Läropussel 2.0 med fokus på lärområden

I fortbildningen Läropussel 2.0 med fokus på lärområden har vi gett utbildning och handledning till personal inom småbarnspedagogiken för att stöda dem att kunna integrera lärområden i sin pedagogiska verksamhet. Samtidigt ville vi också stöda utvecklingen av lärande gemenskaper och kunskapsdelning av goda arbetssätt. I det här blogginlägget delar vi lite av innehållet och resultatet samt hur vi och deltagarna har jobbat under fortbildningen.

Inledande och avslutande seminarium

Vi hade en gemensam uppstart av fortbildningen där vi bekantade oss med varandra, våra gemensamma arbetssätt och de digitala miljöerna vi skulle vistas i under fortbildningen. Eftersom fortbildningen var processinriktad lyssnade vi också in deltagarnas behov och önskemål om innehåll. Under dagen var lärområden i fokus och tillsammans funderade vi på vilka förutsättningar och möjligheter som finns för integrering av lärområden i den pedagogiska verksamheten. Efter vår gemensamma uppstart började teamen jobba med utvecklingsarbete i sina egna verksamheter och själva handledningsprocessen tog vid.

Som avslutning av fortbildningen hade vi sedan ett avslutande seminarium där fokus låg på teamens egna processer och arbete i den egna verksamheten under fortbildningens gång. Teamen delade med sig av sin egen lärandeprocess och presenterade sitt arbete med olika lärområden. Målsättningen var att dela erfarenheter och synliggöra mångfalden av mål och arbetssätt kring lärområden. Vi pratade också om dokumentationens pedagogiska möjligheter och funderade på hur vi kan hitta fungerande strukturer för teamets gemensamma arbete.

 


Teamhandledningar och teamklusterhandledningar

Under startseminariet fick deltagarna frågor kring de egna teamens styrkor, vilka utvecklingsbehov de ser att de har och hur de arbetar med lärområden. Deltagarna fick också utifrån innehållet i startseminariet uppgifter som de skulle genomföra i sin egen grupp. Inför teamhandledningarna delgav teamen, på lärplattformen itslearning, sina planeringar med frågor och funderingar till handledarna och dessa fungerade som utgångspunkt för diskussion, reflektion och vidare utveckling av arbetet. Under hela fortbildningen har teamen utgått från sin egen verksamhet och vad de behöver stöd och handledning i då det gäller den pedagogiska verksamheten.

Teamhandledningarna kom att fokusera på pedagogisk dokumentation och hur teamen på ett målmedvetet sätt kunde integrera lärområden i sin pedagogiska verksamhet. Teamen utvecklades från att gå från aktivitetsplanering till en mer pedagogisk planering där barnens delaktighet var i fokus.  För att kunna arbeta med lärområden på ett målmedvetet och mångsidigt sätt behövdes en djupare förståelse för de enskilda lärområdenas innehåll. Teamen behövde kontinuerligt läsa och diskutera innehållet i lärområdena för att utveckla sin förståelse. Syftet med handledningen var att stöda teamen så att de får en fördjupad förståelse för innehållet i planen och kunskap kring integrering av lärområden. Vidare utvecklade deltagarna sin didaktiska kompetens så att de mer målfokuserat kunde ställa relevanta frågor till barnen, få barnen att reflektera och dela med sig av sina tankar samt väcka barnens intresse och glädje för att lära sig mera.

Här ställs barnen inför ett problem som de ska lösa i relation till vattnets olika former.

Under teamhandledningarna har vi funderat och reflekterat över bland annat följande frågeställningar:  Hur kan man få in barnens intressen i det mål man arbetar mot? Hur lyckas man planera pedagogisk verksamhet när inte alla i teamen kan träffas och planera samtidigt? Hur kan man spara tid genom att integrera lärområden med varandra? Hur stödjer (den fysiska-, psykiska-, sociala- och pedagogiska) lärmiljön lärområdena?

Teamklusterhandledning skedde i två grupper där tre team tillsammans träffades vid två olika tillfällen. Teamen delgav varandra exempel på vad och hur de har arbetat samt diskuterade och utbytte tankar och idéer kring arbetet med lärområden.

 


Resultat

Fortbildningen har gett teamen möjlighet att se, granska och utveckla sin egen verksamhet med stöd och hjälp av handledarna och de andra deltagarna. Under fortbildningens gång har teamen förändrat sina arbets- och förhållningssätt.

Det som grupperna främst lyft fram som förändrats och utvecklats under fortbildningens gång är följande.

Vikten av:

  • dynamiska grupper som underlag för smågruppsindelning, utgående från barnens förförståelse, verksamhetens mål eller aktiviteter
  • målstyrd verksamhet (tydligare mål, röd tråd i verksamheten, långsiktiga och kortsiktiga mål, planering utifrån målen, vikten av pedagogisk planering)
  • pedagogisk dokumentation (har utvecklats och blivit mångsidigare, barns lärandeprocess synliggörs, tydligt syfte med att dokumentera, dokumentation som reflektionsunderlag)
  • barnens delaktighet (barnen med i planeringen, genomförandet och utvärderingen)

I filmerna nedan berättar några av deltagarna om hur de arbetat med målstyrd verksamhet och pedagogisk dokumentation.

Lärområden och innehåll som grupperna har arbetat med:

Jag utforskar min omgivning: former, från frö till morot, återvinning, förståelse för om man går vilse, skillnad på gran och tall, myrans matvanor, förståelse för rymden, vatten och is/snö, vattnets olika former (fast, flytande och gas)

Jag och vår gemenskap: sociala färdigheter – koder, hänsyn till andra, vänskap, känslor, närmiljö och nutid

Mina många uttrycksformer: tempo, klangfärg, dynamik, rytmik, färger

Jag växer, rör på mig och utvecklas: självständighet vid påklädningssituationer, finmotorik, kroppsmedvetenhet, trygghet och säkerhet

Språkens rika värld: sagans uppbyggnad och utökande av ordförrådet

Teamen har integrerat flera lärområden och arbetat med dem både som mål och medel.

Integrering av mål inom olika lärområden (matematik, språk och natur och miljö)
Kommentarer från deltagarna:

“Styrdokumenten är synliga och är nu underlag för planering, didaktiska planeringsmodellen finns som grund, lärområdena är också synliga och medvetna. Det är också viktigt att anpassa verksamheten och målen utifrån barnens behov. ”

“Att alla gått fortbildningen tillsammans har bidragit till känslan av att alla teammedlemmar är delaktiga i verksamheten och tar gemensamt ansvarar för att målen nås.”

”Att någon utifrån ”tittat på” vår verksamhet – med nya ögon och gett oss tankeställare”

I filmen nedan berättar några av deltagarna om vad de tar med sig från fortbildningen.

 

Konsert med Musicera mera

Konsertdags i Schaumansalen i Jakobstad

 

Dags för konsert! Den 20 april samlade vi över 400 barn och personal från daghem i Larsmo, Pedersöre och Nykarleby för att ta del av Musicera meras konsert i Schaumansalen i Jakobstad.

Inom Musicera mera strävar vi till att stärka det musikaliska kunnandet hos barn inom småbarnspedagogik och förskola genom att ge barn redskap och utrymme för att utöva musik och utveckla sitt musikaliska kunnande. Barnen får vara delaktiga och aktiva i ett musikaliskt sammanhang.

 



 

Musicera mera ska ge barnen förutsättningar att utveckla sin musikaliska kompetens, att uppleva glädjen i att sjunga, att få möjlighet att känna gemenskapen i att framföra musik tillsammans med andra och samtidigt att lära sig om olika instrument och stärka sitt språk.

Konserten ordnades som en del av verksamheten inom projektet Musicera mera för de daghem som deltagit under läsåret. Konserten planerades i samarbete med yrkeshögskolan Novia och Wava-institutet i Jakobstad och byggdes upp utgående från de sånger och det material som barngrupperna fått ta del av inom projektet.

 



 

Under året har de deltagande barngrupperna fått besök på daghemmen av en liten orkester bestående av musiker från Wava-institutet. Orkestern har spelat tillsammans med barnen under musikstunder planerade och ledda av pedagoger på daghemmen.

Konserten gav möjlighet att utöka orkestern med flera instrument och musiker från yrkeshögskolan Novia för att skapa en så fin konsertupplevelse som möjligt.

 




 

Samtidigt som barnen kände igen de musiker och instrument som besökt dem på daghemmen gavs de möjlighet att se och höra andra instrument och uppleva de redan bekanta instrumenten i ett nytt och större sammanhang.

Konserten var uppbyggd för att passa barnen och för att de också skulle kunna medverka från sina platser i salen. Barnen fick sjunga med, spela med och röra sig till musiken sittande eller stående vid sina platser.

Flera av daghemsgrupperna hade valt att ta med rytminstrument som barnen fick spela på under konserten tillsammans med orkestern. Andra grupper hade valt att använda kroppen som instrument, barnen fick klappa och göra rörelser till de bekanta sångerna. Efter konserten var det idel glada miner bland både barn och vuxna, en uppskattad förmiddag.

 



Orkestern bestod av följande musiker från yrkeshögskolan Novia och Wava-institutet i Jakobstad:

      • Speaker + saxofon: William Stocks
      • Kajsa-Stina Ahlskog: sång
      • Slagverk + sång: Hannes Sjöblom
      • Trummor: William Ahlskog
      • El/kontrabas: Marcus Söderström
      • Gitarr: Max Weckman
      • Piano: Alisa Methuen/Johan Emet
      • Klarinett/sång: Evelina Gottberg
      • Tähti Oksanen: Cello  Cello: Tähti Oksanen
      • Trumpet: Anders Sjölind
      • Ljud & ljus: Johan ”Nisse” Nybäck

 



Musicera mera förverkligas tack vare bidrag från Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne sr och Svenska Kulturfonden.

Du kan läsa mer om projektet här.

Mediaverkstaden

MINIBLOGG

Vi är mitt uppe i Mediaverkstadens tredje modul Skapa film för och i undervisningen. Modulen inleddes med två workshopar med Simon Staffans, ReThink NMS. Modulen innehåller dessa tillfällen:

  • Skapa film
  • Popularisering av magisteravhandlingar
  • Filmproduktion i undervisningen
  • Olika typer av film i undervisningen
  • Filmeditering
  • Programmering
  • Animering

I den här modulen fokuserar vi på att ge verktyg för hur man kan implementera formativa arbetssätt i undervisningen. Lärarna har också fått med sig konkreta verktyg som berör filmproduktion och manusskapande. 

Här ser ni ett exempel på hur man kan tänka vid ljussättning av en filmproduktion. 

Filmkväll på föräldramötet, möjligt till hösten!

FILMER om skolan – för vuxna, vårdnadshavare och beslutsfattare. 

Inom projektet Hållbar Kommunikation har ett av delmålen varit att skapa filmer som synliggör skolan. Filmer som informerar samtidigt som de väcker känslor och frågor.

Vi hoppas att lärare kommer att uppskatta dessa filmer som komplement till den information de behöver få ut till vårdnadshavarna. 

Skolvärlden innehåller många begrepp som kan vara svåra att förstå om man inte är insatt. 


 

I filmerna tangerar vi delaktighet, lärmiljöer, elevhälsa, självvärdering och digitalisering 

En av filmerna vi skapat är en interaktiv film vilket betyder att tittaren kan bestämma hur berättelsen fortsätter. Filmen heter Moxis skoldag och har översatts till 8 olika språk. Urvalet har vi fått från statistikcentralen.

Vi frågade specifikt efter statistik som berörde familjer med skolbarn inom vårt projektområde. År 2021 var våra största språkgrupper; Arabiska, Bosniska, Finska, Engelska, Ryska, Kurdiska, Somaliska och Vietnamesiska.

Klicka på bilden för att se den interaktiva filmen med Moxie.
Klicka på bilden för att se den interaktiva filmen med Moxie.

 


 

I skrivande stund håller vi på att paketera allt material vi skapat inom projektet och vi vill gärna testa materialpaketet innan det kommer ut i skolorna till hösten. Speciellt nyfikna är vi på att granska de översättningar vi gjort till filmen Moxis skoldag eftersom flera av språken är helt främmande för oss inom projektgruppen.

Klicka på bilden för att öppna Thinglinken med material!
Klicka på bilden för att öppna Thinglinken med material!

Därför tog vi kontakt med linjen handledande utbildning för yrkesutbildning som finns på YA! i Närpes. De ställde sig positiva till att granska filmens översättningar och testa vårt kommunikationsmaterial riktat till föräldrar.

Flera av vuxenstuderandena hade barn och vi fick en otroligt fin dag tillsammans med många goda insikter i hur vi kan förbättra vårt material. STORT tack för samarbetet!

 

 


Vill ni redan kika på den interaktiva filmen Moxis skoldag så finns den här:

Projektet finansieras av Utbildningsstyrelsen. 

Läropussel 2.0 – Pedagogisk dokumentation

MINIBLOGG

Hur jobbar ni med pedagogisk dokumentation i er verksamhet? Det här har vi frågat några deltagare från fortbildningen Läropussel 2.0.

I fortbildningshelheten Läropussel 2.0 har vi som mål att stödja personal inom småbarnspedagogik att integrera lärområden i den pedagogiska verksamheten.

 

Fortbildningen finansieras av Utbildningsstyrelsen.

 

MATTErial

Matterial logo

MATTErial – en portal för elever som behöver extra utmaningar i matematik

 

Tänk dig en matematiklektion i din klass.

För eleverna Lisa och Klas är dagens uppgifter lätta att genomföra och inom kort är uppgifterna avklarade. Högpresterande elever som Lisa och Klas behöver få andra utmaningar än sina klasskamrater för att inte bli understimulerade och uttråkade. Understimulerade och uttråkade elever reagerar på väldigt olika sätt.

Enligt läroplanen skall läraren differentiera undervisningen och arbetssätten utgående från elevens behov och elevens skall kunna studera i egen takt.

För läraren är situationen utmanande då det oftast i samma klass finns elever som behöver mycket tid och stöd för att överhuvudtaget kunna nå upp till lärandemålen för årskursen.

 


 

Lärportalen MATTErial skapades inom Skolresurs’ projekt Undersök och upptäck, läs och skriv, förstå och berätta för att möta lärares önskemål om material som elever som behöver extra utmaningar i matematik kan ta till sig.

Materialet i portalen är upplagt enligt läroplanens innehållsområden för läroämnet matematik i årskurserna 1 – 9.

 


Länk till portalen MATTErial

 


 

Inom Skolresurs tar vi gärna emot respons från lärare och elever kring portalens innehåll och upplägg. Tips på mer material som kunde lämpa sig till portalen är också välkomna.

Projekthelheten Undersök och upptäck, läs och skriv, förstå och berätta är finansierad med medel från stiftelsen Brita Maria Renlunds minne.

Läropussel 2.0 – Målstyrd verksamhet

MINIBLOGG
I fortbildningshelheten Läropussel 2.0 har vi som mål att stödja personal inom småbarnspedagogik att integrera lärområden i den pedagogiska verksamheten.

 

I den här filmen berättar fyra deltagare om vad målstyrd verksamhet innebär för dem och hur Läropussel 2.0 hjälpt dem att bygga upp en målstyrd verksamhet där barnens delaktighet utgör kärnan.

 

Fortbildningen finansieras av Utbildningsstyrelsen.

 

Ledarforum

När vi möter ledare i våra fortbildningar hör vi dem ofta säga hur värdefullt det är att träffa andra ledare i samma situation för att kunna utbyta erfarenheter och stöda varandra. Ledarforum är ett fortbildningskoncept som ger den möjligheten. I fortbildningen betonar vi det kollegiala stödet och möjligheten att reflektera både enskilt och tillsammans. Den omgång av Ledarforum som arrangerades under 2021 blev en digital mötesplats för ledare inom småbarnspedagogik från hela Svenskfinland. Erfarenheterna av det vill vi dela med oss av här.

Kort om Ledarforum

Ledarforum – småbarnspedagogik och förskola (2021) ordnades inom projektet Hållbart ledarskap inom småbarnspedagogik och förskola, som finansieras av Utbildningsstyrelsen. Fortbildningen pågick under tiden mars – oktober 2021 och som utbildare fungerade Ulla Heilä, organisationskonsult (Firma Ulla Heilä) och Linda Norrgård, organisationskonsult och utbildningsplanerare på CLL. Som stöd och tekniskt ansvarig fungerade Cilla Nyman, utbildningsplanerare på CLL.

Ledarforum är en processinriktad fortbildning som utgår från deltagarnas behov och aktuella situation som ledare. En målsättning är att inte bara ledaren utan även själva verksamheten stärks i utförandet av grunduppgiften. I fortbildningen fungerar hela gruppen och dess samlade sakkunskap som en gemensam resurs.

En digital mötesplats

Vi valde att under 2021 ordna Ledarforum i sin helhet som en digital mötesplats. Coronaviruspandemin behövde tas i beaktande då vi planerade genomförandet av fortbildningen. Att förverkliga fortbildningsdagarna som digitala träffar i Zoom innebar både möjligheter och utmaningar.

Tack vare att vi skulle mötas digitalt var det möjligt för ledare från olika regioner att delta i fortbildningen och på så vis också träffa andra ledare över regiongränserna. Vi lyckades samla deltagare från hela Svenskfinland och även från språköar. Deltagarna var från Sibbo, Lovisa, Esbo, Hyvinge, Ekenäs, Dalsbruk, Tammerfors, Kaskö, Malax, Vasa och Larsmo. Ledarna kunde vara med utan att behöva avsätta tid för resande och logi.

När vi fattade beslutet att helt ordna fortbildningen digitalt diskuterade vi utmaningarna med arbetssättet noggrant. Att vi skulle starta och genomföra en processutbildning på distans utan att mötas fysiskt innebar att vi på andra sätt än tidigare behövde beakta frågor som: Hur kan vi skapa dialog i det digitala rummet? Hur kan vi stöda deltagarnas lärandeprocess? Hur kan vi facilitera dagarna så att gruppens hela utvecklingsprocess gynnas?

Pandemin har ställt oss inför många nya utmaningar under de gångna två åren, vilket också gjort att vi behövt utveckla nya arbetssätt i våra fortbildningar. Denna gång utmanades och inspirerades vi att skapa samhörighet och gemenskap i en grupp som enbart skulle träffas digitalt. Det här hade vi inte tidigare på samma sätt provat i den här fortbildningen.

Närvaron och dialogen i det digitala rummet

Vi gick medvetet in för att stöda gruppens trivsel och gemenskap i vår digitala mötesplats för att skapa förutsättningar för deltagarnas lärande. Under pandemitiden har vi mer än tidigare arbetat vid skärmen och träffat andra i olika digitala möten. Vi har känt att vi tappat eller saknat något på vägen – tillfällen för människor att mötas, att samtala och lära känna varandra. Det var viktigt för oss att skapa förutsättningar för en så äkta dialog som möjligt.

I byggandet av gruppens gemenskap behöver alla vara delaktiga och bidra. Därför ville vi att alla redan inför fortbildningsstarten skulle vara medvetna om hur viktigt det var att de var fullt närvarande och kunde delta ostört och aktivt i gruppens träffar. Det här lyfte vi fram i den första e-posten som gick ut till deltagarna innan vi inledde fortbildningen.

Vi rekommenderade att delta med egen dator och gärna på någon plats utanför den vanliga arbetsplatsen, exempelvis hemma. Vi bad också att alla på förhand skulle försäkra sig om att tekniken, såsom mikrofon och kamera, fungerar. Ledarna uppmuntrades att lägga frånvaromeddelande på e-posten för att signalera att de inte är anträffbara då de deltar i fortbildningen.

I början av den första fortbildningsdagen ägnade vi en god stund åt att stöda gruppen att landa och bli hemmastadd i det digitala mötesrummet. Vi gick igenom de olika tekniska funktionerna i Zoom för att alla skulle vara bekväma med att använda dem, och inredde rummet tillsammans med gemensamma spelregler. Vi betonade hur viktigt det är att ha kameran på för att alla ska kunna se varandras ansikten och att fokusera på fortbildningen och gruppen utan att sköta andra ärenden. Det var också viktigt att komma överens om tystnadsplikt för att deltagarna tryggt skulle kunna dela med sig av egna erfarenheter och tankar.

Under fortbildningsdagarna hade vi inlednings- och avslutningsrundor, där alla blev sedda och hörda. Vi gav också under dagarna mycket utrymme för dialog och reflektion kring de teman som behandlades, både i mindre grupper och gemensamt. Vi lade stor vikt vid närvaro, härvaro, respekt, dialog, aktivt deltagande och aktivt lyssnande. Det här var något vi hela tiden själva tänkte mycket på, och i det här avseendet agerade vi själva förebilder.  Vi var helt och fullt närvarande och tillgängliga för gruppen under fortbildningsträffarna.

Även under de korta föreläsningspassen gick det att upprätthålla kontakten med deltagarna genom att växla mellan att dela presentationen på skärmen och att i stället låta hela gruppens kamerabilder vara synliga. På det här viset kunde vi bättre se deltagarna och hålla i gång dialogen med deltagarna. Samtidigt kunde deltagarna då se varandra mera, i likhet med i ett vanligt, fysiskt rum där alla hela tiden både ser varandra i gruppen och tar del av det som presenteras.

Under processens gång såg vi en samhörighet växa fram i gruppen, och detta bekräftades i slutet av fortbildningen då vi blickade tillbaka. Deltagarna upplevde att de kommit varandra nära och bildade en gemenskap fast de inte hade träffats “på riktigt” utan enbart digitalt.

Gruppens behov i fokus

Gruppens lärandeprocess har hela tiden varit i fokus, och ledarnas delaktighet i den gemensamma processen central. Inför starten av den gemensamma processen frågade vi deltagarna vad de ville bli bättre på i sin roll som ledare och de teman som steg fram ur deras svar blev sedan fokus för våra fortbildningsdagar. I bilden nedan framkommer vad den här gruppen ville bli bättre på:

Vi har valt metoder och arbetssätt som har hjälpt deltagarna att nå insikter och utveckla sitt eget ledarskap. Arbetssätten har också skapat förutsättningar för kollegialt lärande och gjort det möjligt för deltagarna att utbyta kollegialt stöd under träffarna.

Korta temaföreläsningar har varvats med diskussioner och övningar i mindre grupper.  Vi har också använt funktionella metoder. Deltagarna har processat det egna ledarskapet genom till exempel bildarbete, för att få fatt i djupare insikter genom kroppens intelligens. På så vis har också deltagarna haft möjlighet att ha paus från skärmen under tiden de skapat bilder på egen hand med färgkritor och papper.

Deltagarnas egna insatser har varit av stor betydelse för deras utveckling under fortbildningsprocessen. De har kommit in i fortbildningen med sina förväntningar och målsättningar, och sedan jobbat för att förändras och förbättras i sitt ledarskap.

Resultat

Vid den avslutande fortbildningsdagen utvärderade deltagarna sin process. De gick tillbaka till sina egna svar gällande vad de hade velat bli bättre på. De funderade både på hur fortbildningen stött deras personliga målsättning och hur den egna satsningen sett ut. Det var allas gemensamma ansvar att göra så att forumet fyllde sin funktion, och deltagarna reflekterade även kring hur den egna ledarrollen förändrats och vad de själva bidragit med i gruppens process i fortbildningen.

Deltagarna själva tyckte det var värdefullt att få inblick i varandras vardag som ledare. De fick insikten att liknande utmaningar finns i alla regioner, vilket stärkte samhörigheten och känslan av att ”vi är alla i samma båt”. Samtidigt fick deltagarna perspektiv på sin egen vardag samt nya tankesätt och modeller för hur olika situationer kan lösas. Hela gruppens samlade sakkunskap och erfarenheter är en resurs, och att ha deltagare från olika regioner gav utan vidare ett stort mervärde för hela fortbildningen.

Då vi samlades för den sista fortbildningsdagen var det tydligt att gruppen upplevde vemod över att deras gemensamma resa skulle ta slut. De hade uppskattat att träffa varandra med jämna mellanrum och få dela tankar och erfarenheter från sin vardag som ledare. Det kollegiala stödets betydelse hade varit stort för deltagarna. De ville gärna fortsätta träffas efter att fortbildningen tog slut och kom överens om att mötas varannan månad. Den gemenskap som uppstod i forumet lever vidare.


Den utvärdering som deltagarna besvarade efter att fortbildningen tagit slut visade också att de var nöjda med fortbildningshelheten. Så här uttryckte sig några deltagare om Ledarforum:

“Jag fick mycket tydliga verktyg till de mål jag hade gällande utbildningen. Hela utbildningen var tydlig och konkret.”

“Mångsidig, heltäckande och relevant. Vi har fått diskutera just det som är aktuellt inom småbarnspedagogiken. Och fått stöd i det vi kämpar med.”

“Kamratstödet från andra deltagare och innehållet gjorde en fin helhet och gav verktyg till vardagen.”


Deltagarna beskrev också i utvärderingen hur de utvecklat sin kompetens och vad de har tagit till sig av innehållet.

“Har reflekterat över mitt eget ledarskap utgående från föreläsningar och övningar”

“Säkerhet i ledarskapsrollen, bekräftelse från andra deltagare om att sättet man agerat på varit bra/rätt, teoretisk kunskap om olika konflikter, mötesstrukturer mm.”


 Vissa kunskaper hade redan tagits i bruk i den egna verksamheten, här lyfter vi några exempel:

“Jag har blivit bättre på att våga ta upp konflikter, uppgiftsfördelningen har blivit tydligare. Har också börjat sätta mera gränser när det inte finns tid…”

“Planerar möten i förväg, möten har en exakt tid då de slutar, jag ser på konflikter från ett nytt perspektiv som gör det lättare för mig att tackla.”


I utvärderingen framkom också att deltagarna var nöjda över att fortbildningen ordnats som en digital mötesplats och tyckte att det hade fungerat bra. De hade kunnat träffa och lära känna andra ledare från olika håll i Svenskfinland, utan att behöva använda dyrbar tid för resande. De fick i lugn och ro fokusera på fortbildningen, som erbjöd en regelbundet återkommande, välkommen andningspaus i arbetsvardagen.

Att få höra deltagarna uttrycka att de kände sig som en grupp och upplevde samhörighet var mycket värdefullt för oss. Trots att gruppen enbart möttes digitalt, hade de kommit varandra nära och bildat en gemenskap där det varit tryggt att lära tillsammans och utvecklas i ledarskapet. Vi tar med oss den här erfarenheten till andra fortbildningar och möten, och är inspirerade att fortsätta utveckla digitala koncept med dialog och närvaro i fokus.

Mediaverkstaden

MINIBLOGG

Mediaverkstadens andra modul har precis avslutats. Utbildningens övergripande målsättning är att stöda en jämlik utveckling så att varje barn har möjlighet att visa sitt kunnande på ett mångsidigt sätt med stöd av multimodala skapandeprocesser. Den andra modulen har bestått av ett smörgåsbord av valbara utbildningstillfällen kring Kreativa arbetssätt med bild och ljud:

  • Grafiskt tänk i undervisningen & CC vid skapandet av digitalt material
  • Fotografering & bildhantering
  • Digitala affischer & planscher
  • Ljudinspelning som synliggörande av lärprocesser
  • Poddar i undervisningen

Det har varit stort fokus på länken mellan läroplan och mediaproduktion och vi har vid varje tillfälle gått igenom konkreta uppgifter utgående från olika lokala läroplaner. Här nedan ser ni en bild på upplägget av ett tillfälle. (Klicka på bilden för att göra den större)

Kaskad – materialpaket för bedömningsdiskussioner

Materialpaket för bedömingsfrågor
Klicka på bilden för att ta del av KASKADs materialpaket.
      • Finns det en risk för att bedömningen av elevens arbete och elevens uppförande blandas samman?
      • Vad menar vi med bedömning av elevens arbete?
      • Ska elevens timaktivitet, motivation eller intresse bedömas?

Inom fortbildningshelheten Kaskad – en gemensam bedömningskultur, har vi sammanställt 11 materialpaket för att uppmuntra och stöda kollegiers bedömningsdiskussioner.

Målet är att stöda utvecklingen av en samsyn kring en mångsidig, jämlik och hållbar bedömningskultur.

Ta gärna del av materialpaketet omarbete och uppförande. Se på filmklippet, printa ut korten och bjud in dina kolleger till en bedömningsdiskussion!

Nyfiken på projektet? Här kan du läsa mer om Kaskad.