Etikett: Digital kompetens

Publicerat

Mediaverkstaden

MINIBLOGG

Vi är mitt uppe i Mediaverkstadens tredje modul – Skapa film för och i undervisningen. Modulen inleddes med två workshopar med Simon Staffans, ReThink NMS. Modulen innehåller dessa tillfällen:

  • Skapa film
  • Popularisering av magisteravhandlingar
  • Filmproduktion i undervisningen
  • Olika typer av film i undervisningen
  • Filmeditering
  • Programmering
  • Animering

I den här modulen fokuserar vi på att ge verktyg för hur man kan implementera formativa arbetssätt i undervisningen. Lärarna har också fått med sig konkreta verktyg som berör filmproduktion och manusskapande. 

Här ser ni ett exempel på hur man kan tänka vid ljussättning av en filmproduktion. 

Publicerat

Mediaverkstaden

MINIBLOGG

Mediaverkstadens andra modul har precis avslutats. Utbildningens övergripande målsättning är att stöda en jämlik utveckling så att varje barn har möjlighet att visa sitt kunnande på ett mångsidigt sätt med stöd av multimodala skapandeprocesser. Den andra modulen har bestått av ett smörgåsbord av valbara utbildningstillfällen kring Kreativa arbetssätt med bild och ljud:

  • Grafiskt tänk i undervisningen & CC vid skapandet av digitalt material
  • Fotografering & bildhantering
  • Digitala affischer & planscher
  • Ljudinspelning som synliggörande av lärprocesser
  • Poddar i undervisningen

Det har varit stort fokus på länken mellan läroplan och mediaproduktion och vi har vid varje tillfälle gått igenom konkreta uppgifter utgående från olika lokala läroplaner. Här nedan ser ni en bild på upplägget av ett tillfälle. (Klicka på bilden för att göra den större)

Publicerat

Material för att komma igång med elevagentsverksamhet 

Elevagenter – vad är det och hur fungerar det? Klicka på bilden för svar! Här finns ett material för dig som funderar på att starta upp elevagentverksamhet i skolan eller letar inspiration kring arbetet med elevdelaktighet. 

Materialet består av en allmän video som introducerar temat samt tre konkreta exempel från Svenskfinland. Via ikonerna hittar du också stödmaterial i form av t.ex. presentationer, innehållsförslag och färdiga mallar. Stort tack till alla som har varit med och bidragit till detta material!  

Arbetet är ett resultat av samarbete mellan de regionala tutorlärarnätverken och finansieras av Utbildningsstyrelsen.  

Publicerat

Mini-inlägg från Digipep

Skall ni starta det nya läsåret med en gemensam diskussion om digitalisering och nylitteracitet?

Fortbildningen Digipep för lärare inom grundläggande utbildningen hade som mål att öka lärares baskompetens i digital pedagogik och genom det stöda elevers jämlika tillgång till undervisning av hög kvalitet där man utnyttjar digitala lösningar som ger mervärde för lärande och elevens individuella lärstig.

Som ett resultat från denna fortbildningshelhet har vi satt samman ett materialpaket som kan användas för att diskutera vilka digitala verktyg som skall användas och vem som ansvara för de olika delarna av digitaliseringen.

Materialpaketet består av ett filmklipp som riktar sig till ledningsgruppen eller rektorn som leder diskussionen och ett pdf-dokument med länkar och bilder som kan används som underlag för diskussioner.  Materialpaketet innehåller en lärarprogression, digi-bingo och sorteringsövningar.

Digipep har finansierats av Utbildningsstyrelsen.

 

Publicerat

DigiPep – digitalt självförtroende inom småbarnspedagogiken

– Fortbildning som närstudier eller distans – vad har vi lärt oss?

Under 2019-2020 ordnade Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia fortbildningen DigiPep- digitalt självförtroende inom småbarnspedagogiken.

 

Målsättningen var att stöda personalen inom småbarnspedagogik och förskola att utveckla sin digitala kompetens och sitt digitala självförtroende.

Fortbildningen ordnades på två orter, Vasa och Helsingfors, och dessutom ordnades en tredje fortbildningsomgång helt och hållet på distans. Distansomgången var särskilt omtyckt eftersom den uppfattades som tillgänglig oberoende av ort eller vikariestopp. Mera insikter om detta längre ner i detta inlägg.

 

 

Några exempel på teman i fortbildningen är:

      • skapande av digitalt material (böcker, film och musik)
      • datalogiskt tänkande genom analog programmering
      • multilitteracitet
      • digital vardagskompetens
      • digital pedagogisk dokumentation

 

Fortbildningen fokuserade även på vårdnadshavarnas delaktighet i verksamheten och hur digitala verktyg kan fungera som hjälpmedel i detta.

Materialet från våra fortbildningstillfällen hittar ni här

 

 

Vilka lärdomar har vi fått av att ordna fortbildning helt och hållet på distans?

Vi som utbildat har lärt oss mycket under distansversionen av DigiPep. Utmaningen med att arrangera fortbildningen helt och hållet på distans var att omforma arbetssätten på ett sådant vis att innehållet fortfarande finns kvar och förmedlas, att bibehålla möjligheten till individuellt stöd för deltagarna samt möjliggöra arbete i mindre grupper.

Närstudierna bestod av 6 heldagar men omformades till 13 distansträffar á 90 min plus möjlighet till individuell handledning efter träffarna.

Därtill ingick eget arbete mellan träffarna, som oftast handlade om att testa nya digitala metoder eller verktyg i verksamheten och som dokumenterades individuellt.

Orsaken till att fortbildningstillfällena på distans var endast 90  minuter långa var att vi tidigt insåg att en hel dag bakom datorn blir för tungt och vi valde i stället att begränsa och tydligare precisera innehållet.

 

 

Plattformen för distansstudierna var mötesverktyget Zoom, som används inom Åbo Akademi.

 

 

Träffarna följde för det mesta ungefär samma agenda:

      1. Välkommen och praktisk information kring fortbildningen samt återblick till träffen innan (15 min)
      2. Presentation och demonstration av dagens innehåll. (30 min)
      3. Deltagarna arbetar i breakout rooms eller tillsammans beroende på tema och gruppstorlek (25 min)
      4. Kommentarer, problemlösning, tankar om praktiskt nytta och användning i verksamheten (10 min)
      5. Summering, ny uppgift inför nästa träff (10 min)
      6. Utbildarna stannar kvar i Zoomrummet och handleder individuellt tills inga frågor återstår.

 

 

Några praktiska saker vi kan dela med oss av gällande att arrangera fortbildning och undervisning online är följande:

Fördelar med två utbildare

Vi insåg tidigt nyttan i att vara två utbildare på plats även på distans. Knappast är vi ensamma om att tänka oDen ena ansvarar för innehållet medan den andra stöder deltagarna vid tekniska problem och håller koll på frågor och kommunikation i chatten.Vi använde oss av bland annat av Mentimeter och Padlet för gemensam dokumentation och där är det speciellt nyttigt om den ena utbildaren förklarar stegen i ord och den andra lägger de aktuella länkarna i chatten, skriver stegvisa instruktioner samt svarar på frågor om något inte fungerar som det ska. Därtill ger två utbildare mer möjligheter när det kommer till att dela upp gruppen i breakout rooms där vi kan t.ex. anpassa utgående från nivå eller behov i vardera rum.

Fortbildningens innehåll

Gällande innehållet hade vi i närstudieversionen satsat på att erbjuda ett varierande smörgåsbord där alla kan välja vad de behöver och vill ta del av. Detta var möjligt i och med att det fanns tid för diskussioner där deltagarna kunde se på helheten och tillsammans diskutera fram vad som lämpar sig för just deras verksamhet. När vi ställdes inför utmaningen att undervisa på distans insåg vi snabbt  att vi behöver fokusera på innehållet med tanke på att vi ville minska på tiden vi lägger på demonstrationer så att alla orkar ta del av allt. Tur nog kunde vi välja sådant som de två tidigare närstudiegrupperna hade uppskattat och hittat mervärde i och därför hade vi en ganska god tanke om vad vi kunde prioritera.

Mera tankar om tekniska lösningar för distansfortbildningar kan du läsa om här

 

 

Mervärde i fortbildning på distans?

Vid den avslutande träffen gav vi utrymme för utvärdering och diskussion kring formatet distansstudier. Det vi kan konstatera i efterhand är att det finns klara positiva aspekter med distansstudier som till exempel tid och tillgång lyftes upp många gånger.

Det är lättare att lösgöra sig för kortare fortbildningstillfällen en gång i veckan än för heldagar utanför enheten som innebär vikarier och resor. Därtill hade vi lyckats hitta en sådan tidpunkt då många barn på enheterna vilade eller gick ut vilket gjorde det praktiskt lättare att lösgöra en från personalen under den tiden.

 

 

I utvärderingen framkom även att det uppskattades att få träffa deltagare från hela Svenskfinland. Det fokuserade innehållet uppskattades också samt möjligheten att diskutera och anpassa innehållet till den egna verksamheten.

 

 

I några fall deltog flera deltagare tillsammans bakom samma dator. Detta ser vi som fördelaktigt i och med att de som sitter tillsammans kan stänga ner mikrofonen en stund och diskutera med varandra medan de experimenterar, något som inte är möjligt på samma sätt under närstudier.

Flera gånger under fortbildningstillfällen på distans såg vi också deltagare rycka en förbigående kollega i ärmen och visa på det som görs och diskutera med kollegan, som inte deltar i fortbildningen.

 

”Alla mynt har dock två sidor och vi ser även negativa aspekter med distansformatet”

 

 

Den största skillnaden ser säkert vi som utbildare i och med att vi inte kan stöda fortbildningsdeltagare individuellt på samma sätt. Under närstudier kan fortbildaren lättare ge konkret handledning där det behövs samt se exakt i vilket skede deltagaren befinner sig.

På distans får vi förlita oss på muntlig kommunikation och problemlösningsprocessen tar längre tid. Det krävs mer kunskap om det direkta innehållet av oss som utbildare för att veta var t.ex. en app bråkar när vi inte kan följa med i stegen som ledde till problemet.

Interaktionen kan även vara utmanande. Strukturerade gruppdiskussioner fungerar bra i breakout rooms men de oorganiserade, spontana diskussionerna deltagarna emellan nästan helt och hållet uteblir.

Vi saknade mellansnacket och de gemensamma kaffepauserna. Här ser vi ett behov att kunna utveckla vår verksamhet för att främja även denna sorts interaktion på distans.

 

Så, vad är då bättre – närstudier eller distansstudier?

 

 

Jämlik tillgång till fortbildning versus fördjupade, reflekternade diskussioner? Vår slutsats efter denna fortbildningshelhet, och all annan verksamhet under året, anser vi att bägge behövs.

Vi ser utmaningar i att ordna många framtida fortbildningar helt och hållet på distans. Vi behöver fortsättningsvis lära känna varandra, vi behöver skaka en hand och vi behöver kaffestunder. Vi ser samtidigt möjligheter i att ordna fortbildningar i någon hybridvariant.

Vi behöver ge alla större möjlighet att delta, oberoende av ort eller möjlighet till vikariearrangemang. Betyder då detta att all framtida fortbildning ordnas i form av någon typ av hybridundervisning, att t.ex. interaktiva fortbildningsdagar ordnas som närstudier medan en del input ges som webbinarier eller någon mix av de båda? Det återstår att se!

 

 

Ett stort tack till alla er deltagare som deltog, både på plats och på distans! Detta har varit en av de lärorikaste fortbildningarna – åtminstone för fortbildarna – och förhoppningsvis har vi kunnat ge er tankar och modeller för en vidareutveckling av verksamheten.

Anna Wulff (anna.wulff@abo.fi)

John Henriksson (john.henriksson@abo.fi)

Publicerat

Virtuell tutordag

 

 

Virtuell tutordag 22.10 2020

Ett drygt fyrtiotal tutorlärare från hela Svenskfinland samlades för den årliga Tutorday den 22 oktober. I år arrangerades dagen i digitalt format, som mycket annat denna höst.

Tutorday arrangeras gemensamt av de fyra tutorkoordinatorsprojekten i Svenskfinland och verksamheten finansieras av Utbildningsstyrelsen. CLL medverkar som samarbetspart inom projektet Bothnia Tutors 2.0 som koordinerar och stöder tutorverksamheten i regionen Kristinestad – Vörå.

 

 

Dagen bestod av ett tvådelat webbinarium med Jens Berg, som driver kommunikationsbyrån Montem.

Den första delen riktade in sig på ungas medievanor utgående från en undersökning gjord av Jens Berg själv och Sami Kallinen år 2019, för Tankesmedjan Agenda. Hela rapporten hittas under följande länk: www.agenda.fi/Rapport/journalist-sa-nar-du-den-unga-publiken/

Berg konstaterade att unga är framtidsintresserade, optimistiska och lösningsorienterade i större grad än resten av befolkningen samt intresserade av globala frågor framom lokala.

Därtill synliggjordes att sociala medier är den primära källan för nyheter, för en majoritet av de unga, och därmed tar de del av fler nyheter från globala källor.

 

 

I de efterföljande diskussionerna diskuterades bland annat hur lärare kan arbeta mot en djupare förståelse av nyhetshändelser, det vill säga att nyheter inte bara en rubrik på Facebook. Betydelsen av arbete med källkritik över lag, poängterades starkt av tutorlärarna.

Bergs andra webbinariedel gick under rubriken ”Trenderna som formar vårt samhälle”. Trenderna som framhölls var digitalisering, demografiförändring och klimatförändring.

En fråga som uppstod är hur stort ett fenomen bör vara för att kunna kallas en trend. Är LP-skivornas återkomst en ny trend eller snarare en motreaktion mot den riktiga trenden av strömmad musik?

 

 

På den mer konkreta sidan lyfte Berg fram att delningsekonomi är mer naturligt för de unga, att arbetsmarknaden är alltmer global samt att det sociala klimatet i medier sker i allt hårdare ton.

För dig som vill läsa mer om trender rekommenderar Berg att du bekantar dig med Sitras material, som hittas under följande länk: Sitra.fi/megatrender

 

 

Dagens sista del bestod av gruppdiskussioner där tutorlärare blandades i mindre grupper över regiongränserna. Tutorläraruppdraget efter coronavirus pandemin diskuterades i alla grupper. Många tutorlärares uppdrag har hittills varit att stöda personalens digitala kompetens.

Det konstaterades att personalen i många skolor nu tagit ett riktigt ”digiskutt” i och med de utmaningar lärarna ställdes inför under våren 2020.

Samtidigt konstaterades det att de styrdokument man haft i form av IT-strategier eller digitala lärstigar har visat sig vara föråldrade och behöver revideras efter våren. Ett flertal tutorlärare har redan börjat arbeta med detta.

Trots en klar önskan om att få träffas fysiskt, så konstaterades det under den gemensamma avslutningen att årets Tutorday varit lyckad. Tutorlärarna höll fram att det är viktigt att vi fortsätter dela goda modeller åt varandra inom lärarkåren.

 

 

Hanna Lönnfors avslutade dagen med följande dikt till tutorlärarna:

 

Hyllningen till tutorerna

När corona utan att frågas

in i våra liv i år tåga

Har det fått oss att kämpa på med lite sparlåga,

men alla har vi gjort enligt vår bästa förmåga.

Det här har fört med sig frågor om det ena och det andra,

som gjort att vi mer än nånsin behöver varandra.

Det är inte fel att över axeln lite på varandra titta,

för att tillsammans nya lösningar och arbetssätt hitta.

Oj om det möjligheten att träffa varandra fanns,

just nu är det bara webben och distans.

Tur att denna möjlighet finns ändå,

att träffas över nätet och varandra nå.

Tutorerna en väldigt viktig roll i år haft,

vi önskar er alla mycket ork och kraft.

Det är på sin plats att er hylla,

ni många svängar i skolvardagen förgylla.

(skriven 22.10.2020 av Hanna Lönnfors)

 

Från tutorkoordinatorernas sida rikar vi ett stort tack till alla som deltog i Tutorday 2020 och bidrog med sina inlägg och goda tankar.

Därtill riktar vi ett stort tack till Jens Berg för sitt stora bidrag och för en omtyckt och nödvändig inspiration i vardagen.

Ett sista tack riktas till planeringsgruppen för dagen och vi ser hoppfullt framåt mot nya tutordagar!

Kolla gärna in projektets Instagramkonto för att se glimtar ur verksamheten!

 

 

Publicerat

Bothnia Learning Hub

Projektet var ett av statens spetsprojekt för utvecklandet av lärarutbildningen. Projektet finansierades av Undervisnings- och kulturministeriet och pågick från hösten 2017 till slutet av 2019. Projektet ägdes av Åbo Akademi och samarbetade med sex kommuner i regionen.

 

 

Verksamheten har skett som en samskapande process på tre nivåer och tillsammans med lärare, lärarutbildare och lärarstuderande. Det sammanlagda antalet involverade personer är ungefär 300 stycken.

Slutprodukten är tre koncept för utvecklande av lärarutbildning. Koncepten inklusive stödmaterial hittas på www.bothnialearninghub.fi.

 

Samskapande verksamhet

Nätverket som skapats inom projektet har visat sig vara en ovärderlig resurs. Tanken bakom Bothnia Learning Hub härstammar delvis också från kommunerna i regionen och kommunerna har varit delaktiga i såväl planering som verksamhet.

Den återkommande verksamheten har bland annat bestått av reguljära digicirklar. Representanter för våra fadderskolor i kommunerna samlades tillsammans med lärarutbildare, lärarstuderande och projektpersonal för att i en trygg och tillåtande miljö diskutera erfarenheter och påverka projektets verksamhet.

Därtill arrangerades Gilla & Dela reguljärt inom lärarutbildningen som ett forum för delning av goda modeller inom lärarutbildningen.

 

Kursverksamhet

Under projektets gång utvecklades en allmändidaktisk och en ämnesdidaktisk kurs i en mer samskapande anda. Studerande fick uppdrag från fadderskolorna och de förväntades bereda material och hitta potentiella lösningar som de sedan presenterade  för både fadderskolan samt öppet inför de övriga studerandegrupperna och övriga intresserade.

Uppdragen kom att kretsa mycket kring skolans digitala ekosystem men med fokus på pedagogiska tillämpningar.

Rollen var ny för studerandena som annars är vana vid att fungera som praktikant eller auskultant och verksamheten visade sig ge samtliga involverade mer insyn i varandras verksamhet.

 

Experimentell verksamhet

Teknikutvecklingen har varit ett huvudtema under projektets gång. Det har därför arrangerats workshops och skolbesök för att tillsammans fundera på vad som kommer runt hörnet i teknikutvecklingen.

Skolklasser har besökt Experience Lab i Vasa för att arbeta med virtuell och förstärkt realitet, den humanoida roboten Pepper har besökt skolklasser och intresserade lärare, rektorer, lärarstuderande och lärarutbildare har träffats i Experience Lab för att bekanta sig med ny teknik och fundera på framtiden för digital pedagogik.

Medietanken 2019 fungerade som projektets slutseminarium och samlade ca 100 deltagare för en dag bestående av föreläsningar och dialoggrupper.

 

 

Poddar och filmer som skapats under projektets gång hittas på dessa kanaler:

                  

Vi på CLL som medverkat i projektet kan konstatera att Bothnia Learning Hub har gett många ringar på vattnet. I projektets planeringsskede skämtades det om en målsättning om att ”sätta Österbotten på den pedagogiska kartan”.

Skämt må det kanske ha varit men i viss bemärkelse är detta en målsättning vi ser faktiskt har realiserats. Vi vill rikta ett stort tack till alla samarbetsparter, finansiärer och alla er som varit med och samskapat!