Dags för konsert! Den 20 april samlade vi över 400 barn och personal från daghem i Larsmo, Pedersöre och Nykarleby för att ta del av Musicera meras konsert i Schaumansalen i Jakobstad.
Inom Musicera mera strävar vi till att stärka det musikaliska kunnandet hos barn inom småbarnspedagogik och förskola genom att ge barn redskap och utrymme för att utöva musik och utveckla sitt musikaliska kunnande. Barnen får vara delaktiga och aktiva i ett musikaliskt sammanhang.
Musicera mera ska ge barnen förutsättningar att utveckla sin musikaliska kompetens, att uppleva glädjen i att sjunga, att få möjlighet att känna gemenskapen i att framföra musik tillsammans med andra och samtidigt att lära sig om olika instrument och stärka sitt språk.
Konserten ordnades som en del av verksamheten inom projektet Musicera mera för de daghem som deltagit under läsåret. Konserten planerades i samarbete med yrkeshögskolan Novia och Wava-institutet i Jakobstad och byggdes upp utgående från de sånger och det material som barngrupperna fått ta del av inom projektet.
Under året har de deltagande barngrupperna fått besök på daghemmen av en liten orkester bestående av musiker från Wava-institutet. Orkestern har spelat tillsammans med barnen under musikstunder planerade och ledda av pedagoger på daghemmen.
Konserten gav möjlighet att utöka orkestern med flera instrument och musiker från yrkeshögskolan Novia för att skapa en så fin konsertupplevelse som möjligt.
Samtidigt som barnen kände igen de musiker och instrument som besökt dem på daghemmen gavs de möjlighet att se och höra andra instrument och uppleva de redan bekanta instrumenten i ett nytt och större sammanhang.
Konserten var uppbyggd för att passa barnen och för att de också skulle kunna medverka från sina platser i salen. Barnen fick sjunga med, spela med och röra sig till musiken sittande eller stående vid sina platser.
Flera av daghemsgrupperna hade valt att ta med rytminstrument som barnen fick spela på under konserten tillsammans med orkestern. Andra grupper hade valt att använda kroppen som instrument, barnen fick klappa och göra rörelser till de bekanta sångerna. Efter konserten var det idel glada miner bland både barn och vuxna, en uppskattad förmiddag.
Orkestern bestod av följande musiker från yrkeshögskolan Novia och Wava-institutet i Jakobstad:
Speaker + saxofon: William Stocks
Kajsa-Stina Ahlskog: sång
Slagverk + sång: Hannes Sjöblom
Trummor: William Ahlskog
El/kontrabas: Marcus Söderström
Gitarr: Max Weckman
Piano: Alisa Methuen/Johan Emet
Klarinett/sång: Evelina Gottberg
Tähti Oksanen: Cello Cello: Tähti Oksanen
Trumpet: Anders Sjölind
Ljud & ljus: Johan ”Nisse” Nybäck
Musicera meraförverkligas tack vare bidrag från Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne sr och Svenska Kulturfonden.
FILMER om skolan – för vuxna, vårdnadshavare och beslutsfattare.
Inom projektet Hållbar Kommunikation har ett av delmålen varit att skapa filmer som synliggör skolan. Filmer som informerar samtidigt som de väcker känslor och frågor.
Vi hoppas att lärare kommer att uppskatta dessa filmer som komplement till den information de behöver få ut till vårdnadshavarna.
Skolvärlden innehåller många begrepp som kan vara svåra att förstå om man inte är insatt.
I filmerna tangerar vi delaktighet, lärmiljöer, elevhälsa, självvärdering och digitalisering.
En av filmerna vi skapat är en interaktiv film vilket betyder att tittaren kan bestämma hur berättelsen fortsätter. Filmen heter Moxis skoldag och har översatts till 8 olika språk. Urvalet har vi fått från statistikcentralen.
Vi frågade specifikt efter statistik som berörde familjer med skolbarn inom vårt projektområde. År 2021 var våra största språkgrupper; Arabiska, Bosniska, Finska, Engelska, Ryska, Kurdiska, Somaliska och Vietnamesiska.
Klicka på bilden för att se den interaktiva filmen med Moxie.
I skrivande stund håller vi på att paketera allt material vi skapat inom projektet och vi vill gärna testa materialpaketet innan det kommer ut i skolorna till hösten. Speciellt nyfikna är vi på att granska de översättningar vi gjort till filmen Moxis skoldag eftersom flera av språken är helt främmande för oss inom projektgruppen.
Klicka på bilden för att öppna Thinglinken med material!
Därför tog vi kontakt med linjen handledande utbildning för yrkesutbildning som finns på YA! i Närpes. De ställde sig positiva till att granska filmens översättningar och testa vårt kommunikationsmaterial riktat till föräldrar.
Flera av vuxenstuderandena hade barn och vi fick en otroligt fin dag tillsammans med många goda insikter i hur vi kan förbättra vårt material. STORT tack för samarbetet!
Vill ni redan kika på den interaktiva filmen Moxis skoldag så finns den här:
Hållbarhet är ett temaområde som berör oss alla men kan upplevas som abstrakt att konkretisera inom den egna undervisningen på ett ändamålsenligt sätt. Förutom ekologi så handlar det även om etiska frågor som berör oss människor såväl nära som globalt.
Vad är Stigar och varför vill vi sporra hållbarhetsarbete?
Projektet Stigar – med lärkraft mot en hållbar livsstil förverkligades 2020-2019 i fyra kommuner: Kimitoön, Pargas, Vörå och Helsingfors. Under projektets lopp skapade de deltagande kommunerna lärstigar för hållbarhetsarbetet från småbarnspedagogiken till andra stadiet.
Lärstigarna beaktar ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet likväl som den följer upp Agenda 2030 målen och kompetens 7-förmåga till att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid.
Inom ramarna för projektet förvekligades Hållbarhetsverkstaden för att poängtera att hållbar livsstil är mer än sortering. Med denna verksamhet kunde vi engagera lågstadiebarn till en Oppfinnar-Jocke stil, där man kan skapa nytt ut gammalt och inspirera barn till att visa sin kreativitet.
Världens bästa skola – poddpaket med avsnitt om skolfrågor som berör vårdnadshavare, barn, skolpersonal, politiker och alla som är intresserade av skolan idag.
Vad har stjärnkocken och Robinsonvinnaren Mikael ”Micke” Björklund och specialläraren och forskaren Maria Rönn-Liljenfeldt gemensamt?
Båda har erfarenhet av specialpedagogik och i det här avsnittet kan du bland annat höra hur man vänder en motgång till en superkraft. Vad kan du som förälder göra om du är orolig över ditt barns skolgång? Vi får också höra hur man kan jobba inom specialpedagogiken idag.
Det här avsnittet behandlar temat elevhälsa och välbefinnande.
Nu möts Katarina Alanko (projektforskare i psykologi vid Åbo Akademi), Heikki Kurkiala (familjepsykoterapeut och speciallärare) och Anna Österberg (skolcoach) i samtal om bland annat detta.
Erika ”Kika” Fogelberg och Jeanette Lönn är båda klasslärare med erfarenhet av och kunskap om positiv psykologi.
Kika har utbildat inom området för Folkhälsan och Jeanette använder sig av det i sitt arbete som klasslärare. Hör Kika och Jeanette berätta om effekterna av att man arbetat med positiv psykologi i skolan och elevernas upplevelser av det.
Vad handlar resiliens om egentligen? Det kommer från det latinska ordet resilire, som betyder att studsa tillbaka på något sätt.
Så egentligen kan man tänka att det är ett begrepp som handlar om det att när vi möter motgångar, utmaningar och negativa saker i vårt liv, så handlar det om vår förmåga att hantera det.
Lyssna på våra gäster Christin Furu (projektforskare inom småbarnspedagogik vid Åbo Akademi) och Petra Bengs (enhetschef för Resurscentret Föregångarna) i samtal med Johanna Stenback. De diskuterar bland annat huruvida man alltid behöver kunna vända alla motgångar till något gott?
Tillsammans är vi starkare, det gäller även arbetet kring elever och samarbetet mellan hem och skola. Att hitta en fungerande verksamhet där skolan och hemmet kan jobba tillsammans, att inkludera alla elever oberoende av bakgrund och hemspråk.
Möt Petra Högnäs, projektledare vid Hem och skola, Camilla Nordberg akademilektor i socialpolitik vid Åbo Akademi och Thuy Luu, samhälls- och hälsokommunikatör i Närpes i samtal kring detta med Johanna Stenback.
Hur ska skolan och vårdnadshavarna kommunicera med varandra? Varför är det så viktigt med goda relationer? En respektfull dialog är grunden för en fungerande verksamhet.
I detta avsnitt diskuterar vi kommunikation, relationer och elevpåverkan. I expertpanelelen hittar vi Elli Flén som är PR-konsult, Ellen Bos som är gymnasiestuderande och Jenny Haagensen som är projektassistent inom pedagogik vid Åbo Akademi. De samtalar med Johanna Stenback. Du hör också Ulrica Taylor som fungerar som pedagogisk planerare i Korsholm.
I det här avsnittet får ni lyssna på i diskussionen mellan Kurt Torsell och Inger Damlin tillsammans med Johanna Stenback.
De diskuterar bland annat hur världens bästa skola ser ut men även hur vi kan ge framtidstro till barnen. De funderar kring styrkorna i det finländska utbildningssystemet och så får vi höra hur Inger och Kurt ser på den mångkulturella skolan. De ger också några råd till vårdnadshavarna.
Kurt Torsell är direktör för den svenskspråkiga verksamheten vid Utbildningsstyrelsen och Inger Damlin är förbundsordförande för Finlands svenska lärarförbund.
För eleverna Lisa och Klas är dagens uppgifter lätta att genomföra och inom kort är uppgifterna avklarade. Högpresterande elever som Lisa och Klas behöver få andra utmaningar än sina klasskamrater för att inte bli understimulerade och uttråkade. Understimulerade och uttråkade elever reagerar på väldigt olika sätt.
Enligt läroplanen skall läraren differentiera undervisningen och arbetssätten utgående från elevens behov och elevens skall kunna studera i egen takt.
För läraren är situationen utmanande då det oftast i samma klass finns elever som behöver mycket tid och stöd för att överhuvudtaget kunna nå upp till lärandemålen för årskursen.
Lärportalen MATTErial skapades inom Skolresurs’ projekt Undersök och upptäck, läs och skriv, förstå och berätta för att möta lärares önskemål om material som elever som behöver extra utmaningar i matematik kan ta till sig.
Materialet i portalen är upplagt enligt läroplanens innehållsområden för läroämnet matematik i årskurserna 1 – 9.
Inom Skolresurs tar vi gärna emot respons från lärare och elever kring portalens innehåll och upplägg. Tips på mer material som kunde lämpa sig till portalen är också välkomna.
Projekthelheten Undersök och upptäck, läs och skriv, förstå och berätta är finansierad med medel från stiftelsen Brita Maria Renlunds minne.
Klicka på bilden för att ta del av KASKADs materialpaket.
Finns det en risk för att bedömningen av elevens arbete och elevens uppförande blandas samman?
Vad menar vi med bedömning av elevens arbete?
Ska elevens timaktivitet, motivation eller intresse bedömas?
Inom fortbildningshelheten Kaskad – en gemensam bedömningskultur, har vi sammanställt 11 materialpaket för att uppmuntra och stöda kollegiers bedömningsdiskussioner.
Målet är att stöda utvecklingen av en samsyn kring en mångsidig, jämlik och hållbar bedömningskultur.
Ta gärna del av materialpaketet om ”arbete och uppförande”. Se på filmklippet, printa ut korten och bjud in dina kolleger till en bedömningsdiskussion!
Hur kan du stödja dig själv i rollen som ledare? Ta del av detta miniblogginlägg från Framtidens småbarnspedagogik.
”Fortbildningen har gett mig mera självsäkerhet som ledare”
Efter en händelserik höst kan vi nu se tillbaka på en lyckad inledning på fortbildningen Framtidens småbarnspedagogik – ledarskap.
Processledare Mikaela Svanbäck-Laaksonen (universitetslärare i pedagogik med inriktning småbarnspedagogik, vid Åbo Akademi), som leder den första omgången av fortbildningen, gläder sig åt positiv feedback från deltagarna.
Processledare Mikaela Svanbäck-Laaksonen
– Handledningen har upplevts som särskilt givande. Deltagarna har uppskattat möjligheten att samlas i en mindre grupp tillsammans med andra ledare och kunna utbyta erfarenheter och få stöd, dels från varandra men också från oss utbildare, säger Svanbäck-Laaksonen.
Genom att delta i fortbildningen ges möjlighet att avsätta mer tid för utvecklingsprocesser, som ledaren förväntas driva.
– I den första utbildningsmodulen ingår att genomföra ett mindre utvecklingsarbete på den egna enheten. Deltagarna väljer själva vad de vill utveckla och förändra utgående från de behov som de ser inom den egna verksamheten.
– Kanske kan det kännas tungt att ta tag i en sådan process, att komma igång med utvecklingsarbete och då kan den här fortbildningen, särskilt handledningsdelen, fungera som ett stöd för ledaren.
Fortbildningens övergripande målsättning är att stärka och stöda verksamma ledare inom småbarnspedagogiken i deras omfattande arbetsroll.
– Det känns nu motiverande att gå vidare till nästa utbildningsmodul i januari, då vi sett att ledarna redan nu uttryckt att vi innehållsmässigt har lyckats pricka rätt. Eller som en deltagare skrev i utvärderingen: ”Fortbildningen har gett mig mera självsäkerhet som ledare”.
Elevagenter – vad är det och hur fungerar det? Klicka på bilden för svar! Här finns ett material för dig som funderar på att starta upp elevagentverksamhet i skolan eller letar inspiration kring arbetet med elevdelaktighet.
Materialet består av en allmän video som introducerar temat samt tre konkreta exempel från Svenskfinland. Via ikonerna hittar du också stödmaterial i form av t.ex. presentationer, innehållsförslag och färdiga mallar. Stort tack till alla som har varit med och bidragit till detta material!
Arbetet är ett resultat av samarbete mellan de regionala tutorlärarnätverken och finansieras av Utbildningsstyrelsen.
Kan man ta in en liten orkester i ett daghem med målsättningen att utveckla småbarnspedagogiken musikaliskt?
Ja, det kan man – och efter ett års pilotverksamhet kan vi nu rapportera om flera goda erfarenheter, så som ökad kunskap om och intresse för musik hos barnen, att pedagogerna började se nya sidor hos barnen genom musikverksamheten och att den allmänna tröskeln för att spela och sjunga tillsammans sänktes.
Hösten 2020 inleddes piloteringen av Musicera mera i två barngrupper på Alma daghem i Jakobstad.
Trots det utmanande läget och restriktionerna som Covid-19 förde med sig lyckades vi i stort sett genomföra verksamheten enligt planerna och på plats på daghemmet som vi hade tänkt oss. Med ett genomfört pilotprojekt i bagaget kan vi med tillförsikt blicka framåt och vara nöjda med resultatet.
Målsättningen med Musicera mera är att ge barn inom småbarnspedagogik förutsättningar att utveckla sin musikaliska kompetens, att uppleva glädjen i att sjunga, att få möjlighet att känna gemenskapen i att framföra musik tillsammans med andra och samtidigt att lära sig om olika instrument, att genom texterna tillägna sig fakta om månaderna och årstiderna och stärka sitt språk.
De olika sångerna är olika till sin stämning vilket kan användas som utgångspunkt för att diskutera vilka känslor sångerna väcker och göra barnen medvetna om sitt känslomässiga register.
På ettallmännare plan är målet att ge barnen tillgång till musikens värld och att skapa en ingång tilleget musicerande vilket kan ha betydelse för resten av livet. I målsättningen ingår även attinspirera småbarnspedagogerna till nya kreativa verksamhetsformer.
Vad? Pilotering av Musicera mera- daghem och orkester i samspel.
För vem? Barn och pedagoger inom småbarnspedagogik och förskola
När? Hösten 2020-våren 2021
Hur? Pedagogerna har hållit musikstunder med barnen utgående från musikens grundelement och deltagit i inspirationsstunder med Johanna Still. 12 besök på daghemmet från CLL och FPV, orkesterbesök från Wava-institutet.
Var? På Alma daghem i Jakobstad
Musikstunder har hållits av pedagogerna och barnen har på ett naturligt och inspirerande sätt jobbat med musikens grundelement; dynamik, klangfärg, tonhöjd, rytm, puls och tempo.
Barnen har målat till musik och till sångerna har även skapats olika typer av koreografier, promenadkoreografi, rörelse till musik samt danskoreografi. De har även skrivit egna texter till bekanta melodier.
Barnen har använt de egentillverkade rytminstrumenten under musikstunderna och tillsammansmed orkestern under orkesterbesöken.
Under musikstunderna och tillsammans med orkestern har barnen bland annat sjungit sånger från samlingen ”12 sånger om månaderna” av Klas Backman och Anna Charlotta Gunnarson. Avdelningarna har fått Cd:n ”12 sånger om månaderna” så att barnen har getts möjlighet att lyssna på, sjunga och röra sig till sångerna mellan musikstunderna.
Exempel på material att använda då man jobbar med klang och klangfärg och då man skapar rytminstrument.
Månadens aktivitet, var en musikinspirerad aktivitet som barnen fått ta del av varje månad.
Pedagogerna har tillverkat (rytm)instrument med barnen och barnen har fått vistas i en musikaliskt inspirerande miljö inomhus som byggdes upp i ett utrymme på daghemmet. Här fick barnen fritt utforska olika instrument, prova spela på och lyssna till hur de lät.
En del av de instrument som barnen kunde prova på.
Orkestern bestod av tre instrumentlärare från Wava-institutet: Robin Käldström på tvärflöjt ochsaxofon, Anna-Kaisa Saarinen på piano och Evelina Gottberg på klarinett. De besökte daghemmetunder 5 förmiddagar för att musicera tillsammans med barngrupperna.
Som avslutning på Musicera mera hade vi planerat en större avslutningskonsert i samband med Skolmusik 2021, men eftersomcovid-19-läget innebar begränsningar blev det istället en musikstund med orkestern på Alma daghem.
Musikstund under ledning av Johanna Still tillsammans med orkestern från Wava-institutet.
Reflektioner kring resultat av Musicera mera
Genom Musicera mera och våra besök har vi kunnat erbjuda meningsfull verksamhet och inspiration till daghemmet och pedagogerna har fått ett positivare förhållningssätt till användning av musik i den dagliga verksamheten.
Vi har visat på hur man med enkla medel kan prata om musik, bygga enkla rytminstrument med barnen, skapa musikinspirerade miljöer, bygga musikväggar, implementera musikterminologi, arbeta med musikens grundelement, röra sig till musik, skapa koreografier och ta in musiken på ett lekfullt sätt.
Musiken har blivit en aktivt återkommande del av den dagliga verksamheten och fått mera plats.
Samarbete och forskning
Genom att inom Musicera mera samarbeta med musiker och ta in orkestern på daghemmet, har vi visat på att det går att skapa fungerande och givande samarbeten mellan olika aktörer.
I och med att vi även beforskat verksamheten inom Musicera mera filmades både de deltagande pedagogernas musikaliska möten med barnen och barnens och pedagogernas möten medmusikerna från Wava-institutet. Detta gjordes för att göra det möjligt att forska kring vad som är betydelsefullt och avgörande för att det ska kunna uppstå kreativa musikaliska möten mellanbarn och mellan barn och pedagoger.
Forskningen kommer att belysa vad barn speciellt uppskattar i dessa musikaliska möten dvs. vad barnen speciellt visar intresse och musikglädje för.
Ett annat perspektiv kommer att behandla vad som behövs för att kunna stärka barns musikaliska kunnande och också vad som gör att pedagogerna vill utveckla sin musikaliska kompetens och ta in mera musikinslag i verksamheten.
Respons från personalen:
Efter att piloten slutförts ombads personalen att utvärdera helheten och vi intervjuade dem.
Responsen visar att de flesta varit nöjda med projektet och att de har tagit med sig nya insikter till sin verksamhet. Tröskeln att musicera har sänkts och de upplever att de musicerar mera tillsammans med barnen.
Personalen har fått ökad kunskap om musikens grundelement, terminologi samt instrument och om användningsmöjligheter av musik i verksamheten.
Under projektets gång harbarnen fått jobba i mindre grupper än normalt vilket sågs som positivt och personalen upplevde att de upptäckt nya sidor hos barnen i och med musicerandet.
”Jag tar mera instrument med, jag vågar röra på mig mera och göra lite annat under musikstunderna och barnen som varit med är också med på mera saker, de vågar.”
”Barnen pratar mycket om musik, de har pratat mycket om orkestern, de tyckte det var fint.”
”Barnen kan olika instrumentnamn och alla var jätteglada då de fick ta hem sina instrument.”
”Allt duger. Man behöver inte vara superbra på allt, man sjunger med den röst man har och spelar med det man har.”
”Nu vågar man sjunga fast andra vuxna kommer in, förr tog man en saga.”
”Kan du sätta på musik, vi vill dansa- sa barnen. De vill ha rörelse. Och det blir inte bara bus, de dansar.”
”Man har diskuterat med de andra som varit med, frågat vad de gjort och så. Man bollar och får tips”
Pedagogerna uppfattade också att orkesterbesöken var väldig betydelsefulla för barnen. Mångabarn hade aldrig tidigare sett en orkester eller riktiga instrument och detta gav ytterligare endimension till Musicera mera.
Pedagogerna känner sig ämnesmässigt säkrare och har lättare attta till musik i verksamheten efter inspirationsstunderna.
Musicera mera finansierades under verksamhetsår ett av Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne sr.
Musicera mera planerades och koordinerades av utbildningsplanerare Jenny Teir och Åsa Stolpe-Dahlbäck vid Centret för livslångt lärande i samarbete med universitetslärare Johanna Still, Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier, Åbo Akademi.
Vintern 2020 startade fortbildningen På spåret! En lärstig för alla med två stora grupper i både Vasa och Helsingfors. Deltagarna såg fram emot fortsättningen, där de skulle träffas i mindre grupper i tre parallella spår. Vi anade inte då att fortbildningshelheten skulle behöva genomföras till största delen på distans.
Då vi nu tittar i backspegeln ser vi att resan blev annorlunda än planerat, men väldigt givande och lärorik. Våra deltagare har fått inspiration och verktyg för sitt fortsatta arbete med barn i behov av stöd.
Målet med fortbildningsprojektet har varit att öka deltagarnas kunskap och kompetens både att bemöta barn i behov av stöd och att ordna verksamheten så att alla barns likvärdiga och jämlika möjligheter att lära sig säkerställs.
I fortbildningen har deltagarna fått modeller och verktyg för att kunna främja varje barns inlärning och välbefinnande och för att kunna skapa fungerande grupper och en lärmiljö som stöder varje barns individuella lärstig.
Inom fortbildningshelheten har deltagarna också fått möjlighet att utveckla samarbetsformer för att skapa en god verksamhetskultur och göra stadieövergångarna så smidiga som möjligt för barnen.
Vad?På spåret! En lärstig för alla är en fortbildning som har handlat om att stöda personal att ordna likvärdiga och jämlika möjligheter för alla barn att lära sig. Speciellt fokus har legat på särskilt begåvade barn, krävande barn, speciallärarens roll och vikten av samarbete.
För vem? Lärare, speciallärare och övrig personal inom småbarnspedagogik, förskoleundervisning och grundläggande utbildning
När? Hösten 2019 – hösten 2020
Hur? Gemensamt start- och slutseminarium, däremellan fortbildning i tre parallella spår
Var? Start i Helsingfors och Vasa + fortsättning på Zoom
Utbildare:
Eva Staffans, universitetslärare, Åbo Akademi
Camilla Svens-Liavåg, universitetslärare, Åbo Akademi
Raija Regnell, psykolog och psykoterapeut
Sofia Kullberg, speciallärare och arbetshandledare
Gemensam start
Fortbildningshelheten inleddes med gemensamt startseminarium parallellt på två orter för samtliga deltagare. Startseminariet ordnades i februari i Vasa, och i mars i Helsingfors.
Tillsammans öppnade vi upp diskussionen om inkludering, barnens rätt att få det stöd de behöver och om hur vi i samarbete kan skapa goda lärmiljöer i våra verksamheter. Vi fördjupade oss också i lågaffektivt bemötande och hur denna metod kan användas i det dagliga samspelet med barnen.
I det här ordmolnet har deltagarna i Vasa sammanfattat vad de bar med sig från startseminariet till det fortsatta arbetet med barn i behov av stöd.
Fortbildning i tre parallella spår
Efter starten fortsatte fortbildningen i tre parallella spår. Deltagarna följde minst ett av de tre spåren. Klicka på bilderna för en inblick i de olika delarna.
Spår 1: Särskilt begåvade barn riktade sig till de som önskade få kunskap om, förstå och kunna stöda särskilt begåvade barn. Utbildare: Camilla Svens-Liavåg.
I Spår 2: Krävande barn deltog de som ville få mer kunskap och verktyg för att kunna stöda barn som har neuropsykiatriska diagnoser och socioemotionella svårigheter. Utbildare: Raija Regnell.
Spår 3: Speciallärarens roll och samarbete över stadiegränser samlade deltagare som fungerar som speciallärare och som önskade tydliggöra och stärka sin roll och uppgift. Fokus var på speciallärarens roll som handledare och på samarbete inom och över stadiegränser. Utbildare: Sofia Kullberg.
I varje spår erbjöds tre träffar à 4 timmar. Träffarna innehöll föreläsningar och gruppdiskussioner. Mellan spårträffarna reflekterade deltagarna kring frågeställningar och uppgifter kopplade till spårets innehåll. Fortbildningen i de tre spåren pågick från mars till september för Vasa-gruppen, och från april till oktober för den grupp som startat i Helsingfors.
Den digitala lärplattformen Itslearning var ett komplement till fortbildningen. Där delades information och material med deltagarna, och deltagarna kunde också där dela sina skriftliga reflektioner med utbildarna. Alla deltagare hade möjlighet att ta del av de olika spårens material, också inom de spår som de inte själva deltog i.
Framme vid slutstationen
Avslutande seminarier ordnades gemensamt för både deltagarna i Helsingfors- och i Vasagruppen. Deltagarna samlades till gemensam reflektion om samsynen kring arbetet med barn i behov av stöd.
Under seminariet sammanfattades och presenterades de parallella spårens temainnehåll, och vi såg tillbaka på och utvärderade fortbildningen. På programmet stod föreläsning, gruppdiskussion och en paneldiskussion med utbildarna.
I den här filmen samtalar projektets utbildare om kommunikation och relationsskapande. De diskuterar bland annat den viktiga dialogen med föräldrarna och hur man i teamet kan stöda varandra att bygga goda relationer till barnen.
Omställningar på vägen
Efter fortbildningsstarten hann den allra första spårträffen i spår 1 i Vasa-gruppen hållas i Academill, men därefter ledde coronaviruspandemins framfart till att vi inte länge kunde samla våra fortbildningsgrupper till fysiska träffar.
Vi behövde tänka till och tänka om, och beslöt i samråd med utbildarna att flytta de kommande träffarna i fortbildningen till Zoom.
Det här innebar omställningar inte bara för deltagarna utan också för oss utbildare och arrangörer. Under den här våren var möten och utbildningar i Zoom ännu nytt för många.
I takt med att salar och rum avbokades sände vi ut möteslänkar och hjälpande instruktioner till grupperna. Övergången till Zoom visade sig sedan bli bestående för projektet. Vi genomförde såväl alla de kommande spårträffarna som slutseminarierna digitalt.
Enligt deltagarnas respons har det i det stora hela fungerat bra och smidigt att delta i fortbildningen på distans. En fördel med distansarrangemangen var att deltagare som var förhindrade att delta kunnat ta del av inspelat material i efterhand.
Det har också varit lättare att ordna tid för att kunna delta. Men visst finns ett mervärde i att träffas fysiskt och kunna fråga och diskutera mer fritt – det har både deltagarna och utbildarna fört fram.
Så här har några deltagare sagt om hur det har fungerat att delta i fortbildningen på distans:
”Detta år har jag väldigt svårt att komma bort från arbetsplatsen. Detta sätt ger mig möjlighet att vara med!”
”Över förväntan! Men visst hade det gett stort mervärde att träffas på riktigt. Tekniken fungerade jättebra alla gånger och det var betydligt lättare att ordna tid för att kunna delta.”
”Fungerat bra, men inte kan det jämföras med fysiska träffar. Många spontana frågor och diskussioner tror jag att uteblir.”
Reflektioner över projektets resultat
Då ett fortbildningsprojekt genomförs är en högintressant och ständigt närvarande fråga vad som händer hos deltagarna, i relation till verksamheten på fältet. Förändras lärarnas synsätt och deras sätt att arbeta under processens gång?
Kan man se direkta effekter i det vardagliga arbetet, och är i så fall förändringarna bestående? Vi har tagit del av deltagarnas respons, och vände oss även till Eva Staffans för att höra hur hennes tankar går gällande projektets resultat – om hon fäst sig vid något särskilt utifrån hur diskussionerna gått i de parallella spåren och innehållet överlag.
Eva, som är universitetslärare och forskare vid Åbo Akademi, intresserar sig i sin forskning speciellt för speciallärarens arbete. Hon har funnits med i hela projektet ända från planeringsskedet och starten fram till de allra sista reflektionerna vid slutseminariet. Tillsammans med Eva blickar vi tillbaka på fortbildningsprocessen i På spåret.
Vad har fortbildningen gett?
Eva har uppskattat att kunna följa med från början, se hur fortbildningen framskrider, lyssna till diskussionerna i grupperna och ibland också ställa frågor till deltagarna. Frågorna som deltagarna har lyft har varit olika till sin karaktär.
I början upplevde Eva att deltagarnas frågor var mer faktarelaterade, medan diskussionerna senare mera började handla om hur man ska ta sig an och jobba med olika utmaningar.
Fortbildningen har varit omfattande i tid, men det kan ha varit en fördel. Deltagarna har också haft uppgifter mellan träffarna, vilket betyder att de fått ta in, bearbeta och fundera över hur de själva gör i de grupper där de arbetar.
I någon grupp kom det fram att en del deltagare efter ett fortbildningstillfälle hade ändrat sina rutiner och gjort saker annorlunda, men det går inte att säga om tankarna lever vidare en längre tid, om förändringen blir bestående.
Det är bra att våga testa något nytt och sedan ta med sig kunskapen till andra situationer och tillämpa den där.
Överlag då det gäller fortbildning är det de mest förändringspositiva som söker sig till fortbildningen. De här deltagarna har också de bästa förutsättningarna för att tänka till och tänka om, eller så konstaterar de kanske att de redan gör ett bra jobb men vill utvecklas och göra det bättre.
En jämlik och enhetlig lärstig genom samarbete
I fortbildningen har vi velat implementera synen på barnens lärstig som enhetlig, en helhet utan större avbrott. Med tanke på det har det varit positivt att deltagare representerat lärstigens olika stadier. De har kunnat dela erfarenheter över stadiegränserna och få en förståelse för varandras tolkningar av olika begrepp eller företeelser.
Många har deltagit tillsammans med sina kolleger från samma arbetsplats eller från samma kommun.
– Där finns en styrka, då kan man tänka tillsammans, säger Eva Staffans.
Genom att exempelvis speciallärare från olika stadier inom samma kommun har träffats och diskuterat inom fortbildningen, har de blivit medvetna om varandra och kunnat utveckla samarbetsformer inom kommunen.
Synen på barnen har ändrat
Gällande synen på barnen kan vi se att något har hänt hos en del, baserat på diskussioner och reflektioner. Innehållet i fortbildningen kan för många deltagare ha inneburit en bekräftelse på deras barnsyn, medan det hos andra har skett ett skifte i synsätt. Det är naturligtvis svårt att säga hur detta sedan fallit ut eller implementerats i verksamheten i deltagarnas vardag.
– I diskussionerna i spåren har det kunnat märkas att man kan ha gått vidare från att man ser barnet som problemet till att mer se sin egen roll i sammanhanget, vilket är jätteviktigt, menar Eva Staffans.
– Våra föreläsare har på ett fint sätt lyft fram varför det är så viktigt att ha en förståelse för det här. Vi kan inte ändra på barnen, bara på oss själva.
Du kan bara ändra på ditt sätt att möta barnen, inte ändra på barnen i gruppen. Vi vuxna behöver ta ett steg tillbaka och fundera över vad vi har för del i situationen och vad vi själva kan göra. Det är mycket som beror på pedagogen och hens syn på situationen. För barnets del är det här jätteviktigt, att det inte är barnet självt som ses som en utmaning, är krävande och har svårigheter.
Kunskap ger möjligheter
Om man har mycket kunskap om utmaningarna så har man också lättare att hitta metoderna och verktygen för hur man kan möta barnens behov och stöda dem på bästa sätt. Vissa deltagare önskade mera tips och råd, men för att dessa ska fylla sin funktion behöver de kunna relateras till en bra kunskapsbas.
Barnet har rätt till utmaningar på sin nivå, och det är vår utgångspunkt som vi inte kan kringgå – oberoende om vi ska sänka eller höja ribban. Differentiering som fenomen har också stigit fram som en röd tråd i fortbildningen. Lärarens uppgift är att möta barnen på deras nivå.
– En springande punkt är att ha ett genuint intresse för andra människor och för att försöka göra det så bra som möjligt för barnen, framhåller Eva. Man behöver jobba med att skapa bra relationer och hålla i gång kommunikationen. I alla spår har föreläsarna lyft fram vikten av relationerna och kommunikationen med barnen, med föräldrarna och med kollegerna.
Enligt Eva Staffans är kunskap, förståelse, respekt för individen och ödmjukhet speciellt viktigt i sammanhanget, och det här är något vi hoppas att denna fortbildning också förmedlat till deltagarna.
Respons från deltagarna:
Efter att fortbildningen hade slutförts ombads deltagarna att utvärdera helheten. Deltagarnas respons visar att de flesta varit nöjda med fortbildningen, och att de har tagit med sig nya insikter till sin verksamhet. Så här har deltagare uttryckt sig i utvärderingen:
”…blev stärkt och har fått större säkerhet i hur jag bemöter och tar till tals krävande barns behov med både personal och föräldrar.”
”Jag har börjat tänka mer på vem som är ett begåvat barn. Hur olika begåvningar det finns.”
”Idéerna och mycket av det som tagits upp har jag kunnat använda i mitt arbete”
”Tänker mera medvetet på differentiering”
”Tittar på min omgivning och barnen med helt nya ögon”
”Ökad medvetenhet”
”Mindre stök i klassrummet. Bättre samarbete med kollegor”
”Överföringarna och kommunikationen över stadierna har utvecklats tack vare idéer från lärare ur andra kommuner.”
”Jag har ändrat lite på mitt eget sätt att bemöta barn och det bär frukt”
”I diskussioner med personalen, har vi bättre ”hittat”, uppmärksammat de barn som är särbegåvade.”
”det var bra att vi var två personer från min enhet som kunde diskutera föreläsningarna och materialet.”
”det har skett en positiv utveckling i mitt kunnande som jag har kunnat delge med mina arbetskollegor och barn”
”På spåret genomsyrades starkt av tanken om respekt för allas egenvärde och vikten av personligt och individuellt bemötande. Helt i enlighet med de nya läroplanerna. Känns att jag fått en bra uppdatering.”
Projektet På spåret! En lärstig för alla finansierades av Utbildningsstyrelsen.
Fortbildningshelheten planerades och koordinerades av utbildningsplanerare Linda Norrgård och Cilla Nyman vid Centret för livslångt lärande i samarbete med universitetslärare Eva Staffans, Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier, Åbo Akademi.
Konsertdags i Schaumansalen i Jakobstad
