Läropussel 2.0 med fokus på lärområden

I fortbildningen Läropussel 2.0 med fokus på lärområden har vi gett utbildning och handledning till personal inom småbarnspedagogiken för att stöda dem att kunna integrera lärområden i sin pedagogiska verksamhet. Samtidigt ville vi också stöda utvecklingen av lärande gemenskaper och kunskapsdelning av goda arbetssätt. I det här blogginlägget delar vi lite av innehållet och resultatet samt hur vi och deltagarna har jobbat under fortbildningen.

Inledande och avslutande seminarium

Vi hade en gemensam uppstart av fortbildningen där vi bekantade oss med varandra, våra gemensamma arbetssätt och de digitala miljöerna vi skulle vistas i under fortbildningen. Eftersom fortbildningen var processinriktad lyssnade vi också in deltagarnas behov och önskemål om innehåll. Under dagen var lärområden i fokus och tillsammans funderade vi på vilka förutsättningar och möjligheter som finns för integrering av lärområden i den pedagogiska verksamheten. Efter vår gemensamma uppstart började teamen jobba med utvecklingsarbete i sina egna verksamheter och själva handledningsprocessen tog vid.

Som avslutning av fortbildningen hade vi sedan ett avslutande seminarium där fokus låg på teamens egna processer och arbete i den egna verksamheten under fortbildningens gång. Teamen delade med sig av sin egen lärandeprocess och presenterade sitt arbete med olika lärområden. Målsättningen var att dela erfarenheter och synliggöra mångfalden av mål och arbetssätt kring lärområden. Vi pratade också om dokumentationens pedagogiska möjligheter och funderade på hur vi kan hitta fungerande strukturer för teamets gemensamma arbete.

 


Teamhandledningar och teamklusterhandledningar

Under startseminariet fick deltagarna frågor kring de egna teamens styrkor, vilka utvecklingsbehov de ser att de har och hur de arbetar med lärområden. Deltagarna fick också utifrån innehållet i startseminariet uppgifter som de skulle genomföra i sin egen grupp. Inför teamhandledningarna delgav teamen, på lärplattformen itslearning, sina planeringar med frågor och funderingar till handledarna och dessa fungerade som utgångspunkt för diskussion, reflektion och vidare utveckling av arbetet. Under hela fortbildningen har teamen utgått från sin egen verksamhet och vad de behöver stöd och handledning i då det gäller den pedagogiska verksamheten.

Teamhandledningarna kom att fokusera på pedagogisk dokumentation och hur teamen på ett målmedvetet sätt kunde integrera lärområden i sin pedagogiska verksamhet. Teamen utvecklades från att gå från aktivitetsplanering till en mer pedagogisk planering där barnens delaktighet var i fokus.  För att kunna arbeta med lärområden på ett målmedvetet och mångsidigt sätt behövdes en djupare förståelse för de enskilda lärområdenas innehåll. Teamen behövde kontinuerligt läsa och diskutera innehållet i lärområdena för att utveckla sin förståelse. Syftet med handledningen var att stöda teamen så att de får en fördjupad förståelse för innehållet i planen och kunskap kring integrering av lärområden. Vidare utvecklade deltagarna sin didaktiska kompetens så att de mer målfokuserat kunde ställa relevanta frågor till barnen, få barnen att reflektera och dela med sig av sina tankar samt väcka barnens intresse och glädje för att lära sig mera.

Här ställs barnen inför ett problem som de ska lösa i relation till vattnets olika former.

Under teamhandledningarna har vi funderat och reflekterat över bland annat följande frågeställningar:  Hur kan man få in barnens intressen i det mål man arbetar mot? Hur lyckas man planera pedagogisk verksamhet när inte alla i teamen kan träffas och planera samtidigt? Hur kan man spara tid genom att integrera lärområden med varandra? Hur stödjer (den fysiska-, psykiska-, sociala- och pedagogiska) lärmiljön lärområdena?

Teamklusterhandledning skedde i två grupper där tre team tillsammans träffades vid två olika tillfällen. Teamen delgav varandra exempel på vad och hur de har arbetat samt diskuterade och utbytte tankar och idéer kring arbetet med lärområden.

 


Resultat

Fortbildningen har gett teamen möjlighet att se, granska och utveckla sin egen verksamhet med stöd och hjälp av handledarna och de andra deltagarna. Under fortbildningens gång har teamen förändrat sina arbets- och förhållningssätt.

Det som grupperna främst lyft fram som förändrats och utvecklats under fortbildningens gång är följande.

Vikten av:

  • dynamiska grupper som underlag för smågruppsindelning, utgående från barnens förförståelse, verksamhetens mål eller aktiviteter
  • målstyrd verksamhet (tydligare mål, röd tråd i verksamheten, långsiktiga och kortsiktiga mål, planering utifrån målen, vikten av pedagogisk planering)
  • pedagogisk dokumentation (har utvecklats och blivit mångsidigare, barns lärandeprocess synliggörs, tydligt syfte med att dokumentera, dokumentation som reflektionsunderlag)
  • barnens delaktighet (barnen med i planeringen, genomförandet och utvärderingen)

I filmerna nedan berättar några av deltagarna om hur de arbetat med målstyrd verksamhet och pedagogisk dokumentation.

Lärområden och innehåll som grupperna har arbetat med:

Jag utforskar min omgivning: former, från frö till morot, återvinning, förståelse för om man går vilse, skillnad på gran och tall, myrans matvanor, förståelse för rymden, vatten och is/snö, vattnets olika former (fast, flytande och gas)

Jag och vår gemenskap: sociala färdigheter – koder, hänsyn till andra, vänskap, känslor, närmiljö och nutid

Mina många uttrycksformer: tempo, klangfärg, dynamik, rytmik, färger

Jag växer, rör på mig och utvecklas: självständighet vid påklädningssituationer, finmotorik, kroppsmedvetenhet, trygghet och säkerhet

Språkens rika värld: sagans uppbyggnad och utökande av ordförrådet

Teamen har integrerat flera lärområden och arbetat med dem både som mål och medel.

Integrering av mål inom olika lärområden (matematik, språk och natur och miljö)
Kommentarer från deltagarna:

“Styrdokumenten är synliga och är nu underlag för planering, didaktiska planeringsmodellen finns som grund, lärområdena är också synliga och medvetna. Det är också viktigt att anpassa verksamheten och målen utifrån barnens behov. ”

“Att alla gått fortbildningen tillsammans har bidragit till känslan av att alla teammedlemmar är delaktiga i verksamheten och tar gemensamt ansvarar för att målen nås.”

”Att någon utifrån ”tittat på” vår verksamhet – med nya ögon och gett oss tankeställare”

I filmen nedan berättar några av deltagarna om vad de tar med sig från fortbildningen.

 

Mediaverkstaden

MINIBLOGG

Vi är mitt uppe i Mediaverkstadens tredje modul Skapa film för och i undervisningen. Modulen inleddes med två workshopar med Simon Staffans, ReThink NMS. Modulen innehåller dessa tillfällen:

  • Skapa film
  • Popularisering av magisteravhandlingar
  • Filmproduktion i undervisningen
  • Olika typer av film i undervisningen
  • Filmeditering
  • Programmering
  • Animering

I den här modulen fokuserar vi på att ge verktyg för hur man kan implementera formativa arbetssätt i undervisningen. Lärarna har också fått med sig konkreta verktyg som berör filmproduktion och manusskapande. 

Här ser ni ett exempel på hur man kan tänka vid ljussättning av en filmproduktion. 

Stjärnklart

  • Hur kan vi utveckla en barngrupp så att den blir mer empatisk och tolerant?  

  • Hur kan vi i arbetsgemenskapen ta vara på varandras styrkor och erfarenheter och skapa en ännu bättre verksamhetskultur? 

 

De här frågorna har varit utgångspunkten för Stjärnklart, en webbaserad fortbildningshelhet om barns känslomässiga och sociala utveckling för arbetsgemenskaper inom småbarnspedagogiken. Stjärnklart har varit ett utvecklingsprojekt som finansierats av Utbildningsstyrelsen under åren 2019–2020.

 


Mia Heikkilä, Mirjam Kalland och Ann-Christin Furu samtalar om hur ett socioemotionellt utvecklingsarbete kan se ut.

 


 

Att satsa på barnens känslomässiga och sociala utveckling är centralt inom småbarnspedagogiken, eftersom den socioemotionella kompetensen är så grundläggande för barnens fortsatta liv.  

I Stjärnklart har vi haft som mål att ge personalgrupperna kunskap, inspiration och verktyg för att stöda deras viktiga arbete inom  det här områdetMen för att verksamheten på ett daghem eller en förskola ska fungera är inte bara samspelet mellan barnen viktigt, lika viktigt är delaktigheten mellan barn och vuxen och samspelet vuxna emellan. 

För att stärka samarbetet och direkt integrera den nya kunskapen i verksamhetskulturen har vi valt att använda kollegialt lärande som pedagogisk process i fortbildningen.  

 


David Edfelt föreläser om lågaffektivt bemötande vid Academill.

 


 

Praktiskt har det gått till så att  personalgrupperna har fått ta del av fortbildningsmaterialet via en webbaserad lärplattform. Stjärnklart-teamet har samlat experter inom området och producerat pedagogiska filmer och podcaster som behandlat barns känslomässiga och sociala utveckling ur olika synvinklar.

När alla i personalen på egen hand hade tagit del av innehållet för den aktuella modulen samlades hela gruppen för att under en timmes tid samtala om temat och se vilka anknytningspunkter man hittade till den egna verksamheten. 

Samtalet skedde utgående från ett kollegialt lärandematerial som hörde till varje modul. Varje grupp var ansvarig för sin egen kollegiala process, men fick handledning av Stjärnklart-teamet såväl på plats som på distans. 

 


Camilla Nyman, Ann-Britt Forsblom och Maria Enell delar med sig av sina praktiska erfarenheter av lågaffektivt bemötande.

 


 

Fortbildningshelheten har varit mycket populär och de 150 platserna blev snabbt fyllda.

Sammanlagt har 18 daghem runtom i Svenskfinland varit med i Stjärnklart och det som många har uppskattat är att hela arbetsgemenskapen har deltagit tillsammans och att fortbildningen sker på den egna enheten. Det blir en gemensam process där alla är engagerade och inga vikarier behöver heller anlitas.  

Utgående den respons vi fått från deltagarna har deltagandet i Stjärnklart resulterat i att kunskaperna i socioemotionellt arbete har implementerats i verksamheten på daghemmen och förskolorna. Samarbetet i arbetsgemenskapen har stärkts och den kollegiala lärprocessen har även bidragit till att samtal kring värdegrunden har aktualiserats och implementeringen med den har konkretiserats.  

 


Jennie Stoltzmann-Frankenhaeuser, Maria Stoor-Grenner och Mia Heikkilä samtalar om mobbningsförebyggande arbete.

 


 

Några citat från deltagarperspektiv:  

”Fungerande koncept som gett oss nya tankesätt, mera arbetsverktyg och ett välfungerande arbetsteam” 

”Stjärnklart har gett enheten en möjlighet till att få en gemensam strategi för hur vi jobbar” 

”Lärorik process som gett inspiration, och ytterligare stärkt vårt team och känslan av att vi gör rätt och jobbar mot ett gemensamt mål, d.v.s. att stärka barnens socioemotionella utveckling.” 

 


 

Vi är nu glada att kunna förädla erfarenheterna från Stjärnklart och det forskningsprojekt som även har varit anknutet till utvecklings- projektet och kan med hjälp av fortsatt finansiering från Utbildningsstyrelsen lansera Stjärnklart 2.0 i början av år 2021. 

I Stjärnklart 2.0 behåller vi de flesta moduler från Stjärnklart, men presenterar även en helt ny modul om konflikthantering med barn. Intresset för Stjärnklart 2.0 har varit stort, men de arbetsgemenskaper som är snabba kan ännu få en plats.  

Läs mer om Stjärnklart 2.0 här!