I fortbildningshelheten Tydligt ledarskap har målet varit att utveckla och stöda ett tydligt ledarskap inom småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen. I den omgång av fortbildningen som pågick under hösten 2021 och våren 2022 ville vi särskilt stärka lärarna inom småbarnspedagogik i deras arbete som teamledare. Vi fokuserade på teamledarens viktiga uppdrag och roll i det delade ledarskapet tillsammans med föreståndaren.
Deltagarna har under fortbildningen reflekterat över sitt mångfasetterade arbete som ledare i en småbarnspedagogisk verksamhet. För att synliggöra rollen som teamledare intervjuade vi en av deltagarna, Sandra Meling.
I den här filmen berättar Sandra om vad som ingår i hennes arbete som teamledare:
I den här filmen reflekterar Sandra kring vad som är viktigt att tänka på i rollen som teamledare:
Under fortbildningens gång har vi delat glimtar ur innehållet på sociala medier för att ge inspiration och stöd för ledare inom småbarnspedagogik. Här kan du ta en titt på innehållet:
Deltagarna har fått verktyg och insikter som de kunnat ta med sig till sitt arbete, vilket har bidragit till ett stärkt och mer tydligt ledarskap i deras egna verksamheter.
Deltagarcitat:
“Helheten var planerad enligt våra behov. Det har varit givande att få diskutera med andra teamledare och fundera kring sin egen roll. Detta har gett mycket till eget arbete.”
“Jag har haft en ledarroll så länge jag kan minnas, men har nu kanske vågat ta en ännu tydligare roll och förstått vikten av ett tydligt ledarskap för att hela teamet skall må bra.”
“Nu har jag en klarare vision för hur jag vill utveckla arbetet och känner mig inspirerad inför hösten.”
Fortbildningshelheten Tydligt ledarskap inom småbarnspedagogik och förskola har ordnats i fyra omgångar under åren 2019-2022, med finansiering av Utbildningsstyrelsen. Läs mer om fortbildningen här.
Hur kan vi stärka det enskilda barnet och samtidigt få en fungerande barngrupp?
Hur kan vi stöda barnen att bli mer empatiska och toleranta?
Vad kunde vi i arbetsgemenskapen göra för att ta till vara varandras styrkor? Hur kan vi skapa en ännu bättre verksamhetskultur?
Frågorna ovanför har varit grunden för fortbildningshelheten Stjärnklart 2.0. Stjärnklart 2.0 är en uppföljare till Stjärnklart som ordnades 2019-2020. Läs mer om Stjärnklart här.
Stjärnklart 2.0 har haft liknande upplägg som Stjärnklart och sammanlagt deltog ca 155 deltagare från småbarnspedagogiska verksamheter i hela Svenskfinland. Fortbildningshelheten har finansierats av utbildningsstyrelsen och pågick 2021-2022.
Deltagarcitat:
”Väldigt viktiga frågor att diskutera inom vårt team: lågaffektivt bemötande, barns emotionella utveckling, leken, vår roll i leken och resiliens. Superbra underlag för fortsatta diskussioner! Tack!”
”Så givande fortbildning! Inspirerande, tankeväckande och aktuella teman! Fint upplagd helhet! Skönt att kunna lyssna till föreläsningar istället för att läsa så mycket material. Arbetsmetoden passade vårt arbetsteam med kollegialt lärande! Jag deltar gärna i liknande fortbildningar!”
Stjärnklart 2.0 bestod av fem moduler (Stjärnor) som alla innehöll lärandemål, kunskapsinslag, kollegiala lärandeuppgifter och ett pedagogiskt material som deltagarna kunde ta med sig direkt till verksamheten.
Stjärna 1: Introduktion och handledning
Stjärna 2:Barns känslomässiga och sociala utveckling
Stjärna 3: Lågaffektivt bemötande
Stjärna 4:Samtal om mobbning, styrkor, normer och makt
Stjärna 5: Konflikthantering med barn
Vi har sammanställt allt material så att andra arbetsgemenskaper inom småbarnspedagogik och förskola ska kunna genomföra fortbildningen på egen hand. Delar av handledningen kan självklart också användas av lärare, föräldrar, psykologer och andra som vill jobba med barns emotionella och sociala utveckling.
Pedagogisk forskning i Norden – presenterad på NERA konferensen i Reykjavik
Flera av oss utbildningsplanerare på CLL har även dubbla roller som disputerade forskare eller som doktorander. Två av dessa, Ann-Catherine Henriksson & John Henriksson har deltagit i den nordiska forskningskonferensen NERA som i år arrangerades i Reykjavik, Island. Konferensen arrangerades av University of Iceland. I år slogs dessutom deltagarrekordet för konferensen då 861 deltagare hade samlats.
Konferensen består av 24 olika forskningsnätverk som tillsammans med arrangörerna ansvarar för programmet. Nätverken representerar olika forskningsteman inkluderande allt från bedömning, undervisningsämnen, lärarutbildning, småbarnspedagogik, ledarskap, digitalisering mm. Presentationerna sker parallellt runt campuset så att varje session innehåller några presentationer med liknande teman där presentationerna varvas med diskussioner och leds av en ordförande. Deltagare kan fritt gå mellan de olika sessionerna.
Ann-Catherine Henriksson presenterade under konferensen artikeln “Primary school students’ perceptions of a sustainable future in the context of a Storyline project”. Artikeln och arbetet kring den ingår i det pågående Erasmus+ projektet “Education for resilience and sustainability”. I projektet deltar lärarutbildare, lärarfortbildare och lärare från de fyra länderna Sverige, Norge, Slovenien och Finland. På projektets hemsida https://storyline.education/ finns mer information kring projektets uppdrag och innehåll. På hemsidan samlas förutom de olika forskningsartiklarna inom projektet även mycket annat öppet material för undervisningen i form av filmer etc.
John Henriksson är medlem och doktorand inom projektet Magisteravhandlingen i skolsamfundet som ägs av Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid ÅA och finansieras av Svenska Kulturfonden och Svensk-Österbottniska skolsamfundet. Som projektledare fungerar Gunilla Eklund och Jessica Aspfors är projektforskare inom projektet. Presentationen hade titeln ”Student teachers developing didactic materials based on their master’s thesis–experiences and challenges” och hittas här: bit.ly/nerashare
Projektet arbetar med att popularisera och sprida lärarstuderandes magisteravhandlingar för att koppla an dessa till skolsamfundet i Svenskfinland. Projektets webbsida hittas här: abi.fi/magisteravhandlingeniskolsamfundet
Förutom att ha fått tillfälle att presentera och fått feedback på det som vi själva arbetar vi med har vi även fått möjlighet att lyssna in en mängd olika presentationer kring teman som är aktuella inom den pedagogiska forskningen i Norden. Konferensens postpandemitema kring välmående och jämlikhet var väl synligt i rubrikerna för såväl keynote-föreläsningarna som i många av de inlämnade artiklarna. Ett annat tema som speciellt steg fram i artikelrubrikerna i år var det pedagogiska ledarskapet. Centrala område i rubrikerna är också de digitala verktygen och de möjligheter som dessa innebär för lärande på olika stadier. Som deltagande från en CLL- kontext kunde vi konstatera att vi i mångt och mycket är på rätt väg. Vi fick många bekräftelser men, som alltid, också frön till att skapa nytt.
Vi tackar våra finansiärer för den viktiga möjligheten att få sprida våra erfarenheter och för att få möjlighet att få feedback på vårt arbete av experter.
I fortbildningen Läropussel 2.0 med fokus på lärområden har vi gett utbildning och handledning till personal inom småbarnspedagogiken för att stöda dem att kunna integrera lärområden i sin pedagogiska verksamhet. Samtidigt ville vi också stöda utvecklingen av lärande gemenskaper och kunskapsdelning av goda arbetssätt. I det här blogginlägget delar vi lite av innehållet och resultatet samt hur vi och deltagarna har jobbat under fortbildningen.
Inledande och avslutande seminarium
Vi hade en gemensam uppstart av fortbildningen där vi bekantade oss med varandra, våra gemensamma arbetssätt och de digitala miljöerna vi skulle vistas i under fortbildningen. Eftersom fortbildningen var processinriktad lyssnade vi också in deltagarnas behov och önskemål om innehåll. Under dagen var lärområden i fokus och tillsammans funderade vi på vilka förutsättningar och möjligheter som finns för integrering av lärområden i den pedagogiska verksamheten. Efter vår gemensamma uppstart började teamen jobba med utvecklingsarbete i sina egna verksamheter och själva handledningsprocessen tog vid.
Som avslutning av fortbildningen hade vi sedan ett avslutande seminarium där fokus låg på teamens egna processer och arbete i den egna verksamheten under fortbildningens gång. Teamen delade med sig av sin egen lärandeprocess och presenterade sitt arbete med olika lärområden. Målsättningen var att dela erfarenheter och synliggöra mångfalden av mål och arbetssätt kring lärområden. Vi pratade också om dokumentationens pedagogiska möjligheter och funderade på hur vi kan hitta fungerande strukturer för teamets gemensamma arbete.
Teamhandledningar och teamklusterhandledningar
Under startseminariet fick deltagarna frågor kring de egna teamens styrkor, vilka utvecklingsbehov de ser att de har och hur de arbetar med lärområden. Deltagarna fick också utifrån innehållet i startseminariet uppgifter som de skulle genomföra i sin egen grupp. Inför teamhandledningarna delgav teamen, på lärplattformen itslearning, sina planeringar med frågor och funderingar till handledarna och dessa fungerade som utgångspunkt för diskussion, reflektion och vidare utveckling av arbetet. Under hela fortbildningen har teamen utgått från sin egen verksamhet och vad de behöver stöd och handledning i då det gäller den pedagogiska verksamheten.
Teamhandledningarna kom att fokusera på pedagogisk dokumentation och hur teamen på ett målmedvetet sätt kunde integrera lärområden i sin pedagogiska verksamhet. Teamen utvecklades från att gå från aktivitetsplanering till en mer pedagogisk planering där barnens delaktighet var i fokus. För att kunna arbeta med lärområden på ett målmedvetet och mångsidigt sätt behövdes en djupare förståelse för de enskilda lärområdenas innehåll. Teamen behövde kontinuerligt läsa och diskutera innehållet i lärområdena för att utveckla sin förståelse. Syftet med handledningen var att stöda teamen så att de får en fördjupad förståelse för innehållet i planen och kunskap kring integrering av lärområden. Vidare utvecklade deltagarna sin didaktiska kompetens så att de mer målfokuserat kunde ställa relevanta frågor till barnen, få barnen att reflektera och dela med sig av sina tankar samt väcka barnens intresse och glädje för att lära sig mera.
Här ställs barnen inför ett problem som de ska lösa i relation till vattnets olika former.
Under teamhandledningarna har vi funderat och reflekterat över bland annat följande frågeställningar: Hur kan man få in barnens intressen i det mål man arbetar mot? Hur lyckas man planera pedagogisk verksamhet när inte alla i teamen kan träffas och planera samtidigt? Hur kan man spara tid genom att integrera lärområden med varandra? Hur stödjer (den fysiska-, psykiska-, sociala- och pedagogiska) lärmiljön lärområdena?
Teamklusterhandledning skedde i två grupper där tre team tillsammans träffades vid två olika tillfällen. Teamen delgav varandra exempel på vad och hur de har arbetat samt diskuterade och utbytte tankar och idéer kring arbetet med lärområden.
Resultat
Fortbildningen har gett teamen möjlighet att se, granska och utveckla sin egen verksamhet med stöd och hjälp av handledarna och de andra deltagarna. Under fortbildningens gång har teamen förändrat sina arbets- och förhållningssätt.
Det som grupperna främst lyft fram som förändrats och utvecklats under fortbildningens gång är följande.
Vikten av:
dynamiska grupper som underlag för smågruppsindelning, utgående från barnens förförståelse, verksamhetens mål eller aktiviteter
målstyrd verksamhet (tydligare mål, röd tråd i verksamheten, långsiktiga och kortsiktiga mål, planering utifrån målen, vikten av pedagogisk planering)
pedagogisk dokumentation (har utvecklats och blivit mångsidigare, barns lärandeprocess synliggörs, tydligt syfte med att dokumentera, dokumentation som reflektionsunderlag)
barnens delaktighet (barnen med i planeringen, genomförandet och utvärderingen)
I filmerna nedan berättar några av deltagarna om hur de arbetat med målstyrd verksamhet och pedagogisk dokumentation.
Lärområden och innehåll som grupperna har arbetat med:
Jag utforskar min omgivning: former, från frö till morot, återvinning, förståelse för om man går vilse, skillnad på gran och tall, myrans matvanor, förståelse för rymden, vatten och is/snö, vattnets olika former (fast, flytande och gas)
Jag och vår gemenskap: sociala färdigheter – koder, hänsyn till andra, vänskap, känslor, närmiljö och nutid
Mina många uttrycksformer: tempo, klangfärg, dynamik, rytmik, färger
Jag växer, rör på mig och utvecklas: självständighet vid påklädningssituationer, finmotorik, kroppsmedvetenhet, trygghet och säkerhet
Språkens rika värld: sagans uppbyggnad och utökande av ordförrådet
Teamen har integrerat flera lärområden och arbetat med dem både som mål och medel.
Integrering av mål inom olika lärområden (matematik, språk och natur och miljö)
Kommentarer från deltagarna:
“Styrdokumenten är synliga och är nu underlag för planering, didaktiska planeringsmodellen finns som grund, lärområdena är också synliga och medvetna. Det är också viktigt att anpassa verksamheten och målen utifrån barnens behov. ”
“Att alla gått fortbildningen tillsammans har bidragit till känslan av att alla teammedlemmar är delaktiga i verksamheten och tar gemensamt ansvarar för att målen nås.”
”Att någon utifrån ”tittat på” vår verksamhet – med nya ögon och gett oss tankeställare”
I filmen nedan berättar några av deltagarna om vad de tar med sig från fortbildningen.
Nu har vi kommit halvvägs i fortbildningen Pedagogisk (digital) dokumentation. I fortbildningen stöder vi personal inom småbarnspedagogik och förskola i användningen av olika digitala verktyg i den pedagogiska dokumentationen.
Fortbildningen är till stor del uppbyggd av workshoppar med teman kopplade till fortbildningens syfte och mål. Deltagarna väljer workshoppar utgående från det behov som finns i den egna verksamheten.
Varje workshop genomförs på två nivåer, en grundläggande och en fördjupad nivå.
I modul 3 ingick följande workshoppar:
Filmprojekt
Barnets delaktighet genom foto
Skapa enkla animationer
I varje workshop jobbar vi med olika digitala verktyg kopplade till temana. Vi stöder deltagarna dels i den tekniska användningen av verktygen samt hur de kan användas i den pedagogiska dokumentationen. Varför ska man använda till exempel film och foto i den pedagogiska dokumentationen och hur kan man göra barnen mer delaktiga?
Genom att låta barnen fota och filma bjuder vi med dem i den pedagogiska dokumentationen. Forskning visar bland annat att:
Barn använder kameran på andra sätt än vi vuxna gör
Kameran fungerar som en seendeapparat och är en möjlighet att upptäcka världen på ett annat sätt
Genom att låta barnen fota får vi syn på sådant som de tycker om eller intresserar sig för
Synliggör perspektiv i barns liv som vi vuxna annars inte skulle ha haft kunskap om
När vi gör barnen delaktiga i dokumentationen ökar vi även möjligheten till reflektion och samarbete eftersom att vi har fler glasögon på samma fenomen. För pedagogerna kan fotande och filmande bland annat fungera som stöd för själva dokumentationen men också för reflektion och analys.
Efter workshopparna blir deltagarnas uppgift att testa på de olika verktygen i den egna verksamheten och jobba vidare med de verktyg som känns ändamålsenliga för den pedagogiska dokumentationen på den egna enheten.
Vi ser fram emot att fortsätta fortbildningen i höst och att träffa deltagarna på plats under det planerade slutseminariet i november.
