DigiPep – digitalt självförtroende inom småbarnspedagogiken

– Fortbildning som närstudier eller distans – vad har vi lärt oss?

Under 2019-2020 ordnade Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia fortbildningen DigiPep- digitalt självförtroende inom småbarnspedagogiken.

 

Målsättningen var att stöda personalen inom småbarnspedagogik och förskola att utveckla sin digitala kompetens och sitt digitala självförtroende.

Fortbildningen ordnades på två orter, Vasa och Helsingfors, och dessutom ordnades en tredje fortbildningsomgång helt och hållet på distans. Distansomgången var särskilt omtyckt eftersom den uppfattades som tillgänglig oberoende av ort eller vikariestopp. Mera insikter om detta längre ner i detta inlägg.

 


 

Några exempel på teman i fortbildningen är:

      • skapande av digitalt material (böcker, film och musik)
      • datalogiskt tänkande genom analog programmering
      • multilitteracitet
      • digital vardagskompetens
      • digital pedagogisk dokumentation

 

Fortbildningen fokuserade även på vårdnadshavarnas delaktighet i verksamheten och hur digitala verktyg kan fungera som hjälpmedel i detta.

Materialet från våra fortbildningstillfällen hittar ni här

 


 

Vilka lärdomar har vi fått av att ordna fortbildning helt och hållet på distans?

Vi som utbildat har lärt oss mycket under distansversionen av DigiPep. Utmaningen med att arrangera fortbildningen helt och hållet på distans var att omforma arbetssätten på ett sådant vis att innehållet fortfarande finns kvar och förmedlas, att bibehålla möjligheten till individuellt stöd för deltagarna samt möjliggöra arbete i mindre grupper.

Närstudierna bestod av 6 heldagar men omformades till 13 distansträffar á 90 min plus möjlighet till individuell handledning efter träffarna.

Därtill ingick eget arbete mellan träffarna, som oftast handlade om att testa nya digitala metoder eller verktyg i verksamheten och som dokumenterades individuellt.

Orsaken till att fortbildningstillfällena på distans var endast 90  minuter långa var att vi tidigt insåg att en hel dag bakom datorn blir för tungt och vi valde i stället att begränsa och tydligare precisera innehållet.

 


 

Plattformen för distansstudierna var mötesverktyget Zoom, som används inom Åbo Akademi.

 


 

Träffarna följde för det mesta ungefär samma agenda:

      1. Välkommen och praktisk information kring fortbildningen samt återblick till träffen innan (15 min)
      2. Presentation och demonstration av dagens innehåll. (30 min)
      3. Deltagarna arbetar i breakout rooms eller tillsammans beroende på tema och gruppstorlek (25 min)
      4. Kommentarer, problemlösning, tankar om praktiskt nytta och användning i verksamheten (10 min)
      5. Summering, ny uppgift inför nästa träff (10 min)
      6. Utbildarna stannar kvar i Zoomrummet och handleder individuellt tills inga frågor återstår.

 


 

Några praktiska saker vi kan dela med oss av gällande att arrangera fortbildning och undervisning online är följande:

Fördelar med två utbildare

Vi insåg tidigt nyttan i att vara två utbildare på plats även på distans. Knappast är vi ensamma om att tänka oDen ena ansvarar för innehållet medan den andra stöder deltagarna vid tekniska problem och håller koll på frågor och kommunikation i chatten.Vi använde oss av bland annat av Mentimeter och Padlet för gemensam dokumentation och där är det speciellt nyttigt om den ena utbildaren förklarar stegen i ord och den andra lägger de aktuella länkarna i chatten, skriver stegvisa instruktioner samt svarar på frågor om något inte fungerar som det ska. Därtill ger två utbildare mer möjligheter när det kommer till att dela upp gruppen i breakout rooms där vi kan t.ex. anpassa utgående från nivå eller behov i vardera rum.

Fortbildningens innehåll

Gällande innehållet hade vi i närstudieversionen satsat på att erbjuda ett varierande smörgåsbord där alla kan välja vad de behöver och vill ta del av. Detta var möjligt i och med att det fanns tid för diskussioner där deltagarna kunde se på helheten och tillsammans diskutera fram vad som lämpar sig för just deras verksamhet. När vi ställdes inför utmaningen att undervisa på distans insåg vi snabbt  att vi behöver fokusera på innehållet med tanke på att vi ville minska på tiden vi lägger på demonstrationer så att alla orkar ta del av allt. Tur nog kunde vi välja sådant som de två tidigare närstudiegrupperna hade uppskattat och hittat mervärde i och därför hade vi en ganska god tanke om vad vi kunde prioritera.

Mera tankar om tekniska lösningar för distansfortbildningar kan du läsa om här

 


 

Mervärde i fortbildning på distans?

Vid den avslutande träffen gav vi utrymme för utvärdering och diskussion kring formatet distansstudier. Det vi kan konstatera i efterhand är att det finns klara positiva aspekter med distansstudier som till exempel tid och tillgång lyftes upp många gånger.

Det är lättare att lösgöra sig för kortare fortbildningstillfällen en gång i veckan än för heldagar utanför enheten som innebär vikarier och resor. Därtill hade vi lyckats hitta en sådan tidpunkt då många barn på enheterna vilade eller gick ut vilket gjorde det praktiskt lättare att lösgöra en från personalen under den tiden.

 


 

I utvärderingen framkom även att det uppskattades att få träffa deltagare från hela Svenskfinland. Det fokuserade innehållet uppskattades också samt möjligheten att diskutera och anpassa innehållet till den egna verksamheten.

 


 

I några fall deltog flera deltagare tillsammans bakom samma dator. Detta ser vi som fördelaktigt i och med att de som sitter tillsammans kan stänga ner mikrofonen en stund och diskutera med varandra medan de experimenterar, något som inte är möjligt på samma sätt under närstudier.

Flera gånger under fortbildningstillfällen på distans såg vi också deltagare rycka en förbigående kollega i ärmen och visa på det som görs och diskutera med kollegan, som inte deltar i fortbildningen.

 


”Alla mynt har dock två sidor och vi ser även negativa aspekter med distansformatet”

 


 

Den största skillnaden ser säkert vi som utbildare i och med att vi inte kan stöda fortbildningsdeltagare individuellt på samma sätt. Under närstudier kan fortbildaren lättare ge konkret handledning där det behövs samt se exakt i vilket skede deltagaren befinner sig.

På distans får vi förlita oss på muntlig kommunikation och problemlösningsprocessen tar längre tid. Det krävs mer kunskap om det direkta innehållet av oss som utbildare för att veta var t.ex. en app bråkar när vi inte kan följa med i stegen som ledde till problemet.

Interaktionen kan även vara utmanande. Strukturerade gruppdiskussioner fungerar bra i breakout rooms men de oorganiserade, spontana diskussionerna deltagarna emellan nästan helt och hållet uteblir.

Vi saknade mellansnacket och de gemensamma kaffepauserna. Här ser vi ett behov att kunna utveckla vår verksamhet för att främja även denna sorts interaktion på distans.

 


Så, vad är då bättre – närstudier eller distansstudier?

 


 

Jämlik tillgång till fortbildning versus fördjupade, reflekternade diskussioner? Vår slutsats efter denna fortbildningshelhet, och all annan verksamhet under året, anser vi att bägge behövs.

Vi ser utmaningar i att ordna många framtida fortbildningar helt och hållet på distans. Vi behöver fortsättningsvis lära känna varandra, vi behöver skaka en hand och vi behöver kaffestunder. Vi ser samtidigt möjligheter i att ordna fortbildningar i någon hybridvariant.

Vi behöver ge alla större möjlighet att delta, oberoende av ort eller möjlighet till vikariearrangemang. Betyder då detta att all framtida fortbildning ordnas i form av någon typ av hybridundervisning, att t.ex. interaktiva fortbildningsdagar ordnas som närstudier medan en del input ges som webbinarier eller någon mix av de båda? Det återstår att se!

 


 

Ett stort tack till alla er deltagare som deltog, både på plats och på distans! Detta har varit en av de lärorikaste fortbildningarna – åtminstone för fortbildarna – och förhoppningsvis har vi kunnat ge er tankar och modeller för en vidareutveckling av verksamheten.

Anna Wulff (anna.wulff@abo.fi)

John Henriksson (john.henriksson@abo.fi)

Välkomna till Fortbildningsbloggen

Våra senaste inlägg

I trygga händer

Förebyggande av sexualbrott. Hjälp, råd och material för vägledning.

Mot Framtiden

Hållbar utveckling i undervisningen. Globala målen för hållbar utveckling.

Slöjdens magi

Slöjdens kontinuitet. Mångmaterialitet, digitalisering. Samlärarskap.

Stjärnklart

Barnets känslomässiga och sociala utveckling. Kollegialt lärande. Distansarbete.

Virtuell tutordag

Årliga tutordagen på distans. Ungas medievanor, nyhets- och medietolkning.

Framtidsdalen

Nätverk för skolledare i Svenskfinland. Stärka och utveckla ledarskapskompetensen.

Nyckelknipan

Ordkonst, sagor och äventyr i din klass. Väcka lust för böcker och berättelser.

Hållbarhet som ledord

Seminariedagar och arbete med elevhälsa, välmående, delaktighet och ledarskap. #denbästaskolan

Språkkistan

Erfarenheter vid implementeringen av A1-språk i åk1. Tankar kring tidigarelagd språkundervisning.

Mobbningsprevention

Hur förebygga och hantera mobbning? Erfarenheter och material från fortbildningen.

Tutorlärarutbildning – småbarnsped.

Tutorverksamhet, enhetlig lärstig från småbarnspedagogiken. Strategiarbete kring digital lärstig.

Bothnia Learning Hub

Nätverk, digicirklar, skolans digitala ekosystem. Spetsprojekt för att utveckla lärarutbildningen.

Programmering och making

Programmering som lärandeverktyg inom olika läroämnen.

Läropussel

Erfarenheter från arbetet med nya planen för småbarnspedagogik.

Ledarforum

Hur bli utveckla ditt ledarskap? Erfarenheter från ledarskapsfortbildningen för småbarnspedagoger.

Styrka, glädje och medkänsla

Positiv psykologi och välbefinnande för elever och lärare. I artikeln finns praktiska tillämpningar och material.

Mot framtiden


” Eleverna ska få färdigheter att utvärdera och förändra både sina egna, skolans och samhällets förfaringssätt och verksamhetsstrukturer så att de bidrar till att bygga en hållbar framtid.” (Utbildningsstyrelsen, 2014, s. 24)


Klicka på bilden för att ta dig till Mot Framtidens webbplats.

 

Den finländska läroplanen för den grundläggande utbildningen har under internationella konferenser lyfts fram som ett mönsterexempel på hur lärandet kring de olika dimensionerna av hållbar utveckling kan vävas in i styrdokumenten.

I läroplanstexten kan hållbar utveckling hittas i beskrivningen av de mångsidiga kompetenserna men även i lärandemålen och i bedömningskriterierna i de olika läroämnena.

För den enskilda läraren kan undervisningen om och för hållbarhet ändå kännas utmanande.  Hur konkretiserar jag detta tillsammans med eleverna?

 


 

Har du funderat på hur du kan få in hållbar utveckling i undervisningen?

 


 

Syftet med fortbildningshelheten Mot framtiden var just att stöda lärarna i arbetet kring implementeringen av de olika delarna av hållbar utveckling i undervisningen.

Vi är tacksamma över finansieringen som vi från Utbildningsstyrelsen har fått för att kunna genomföra helheten. Centrala frågor som vi har utgått ifrån inom fortbildningen var bl.a;

 

  • Hur öka elevens delaktighet i arbetet kring de olika delområdena inom hållbar utveckling?
  • Hur öka förståelsen av centrala begrepp såsom kretslopp och klimatförändring?
  • Hur kan arbete för hållbar utveckling integreras i olika läroämnen?
  • Hur skapa och upprätthålla ett positivt synsätt mot framtiden?

 


 

Resiliens och progression är centrala begrepp i fortbildningen – att möta och bemöta förändringar.

 


 

Två viktiga ledstänger inom helheten var begreppen resiliens och progression. Resiliens handlar om att enskilt och tillsammans kunna möta och bemöta förändringar och utmaningar och att kunna se och skapa nya möjligheter.

Utan samplanering över årskurs- och stadiegränserna finns en risk att eleverna går miste om centrala delområden av hållbar utveckling för att kanske i stället upprepade gånger få höra om behovet att man källsorterar sopor och släcker onödig belysning.

Inom fortbildningshelheten var tanken att de tre delområdena inom hållbar utveckling – den ekologiska, den ekonomiska och den sociala delen – skulle lyftas fram på lika villkor.

 


 

Under de senaste åren har det glädjande nog skapats mycket stödmaterial kring de tre delområdena inom hållbar utveckling för lärare på olika stadier. För läraren gäller det att vara kritiskt medveten och leta fram stödmaterial som kunskaps- och innehållsmässigt är på rätt nivå för eleverna.

Tyvärr medför tidsbristen att lärare har svårt att hinna leta sig fram i utbudet. Lärarna efterlyste också exempel på konkreta aktiviteter som kan modifieras för flera läroämnen och för elever på olika åldersnivå.

För att underlätta lärarens vardag har vi inom fortbildningshelheten skapat en digital materialbank där lärare dels kan hitta stödmaterial för sitt eget ämneskunnande och dels tips på elevaktiverande uppgifter för eleverna.

Till materialbanken

 

 


Mer info om de globala målen för hållbar utveckling hittar du på Utrikesministeriets sidor (klicka på bilden).

 

Fortbildningshelheten Mot framtiden genomfördes under åren 2019 – 2020  tillsammans med lärare som undervisar i årskurserna 1 – 9 i kommunerna Pedersöre och Vörå. I fortbildningen ingick fyra närstudietillfällen med mellanuppgifter per ort.

Under våren 2020 medförde pandemisituationen att de återstående närstudietillfällena omvandlades till distanstillfällen. Dessa tillfällen flyttades också fram till hösten 2020. Här nedan några av deltagarnas kommentarer efter fortbildningen:

  • ”En mycket intressant fortbildning med ett viktigt tema som behöver lyftas fram i skolorna för att skapa ett hållbart tankesätt.”
  • ”Det är mycket som man inte tänkt att hör till hållbar utveckling. Synen på hållbarhet har breddats.”
  • ”Tagit till mig och fått en bättre bild av vad allt hållbar utveckling egentligen innebär. Har fått en bredare förståelse för begreppet och på vilka sätt det syns i undervisningen, som man kanske inte alltid tänkt på.”
  • ”Vi har justerat vissa ämnesövergripande temahelheter på högstadiet för att få in mera mål.”
  • ”Använder mig av lekar och tips jag fått.”

 

Från CLL:s sida tar vi med oss erfarenheterna från fortbildningshelheten. Arbetet kring hållbar utveckling fortsätter nu bl.a. genom fortbildningshelheten Stigar.

 


 

Slöjdens magi

 

Att utveckla undervisningspraxisen i slöjd var den främsta målsättningen inom fortbildningsprojektet Slöjdens magi. Följande frågeställningar är några exempel på startpunkter för verksamheten inom projektet:  

 


 

        • Hur skapa kontinuitet i slöjdämnet? 
        • Samlärarskap i slöjd – Vad, hur och varför? 
        • Hur skapa ett brett lärande i slöjd? 
        • Hur förhålla sig till slöjdens traditionella och nya material- och teknikområden? 
        • Hur forma och förverkliga arbetsområden i slöjdämnet som utvecklar elevernas hantering av hela slöjdprocesser? 

 


 

I fortbildningen deltog klass- och ämneslärare som undervisar i slöjd inom grundläggande utbildningen i Svenskfinland.

Fortbildningen ordnades i form av gemensamma närstudiedagar, regionvisa närstudiedagar, distansdagar och självstudier samt kollegialt och individuellt utvecklingsarbete.  

 

Utvecklingsarbetet tog avstamp i en nulägesanalys av slöjdlärarskapet:

“Var står jag idag? – Vart vill jag? – Hur når jag dit?”

Utgående från detta valde lärarna ett tema eller innehåll som de ville utveckla inom slöjdämnet i sin egen verksamhet alternativt i sitt eget slöjdlärarskap.

Under fortbildningens gång skulle lärarna med hjälp av fortbildningsinnehållet reflektera över utvecklingsuppgiften och identifiera de steg de behövde ta för att kunna förverkliga den.  

 


 

Som stöd för de instuderingsuppgifter, reflektioner och processer som deltagarna jobbade med producerades filmer som med fördel även kan användas i kollegialt utvecklingsarbete inom slöjdundervisningen i din skola. Här kan du ta del av två av filmerna. 

 

Mångmaterialitet i slöjdundervisningen 

I filmen diskuteras en tidsmässig utveckling av slöjdens innehåll med avsikt att väcka medvetenhet och konstruktivt kritisk diskussion om slöjdämnets upplägg och innehåll i den samtida allmänbildande skolan. 

 

Samlärarskap i slöjdundervisningen 

Utgångspunkten i den här filmen är olika former av samarbete mellan lärare som undervisar i slöjd. Avsikten är att medvetandegöra olika former för lärarsamarbete i syfte att utveckla fungerande praxislösningar av ett gemensamt slöjdämne. 

 

På grund av coronaviruspandemin och dess restriktioner fick en del av den planerade verksamheten planeras om och ändras. Med facit i hand kan vi konstatera att det justerade upplägget bidrog till att många fler övergripande diskussioner om slöjdens väsen tog form. 

Vi är säkra på att de utvecklingsarbeten som startat kommer att fortgå och gynna utvecklingen av undervisningen i slöjd under lång tid framöver. 

 


 

Utbildare och inläggsskribenter:   

 


 

 

Stjärnklart

  • Hur kan vi utveckla en barngrupp så att den blir mer empatisk och tolerant?  

  • Hur kan vi i arbetsgemenskapen ta vara på varandras styrkor och erfarenheter och skapa en ännu bättre verksamhetskultur? 

 

De här frågorna har varit utgångspunkten för Stjärnklart, en webbaserad fortbildningshelhet om barns känslomässiga och sociala utveckling för arbetsgemenskaper inom småbarnspedagogiken. Stjärnklart har varit ett utvecklingsprojekt som finansierats av Utbildningsstyrelsen under åren 2019–2020.

 


Mia Heikkilä, Mirjam Kalland och Ann-Christin Furu samtalar om hur ett socioemotionellt utvecklingsarbete kan se ut.

 


 

Att satsa på barnens känslomässiga och sociala utveckling är centralt inom småbarnspedagogiken, eftersom den socioemotionella kompetensen är så grundläggande för barnens fortsatta liv.  

I Stjärnklart har vi haft som mål att ge personalgrupperna kunskap, inspiration och verktyg för att stöda deras viktiga arbete inom  det här områdetMen för att verksamheten på ett daghem eller en förskola ska fungera är inte bara samspelet mellan barnen viktigt, lika viktigt är delaktigheten mellan barn och vuxen och samspelet vuxna emellan. 

För att stärka samarbetet och direkt integrera den nya kunskapen i verksamhetskulturen har vi valt att använda kollegialt lärande som pedagogisk process i fortbildningen.  

 


David Edfelt föreläser om lågaffektivt bemötande vid Academill.

 


 

Praktiskt har det gått till så att  personalgrupperna har fått ta del av fortbildningsmaterialet via en webbaserad lärplattform. Stjärnklart-teamet har samlat experter inom området och producerat pedagogiska filmer och podcaster som behandlat barns känslomässiga och sociala utveckling ur olika synvinklar.

När alla i personalen på egen hand hade tagit del av innehållet för den aktuella modulen samlades hela gruppen för att under en timmes tid samtala om temat och se vilka anknytningspunkter man hittade till den egna verksamheten. 

Samtalet skedde utgående från ett kollegialt lärandematerial som hörde till varje modul. Varje grupp var ansvarig för sin egen kollegiala process, men fick handledning av Stjärnklart-teamet såväl på plats som på distans. 

 


Camilla Nyman, Ann-Britt Forsblom och Maria Enell delar med sig av sina praktiska erfarenheter av lågaffektivt bemötande.

 


 

Fortbildningshelheten har varit mycket populär och de 150 platserna blev snabbt fyllda.

Sammanlagt har 18 daghem runtom i Svenskfinland varit med i Stjärnklart och det som många har uppskattat är att hela arbetsgemenskapen har deltagit tillsammans och att fortbildningen sker på den egna enheten. Det blir en gemensam process där alla är engagerade och inga vikarier behöver heller anlitas.  

Utgående den respons vi fått från deltagarna har deltagandet i Stjärnklart resulterat i att kunskaperna i socioemotionellt arbete har implementerats i verksamheten på daghemmen och förskolorna. Samarbetet i arbetsgemenskapen har stärkts och den kollegiala lärprocessen har även bidragit till att samtal kring värdegrunden har aktualiserats och implementeringen med den har konkretiserats.  

 


Jennie Stoltzmann-Frankenhaeuser, Maria Stoor-Grenner och Mia Heikkilä samtalar om mobbningsförebyggande arbete.

 


 

Några citat från deltagarperspektiv:  

”Fungerande koncept som gett oss nya tankesätt, mera arbetsverktyg och ett välfungerande arbetsteam” 

”Stjärnklart har gett enheten en möjlighet till att få en gemensam strategi för hur vi jobbar” 

”Lärorik process som gett inspiration, och ytterligare stärkt vårt team och känslan av att vi gör rätt och jobbar mot ett gemensamt mål, d.v.s. att stärka barnens socioemotionella utveckling.” 

 


 

Vi är nu glada att kunna förädla erfarenheterna från Stjärnklart och det forskningsprojekt som även har varit anknutet till utvecklings- projektet och kan med hjälp av fortsatt finansiering från Utbildningsstyrelsen lansera Stjärnklart 2.0 i början av år 2021. 

I Stjärnklart 2.0 behåller vi de flesta moduler från Stjärnklart, men presenterar även en helt ny modul om konflikthantering med barn. Intresset för Stjärnklart 2.0 har varit stort, men de arbetsgemenskaper som är snabba kan ännu få en plats.  

Läs mer om Stjärnklart 2.0 här!

Framtidsdalen – resan till framtiden


 

I dag kan en strategi inte vara huggen i sten när omvärlden förändras snabbt. Det är nödvändigt att kunna justera den pågående verksamheten samtidigt som man också har en vision och ett tydligt mål. Vilka megatrender kan vi se idag?

  • Hur ska vi hantera framtiden?
  • Hur ska vi leda?
  • Hur ser vårt samarbete inom bildningssektorn se ut?

Dylika frågor sysselsatte de 200 deltagarna i ledarskapsfortbildningen Framtidsdalen då projektet startade på tre orter, i Helsingfors, Vasa och Åbo sensommaren 2018.

 


 

Framtidsdalen har varit ett nationellt ledarskaps- och fortbildningsprojekt finansierat av Utbildningsstyrelsen. Fortbildningen, som pågått under 2018-2019, har erbjudit deltagarna möjlighet att utveckla den egna organisationens ledningsfunktioner.

Nytt för Framtidsdalen har varit att projektet samlat ledare från hela bildningssektorn.  Vi har jobbat med ledarskapsfrågor under en lång tid, men det har främst varit fokus på det egna ledarskapet. Kommunerna deltog som team och det var 22 kommuner som aktivt deltog under hela processen.

 


 

Deltagarna i teamen kom från småbarnspedagogiken till II-stadiet, för att få samhörighet med ledare från alla sektorer inom bildningen i den egna kommunen.

Även andra sektorers ledare (exempelvis fria bildningen, fritids- och kultursektorn) medverkade i en del team för att ytterligare synliggöra och stärka den enhetliga lärstigen i kommunen. Teamwork och nätverkande har varit nyckelord.

 

 


 

Projektets mål

Syftet har varit att stärka och utveckla ledarskapskompetensen hos utbildningsanordnare, bildnings- och sektordirektörer, skolornas och läroanstalternas rektorer samt personer i ledande ställning inom småbarnspedagogiken.

Målet har varit att tillsammans skapa goda förutsättningar för det egna utvecklingsarbetet inom kommunens bildningsväsende och föra pågående utvecklingsprocesser framåt mot den nya “bildningskommunen”.

En central utgångspunkt då programmet och innehållet planerades var att kommunernas egna behov av utvecklingsarbete skulle stå i fokus.

 


 

Framtidsdalen skulle ge tid och möjlighet att fokusera på det egna utvecklingsarbetet inom kommunens bildningsväsende.  En annan utgångspunkt var att utmana och komma bort från den så kallade komfortzonen.

I allt utvecklingsarbete, oberoende om det berör utarbetande av strategidokument eller utvecklingsplaner eller förverkligande så behövs praktiska redskap som möjliggör att vi kan lyfta fram fokusområden för utvecklingsarbete.

 

 


 

Framtidsdalen möjliggjorde nätverkande

Då Framtidsdalen startade  framkom det tydligt att kommunerna hade stort behov av att få arbeta med egna strategier och utvecklingsarbete. Tidsbrist, en hektisk vardag och många projekt som pockar på uppmärksamhet utgör för alla en utmaning.

Framtidsdalen har även haft som målsättning att hjälpa deltagarna att utveckla en uttalad samarbetskultur.

Från arrangörshåll har det varit centralt att ha en flexibel planering och specialisering av innehållet vartefter utbildningen framskridit.

Inom ramen för fortbildningshelheten har vi också erbjudit ett urval av valfria teman och moduler som kunnat hjälpa teamen och ledarna att få de verktyg som behövs för att framgångsrikt kunna fortsätta jobba med det strategiska utvecklingsarbetet.

Här har Framtidsdalen kunnat ge hjälp och stöd kring det som känts relevant för den egna organisationen.

 


 

Teemu Roos, föreläsare under dagarna på Hanaholmen.

 


 

Ledarskapsfortbildningen leddes av processledare i varje region:

  • Rolf Sundqvist, utbildningsdirektör i Pedersöre kommun (huvudansvarig processledare)
  • Barbro Högström, direktör för svenska bildningstjänster i Esbo stad (processledare i Nyland)
  • Bob Karlsson, rektor i Ekenäs högstadium (processledare i Österbotten)
  • Liliane Kjellman, direktör för svenskspråkig fostran och undervisning i Åbo stad (processledare i Åboland)

 

 


 

Under fortbildningen har kommunerna jobbat med sitt team men också erbjudits möjlighet att samarbeta med andra kommunteam. Processledarna har haft kontakt med kommunerna och bland annat fungerat som bollplank mellan tillfällena.

På närstudietillfällena har sakkunniga föreläsare kallats in för att belysa och fördjupa de temaområden som varit centrala i innehållet. Exempel på teman har varit strategiskt utvecklingsarbete, pedagogiskt ledarskap, en välmående organisation och andra aktuella frågor som berör bildningssektorn.

Teamen har utöver närstudietillfällena aktivt jobbat med sin egen pågende process i form av möten, utvecklingsdagar, litteraturstudier, handledningstillfällen med mera.

 


 

Arbete med gemensamma visioner och värderingar, reflektion, diskussion och samarbete inom kommungrupperna och mellan kommunerna har utmynnat utvecklingsplaner, strategidokument och nya handlingsplaner.

 

 

Du hittar en publikation om Framtidsdalen på s.8 i Läraren här ovan.

 

Bob Karlsson, en av processledarna i projektet.
Se fler bilder från verksamheten genom att klicka på denna bild!

Nyckelknipan

– ämnesövergripande arbete i klassrummet

Nyckelknipan utgör ett delprojekt  i ”I berättelsen finns magin” och bygger på läroplanens (LP2014) mål och innehåll inom såväl modersmål och litteratur som många av läroplanens kompetensområden. Konceptet har utformats  av CLL i  samarbete med projekt Läspulsen vid Vasa Stadsbibliotek.

 

Inom projektet strävar vi bland annat till att:

  • ge eleverna möjlighet att öva sig i att medverka i grupp och att samarbeta, att anpassa sina egna idéer till andras och att ta ansvar enligt sin ålder.
  • inspirera eleverna att berätta och uttrycka sina åsikter och beskriva sina upplevelser i tal, bild och skrift.
  • erbjuda eleverna möjlighet att producera enkla berättelser, beskrivningar och andra texter.
  • uppmuntra eleven att lyssna till och själv läsa litteratur, att hitta intressant läsning och utveckla sitt läsintresse.

Projektet vill väcka barns intresse och lust för texter i olika former samt medvetenheten om hur dessa inte endast kittlar fantasin och stimulerar kreativiteten utan i förlängningen även lägger grunden till ett jämlikt och delaktigt liv.

 


 

Litteratur, ordkonst och skapande i agentförpackning

Via ordkonst, kreativt skapande och olika fantasifulla uppdrag har vi under läsåret 2019–20 fördjupat oss i Sanna Manders på rim skrivna bok tillsammans med elever i årskurs 1 och 2.

Vid våra besök i klasserna har vi under 2–3 lektioner arbetat ämnesövergripande inom modersmål och litteratur samt inom bildkonst. För att rent konkret kunna bjuda in eleverna i berättelsen har klassrummet inretts med valda delar ur boken.

Eleverna har tillsammans med oss fått vara agenter och efter väl utförda uppdrag gemensamt fått öppna den hemlighetsfulla lådan som innehåller instruktioner för vidare arbete i klassen. Efter några veckor har vi gjort återbesök i klassen och tillsammans med eleverna avslutat projektet under en lektion.

 


 

Genom den verksamhet som utvecklats vill vi konkret åskådliggöra hur man kan arbeta kreativt kring barnlitteratur. Vi riktar oss direkt till eleverna vilket innebär att när vi är på plats i klassrummet får pedagogerna ställa sig i bakgrunden och iaktta sina elever.

Målet är att de skolor som vi besökt ska få inspiration och vägledning till hur de kan närma sig, lyfta fram och arbeta med litteratur, läsning och ordkonst. Fokus i Nyckelknipan ligger följaktligen på ordkonst och skapande, men också på mångfald som är det övergripande temat i Manders bok.

 

 


 

Verksamheten under förstoringsglas 

Konceptet går mera i detalj ut på att vi vid våra skolbesök i liten skala bygger upp fyra av de lägenheter som ingår i boken Nyckelknipans fiktiva höghus. En uppsättning av boken har köpts in och ett exemplar sänds på förhand till skolorna så att klasserna i förväg kan bekanta sig med boken.

Vi börjar med att bjuda in eleverna till agenternas lägenhet och där läsa boken högt. Under läsningens gång diskuterar vi kring bokens olika karaktärer och lägenheter och vissa svåra ord som dyker upp. Vi funderar också på mysteriet med de gula stövlarna som både inleder och avslutar boken, men vars ägare aldrig vi aldrig får se.


 

Efter läsning och diskussion delas eleverna in i mindre grupper på 3–4 personer och får olika agentuppdrag att utföra. Inför uppdragen pratar vi om samarbete och vad som är viktigt när man ska jobba tillsammans: att man lyssnar på varandra, att ingen ensam ska bestämma, att man ibland måste kompromissa och vad det innebär.

I djungelrummet får grupperna i uppdrag att skapa ett fantasidjur med hjälp av färgpennor, silkespapper och lim för att sedan skriva en kort berättelse om det.

 


 

Hos Godis-Harry är uppdraget att skapa kylskåpspoesi av ord på temat godis – också här gäller det att samarbeta eftersom gruppen gör en gemensam dikt.

 


 

Hos Tant Pedant behöver det skapas ordning på en samling ord som sorteras i spännande, glada och ledsna ord beroende på vart eleverna kommer överens om att orden hör.

 

För de ord som gruppen inte kan enas om – en del barn tycker läxor hör hemma bland glada ord medan andra tycker att de ska placeras bland de ledsna – finns ett kuvert med rubriken ”Obestämbara ord”.

Här poängteras igen att det är viktigt att man genom diskussion och i samförstånd avgör vilket ord som ska läggas vart.

 


 

 

Efter väl utförda agentuppdrag föräras alla grupper en nyckel som tillsammans med de andra gruppernas nycklar kan öppna en spännande låda i vilken det finns en belöning i form av en pin till varje barn.

Pinsen är försedda med bilden ”Min superkraft är ord”, designad av Sanna Mander exklusivt för projektet. I lådan finns också ett brev, från personen som är bosatt i den sista lägenheten och som är ägare till de gula stövlarna, riktat till eleverna och läraren. I brevet står det bland annat så här:

”Jag vet inte om ni kom att tänka på att boken tog slut innan jag hann berätta mera om mej själv och hur min lägenhet ser ut. Därför tänkte jag att ni skulle få fundera mera på mej, om jag bor med någon och hur ni tror att det ser ut där jag bor. Mina stövlar får ni låna för att påminna er om hur de ser ut.”

 


 

 

Eleverna får alltså i uppdrag att utgående från en tankekarta parvis fantisera fram vem det är som bor i den sista lägenheten i boken, planera hur den personens lägenhet ska se ut och inreda den i miniatyrformat, dvs i en pafflåda. Tankekartan används också som grund för en skrivuppgift:

”Skriv en gemensam text utgående från er tankekarta där ni berättar om mej och min lägenhet. Rita en bild till texten där åtminstone jag finns med på bilden.”

 


 

 

En annan uppgift för elevparen är att Packa Pattes Kappsäck. Här ska eleverna utgå från vilka (minst tre) saker deras fiktiva lägenhetsinnehavare skulle ta med sig till sitt favoritställe och klippa ut eller rita sakerna.

 


 

Då vi efter några veckor gör återbesök i klassen får grupperna redovisa sitt arbete. Vid det här besöket för vi också en värdediskussion kring mångfald, begreppen olika-lika, familjekonstellationer samt respekt. Här kan du ta del av hur klassläraren Marina Räfsbäck vid Stenbackens skola upplevt projektet.

 

 


 

Faktaruta:

 

#denbästaskolan

 

Projektet Hållbarhet som ledord ordnade flera av Svenskfinlands stora utbildningsevenemang under 2019. Du kanske är bekant med Läsning gör skillnad, Rörelsedax eller Österbottens elevvårdsdag? Dessa är några av de evenemang som projektet resulterat i! Den stora målsättningen med detta har varit att införa ett socialpedagogiskt tänk på alla nivåer inom skolan.

 


 

Projektet syftar till att vi i regionen stärker barns och ungas välbefinnande i skolan, en jämlik grundskola och ett välfungerande samarbete mellan olika aktörer. För att uppnå detta har vi strävat efter att utveckla och lyfta fram olika pedagogiska angreppssätt.

Under projekttiden har fyra ledord varit särskilt viktiga; elevhälsa, välmående, delaktighet och ledarskap. Dessa ledord har fungerat som ett genomgående fokus i utvecklingsarbetet.

Utvecklingsarbetet har utförts i samarbete med de 13 kommuner som varit delaktiga i projektet. Kommunerna har själva haft möjlighet att välja vilka delar de medverkat i.

 


 

De stora fortbildningsdagarna Läsning gör skillnad och Rörelsedax samlade vardera omkring 700 deltagare och tack vare det goda samarbetet med kommunerna kunde vi under dagarna erbjuda ett stort utbud av workshops och föreläsningar.

Här kan du se filmklipp från dagarna:

 

 


 

Fokusområdena: Elevhälsa och välmående

”Fint att få bekräftat att vi tänker i rätt banor, det ger kraft till att våga ta steg i rätt riktning och utveckla elevhälsoarbetet” säger en av deltagarna i Österbottens elevvårdsdag.

En verksamhetskultur där elevernas välbefinnande, trygghet och hälsa är i fokus bidrar till en gynnsam inlärningsmiljö. Även vikten av personalens ork, arbetsmiljö, arbetsbelastning kan inte nog betonas.

Vi har inom Hållbarhet som ledord lyft dessa frågor med hjälp av strategiarbete inom dialogiska reflektionstillfällen för ledare och rektorer, stresshanteringsfortbildningar för lärare, mental träning för elever samt ordnat fortbildning för lärare inom temat positiv pedagogik och psykologi i skolan.

 


 

Utvecklingsarbetet utmynnade i en gemensam Österbottnisk elevvårdsdag som samlade omkring 150 deltagare kring frågor som hur vi kan implementera det hälsofrämjande och förebyggande arbetet i skolans vardag och lyfta fram den enskilda elevens styrkor. Några av deltagarna säger såhär om elevhälsa i vår region:

 

 

Inom projektet har också sammanfattats modeller till stöd för pedagogernas arbete för att jobba med sitt eget mindset och som stöd med bemötande av situationer och beteenden som kan upplevas utmanande. Fyra modeller har specifikt lyfts fram;

 


 

Fokusområdena: Ledarskap och delaktighet

Inom fokusområdet ledarskap har ordnats en fortbildningsserie för skolornas ledningsgrupper i Jakobstadsregionen. Teman som behandlats är skolledning i ett systemiskt perspektiv, välbefinnande, hälsa och välmående.  Ledningsgrupperna inom den grundläggande utbildningen i Vasaregionen har samlats till tre workshopsdagar kring förankringsarbete. Rektorerna har samlats i mindre grupper och reflekterat kring följande teman;

      • Deltagande och stödjande i lärares lärande
      • Skolans verksamhetskultur och värdegrund
      • Lärande och kunskapssyn, nya situationer i skolvardagen och att förhålla sig till trender samt hur får man tiden att räcka till som ledare

 


 

Några av deltagarna säger såhär om att samlas och reflektera i grupp:

”Det är viktigt att få ventilera och diskutera med andra ledare. När man lär känna andra rektorer så är det också lättare att ta kontakt”

”Som relativt ny rektor så har det som jobbat länge gett mig värdefull information, och insikter, kring arbetsuppgiften som rektor.”

Utöver detta har pedagogiska caféer ordnats med teman som bl.a. språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och positiv pedagogik och psykologi i skolan.

 


 

Projektets slutskede – nya idéer tar vid

Våren 2020 innebar för oss alla, både på individ, grupp och samhällsnivå stora utmaningar och omställningar. Tack vare flexibilitet från alla håll kunde vi inom Hållbarhet som ledord tänka om och genomföra viktiga delar som varit till stor nytta för projektets målgrupper.

Enkätundersökningen i april som riktades till lärare visade att undervisningspersonalen upplevde att distansundervisningen fungerade bra, trots att det speciellt i början medförde mycket extra arbete och långa arbetsdagar.

”Distansundervisning är en utmaning. Men den ger oss insikter i hur vi jobbar i ”vanliga fall”. Materialbanken växer och erfarenheterna av undervisning ökar och dem ska vi minnas dra nytta av senare när krisen är över och vi återgår till vanlig vardag.”

Undersökningen visade att vårdnadshavarna också till största delen var nöjda och tacksamma att lärarna så snabbt fick allt att fungera.

”Första veckan var nog utmanande, men efter det har det fungerat mycket bra. Jag tror själv att barnen kommer att ha nytta av den här situationen i framtiden.”

”Rektor och alla lärare gör ett suveränt jobb.”

 


 

Rektorerna och lärarna analyserade de skolvisa enkätresultaten och kunde göra förändringar i distansundervisningen enligt dem. T.ex. önskade eleverna samt vårdnadshavarna mera distanslektioner via Google Meet och andra online mötesplattformer och dem ökade lärarna på därför genast.

Trots att majoriteten tyckte att skola på distans fugerade bra fanns det även elever och vårdnadshavare som upplevde distansundervisningen som väldigt tung.

Effekterna av detta är något som antagligen syns först kommande höst, vilket skolorna också är mycket medvetna om.

Av eleverna frågade vi på slutet vad de mest ser fram emot att göra när restriktionerna lättar och som väntat svarade de flesta att få träffa kompisar igen. Många märkte också hur mycket de egentligen saknade skolan.

”Att träffa alla kompisar och att gå i skolan inte vara hemma hela tiden.”

 


 

Eftersom vi inom Hållbarhet som ledord i Jakobstadsregionen redan under hösten ordnade kurser med temat lärarnas välmående föll det sig naturligt att fortsätta med temat även på våren i samband med distansundervisningsperioden.

Webbinarier med teman självledarskap, stresshantering samt mål och motivation uppskattades av deltagarna under den intensivaste perioden av läsåret. Erfarenheterna av dessa webbinarier var väldigt positiva och planer finns i regionen att fortsätta dem även under kommande höst.

Hållbarhet som ledord avslutas i höst och pågår nu parallellt med projektet Hållbar kommunikation.  Mer info om det nya projektet hittar du på Webbsidan hållbar kommunikation

Utvecklingsarbetet att tillsammans med kommunerna skapa den bästa skolan fortsätter!

Följ gärna vår verksamhet på Facebook eller Instagram!

 


 

 

Språkkistan

 


 

Från 1.1 2020 skall A1 språk erbjudas alla elever redan i årskurs 1 i grundskolan. Det fanns ett behov på fältet att samlas för att dels utveckla språkundervisningen men även skriva den läroplan som ligger som grund för det dagliga arbetet.

CLL startade som ett svar på det behovet projektet Språkkistan med finansiering från Utbildningsstyrelsen.

Projektets syfte är att stöda lärarna i arbetet med läroplanen för den tidigarelagda språkundervisningen och skapa nätverk för diskussion, reflektion och inspiration om språkundervisningen i de lägre årskurserna.

 


 

Inom projektet har två nätverk bildats, ett i Österbotten och ett i södra Finland.

 


 

Deltagarna i Språkkistan har träffats under hösten 2019 och vintern 2020 för att tillsammans skriva fram de lokala läroplanstexterna men även för att jobba kring språkpedagogik i de lägre årskurserna.

Som regel har flera lärare från samma kommun deltagit vilket gett ett mervärde i arbetet med den lokala läroplanen. Lärarna har uppfattat det som värdefullt att få stöd i skrivandet.

 


 

Kommunerna hade i starten av projektet kommit olika långt i läroplansprocessen och lärarna har kunnat stötta varandra i skrivprocessen genom diskussioner över kommungränser som nätverken gett möjlighet till. Yvonne Nummela från Utbildningsstyrelsen gav i startfasen av projektet värdefull input kring läroplansprocessen.

I början av fortbildningen gav också Carola Åkerlund och Jan Hellgren från Nationella Centret för Utbildningsutvärdering en presentation för hur lärare klarar av att möta elever med olika språkbakgrund.

Projektet har även haft många andra utbildare och lärarna själva har frikostigt delat med sig av material och undervisningsupplägg. Mycket konkret arbete har gjorts och lyfts fram.

 


 

 


 

Det mest konkreta och synliga resultatet har varit de färdigställda lokala läroplanerna för A1 språk i årskurserna 1-2. En viktig fortsättning på detta blir att jobba vidare med enhetliga språkstigar i kommunerna.

Ett annat resultat är de många intressanta och givande diskussioner och presentationer från både deltagande lärare och utomstående utbildare som i förlängningen bidrar till en kompetenshöjning.

Många lärare ville lyfta fram Kielistigen i Nykarleby som ett bra exempel på fint och mycket inspirationsgivande arbete.

Lärarna upplever att projektet hittills har gett dem bl.a :

    • Insikter om språkundervisning
    • Positivare attityd till läroplansarbetet
    • Inblick i hur man arbetar med finskan på andra håll
    • Inspiration!

 


 

Projektets slutseminarium är planerat till Tammerfors i september och då kommer samtliga lärare i de båda nätverken att kunna ta del av ytterligare viktig forskning och inspiration, bl.a med Liselott Forsman och Jenny Ek.

Vi ser fram emot fortsatt inspirerande arbete inom Språkkistan och hoppas vi kan ses i höst!

 

Må bra tillsammans

Mobbningsprevention – bygg trygga relationer!

 

Hur skapar vi en trygg och trivsam miljö i skolan? Hur ska vi förebygga och hantera mobbning?

De här frågorna var i fokus från hösten 2019 till vintern 2020 i fortbildningen Mobbningsprevention. Två grupper (i Helsingfors och Vasa) deltog i fortbildningen, som genomfördes under två hela dagar.

 


 

Mobbningsprevention var den femte och sista delen av fortbildningshelheten Må bra tillsammans – att främja social trygghet i skolan.

 


 

Maria Lingonblad och Tove Ajalin, som båda arbetar som sakkunniga i mobbningsförebyggande arbete vid Folkhälsan, fungerade som utbildare under båda fortbildningsdagarna.

Medverkade gjorde även Henrik Pallin, som jobbat som kurator i Sverige och numera föreläser kring barns och ungas nätvanor och trygghet på nätet.

 

Deltagarna i fortbildningen önskade uppdatera sina kunskaper om mobbning och få ny inspiration för det mobbningsförebyggande arbetet i de egna skolorna.

Vi inledde med att fundera över det rådande samhällsklimatet och ta en titt på aktuell statistik gällande mobbning och ensamhet. Även om vissa siffror kan visa att mobbning minskar, är varje elev som utsätts en för mycket och behovet av förebyggande insatser är kontinuerligt. Mobbning är ett ständigt aktuellt och viktigt tema.

 


 

Hur kan man svänga ett skolklimat och minska förekomsten av mobbning?

En röd tråd i fortbildningen var att vi kan förebygga mobbning genom att bygga trygga relationer.

Det är viktigt att vi har en kultur där eleverna vågar berätta för de vuxna om sin vardag och vad de är med om. Vi behöver uppmuntra barnen att vända sig till vuxna, och visa i ord och handling att det är tryggt att göra det. Var intresserad av barnens och de ungas vardag.

 


 

Maria Lingonblad och Tove Ajalin framhöll att normmedvetenhet är en grund i förebyggandet av mobbning. Vi behöver granska de värden och normer som ramar in vardagen och syns i vårt skolklimat. Vilka normer är rådande i skolan? När blir de begränsande och uteslutande?

Då någon avviker från normen finns också risk för mobbning. Finns det utrymme i skolan för att jobba med normerna gemensamt och långsiktigt? Utvecklingsarbetet behöver vara systematiskt och ju fler som är delaktiga i det, desto bättre. Känner alla till skolans syn på mobbning och hur mobbningen ska förebyggas och hanteras?

 


 

Vi funderade också över hela skolan-begreppet, som är bekant från exempelvis Friends’ program mot mobbning. Vem menar vi då vi talar om hela skolan?

Utöver elever, lärare, assistenter, rektor och elevvårdspersonal – hur är det med till exempel eftisledarna, vaktmästaren, köks- och städpersonalen och skoltaxichauffören? Vårdnadshavarna? Är alla i skolvardagen bekanta med varandra?

Relationerna och arbetsklimatet i skolan påverkas av hur var och en bemöter varandra i vardagen.

 


 

 

Vuxna i och utanför skolan behöver i alla lägen komma ihåg att de fungerar som rollmodeller. Då vi vuxna bemöter andra i skolan med tillit och respekt visar vi utåt att det är viktigt.

Om vi ber om lov innan vi delar en bild av någon annan på sociala medier signalerar vi att barnen också behöver komma ihåg att göra det.

 


 

Henrik Pallin lyfte fram hur vanliga sociala interaktioner har flyttat ut på nätet. Att tänka på hur ens språkbruk och handlingar påverkar andra är precis lika viktigt på nätet som i den vanliga, fysiska vardagen. Var och en är ansvarig för sina handlingar ”oavsett om man spelar fotboll eller Fortnite”.

 

Även om en konflikt uppstår online kan och bör man ta tag i den och lösa den IRL. Vi behöver visa genuint intresse även för allt det som barnen ägnar sig åt på nätet. Henrik betonade också att en tillitsfull relation och kommunikation är a och o för att barnen ska vilja dela de frågor de funderar på med oss vuxna.

 


 

Deltagarna hade också under fortbildningen i uppgift att bekanta sig med boken Värdegrundsarbete i praktiken – metodbok för skolan skriven av John Steinberg och Åsa Sourander (2019) och utifrån den reflektera över skolvardagen på den egna arbetsplatsen.

Boken beskriver två metoder som är till hjälp då man vill stärka sin samarbetskultur: Alla med – beteendebaserad värdegrundsutveckling och Styrkestjärnan.

Den första, Alla med, handlar om hur det egna agerandet påverkar andra, och man satsar på grundläggande artighets- och samarbetsträning.  Styrkestjärnan är en modell för att synliggöra och bekräfta styrkor hos eleverna.

 

 


 

Deltagarna diskuterade det förebyggande arbete som de redan gjort eller har på gång i sina skolor, och vi kunde konstatera tillsammans att det genomförs en stor mängd fina insatser och projekt på fältet.

Det lyftes fram hur viktigt det är att ledningen är representerad i värdegrundsarbetet. Även om man inte får med alla, är det bra om åtminstone en del av personalen är engagerad och håller frågorna levande.

 


 

I de kommentarer som deltagarna i Mobbningsprevention lämnat i en utvärdering framgår också att värdegrundsdiskussioner och gemensamma riktlinjer behövs för det förebyggande arbetet, och att utvecklingsarbetet behöver vara systematiskt och kontinuerligt.

I deltagarnas svar syns också att fortbildningen bidragit med  inspiration och nya idéer för utvecklingsinsatser på den egna skolan.

 


 

 

”Bra med två träffar, varierande och aktuellt innehåll.”

”intressant och inspirerande fortbildning”

”Kursen gav mig nya idéer och förslag hur jag kan utveckla vår egen skola.”

”Fått ny kick och tänkt att det vi redan gör är bra. Blir lätt att man i dag bara tycker att man borde mera och mera.”

”Jag fick många redskap som jag försöker ta till i mitt arbete”

”Många av sakerna i boken vi läste går direkt att använda tillsammans med Folkhälsans Positiv pedagogik.”

”Inspiration och ett bekräftande på hur viktigt det är att jobba med de här frågorna. Ibland är det tungt och det känns som att jobba i motvind, men man får aldrig ge upp.”

 


 

Fortbildningsprojektet Må bra tillsammans – att främja social trygghet i skolan har haft som målsättning att stärka skolpersonalens kompetens att stöda elevernas psykosociala välbefinnande och självkänsla. Utbildningsstyrelsen finansierade projektet.

De första fortbildningsdagarna genomfördes hösten 2018 och projektet avslutades under vintern 2020. Målgruppen har varit var skolpersonal inom den grundläggande utbildningen. Inom projektet har tio närstudiedagar arrangerats parallellt i Nyland och Österbotten.