Läropussel 2.0 med fokus på lärområden

I fortbildningen Läropussel 2.0 med fokus på lärområden har vi gett utbildning och handledning till personal inom småbarnspedagogiken för att stöda dem att kunna integrera lärområden i sin pedagogiska verksamhet. Samtidigt ville vi också stöda utvecklingen av lärande gemenskaper och kunskapsdelning av goda arbetssätt. I det här blogginlägget delar vi lite av innehållet och resultatet samt hur vi och deltagarna har jobbat under fortbildningen.

Inledande och avslutande seminarium

Vi hade en gemensam uppstart av fortbildningen där vi bekantade oss med varandra, våra gemensamma arbetssätt och de digitala miljöerna vi skulle vistas i under fortbildningen. Eftersom fortbildningen var processinriktad lyssnade vi också in deltagarnas behov och önskemål om innehåll. Under dagen var lärområden i fokus och tillsammans funderade vi på vilka förutsättningar och möjligheter som finns för integrering av lärområden i den pedagogiska verksamheten. Efter vår gemensamma uppstart började teamen jobba med utvecklingsarbete i sina egna verksamheter och själva handledningsprocessen tog vid.

Som avslutning av fortbildningen hade vi sedan ett avslutande seminarium där fokus låg på teamens egna processer och arbete i den egna verksamheten under fortbildningens gång. Teamen delade med sig av sin egen lärandeprocess och presenterade sitt arbete med olika lärområden. Målsättningen var att dela erfarenheter och synliggöra mångfalden av mål och arbetssätt kring lärområden. Vi pratade också om dokumentationens pedagogiska möjligheter och funderade på hur vi kan hitta fungerande strukturer för teamets gemensamma arbete.

 


Teamhandledningar och teamklusterhandledningar

Under startseminariet fick deltagarna frågor kring de egna teamens styrkor, vilka utvecklingsbehov de ser att de har och hur de arbetar med lärområden. Deltagarna fick också utifrån innehållet i startseminariet uppgifter som de skulle genomföra i sin egen grupp. Inför teamhandledningarna delgav teamen, på lärplattformen itslearning, sina planeringar med frågor och funderingar till handledarna och dessa fungerade som utgångspunkt för diskussion, reflektion och vidare utveckling av arbetet. Under hela fortbildningen har teamen utgått från sin egen verksamhet och vad de behöver stöd och handledning i då det gäller den pedagogiska verksamheten.

Teamhandledningarna kom att fokusera på pedagogisk dokumentation och hur teamen på ett målmedvetet sätt kunde integrera lärområden i sin pedagogiska verksamhet. Teamen utvecklades från att gå från aktivitetsplanering till en mer pedagogisk planering där barnens delaktighet var i fokus.  För att kunna arbeta med lärområden på ett målmedvetet och mångsidigt sätt behövdes en djupare förståelse för de enskilda lärområdenas innehåll. Teamen behövde kontinuerligt läsa och diskutera innehållet i lärområdena för att utveckla sin förståelse. Syftet med handledningen var att stöda teamen så att de får en fördjupad förståelse för innehållet i planen och kunskap kring integrering av lärområden. Vidare utvecklade deltagarna sin didaktiska kompetens så att de mer målfokuserat kunde ställa relevanta frågor till barnen, få barnen att reflektera och dela med sig av sina tankar samt väcka barnens intresse och glädje för att lära sig mera.

Här ställs barnen inför ett problem som de ska lösa i relation till vattnets olika former.

Under teamhandledningarna har vi funderat och reflekterat över bland annat följande frågeställningar:  Hur kan man få in barnens intressen i det mål man arbetar mot? Hur lyckas man planera pedagogisk verksamhet när inte alla i teamen kan träffas och planera samtidigt? Hur kan man spara tid genom att integrera lärområden med varandra? Hur stödjer (den fysiska-, psykiska-, sociala- och pedagogiska) lärmiljön lärområdena?

Teamklusterhandledning skedde i två grupper där tre team tillsammans träffades vid två olika tillfällen. Teamen delgav varandra exempel på vad och hur de har arbetat samt diskuterade och utbytte tankar och idéer kring arbetet med lärområden.

 


Resultat

Fortbildningen har gett teamen möjlighet att se, granska och utveckla sin egen verksamhet med stöd och hjälp av handledarna och de andra deltagarna. Under fortbildningens gång har teamen förändrat sina arbets- och förhållningssätt.

Det som grupperna främst lyft fram som förändrats och utvecklats under fortbildningens gång är följande.

Vikten av:

  • dynamiska grupper som underlag för smågruppsindelning, utgående från barnens förförståelse, verksamhetens mål eller aktiviteter
  • målstyrd verksamhet (tydligare mål, röd tråd i verksamheten, långsiktiga och kortsiktiga mål, planering utifrån målen, vikten av pedagogisk planering)
  • pedagogisk dokumentation (har utvecklats och blivit mångsidigare, barns lärandeprocess synliggörs, tydligt syfte med att dokumentera, dokumentation som reflektionsunderlag)
  • barnens delaktighet (barnen med i planeringen, genomförandet och utvärderingen)

I filmerna nedan berättar några av deltagarna om hur de arbetat med målstyrd verksamhet och pedagogisk dokumentation.

Lärområden och innehåll som grupperna har arbetat med:

Jag utforskar min omgivning: former, från frö till morot, återvinning, förståelse för om man går vilse, skillnad på gran och tall, myrans matvanor, förståelse för rymden, vatten och is/snö, vattnets olika former (fast, flytande och gas)

Jag och vår gemenskap: sociala färdigheter – koder, hänsyn till andra, vänskap, känslor, närmiljö och nutid

Mina många uttrycksformer: tempo, klangfärg, dynamik, rytmik, färger

Jag växer, rör på mig och utvecklas: självständighet vid påklädningssituationer, finmotorik, kroppsmedvetenhet, trygghet och säkerhet

Språkens rika värld: sagans uppbyggnad och utökande av ordförrådet

Teamen har integrerat flera lärområden och arbetat med dem både som mål och medel.

Integrering av mål inom olika lärområden (matematik, språk och natur och miljö)
Kommentarer från deltagarna:

“Styrdokumenten är synliga och är nu underlag för planering, didaktiska planeringsmodellen finns som grund, lärområdena är också synliga och medvetna. Det är också viktigt att anpassa verksamheten och målen utifrån barnens behov. ”

“Att alla gått fortbildningen tillsammans har bidragit till känslan av att alla teammedlemmar är delaktiga i verksamheten och tar gemensamt ansvarar för att målen nås.”

”Att någon utifrån ”tittat på” vår verksamhet – med nya ögon och gett oss tankeställare”

I filmen nedan berättar några av deltagarna om vad de tar med sig från fortbildningen.

 

Konsert med Musicera mera

Konsertdags i Schaumansalen i Jakobstad

 

Dags för konsert! Den 20 april samlade vi över 400 barn och personal från daghem i Larsmo, Pedersöre och Nykarleby för att ta del av Musicera meras konsert i Schaumansalen i Jakobstad.

Inom Musicera mera strävar vi till att stärka det musikaliska kunnandet hos barn inom småbarnspedagogik och förskola genom att ge barn redskap och utrymme för att utöva musik och utveckla sitt musikaliska kunnande. Barnen får vara delaktiga och aktiva i ett musikaliskt sammanhang.

 



 

Musicera mera ska ge barnen förutsättningar att utveckla sin musikaliska kompetens, att uppleva glädjen i att sjunga, att få möjlighet att känna gemenskapen i att framföra musik tillsammans med andra och samtidigt att lära sig om olika instrument och stärka sitt språk.

Konserten ordnades som en del av verksamheten inom projektet Musicera mera för de daghem som deltagit under läsåret. Konserten planerades i samarbete med yrkeshögskolan Novia och Wava-institutet i Jakobstad och byggdes upp utgående från de sånger och det material som barngrupperna fått ta del av inom projektet.

 



 

Under året har de deltagande barngrupperna fått besök på daghemmen av en liten orkester bestående av musiker från Wava-institutet. Orkestern har spelat tillsammans med barnen under musikstunder planerade och ledda av pedagoger på daghemmen.

Konserten gav möjlighet att utöka orkestern med flera instrument och musiker från yrkeshögskolan Novia för att skapa en så fin konsertupplevelse som möjligt.

 




 

Samtidigt som barnen kände igen de musiker och instrument som besökt dem på daghemmen gavs de möjlighet att se och höra andra instrument och uppleva de redan bekanta instrumenten i ett nytt och större sammanhang.

Konserten var uppbyggd för att passa barnen och för att de också skulle kunna medverka från sina platser i salen. Barnen fick sjunga med, spela med och röra sig till musiken sittande eller stående vid sina platser.

Flera av daghemsgrupperna hade valt att ta med rytminstrument som barnen fick spela på under konserten tillsammans med orkestern. Andra grupper hade valt att använda kroppen som instrument, barnen fick klappa och göra rörelser till de bekanta sångerna. Efter konserten var det idel glada miner bland både barn och vuxna, en uppskattad förmiddag.

 



Orkestern bestod av följande musiker från yrkeshögskolan Novia och Wava-institutet i Jakobstad:

      • Speaker + saxofon: William Stocks
      • Kajsa-Stina Ahlskog: sång
      • Slagverk + sång: Hannes Sjöblom
      • Trummor: William Ahlskog
      • El/kontrabas: Marcus Söderström
      • Gitarr: Max Weckman
      • Piano: Alisa Methuen/Johan Emet
      • Klarinett/sång: Evelina Gottberg
      • Tähti Oksanen: Cello  Cello: Tähti Oksanen
      • Trumpet: Anders Sjölind
      • Ljud & ljus: Johan ”Nisse” Nybäck

 



Musicera mera förverkligas tack vare bidrag från Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne sr och Svenska Kulturfonden.

Du kan läsa mer om projektet här.

Mediaverkstaden

MINIBLOGG

Vi är mitt uppe i Mediaverkstadens tredje modul Skapa film för och i undervisningen. Modulen inleddes med två workshopar med Simon Staffans, ReThink NMS. Modulen innehåller dessa tillfällen:

  • Skapa film
  • Popularisering av magisteravhandlingar
  • Filmproduktion i undervisningen
  • Olika typer av film i undervisningen
  • Filmeditering
  • Programmering
  • Animering

I den här modulen fokuserar vi på att ge verktyg för hur man kan implementera formativa arbetssätt i undervisningen. Lärarna har också fått med sig konkreta verktyg som berör filmproduktion och manusskapande. 

Här ser ni ett exempel på hur man kan tänka vid ljussättning av en filmproduktion. 

Filmkväll på föräldramötet, möjligt till hösten!

FILMER om skolan – för vuxna, vårdnadshavare och beslutsfattare. 

Inom projektet Hållbar Kommunikation har ett av delmålen varit att skapa filmer som synliggör skolan. Filmer som informerar samtidigt som de väcker känslor och frågor.

Vi hoppas att lärare kommer att uppskatta dessa filmer som komplement till den information de behöver få ut till vårdnadshavarna. 

Skolvärlden innehåller många begrepp som kan vara svåra att förstå om man inte är insatt. 


 

I filmerna tangerar vi delaktighet, lärmiljöer, elevhälsa, självvärdering och digitalisering 

En av filmerna vi skapat är en interaktiv film vilket betyder att tittaren kan bestämma hur berättelsen fortsätter. Filmen heter Moxis skoldag och har översatts till 8 olika språk. Urvalet har vi fått från statistikcentralen.

Vi frågade specifikt efter statistik som berörde familjer med skolbarn inom vårt projektområde. År 2021 var våra största språkgrupper; Arabiska, Bosniska, Finska, Engelska, Ryska, Kurdiska, Somaliska och Vietnamesiska.

Klicka på bilden för att se den interaktiva filmen med Moxie.
Klicka på bilden för att se den interaktiva filmen med Moxie.

 


 

I skrivande stund håller vi på att paketera allt material vi skapat inom projektet och vi vill gärna testa materialpaketet innan det kommer ut i skolorna till hösten. Speciellt nyfikna är vi på att granska de översättningar vi gjort till filmen Moxis skoldag eftersom flera av språken är helt främmande för oss inom projektgruppen.

Klicka på bilden för att öppna Thinglinken med material!
Klicka på bilden för att öppna Thinglinken med material!

Därför tog vi kontakt med linjen handledande utbildning för yrkesutbildning som finns på YA! i Närpes. De ställde sig positiva till att granska filmens översättningar och testa vårt kommunikationsmaterial riktat till föräldrar.

Flera av vuxenstuderandena hade barn och vi fick en otroligt fin dag tillsammans med många goda insikter i hur vi kan förbättra vårt material. STORT tack för samarbetet!

 

 


Vill ni redan kika på den interaktiva filmen Moxis skoldag så finns den här:

Projektet finansieras av Utbildningsstyrelsen. 

Kan vi inspirera med hållbarhet?

Miniblogg – materialpaket

Hållbarhet är ett temaområde som berör oss alla men kan upplevas som abstrakt att konkretisera inom den egna undervisningen på ett ändamålsenligt sätt. Förutom ekologi så handlar det även om etiska frågor som berör oss människor såväl nära som globalt.

Därför har vi utformat ett materialpaket som du kan tillämpa i dina egna grupper.


 


Vad är Stigar och varför vill vi sporra hållbarhetsarbete?

 


 

Projektet Stigar – med lärkraft mot en hållbar livsstil förverkligades 2020-2019 i fyra kommuner: Kimitoön, Pargas, Vörå och Helsingfors. Under projektets lopp skapade de deltagande kommunerna lärstigar för hållbarhetsarbetet från småbarnspedagogiken till andra stadiet.

Lärstigarna beaktar ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet likväl som den följer upp Agenda 2030 målen och kompetens 7-förmåga till att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid.

Inom ramarna för projektet förvekligades Hållbarhetsverkstaden för att poängtera att hållbar livsstil är mer än sortering. Med denna verksamhet kunde vi engagera lågstadiebarn till en Oppfinnar-Jocke stil, där man kan skapa nytt ut gammalt och inspirera barn till att visa sin kreativitet.

 


 

Världens bästa skola – Poddpaket

Världens bästa skola – poddpaket med avsnitt om skolfrågor som berör vårdnadshavare, barn, skolpersonal, politiker och alla som är intresserade av skolan idag. 

Ni hittar hela spellistan på Soundcloud eller så kan ni bläddra bland avsnitten här.


1. VÄRLDENS BÄSTA SKOLA – Vi har ALLA superkrafter 

 Vad har stjärnkocken och Robinsonvinnaren Mikael ”Micke” Björklund och specialläraren och forskaren Maria Rönn-Liljenfeldt gemensamt?

Båda har erfarenhet av specialpedagogik och i det här avsnittet kan du bland annat höra hur man vänder en motgång till en superkraft. Vad kan du som förälder göra om du är orolig över ditt barns skolgång? Vi får också höra hur man kan jobba inom specialpedagogiken idag.  


2. VÄRLDENS BÄSTA SKOLA – Alla borde ha någon de kan lita på 

Det här avsnittet behandlar temat elevhälsa och välbefinnande. 

Nu möts Katarina Alanko (projektforskare i psykologi vid Åbo Akademi), Heikki Kurkiala (familjepsykoterapeut och speciallärare) och Anna Österberg (skolcoach) i samtal om bland annat detta.  


3. VÄRLDENS BÄSTA SKOLA – Ta tillvara dina styrkor 

Erika ”Kika” Fogelberg och Jeanette Lönn är båda klasslärare med erfarenhet av och kunskap om positiv psykologi.

Kika har utbildat inom området för Folkhälsan och Jeanette använder sig av det i sitt arbete som klasslärare. Hör Kika och Jeanette berätta om effekterna av att man arbetat med positiv psykologi i skolan och elevernas upplevelser av det.  


4. VÄRLDENS BÄSTA SKOLA – Konsten att hantera förändringar och komma igen 

 Vad handlar resiliens om egentligen? Det kommer från det latinska ordet resilire, som betyder att studsa tillbaka på något sätt.

Så egentligen kan man tänka att det är ett begrepp som handlar om det att när vi möter motgångar, utmaningar och negativa saker i vårt liv, så handlar det om vår förmåga att hantera det.  

Lyssna på våra gäster Christin Furu (projektforskare inom småbarnspedagogik vid Åbo Akademi) och Petra Bengs (enhetschef för Resurscentret Föregångarna) i samtal med Johanna Stenback. De diskuterar bland annat huruvida man alltid behöver kunna vända alla motgångar till något gott?   


5. VÄRLDENS BÄSTA SKOLA – Med barnet i centrum

Tillsammans är vi starkare, det gäller även arbetet kring elever och samarbetet mellan hem och skola. Att hitta en fungerande verksamhet där skolan och hemmet kan jobba tillsammans, att inkludera alla elever oberoende av bakgrund och hemspråk.  

Möt Petra Högnäs, projektledare vid Hem och skola, Camilla Nordberg akademilektor i socialpolitik vid Åbo Akademi och Thuy Luu, samhälls- och hälsokommunikatör i Närpes i samtal kring detta med Johanna Stenback.   


6. VÄRLDENS BÄSTA SKOLA – En respektfull dialog 

Hur ska skolan och vårdnadshavarna kommunicera med varandra? Varför är det så viktigt med goda relationer?  En respektfull dialog är grunden för en fungerande verksamhet.

I detta avsnitt diskuterar vi kommunikation, relationer och elevpåverkan. I expertpanelelen hittar vi Elli Flén som är PR-konsult, Ellen Bos som är gymnasiestuderande och Jenny Haagensen som är projektassistent inom pedagogik vid Åbo Akademi. De samtalar med Johanna Stenback. Du hör också Ulrica Taylor som fungerar som pedagogisk planerare i Korsholm.  


7. VÄRLDENS BÄSTA SKOLA – Hur ser den ut? 

I det här avsnittet får ni lyssna på i diskussionen mellan Kurt Torsell och Inger Damlin tillsammans med Johanna Stenback.

De diskuterar bland annat hur världens bästa skola ser ut men även hur vi kan ge framtidstro till barnen. De funderar kring styrkorna i det finländska utbildningssystemet och så får vi höra hur Inger och Kurt ser på den mångkulturella skolan. De ger också några råd till vårdnadshavarna.  

Kurt Torsell är direktör för den svenskspråkiga verksamheten vid Utbildningsstyrelsen och Inger Damlin är förbundsordförande för Finlands svenska lärarförbund.  


 

Läropussel 2.0 – Pedagogisk dokumentation

MINIBLOGG

Hur jobbar ni med pedagogisk dokumentation i er verksamhet? Det här har vi frågat några deltagare från fortbildningen Läropussel 2.0.

I fortbildningshelheten Läropussel 2.0 har vi som mål att stödja personal inom småbarnspedagogik att integrera lärområden i den pedagogiska verksamheten.

 

Fortbildningen finansieras av Utbildningsstyrelsen.

 

MATTErial

Matterial logo

MATTErial – en portal för elever som behöver extra utmaningar i matematik

 

Tänk dig en matematiklektion i din klass.

För eleverna Lisa och Klas är dagens uppgifter lätta att genomföra och inom kort är uppgifterna avklarade. Högpresterande elever som Lisa och Klas behöver få andra utmaningar än sina klasskamrater för att inte bli understimulerade och uttråkade. Understimulerade och uttråkade elever reagerar på väldigt olika sätt.

Enligt läroplanen skall läraren differentiera undervisningen och arbetssätten utgående från elevens behov och elevens skall kunna studera i egen takt.

För läraren är situationen utmanande då det oftast i samma klass finns elever som behöver mycket tid och stöd för att överhuvudtaget kunna nå upp till lärandemålen för årskursen.

 


 

Lärportalen MATTErial skapades inom Skolresurs’ projekt Undersök och upptäck, läs och skriv, förstå och berätta för att möta lärares önskemål om material som elever som behöver extra utmaningar i matematik kan ta till sig.

Materialet i portalen är upplagt enligt läroplanens innehållsområden för läroämnet matematik i årskurserna 1 – 9.

 


Länk till portalen MATTErial

 


 

Inom Skolresurs tar vi gärna emot respons från lärare och elever kring portalens innehåll och upplägg. Tips på mer material som kunde lämpa sig till portalen är också välkomna.

Projekthelheten Undersök och upptäck, läs och skriv, förstå och berätta är finansierad med medel från stiftelsen Brita Maria Renlunds minne.

Läropussel 2.0 – Målstyrd verksamhet

MINIBLOGG
I fortbildningshelheten Läropussel 2.0 har vi som mål att stödja personal inom småbarnspedagogik att integrera lärområden i den pedagogiska verksamheten.

 

I den här filmen berättar fyra deltagare om vad målstyrd verksamhet innebär för dem och hur Läropussel 2.0 hjälpt dem att bygga upp en målstyrd verksamhet där barnens delaktighet utgör kärnan.

 

Fortbildningen finansieras av Utbildningsstyrelsen.

 

Kaskad – materialpaket för bedömningsdiskussioner

Materialpaket för bedömingsfrågor
Klicka på bilden för att ta del av KASKADs materialpaket.
      • Finns det en risk för att bedömningen av elevens arbete och elevens uppförande blandas samman?
      • Vad menar vi med bedömning av elevens arbete?
      • Ska elevens timaktivitet, motivation eller intresse bedömas?

Inom fortbildningshelheten Kaskad – en gemensam bedömningskultur, har vi sammanställt 11 materialpaket för att uppmuntra och stöda kollegiers bedömningsdiskussioner.

Målet är att stöda utvecklingen av en samsyn kring en mångsidig, jämlik och hållbar bedömningskultur.

Ta gärna del av materialpaketet omarbete och uppförande. Se på filmklippet, printa ut korten och bjud in dina kolleger till en bedömningsdiskussion!

Nyfiken på projektet? Här kan du läsa mer om Kaskad.