund och specialläraren och forskaren Maria Rönn-Liljenfeldt gemensamt?

Båda har erfarenhet av specialpedagogik och i det här avsnittet kan du bland annat höra hur man vänder en motgång till en superkraft. Vad kan du som förälder göra om du är orolig över ditt barns skolgång? Vi får också höra hur man kan jobba inom specialpedagogiken idag.  


2. VÄRLDENS BÄSTA SKOLA – Alla borde ha någon de kan lita på 

Det här avsnittet behandlar temat elevhälsa och välbefinnande. 

Nu möts Katarina Alanko (projektforskare i psykologi vid Åbo Akademi), Heikki Kurkiala (familjepsykoterapeut och speciallärare) och Anna Österberg (skolcoach) i samtal om bland annat detta.  


3. VÄRLDENS BÄSTA SKOLA – Ta tillvara dina styrkor 

Erika ”Kika” Fogelberg och Jeanette Lönn är båda klasslärare med erfarenhet av och kunskap om positiv psykologi.

Kika har utbildat inom området för Folkhälsan och Jeanette använder sig av det i sitt arbete som klasslärare. Hör Kika och Jeanette berätta om effekterna av att man arbetat med positiv psykologi i skolan och elevernas upplevelser av det.  


4. VÄRLDENS BÄSTA SKOLA – Konsten att hantera förändringar och komma igen 

 Vad handlar resiliens om egentligen? Det kommer från det latinska ordet resilire, som betyder att studsa tillbaka på något sätt.

Så egentligen kan man tänka att det är ett begrepp som handlar om det att när vi möter motgångar, utmaningar och negativa saker i vårt liv, så handlar det om vår förmåga att hantera det.  

Lyssna på våra gäster Christin Furu (projektforskare inom småbarnspedagogik vid Åbo Akademi) och Petra Bengs (enhetschef för Resurscentret Föregångarna) i samtal med Johanna Stenback. De diskuterar bland annat huruvida man alltid behöver kunna vända alla motgångar till något gott?   


5. VÄRLDENS BÄSTA SKOLA – Med barnet i centrum

Tillsammans är vi starkare, det gäller även arbetet kring elever och samarbetet mellan hem och skola. Att hitta en fungerande verksamhet där skolan och hemmet kan jobba tillsammans, att inkludera alla elever oberoende av bakgrund och hemspråk.  

Möt Petra Högnäs, projektledare vid Hem och skola, Camilla Nordberg akademilektor i socialpolitik vid Åbo Akademi och Thuy Luu, samhälls- och hälsokommunikatör i Närpes i samtal kring detta med Johanna Stenback.   


6. VÄRLDENS BÄSTA SKOLA – En respektfull dialog 

Hur ska skolan och vårdnadshavarna kommunicera med varandra? Varför är det så viktigt med goda relationer?  En respektfull dialog är grunden för en fungerande verksamhet.

I detta avsnitt diskuterar vi kommunikation, relationer och elevpåverkan. I expertpanelelen hittar vi Elli Flén som är PR-konsult, Ellen Bos som är gymnasiestuderande och Jenny Haagensen som är projektassistent inom pedagogik vid Åbo Akademi. De samtalar med Johanna Stenback. Du hör också Ulrica Taylor som fungerar som pedagogisk planerare i Korsholm.  


7. VÄRLDENS BÄSTA SKOLA – Hur ser den ut? 

I det här avsnittet får ni lyssna på i diskussionen mellan Kurt Torsell och Inger Damlin tillsammans med Johanna Stenback.

De diskuterar bland annat hur världens bästa skola ser ut men även hur vi kan ge framtidstro till barnen. De funderar kring styrkorna i det finländska utbildningssystemet och så får vi höra hur Inger och Kurt ser på den mångkulturella skolan. De ger också några råd till vårdnadshavarna.  

Kurt Torsell är direktör för den svenskspråkiga verksamheten vid Utbildningsstyrelsen och Inger Damlin är förbundsordförande för Finlands svenska lärarförbund.  


 

Läropussel 2.0 – Pedagogisk dokumentation

MINIBLOGG

Hur jobbar ni med pedagogisk dokumentation i er verksamhet? Det här har vi frågat några deltagare från fortbildningen Läropussel 2.0.

I fortbildningshelheten Läropussel 2.0 har vi som mål att stödja personal inom småbarnspedagogik att integrera lärområden i den pedagogiska verksamheten.

 

Fortbildningen finansieras av Utbildningsstyrelsen.

 

MATTErial

Matterial logo

MATTErial – en portal för elever som behöver extra utmaningar i matematik

 

Tänk dig en matematiklektion i din klass.

För eleverna Lisa och Klas är dagens uppgifter lätta att genomföra och inom kort är uppgifterna avklarade. Högpresterande elever som Lisa och Klas behöver få andra utmaningar än sina klasskamrater för att inte bli understimulerade och uttråkade. Understimulerade och uttråkade elever reagerar på väldigt olika sätt.

Enligt läroplanen skall läraren differentiera undervisningen och arbetssätten utgående från elevens behov och elevens skall kunna studera i egen takt.

För läraren är situationen utmanande då det oftast i samma klass finns elever som behöver mycket tid och stöd för att överhuvudtaget kunna nå upp till lärandemålen för årskursen.

 


 

Lärportalen MATTErial skapades inom Skolresurs’ projekt Undersök och upptäck, läs och skriv, förstå och berätta för att möta lärares önskemål om material som elever som behöver extra utmaningar i matematik kan ta till sig.

Materialet i portalen är upplagt enligt läroplanens innehållsområden för läroämnet matematik i årskurserna 1 – 9.

 


Länk till portalen MATTErial

 


 

Inom Skolresurs tar vi gärna emot respons från lärare och elever kring portalens innehåll och upplägg. Tips på mer material som kunde lämpa sig till portalen är också välkomna.

Projekthelheten Undersök och upptäck, läs och skriv, förstå och berätta är finansierad med medel från stiftelsen Brita Maria Renlunds minne.

Läropussel 2.0 – Målstyrd verksamhet

MINIBLOGG
I fortbildningshelheten Läropussel 2.0 har vi som mål att stödja personal inom småbarnspedagogik att integrera lärområden i den pedagogiska verksamheten.

 

I den här filmen berättar fyra deltagare om vad målstyrd verksamhet innebär för dem och hur Läropussel 2.0 hjälpt dem att bygga upp en målstyrd verksamhet där barnens delaktighet utgör kärnan.

 

Fortbildningen finansieras av Utbildningsstyrelsen.

 

Ledarforum

När vi möter ledare i våra fortbildningar hör vi dem ofta säga hur värdefullt det är att träffa andra ledare i samma situation för att kunna utbyta erfarenheter och stöda varandra. Ledarforum är ett fortbildningskoncept som ger den möjligheten. I fortbildningen betonar vi det kollegiala stödet och möjligheten att reflektera både enskilt och tillsammans. Den omgång av Ledarforum som arrangerades under 2021 blev en digital mötesplats för ledare inom småbarnspedagogik från hela Svenskfinland. Erfarenheterna av det vill vi dela med oss av här.

Kort om Ledarforum

Ledarforum – småbarnspedagogik och förskola (2021) ordnades inom projektet Hållbart ledarskap inom småbarnspedagogik och förskola, som finansieras av Utbildningsstyrelsen. Fortbildningen pågick under tiden mars – oktober 2021 och som utbildare fungerade Ulla Heilä, organisationskonsult (Firma Ulla Heilä) och Linda Norrgård, organisationskonsult och utbildningsplanerare på CLL. Som stöd och tekniskt ansvarig fungerade Cilla Nyman, utbildningsplanerare på CLL.

Ledarforum är en processinriktad fortbildning som utgår från deltagarnas behov och aktuella situation som ledare. En målsättning är att inte bara ledaren utan även själva verksamheten stärks i utförandet av grunduppgiften. I fortbildningen fungerar hela gruppen och dess samlade sakkunskap som en gemensam resurs.

En digital mötesplats

Vi valde att under 2021 ordna Ledarforum i sin helhet som en digital mötesplats. Coronaviruspandemin behövde tas i beaktande då vi planerade genomförandet av fortbildningen. Att förverkliga fortbildningsdagarna som digitala träffar i Zoom innebar både möjligheter och utmaningar.

Tack vare att vi skulle mötas digitalt var det möjligt för ledare från olika regioner att delta i fortbildningen och på så vis också träffa andra ledare över regiongränserna. Vi lyckades samla deltagare från hela Svenskfinland och även från språköar. Deltagarna var från Sibbo, Lovisa, Esbo, Hyvinge, Ekenäs, Dalsbruk, Tammerfors, Kaskö, Malax, Vasa och Larsmo. Ledarna kunde vara med utan att behöva avsätta tid för resande och logi.

När vi fattade beslutet att helt ordna fortbildningen digitalt diskuterade vi utmaningarna med arbetssättet noggrant. Att vi skulle starta och genomföra en processutbildning på distans utan att mötas fysiskt innebar att vi på andra sätt än tidigare behövde beakta frågor som: Hur kan vi skapa dialog i det digitala rummet? Hur kan vi stöda deltagarnas lärandeprocess? Hur kan vi facilitera dagarna så att gruppens hela utvecklingsprocess gynnas?

Pandemin har ställt oss inför många nya utmaningar under de gångna två åren, vilket också gjort att vi behövt utveckla nya arbetssätt i våra fortbildningar. Denna gång utmanades och inspirerades vi att skapa samhörighet och gemenskap i en grupp som enbart skulle träffas digitalt. Det här hade vi inte tidigare på samma sätt provat i den här fortbildningen.

Närvaron och dialogen i det digitala rummet

Vi gick medvetet in för att stöda gruppens trivsel och gemenskap i vår digitala mötesplats för att skapa förutsättningar för deltagarnas lärande. Under pandemitiden har vi mer än tidigare arbetat vid skärmen och träffat andra i olika digitala möten. Vi har känt att vi tappat eller saknat något på vägen – tillfällen för människor att mötas, att samtala och lära känna varandra. Det var viktigt för oss att skapa förutsättningar för en så äkta dialog som möjligt.

I byggandet av gruppens gemenskap behöver alla vara delaktiga och bidra. Därför ville vi att alla redan inför fortbildningsstarten skulle vara medvetna om hur viktigt det var att de var fullt närvarande och kunde delta ostört och aktivt i gruppens träffar. Det här lyfte vi fram i den första e-posten som gick ut till deltagarna innan vi inledde fortbildningen.

Vi rekommenderade att delta med egen dator och gärna på någon plats utanför den vanliga arbetsplatsen, exempelvis hemma. Vi bad också att alla på förhand skulle försäkra sig om att tekniken, såsom mikrofon och kamera, fungerar. Ledarna uppmuntrades att lägga frånvaromeddelande på e-posten för att signalera att de inte är anträffbara då de deltar i fortbildningen.

I början av den första fortbildningsdagen ägnade vi en god stund åt att stöda gruppen att landa och bli hemmastadd i det digitala mötesrummet. Vi gick igenom de olika tekniska funktionerna i Zoom för att alla skulle vara bekväma med att använda dem, och inredde rummet tillsammans med gemensamma spelregler. Vi betonade hur viktigt det är att ha kameran på för att alla ska kunna se varandras ansikten och att fokusera på fortbildningen och gruppen utan att sköta andra ärenden. Det var också viktigt att komma överens om tystnadsplikt för att deltagarna tryggt skulle kunna dela med sig av egna erfarenheter och tankar.

Under fortbildningsdagarna hade vi inlednings- och avslutningsrundor, där alla blev sedda och hörda. Vi gav också under dagarna mycket utrymme för dialog och reflektion kring de teman som behandlades, både i mindre grupper och gemensamt. Vi lade stor vikt vid närvaro, härvaro, respekt, dialog, aktivt deltagande och aktivt lyssnande. Det här var något vi hela tiden själva tänkte mycket på, och i det här avseendet agerade vi själva förebilder.  Vi var helt och fullt närvarande och tillgängliga för gruppen under fortbildningsträffarna.

Även under de korta föreläsningspassen gick det att upprätthålla kontakten med deltagarna genom att växla mellan att dela presentationen på skärmen och att i stället låta hela gruppens kamerabilder vara synliga. På det här viset kunde vi bättre se deltagarna och hålla i gång dialogen med deltagarna. Samtidigt kunde deltagarna då se varandra mera, i likhet med i ett vanligt, fysiskt rum där alla hela tiden både ser varandra i gruppen och tar del av det som presenteras.

Under processens gång såg vi en samhörighet växa fram i gruppen, och detta bekräftades i slutet av fortbildningen då vi blickade tillbaka. Deltagarna upplevde att de kommit varandra nära och bildade en gemenskap fast de inte hade träffats “på riktigt” utan enbart digitalt.

Gruppens behov i fokus

Gruppens lärandeprocess har hela tiden varit i fokus, och ledarnas delaktighet i den gemensamma processen central. Inför starten av den gemensamma processen frågade vi deltagarna vad de ville bli bättre på i sin roll som ledare och de teman som steg fram ur deras svar blev sedan fokus för våra fortbildningsdagar. I bilden nedan framkommer vad den här gruppen ville bli bättre på:

Vi har valt metoder och arbetssätt som har hjälpt deltagarna att nå insikter och utveckla sitt eget ledarskap. Arbetssätten har också skapat förutsättningar för kollegialt lärande och gjort det möjligt för deltagarna att utbyta kollegialt stöd under träffarna.

Korta temaföreläsningar har varvats med diskussioner och övningar i mindre grupper.  Vi har också använt funktionella metoder. Deltagarna har processat det egna ledarskapet genom till exempel bildarbete, för att få fatt i djupare insikter genom kroppens intelligens. På så vis har också deltagarna haft möjlighet att ha paus från skärmen under tiden de skapat bilder på egen hand med färgkritor och papper.

Deltagarnas egna insatser har varit av stor betydelse för deras utveckling under fortbildningsprocessen. De har kommit in i fortbildningen med sina förväntningar och målsättningar, och sedan jobbat för att förändras och förbättras i sitt ledarskap.

Resultat

Vid den avslutande fortbildningsdagen utvärderade deltagarna sin process. De gick tillbaka till sina egna svar gällande vad de hade velat bli bättre på. De funderade både på hur fortbildningen stött deras personliga målsättning och hur den egna satsningen sett ut. Det var allas gemensamma ansvar att göra så att forumet fyllde sin funktion, och deltagarna reflekterade även kring hur den egna ledarrollen förändrats och vad de själva bidragit med i gruppens process i fortbildningen.

Deltagarna själva tyckte det var värdefullt att få inblick i varandras vardag som ledare. De fick insikten att liknande utmaningar finns i alla regioner, vilket stärkte samhörigheten och känslan av att ”vi är alla i samma båt”. Samtidigt fick deltagarna perspektiv på sin egen vardag samt nya tankesätt och modeller för hur olika situationer kan lösas. Hela gruppens samlade sakkunskap och erfarenheter är en resurs, och att ha deltagare från olika regioner gav utan vidare ett stort mervärde för hela fortbildningen.

Då vi samlades för den sista fortbildningsdagen var det tydligt att gruppen upplevde vemod över att deras gemensamma resa skulle ta slut. De hade uppskattat att träffa varandra med jämna mellanrum och få dela tankar och erfarenheter från sin vardag som ledare. Det kollegiala stödets betydelse hade varit stort för deltagarna. De ville gärna fortsätta träffas efter att fortbildningen tog slut och kom överens om att mötas varannan månad. Den gemenskap som uppstod i forumet lever vidare.


Den utvärdering som deltagarna besvarade efter att fortbildningen tagit slut visade också att de var nöjda med fortbildningshelheten. Så här uttryckte sig några deltagare om Ledarforum:

“Jag fick mycket tydliga verktyg till de mål jag hade gällande utbildningen. Hela utbildningen var tydlig och konkret.”

“Mångsidig, heltäckande och relevant. Vi har fått diskutera just det som är aktuellt inom småbarnspedagogiken. Och fått stöd i det vi kämpar med.”

“Kamratstödet från andra deltagare och innehållet gjorde en fin helhet och gav verktyg till vardagen.”


Deltagarna beskrev också i utvärderingen hur de utvecklat sin kompetens och vad de har tagit till sig av innehållet.

“Har reflekterat över mitt eget ledarskap utgående från föreläsningar och övningar”

“Säkerhet i ledarskapsrollen, bekräftelse från andra deltagare om att sättet man agerat på varit bra/rätt, teoretisk kunskap om olika konflikter, mötesstrukturer mm.”


 Vissa kunskaper hade redan tagits i bruk i den egna verksamheten, här lyfter vi några exempel:

“Jag har blivit bättre på att våga ta upp konflikter, uppgiftsfördelningen har blivit tydligare. Har också börjat sätta mera gränser när det inte finns tid…”

“Planerar möten i förväg, möten har en exakt tid då de slutar, jag ser på konflikter från ett nytt perspektiv som gör det lättare för mig att tackla.”


I utvärderingen framkom också att deltagarna var nöjda över att fortbildningen ordnats som en digital mötesplats och tyckte att det hade fungerat bra. De hade kunnat träffa och lära känna andra ledare från olika håll i Svenskfinland, utan att behöva använda dyrbar tid för resande. De fick i lugn och ro fokusera på fortbildningen, som erbjöd en regelbundet återkommande, välkommen andningspaus i arbetsvardagen.

Att få höra deltagarna uttrycka att de kände sig som en grupp och upplevde samhörighet var mycket värdefullt för oss. Trots att gruppen enbart möttes digitalt, hade de kommit varandra nära och bildat en gemenskap där det varit tryggt att lära tillsammans och utvecklas i ledarskapet. Vi tar med oss den här erfarenheten till andra fortbildningar och möten, och är inspirerade att fortsätta utveckla digitala koncept med dialog och närvaro i fokus.

Mediaverkstaden

MINIBLOGG

Mediaverkstadens andra modul har precis avslutats. Utbildningens övergripande målsättning är att stöda en jämlik utveckling så att varje barn har möjlighet att visa sitt kunnande på ett mångsidigt sätt med stöd av multimodala skapandeprocesser. Den andra modulen har bestått av ett smörgåsbord av valbara utbildningstillfällen kring Kreativa arbetssätt med bild och ljud:

  • Grafiskt tänk i undervisningen & CC vid skapandet av digitalt material
  • Fotografering & bildhantering
  • Digitala affischer & planscher
  • Ljudinspelning som synliggörande av lärprocesser
  • Poddar i undervisningen

Det har varit stort fokus på länken mellan läroplan och mediaproduktion och vi har vid varje tillfälle gått igenom konkreta uppgifter utgående från olika lokala läroplaner. Här nedan ser ni en bild på upplägget av ett tillfälle. (Klicka på bilden för att göra den större)

Kaskad – materialpaket för bedömningsdiskussioner

Materialpaket för bedömingsfrågor
Klicka på bilden för att ta del av KASKADs materialpaket.
      • Finns det en risk för att bedömningen av elevens arbete och elevens uppförande blandas samman?
      • Vad menar vi med bedömning av elevens arbete?
      • Ska elevens timaktivitet, motivation eller intresse bedömas?

Inom fortbildningshelheten Kaskad – en gemensam bedömningskultur, har vi sammanställt 11 materialpaket för att uppmuntra och stöda kollegiers bedömningsdiskussioner.

Målet är att stöda utvecklingen av en samsyn kring en mångsidig, jämlik och hållbar bedömningskultur.

Ta gärna del av materialpaketet omarbete och uppförande. Se på filmklippet, printa ut korten och bjud in dina kolleger till en bedömningsdiskussion!

Nyfiken på projektet? Här kan du läsa mer om Kaskad.

Plats för fler! Kön och normer i skola och småbarnspedagogik

 

Fortbildningsprojektet Plats för fler! Kön och normer i skola och småbarnspedagogik har haft som målsättning att stöda pedagoger i Svenskfinland att integrera jämställdhets- och sexualfostran i småbarnspedagogiken och skolans lägre klasser. Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi och Ekvalita har genomfört projektet i samarbete. Utbildningsstyrelsen finansierade projektet, som pågick 1.6.2020-31.12.2021.

Fortbildningens målgrupp har varit personal inom småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och de lägre årsklasserna (1-6) i skolan. Idén till projektet föddes ur avsaknaden av stöd och konkret material för att främja jämställdhet och jämlikhet i de lägre klasserna och inom småbarnspedagogiken. Under fortbildningen fick deltagarna redskap för att kunna lyfta in jämställdhets- och jämlikhetsaspekter i sin verksamhet på ett planmässigt och målinriktat sätt.

Inom projektet har vi skapat material som fungerar som inspiration och stöder personal i småbarnspedagogik och skola att lägga grunden för ett målmedvetet, systematiskt arbete kring jämställdhet och jämlikhet. Materialet består dels av utbildningsvideor, dels av arbetsblad som tagits fram tillsammans med deltagarna under fortbildningens gång.


Malin Gustavsson (jämlikhetsexpert, Ekvalita) och Mia Heikkilä (biträdande professor, Åbo Akademi) har fungerat som utbildare i fortbildningsprojektet. Deltagarna har fått kunskap och verktyg som stöder dem att utveckla en mer inkluderande verksamhet, med särskilt fokus på kön och sexualitet. Malin Gustavsson har under hela fortbildningen utbildat, handlett och stöttat deltagarna i deras processer.


Vi uppmuntrade deltagarna att delta tillsammans med minst en annan från sin enhet eller skola, för att de skulle kunna stöda varandra att utföra uppgifterna och förankra sitt nya kunnande i kollegiet och verksamheten. Fortbildningen har samlat deltagare från 12 kommuner i Svenskfinland.

Fortbildningshelheten har bestått av fem moduler, som byggt på varandra.


Hela fortbildningen har utgått från ett normkritiskt perspektiv och det har varit centralt att ge deltagarna kunskap om normer och makt i verksamheten. Fortbildningen har omfattat interaktiva föreläsningar, gruppdiskussioner, handledning, materialproduktion och egna uppgifter som utgått ifrån behoven och situationen i deltagarnas egen arbetsvardag. Fortbildningstillfällena har arrangerats i Zoom. Vi har använt Padlet som plattform för att dela både vårt eget och deltagarnas material. Deltagarna har där kunnat dela med sig åt varandra hur de framskrider i sina processer.

Plats för fler Padlet


Modul 1: Hur skapar vi plats för fler i verksamheten?

Deltagarna fick en introduktion i tematiken då fortbildningshelheten inleddes med den första modulen, ett startwebbinarium i januari 2021. Genom Malin Gustavssons och Mia Heikkiläs föreläsningar vid startwebbinariet fick deltagarna ta del av grundläggande kunskap om jämställdhet och jämlikhet med fokus på kön, sexualitet och normer.

Följande korta videor är klipp från startwebbinariet som hölls på Zoom. De centrala utgångspunkterna, såsom normer, heteronorm och normkritisk och normutmanande pedagogik, presenteras närmare i videoklippen.

Normer
I den här videon berättar Mia Heikkilä om normer och förklarar, med hjälp av vardagliga exempel, hur normer påverkar samhället, skolan och oss alla. Vidare förklarar hon varför det som pedagog är bra att reflektera kring normer.

Hur skapas normer?
I den här videon berättar Mia Heikkilä hur normer skapas i skolans och daghemmets vardag. Dessutom förklarar hon hur vi värderar normer och olika sätt att vara och dess konsekvenser.

Heteronormen
I den här videon berättar Malin Gustavsson om vad som menas med heteronormen och diskuterar även dess konsekvenser. Dessutom reflekterar hon hur heteronormen syns och återskapas i skolan och daghemmet och uppmuntrar pedagoger att fundera på hur de kan vidga normer kring kön och sexualitet.

Normkritisk pedagogik
Mia Heikkilä och Malin Gustavsson berättar om normutmanande/normkritisk pedagogik och hur detta perspektiv kan tillämpas i skolans/daghemmets vardag. Hon pratar även om hur man kollegialt kan arbeta med normkritisk pedagogik.


Modul 2: Hur sparkar vi igång eller stärker ytterligare vårt jämlikhetsarbete?

Under fortbildningens andra del, som bestått av webbaserade träffar och verksamhetsförankrade uppgifter, har deltagarna fått stöd i att ta fram en jämställdhets- och likabehandlingsplan, eller att utveckla verksamhetens befintliga plan. Jämställdhets- eller likabehandlingsplanen (eller motsvarande) fungerar som ett konkret verktyg i vardagen, där den skapar en röd tråd i arbetet för både personal, föräldrar och elever.

Denna modul har stött deltagarna att göra kartläggningar för att skapa nulägesanalyser och därmed identifiera eventuella utvecklingsbehov i verksamheten gällande jämställdhets- och sexualfostran. Utgående från dessa nulägesanalyser tog deltagarna fram olika åtgärder för att stöda en mer jämställd och jämlik verksamhet. En del av dessa kartläggningar har vi utvecklat till arbetsblad som kan stöda andra i liknande processer.

Arbetsblad
Att skapa och genomföra en jämställdhetslektion för elever i åk 1-4
Enkät för kunskapskoll bland pedagogerna eller personalen

Kartläggning av material i småbarnspedagogiken: inspiration för hur du kan undersöka jämställdheten i verksamhetens olika material


Modul 3: Hur gör vi jämlikhet i verksamheten?

Åtgärderna som skrivits in i enhetens eller skolans jämställdhets- eller jämlikhetsplan genomfördes under modul 3. Deltagarna fick stöd och handledning i att specificera åtgärderna och genomföra dem i verksamheten. Även här varvades webbaserade träffar med deltagarnas eget utvecklingsarbete, under handledning av Malin Gustavsson. På grund av pandemisituationen gavs handledning i Zoom i stället för på plats i verksamheten.

Arbetsblad:
Diskussion om jämställdhets- och jämlikhetsarbete i personalen
Att skapa en checklista för jämställdhet och jämlikhet i vardagen
Att öka kunskapen bland kolleger


Modul 4: Jämlikhetsambassadör med fokus på kön och sexualitet

I projektet har vi speciellt satsat på att erbjuda stöd och inspiration åt de som ska leda och driva utvecklingsarbetet i sina kollegier och i verksamheten. Fortbildningen för jämlikhetsambassadörer arrangerades i två omgångar, både på våren och på hösten 2021. Mellan de gemensamma webbinarierna tog deltagarna del av filmade föreläsningar för hur de ska bygga upp, leda och driva jämställdhets- och jämlikhetsarbete i småbarnspedagogiken eller i skolan.

Deltagarna utformade egna mål och strategier för sitt arbete, och fick handledning i sina processer via e-post.

Arbetsblad:
Att lägga upp eller uppdatera en strategi för jämställdhets- och jämlikhetsarbetet

Videospellista:
Plats för fler! – Jämlikhetsambassadör med fokus på kön och sexualitet – att leda och driva arbete i verksamheten

De 11 filmade föreläsningarna med Malin Gustavsson användes under fortbildningen för ambassadörer. Föreläsningarna stöder utarbetande av en strategi för jämställdhets och jämlikhetsarbete. Malin introducerar ambassadörskap som koncept, presenterar närmare hur en kan skapa en karta för arbetet och de fyra viktiga delarna i ledarskapet, vilka motstånd en kan stöta på i arbetet, vilka metoder en kan identifiera eller välja mellan i arbetet samt hur jämställdhets- och diskrimineringslagen kan användas som ett verktyg i arbetet. Föreläsningarna kan användas skilt för sig och under varje video finns målgruppsrekommendationer.


Modul 5: Att skapa material – hur kan vi skapa ett material av våra erfarenheter av förändringsarbete?

Fortbildningen avslutades med ett webbinarium 9.12.2021. Där delade fortbildningens deltagare med sig av sina arbetsprocesser och insikter, och presenterade material som de tagit fram under projektet. Webbinariet var öppet också för andra än fortbildningens ordinarie deltagare. Deltagarna fick en digital verktygslåda med goda idéer och konkreta exempel på jämställdhets- och jämlikhetsarbete i småbarnspedagogik och skola.

Materialet som har tagits fram inom projektet finns samlat här:


Den pågående pandemin, och allt vad den medfört i form av bland annat restriktioner, karantäner och personalbrist på fältet, har självfallet även påverkat denna fortbildning, både gällande praktiskt genomförande och deltagarnas möjligheter att delta och utföra uppgifter. Fortbildningen har ständigt behövt anpassas efter det rådande pandemiläget. Vi är imponerade av att så många orkade driva arbetet framåt på sina enheter och i sina skolor. Deltagarna har uppskattat att få modeller och konkreta verktyg som de har nytta av i sitt arbete. Fortbildningen har också gett deltagarna möjlighet att få stöd av andra som står inför liknande frågor i sin verksamhet. De har kunnat diskutera och ställa frågor kring saker som tidigare kan ha varit svåra att hitta lösningar på. Under fortbildningstillfällena, och genom handledningen som Malin Gustavsson gett, har deltagarna fått stöd och uppmuntran i sitt arbete att främja jämställdhet och jämlikhet.

 

Fortbildningen har finansierats av Utbildningsstyrelsen.

Förändringsarbete mot ökat välbefinnande i grundskolan

MINIBLOGG

Välbefinnande som ledord handlar om att mångsidigt stärka psykologiskt välbefinnande och resiliens hos både elever och skolpersonal.

I en av modulerna, Förändringsarbete mot ökat välbefinnande i grundskolan, har teamen från skolorna fått bygga upp konkreta planer för att arbeta med stärkt välbefinnande i den egna lärmiljön. Vallgrund skola är ett av teamen som deltagit i fortbildningen och i den här filmen har vi sammanställt några konkreta punkter som de jobbar med i sin skola.

Hur jobbar ni med välbefinnande i era skolor? Finns det en plan för er skolas välbefinnande?

Läs mer om fortbildningen här.

Fortbildningen finansieras av Utbildningsstyrelsen.