Nyckelknipan

– ämnesövergripande arbete i klassrummet

Nyckelknipan utgör ett delprojekt  i ”I berättelsen finns magin” och bygger på läroplanens (LP2014) mål och innehåll inom såväl modersmål och litteratur som många av läroplanens kompetensområden. Konceptet har utformats  av CLL i  samarbete med projekt Läspulsen vid Vasa Stadsbibliotek.

Inom projektet strävar vi bland annat till att:

  • ge eleverna möjlighet att öva sig i att medverka i grupp och att samarbeta, att anpassa sina egna idéer till andras och att ta ansvar enligt sin ålder.
  • inspirera eleverna att berätta och uttrycka sina åsikter och beskriva sina upplevelser i tal, bild och skrift.
  • erbjuda eleverna möjlighet att producera enkla berättelser, beskrivningar och andra texter.
  • uppmuntra eleven att lyssna till och själv läsa litteratur, att hitta intressant läsning och utveckla sitt läsintresse.

Projektet vill väcka barns intresse och lust för texter i olika former samt medvetenheten om hur dessa inte endast kittlar fantasin och stimulerar kreativiteten utan i förlängningen även lägger grunden till ett jämlikt och delaktigt liv.

Litteratur, ordkonst och skapande i agentförpackning

Via ordkonst, kreativt skapande och olika fantasifulla uppdrag har vi under läsåret 2019–20 fördjupat oss i Sanna Manders på rim skrivna bok tillsammans med elever i årskurs 1 och 2. Vid våra besök i klasserna har vi under 2–3 lektioner arbetat ämnesövergripande inom modersmål och litteratur samt inom bildkonst. För att rent konkret kunna bjuda in eleverna i berättelsen har klassrummet inretts med valda delar ur boken. Eleverna har tillsammans med oss fått vara agenter och efter väl utförda uppdrag gemensamt fått öppna den hemlighetsfulla lådan som innehåller instruktioner för vidare arbete i klassen. Efter några veckor har vi gjort återbesök i klassen och tillsammans med eleverna avslutat projektet under en lektion.

Genom den verksamhet som utvecklats vill vi konkret åskådliggöra hur man kan arbeta kreativt kring barnlitteratur. Vi riktar oss direkt till eleverna vilket innebär att när vi är på plats i klassrummet får pedagogerna ställa sig i bakgrunden och iaktta sina elever.  Målet är att de skolor som vi besökt ska få inspiration och vägledning till hur de kan närma sig, lyfta fram och arbeta med litteratur, läsning och ordkonst. Fokus i Nyckelknipan ligger följaktligen på ordkonst och skapande, men också på mångfald som är det övergripande temat i Manders bok.

 

Verksamheten under förstoringsglas 

Konceptet går mera i detalj ut på att vi vid våra skolbesök i liten skala bygger upp fyra av de lägenheter som ingår i boken Nyckelknipans fiktiva höghus. En uppsättning av boken har köpts in och ett exemplar sänds på förhand till skolorna så att klasserna i förväg kan bekanta sig med boken. Vi börjar med att bjuda in eleverna till agenternas lägenhet och där läsa boken högt. Under läsningens gång diskuterar vi kring bokens olika karaktärer och lägenheter och vissa svåra ord som dyker upp. Vi funderar också på mysteriet med de gula stövlarna som både inleder och avslutar boken, men vars ägare aldrig vi aldrig får se.

Efter läsning och diskussion delas eleverna in i mindre grupper på 3–4 personer och får olika agentuppdrag att utföra. Inför uppdragen pratar vi om samarbete och vad som är viktigt när man ska jobba tillsammans: att man lyssnar på varandra, att ingen ensam ska bestämma, att man ibland måste kompromissa och vad det innebär. I djungelrummet får grupperna i uppdrag att skapa ett fantasidjur med hjälp av färgpennor, silkespapper och lim för att sedan skriva en kort berättelse om det.

Hos Godis-Harry är uppdraget att skapa kylskåpspoesi av ord på temat godis – också här gäller det att samarbeta eftersom gruppen gör en gemensam dikt.

Hos Tant Pedant behöver det skapas ordning på en samling ord som sorteras i spännande, glada och ledsna ord beroende på vart eleverna kommer överens om att orden hör.

För de ord som gruppen inte kan enas om – en del barn tycker läxor hör hemma bland glada ord medan andra tycker att de ska placeras bland de ledsna – finns ett kuvert med rubriken ”Obestämbara ord”. Här poängteras igen att det är viktigt att man genom diskussion och i samförstånd avgör vilket ord som ska läggas vart.

Efter väl utförda agentuppdrag föräras alla grupper en nyckel som tillsammans med de andra gruppernas nycklar kan öppna en spännande låda i vilken det finns en belöning i form av en pin till varje barn. Pinsen är försedda med bilden ”Min superkraft är ord”, designad av Sanna Mander exklusivt för projektet. I lådan finns också ett brev, från personen som är bosatt i den sista lägenheten och som är ägare till de gula stövlarna, riktat till eleverna och läraren. I brevet står det bland annat så här:

”Jag vet inte om ni kom att tänka på att boken tog slut innan jag hann berätta mera om mej själv och hur min lägenhet ser ut. Därför tänkte jag att ni skulle få fundera mera på mej, om jag bor med någon och hur ni tror att det ser ut där jag bor. Mina stövlar får ni låna för att påminna er om hur de ser ut.”

Eleverna får alltså i uppdrag att utgående från en tankekarta parvis fantisera fram vem det är som bor i den sista lägenheten i boken, planera hur den personens lägenhet ska se ut och inreda den i miniatyrformat, dvs i en pafflåda. Tankekartan används också som grund för en skrivuppgift:

”Skriv en gemensam text utgående från er tankekarta där ni berättar om mej och min lägenhet. Rita en bild till texten där åtminstone jag finns med på bilden.”

En annan uppgift för elevparen är att Packa Pattes Kappsäck. Här ska eleverna utgå från vilka (minst tre) saker deras fiktiva lägenhetsinnehavare skulle ta med sig till sitt favoritställe och klippa ut eller rita sakerna.

Då vi efter några veckor gör återbesök i klassen får grupperna redovisa sitt arbete. Vid det här besöket för vi också en värdediskussion kring mångfald, begreppen olika-lika, familjekonstellationer samt respekt. Här kan du ta del av hur klassläraren Marina Räfsbäck vid Stenbackens skola upplevt projektet.

Faktaruta:

 

Språkkistan

Från 1.1 2020 skall A1 språk erbjudas alla elever redan i årskurs 1 i grundskolan. Det fanns ett behov på fältet att samlas för att dels utveckla språkundervisningen men även skriva den läroplan som ligger som grund för det dagliga arbetet. CLL startade som ett svar på det behovet projektet Språkkistan med finansiering från Utbildningsstyrelsen.

Projektets syfte är att stöda lärarna i arbetet med läroplanen för den tidigarelagda språkundervisningen och skapa nätverk för diskussion, reflektion och inspiration om språkundervisningen i de lägre årskurserna. Inom projektet har två nätverk bildats, ett i Österbotten och ett i södra Finland.

Deltagarna i Språkkistan har träffats under hösten 2019 och vintern 2020 för att tillsammans skriva fram de lokala läroplanstexterna men även för att jobba kring språkpedagogik i de lägre årskurserna. Som regel har flera lärare från samma kommun deltagit vilket gett ett mervärde i arbetet med den lokala läroplanen. Lärarna har uppfattat det som värdefullt att få stöd i skrivandet.

Kommunerna hade i starten av projektet kommit olika långt i läroplansprocessen och lärarna har kunnat stötta varandra i skrivprocessen genom diskussioner över kommungränser som nätverken gett möjlighet till. Yvonne Nummela från Utbildningsstyrelsen gav i startfasen av projektet värdefull input kring läroplansprocessen.

I början av fortbildningen gav också Carola Åkerlund och Jan Hellgren från Nationella Centret för Utbildningsutvärdering en presentation för hur lärare klarar av att möta elever med olika språkbakgrund. Projektet har även haft många andra utbildare och lärarna själva har frikostigt delat med sig av material och undervisningsupplägg. Mycket konkret arbete har gjorts och lyfts fram.

Det mest konkreta och synliga resultatet har varit de färdigställda lokala läroplanerna för A1 språk i årskurserna 1-2. En viktig fortsättning på detta blir att jobba vidare med enhetliga språkstigar i kommunerna. Ett annat resultat är de många intressanta och givande diskussioner och presentationer från både deltagande lärare och utomstående utbildare som i förlängningen bidrar till en kompetenshöjning. Många lärare ville lyfta fram Kielistigen i Nykarleby som ett bra exempel på fint och mycket inspirationsgivande arbete.

Lärarna upplever att projektet hittills har gett dem bl.a :

    • Insikter om språkundervisning
    • Positivare attityd till läroplansarbetet
    • Inblick i hur man arbetar med finskan på andra håll
    • Inspiration!

Projektets slutseminarium är planerat till Tammerfors i september och då kommer samtliga lärare i de båda nätverken att kunna ta del av ytterligare viktig forskning och inspiration, bl.a med Liselott Forsman och Jenny Ek. Vi ser fram emot fortsatt inspirerande arbete inom Språkkistan och hoppas vi kan ses i höst!

Må bra tillsammans

Mobbningsprevention – bygg trygga relationer!

Hur skapar vi en trygg och trivsam miljö i skolan? Hur ska vi förebygga och hantera mobbning? De här frågorna var i fokus från hösten 2019 till vintern 2020 i fortbildningen Mobbningsprevention. Två grupper (i Helsingfors och Vasa) deltog i fortbildningen, som genomfördes under två hela dagar.

Mobbningsprevention var den femte och sista delen av fortbildningshelheten Må bra tillsammans – att främja social trygghet i skolan;

Maria Lingonblad och Tove Ajalin, som båda arbetar som sakkunniga i mobbningsförebyggande arbete vid Folkhälsan, fungerade som utbildare under båda fortbildningsdagarna. Medverkade gjorde även Henrik Pallin, som jobbat som kurator i Sverige och numera föreläser kring barns och ungas nätvanor och trygghet på nätet.

Deltagarna i fortbildningen önskade uppdatera sina kunskaper om mobbning och få ny inspiration för det mobbningsförebyggande arbetet i de egna skolorna. Vi inledde med att fundera över det rådande samhällsklimatet och ta en titt på aktuell statistik gällande mobbning och ensamhet. Även om vissa siffror kan visa att mobbning minskar, är varje elev som utsätts en för mycket och behovet av förebyggande insatser är kontinuerligt. Mobbning är ett ständigt aktuellt och viktigt tema.

Hur kan man svänga ett skolklimat och minska förekomsten av mobbning?

En röd tråd i fortbildningen var att vi kan förebygga mobbning genom att bygga trygga relationer. Det är viktigt att vi har en kultur där eleverna vågar berätta för de vuxna om sin vardag och vad de är med om. Vi behöver uppmuntra barnen att vända sig till vuxna, och visa i ord och handling att det är tryggt att göra det. Var intresserad av barnens och de ungas vardag.

Maria Lingonblad och Tove Ajalin framhöll att normmedvetenhet är en grund i förebyggandet av mobbning. Vi behöver granska de värden och normer som ramar in vardagen och syns i vårt skolklimat. Vilka normer är rådande i skolan? När blir de begränsande och uteslutande? Då någon avviker från normen finns också risk för mobbning. Finns det utrymme i skolan för att jobba med normerna gemensamt och långsiktigt? Utvecklingsarbetet behöver vara systematiskt och ju fler som är delaktiga i det, desto bättre. Känner alla till skolans syn på mobbning och hur mobbningen ska förebyggas och hanteras?

Vi funderade också över hela skolan-begreppet, som är bekant från exempelvis Friends’ program mot mobbning. Vem menar vi då vi talar om hela skolan? Utöver elever, lärare, assistenter, rektor och elevvårdspersonal – hur är det med till exempel eftisledarna, vaktmästaren, köks- och städpersonalen och skoltaxichauffören? Vårdnadshavarna? Är alla i skolvardagen bekanta med varandra? Relationerna och arbetsklimatet i skolan påverkas av hur var och en bemöter varandra i vardagen.

Vuxna i och utanför skolan behöver i alla lägen komma ihåg att de fungerar som rollmodeller. Då vi vuxna bemöter andra i skolan med tillit och respekt visar vi utåt att det är viktigt. Om vi ber om lov innan vi delar en bild av någon annan på sociala medier signalerar vi att barnen också behöver komma ihåg att göra det.

Henrik Pallin lyfte fram hur vanliga sociala interaktioner har flyttat ut på nätet. Att tänka på hur ens språkbruk och handlingar påverkar andra är precis lika viktigt på nätet som i den vanliga, fysiska vardagen. Var och en är ansvarig för sina handlingar ”oavsett om man spelar fotboll eller Fortnite”.

Även om en konflikt uppstår online kan och bör man ta tag i den och lösa den IRL. Vi behöver visa genuint intresse även för allt det som barnen ägnar sig åt på nätet. Henrik betonade också att en tillitsfull relation och kommunikation är a och o för att barnen ska vilja dela de frågor de funderar på med oss vuxna.

Deltagarna hade också under fortbildningen i uppgift att bekanta sig med boken Värdegrundsarbete i praktiken – metodbok för skolan skriven av John Steinberg och Åsa Sourander (2019) och utifrån den reflektera över skolvardagen på den egna arbetsplatsen. Boken beskriver två metoder som är till hjälp då man vill stärka sin samarbetskultur: Alla med – beteendebaserad värdegrundsutveckling och styrkestjärnan.  Den första, Alla med, handlar om hur det egna agerandet påverkar andra, och man satsar på grundläggande artighets- och samarbetsträning.  Styrkestjärnan är en modell för att synliggöra och bekräfta styrkor hos eleverna.

Deltagarna diskuterade det förebyggande arbete som de redan gjort eller har på gång i sina skolor, och vi kunde konstatera tillsammans att det genomförs en stor mängd fina insatser och projekt på fältet. Det lyftes fram hur viktigt det är att ledningen är representerad i värdegrundsarbetet. Även om man inte får med alla, är det bra om åtminstone en del av personalen är engagerad och håller frågorna levande.

I de kommentarer som deltagarna i Mobbningsprevention lämnat i en utvärdering framgår också att värdegrundsdiskussioner och gemensamma riktlinjer behövs för det förebyggande arbetet, och att utvecklingsarbetet behöver vara systematiskt och kontinuerligt. I deltagarnas svar syns också att fortbildningen bidragit med  inspiration och nya idéer för utvecklingsinsatser på den egna skolan.

”Bra med två träffar, varierande och aktuellt innehåll.”

”intressant och inspirerande fortbildning”

”Kursen gav mig nya idéer och förslag hur jag kan utveckla vår egen skola.”

”Fått ny kick och tänkt att det vi redan gör är bra. Blir lätt att man i dag bara tycker att man borde mera och mera.”

”Jag fick många redskap som jag försöker ta till i mitt arbete”

”Många av sakerna i boken vi läste går direkt att använda tillsammans med Folkhälsans Positiv pedagogik.”

”Inspiration och ett bekräftande på hur viktigt det är att jobba med de här frågorna. Ibland är det tungt och det känns som att jobba i motvind, men man får aldrig ge upp.”


Fortbildningsprojektet Må bra tillsammans – att främja social trygghet i skolan har haft som målsättning att stärka skolpersonalens kompetens att stöda elevernas psykosociala välbefinnande och självkänsla. Utbildningsstyrelsen finansierade projektet.

De första fortbildningsdagarna genomfördes hösten 2018 och projektet avslutades under vintern 2020. Målgruppen har varit var skolpersonal inom den grundläggande utbildningen. Inom projektet har tio närstudiedagar arrangerats parallellt i Nyland och Österbotten.

Bothnia Learning Hub

Projektet var ett av statens spetsprojekt för utvecklandet av lärarutbildningen. Projektet finansierades av Undervisnings- och kulturministeriet och pågick från hösten 2017 till slutet av 2019. Projektet ägdes av Åbo Akademi och samarbetade med sex kommuner i regionen.

Verksamheten har skett som en samskapande process på tre nivåer och tillsammans med lärare, lärarutbildare och lärarstuderande. Det sammanlagda antalet involverade personer är ungefär 300 stycken. Slutprodukten är tre koncept för utvecklande av lärarutbildning. Koncepten inklusive stödmaterial hittas på www.bothnialearninghub.fi.

Samskapande verksamhet

Nätverket som skapats inom projektet har visat sig vara en ovärderlig resurs. Tanken bakom Bothnia Learning Hub härstammar delvis också från kommunerna i regionen och kommunerna har varit delaktiga i såväl planering som verksamhet. Den återkommande verksamheten har bland annat bestått av reguljära digicirklar. Representanter för våra fadderskolor i kommunerna samlades tillsammans med lärarutbildare, lärarstuderande och projektpersonal för att i en trygg och tillåtande miljö diskutera erfarenheter och påverka projektets verksamhet. Därtill arrangerades Gilla & Dela reguljärt inom lärarutbildningen som ett forum för delning av goda modeller inom lärarutbildningen.

Kursverksamhet

Under projektets gång utvecklades en allmändidaktisk och en ämnesdidaktisk kurs i en mer samskapande anda. Studerande fick uppdrag från fadderskolorna och de förväntades bereda material och hitta potentiella lösningar som de sedan presenterade  för både fadderskolan samt öppet inför de övriga studerandegrupperna och övriga intresserade. Uppdragen kom att kretsa mycket kring skolans digitala ekosystem men med fokus på pedagogiska tillämpningar. Rollen var ny för studerandena som annars är vana vid att fungera som praktikant eller auskultant och verksamheten visade sig ge samtliga involverade mer insyn i varandras verksamhet.

Experimentell verksamhet

Teknikutvecklingen har varit ett huvudtema under projektets gång. Det har därför arrangerats workshops och skolbesök för att tillsammans fundera på vad som kommer runt hörnet i teknikutvecklingen. Skolklasser har besökt Experience Lab i Vasa för att arbeta med virtuell och förstärkt realitet, den humanoida roboten Pepper har besökt skolklasser och intresserade lärare, rektorer, lärarstuderande och lärarutbildare har träffats i Experience Lab för att bekanta sig med ny teknik och fundera på framtiden för digital pedagogik.

Medietanken 2019 fungerade som projektets slutseminarium och samlade ca 100 deltagare för en dag bestående av föreläsningar och dialoggrupper.

 

Poddar och filmer som skapats under projektets gång hittas på dessa kanaler:

                  

Vi på CLL som medverkat i projektet kan konstatera att Bothnia Learning Hub har gett många ringar på vattnet. I projektets planeringsskede skämtades det om en målsättning om att ”sätta Österbotten på den pedagogiska kartan”.

Skämt må det kanske ha varit men i viss bemärkelse är detta en målsättning vi ser faktiskt har realiserats. Vi vill rikta ett stort tack till alla samarbetsparter, finansiärer och alla er som varit med och samskapat!

Programmering och making

Projektet har fått finansiering via Utbildningsstyrelsen (UBS) och projektet var en fortsättning på projektet  Programmera mera och ProgPrep 2.0.

Målet med fortbildningshelheten ”Programmering och making i skolan 3.0” var att under 2019 ge lärare modeller för att använda programmering som lärandeverktyg inom olika läroämnen, från modersmål, gymnastik, slöjd till matematik. Under fortbildningen fick lärarna påbörja planeringen av en gemensam programmeringslärstig för sin skola/kommun, detta för att garantera att alla elever får en läroplansmässig undervisning med tydlig progression.

Deltagare i fortbildningskurserna har varit från småbarnspedagoger till gymnasielärare. Fortbildningen har ordnats runt om i hela Svenskfinland, närmare bestämt i Pedersöre, Vörå, Smedsby, Närpes, Åbo, Pargas, Esbo och Helsingfors.

Finslipning av programmeringsplan i Karamalmens skola

Sonja Henriksén, lärare vid Karamalmens skola har tagit del av två av projektets fortbildningar som ordnats i Esbo. Men det är inte de första programmeringskursen som hon har avlagt. För några år sedan tog hon även del av en webbaserad programmeringskurs.

I Sonjas  klassrum surrar det av aktivitet. Elever som programmerar, ljud av robotar, elmotorer och Scratch-spel som ljuder. Eleverna har tillvalsämnet Karatech, varje måndag. Det är ett mycket eftertraktat tillvalsämne bland eleverna i åk 5 och 6. De tjugo eleverna jobbar ivrigt med olika projekt; Lego programmering, Mbot, Sphero och Scratch är på agendan. Skolan har bara några uppsättningar av de olika robotarna så det gäller att samsas och jobba turvis med de olika projekten.

– Vi har en egen programmeringslärstig, berättar Sonja. Lärstigen har uppdaterats under fjolårets fortbildningar. Nu skall delar av lärstigen förverkligas genom att vi skall arrangera en Kodningsvecka här på skolan. Eftersom det alltid är brist på tid i, är det bättre om vi planerar och genomför tillsammans.

– Uppdateringen i Tinkercad möjliggör 3D design, där läraren kan skapa klassrum och bjuda in eleverna, gör det även möjligt att använda programmet i klassen med eleverna.

– Till slöjden har vi har möjlighet att köpa in Makey Makey (en enkel mikrokontroller), så det kommer in som ett nytt moment där eleverna både kan programmera och designa egna produkter.

 

Resultat och produkter

Programmeringslärstigen som används som modell inom fortbildningsprojketet består av 5 olika nivåer. Oberoende om man undervisar elever i förskolan eller gymnasiet skall dessa 5 olika nivåer ingå.

Delar av programmeringslärstig

    1. Problemlösning– På en för eleven lämplig nivå och frihetsgrad, eleve  löser problem, ensamma, i par eller som grupp
    2. Elevagenter- Intresserade elever erhåller skolning för att underlätta ibruktagande av ny teknik i klasserna, målet är att elever skall handleda andra elever.
    3. Programmeringsspråk– Från analog programmering, via Scratch Jr och  Scratch 3.0 till textbaserat språk tex Python.
    4. Robotik– Robotiken börjar med enkla färdiga robotar utan sensorer som t ex rör sig (Beebot) dessa använder ej blockprogrammering. Progressionen fortsätter med robotar som styrs med blockprogrammering och har flera olika outputs (bl a ljus, ljus, rörelse). Sedan kommer robotar med flera sensorer dvs inputs (avstånd, ljus, ljud) och flera olika  outputs (motorer, ljus och ljud) via blockprogrammering eller annat lämpligt språk.
    5. Design av programmerbar produkt.  Eleven designar egna lösningar på vardagliga problem (smarta hem, alarmsystem, artbots) med olika mekaniska konstruktioner, olika inputs och outputs dvs eleven designar en prototyp.

Denna feedback har kommit från deltagarna:

  • ”Vi kommer att dela med oss av infon till kollegerna, och inspirera dem. Mycket som man kan använda sig av, även utan extra kostnader!”
  • ”Jag tar med mig mycket inspiration och motivation att jobba vidare med detta.”
  • ”Materialet har varit jättebra och jag är ivrig på att försöka få ”rädda” och motivera ointresserade kolleger. Nu känns programmering inte som något jobbigt utan som en naturlig del av undervisningen.”

Blev du nyfiken? Här hittar du nyttigt material som sammanställts under fortbildningen!

 

”Styrka, glädje och medkänsla – positiv psykologi i skola och undervisning”

– Ett fortbildningsprojekt för att öka välbefinnandet i skolan

Fortbildningen ”Styrka, glädje och medkänsla – positiv psykologi i skola och undervisning” hade som målsättning att mångsidigt stärka elevers, kollegors och lärarens eget välbefinnande genom aktuell forskning och praktisk tillämpning av metoder inom positiv psykologi i skola och utbildning. Fortbildningen handlade om att ge deltagarna verktyg för att stöda eleven att nå sin potential, i samspel med och i omtanke om andra. Fortbildningen skulle ge deltagarna redskap för att skapa en mer välmående verksamhetskultur.

Fortbildningen bestod av fyra olika temahelheter samt en gemensam konferensdag för samtliga deltagare om avslutning på fortbildningsprojektet.

Under den gemensamma konferensdagen fick deltagarna tillfälle att för varandra presentera sina egna praktiska tillämpningar i positiv psykologi samt utbyta idéer och erfarenheter. Därtill möttes både forskar- och praktikerperspektiv genom presentationer av Åse Fagerlund och Charlie Scudamore från Geelong Grammar School från Australien.

Under fortbildningen har deltagarna jobbat både implicit och explicit med dessa teman utgående från Geelong Grammar School´s motto: ”learn it, live it, teach it, embed it”.

Resultat:

Redan i anmälningsskedet märktes vilken stor efterfrågan det fanns på fortbildningar inom det här temat i skolan idag. Utan desto mera marknadsföring var platserna fyllda på några veckor.

Lärarnas deltagande i fortbildningen utvärderades med hjälp av frågeformulär före och efter fortbildningen samt i form av lärdagböcker under fortbildningens gång. Resultaten är mycket goda.

Frågeformulären bestod av ett brett mått på psykologiskt välbefinnande, PERMA, samt ett mått på stress och burnout, Maslach Burnout Inventory. I resultaten ser vi signifikanta ökningar av olika aspekter på välbefinnande på 4 av de 5 skalor som ingår: Lärarnas positiva sinnesstämning, engagemang, positiva relationer samt känslan av att utföra sitt arbete väl är signifikant högre efter fortbildningen än innan (p>.05). Beträffande stress och burnout ser vi en signifikant höjning av känslan av att vara kompetent och lyckas i sitt jobb. Däremot såg vi ingen förändring i graden av utmattning eller depersonalisering (att behandla elever och kolleger mer som objekt).

Deltagarna har skrivit lärdagböcker under året 2019 som fortbildningen pågått. I sina lärdagböcker beskriver lärarna hur deras eget välbefinnande, kollegiets välbefinnande och elevers välbefinnande stärkts under fortbildningens gång. För att sammanfatta deltagarnas lärdagböckerna kan man konstatera att :

  • lärarna beskriver en egen utveckling mot ett bättre välbefinnande i sin yrkesroll
  • en förändring till en positivare verksamhetskultur i många kollegier och klassrum har påbörjats
  • värdet av en fortbildning över längre tid för att en förändring ska ske
  • utbildarna har fått många lovord som duktiga utbildare med både forskarperspektiv och klassrumspraktik
  • många lärare önskar sig en mera fortbildning inom detta tema.

Vill du läsa mer om deltagarnas reflektioner? Här har vi samlat anonyma kommentarer efter att fortbildningen avslutats!

En speciallärarstuderande vid Åbo Akademi skriver sin pro gradu-avhandling inom projektet. I avhandlingen studerar studerande hur fortbildningen påverkarnas deltagarna och deras elever. Vidare studeras möjliga skillnader mellan olika lärargruppers upplevelser. Studien är en kvalitativ undersökning där deltagares lärdagböcker analyseras. Pro gradu-avhandlingen förväntas bli klar våren 2020.

Ta gärna del av deltagarnas bästa tips på övningar inom temat! Klicka på bilden här nedanför;

Mera info:

https://www.abo.fi/centret-for-livslangt-larande/pedagogik-och-lararfortbildning/styrka-gladje-och-medkansla/

Kontakt: