Musicera mera

Kan man ta in en liten orkester i ett daghem med målsättningen att utveckla småbarnspedagogiken musikaliskt? 

Ja, det kan man – och efter ett års pilotverksamhet kan vi nu rapportera om flera goda erfarenheter, så som ökad kunskap om och intresse för musik hos barnen, att pedagogerna började se nya sidor hos barnen genom musikverksamheten och att den allmänna tröskeln för att spela och sjunga tillsammans sänktes.  

Hösten 2020 inleddes piloteringen av Musicera mera i två barngrupper på Alma daghem i Jakobstad.  

Trots det utmanande läget och restriktionerna som Covid-19 förde med sig lyckades vi i stort sett genomföra verksamheten enligt planerna och på plats på daghemmet som vi hade tänkt oss. Med ett genomfört pilotprojekt i bagaget kan vi med tillförsikt blicka framåt och vara nöjda med resultatet.  

 


 

Målsättningen med Musicera mera är att ge barn inom småbarnspedagogik förutsättningar att utveckla sin musikaliska kompetens, att uppleva glädjen i att sjunga, att få möjlighet att känna gemenskapen i att framföra musik tillsammans med andra och samtidigt att lära sig om olika instrument, att genom texterna tillägna sig fakta om månaderna och årstiderna och stärka sitt språk.  

De olika sångerna är olika till sin stämning vilket kan användas som utgångspunkt för att diskutera vilka känslor sångerna väcker och göra barnen medvetna om sitt känslomässiga register.

På ett allmännare plan är målet att ge barnen tillgång till musikens värld och att skapa en ingång till eget musicerande vilket kan ha betydelse för resten av livet. I målsättningen ingår även att inspirera småbarnspedagogerna till nya kreativa verksamhetsformer. 

 


      • Vad? Pilotering av  Musicera mera- daghem och orkester i samspel. 
      • För vem? Barn och pedagoger inom småbarnspedagogik och förskola 
      • När? Hösten 2020-våren 2021 
      • Hur? Pedagogerna har hållit musikstunder med barnen utgående från musikens grundelement och deltagit i inspirationsstunder med Johanna Still. 12 besök på daghemmet från CLL och FPV, orkesterbesök från Wava-institutet. 
      • Var? På Alma daghem i Jakobstad 

 

Musikstunder har hållits av pedagogerna och barnen har på ett naturligt och inspirerande sätt jobbat med musikens grundelement; dynamik, klangfärg, tonhöjd, rytm, puls och tempo.

Barnen har målat till musik och till sångerna har även skapats olika typer av koreografier, promenadkoreografi, rörelse till musik samt danskoreografi. De har även skrivit egna texter till bekanta melodier.  

Barnen har använt de egentillverkade rytminstrumenten under musikstunderna och tillsammans med orkestern under orkesterbesöken.

Under musikstunderna och tillsammans med orkestern har barnen bland annat sjungit sånger från samlingen ”12 sånger om månaderna” av Klas Backman och Anna Charlotta Gunnarson.  Avdelningarna har fått Cd:n ”12 sånger om månaderna” så att barnen har getts möjlighet att lyssna på, sjunga och röra sig till sångerna mellan musikstunderna. 

 


 

Exempel på material att använda då man jobbar med klang och klangfärg och då man skapar  rytminstrument.

 


 

Månadens aktivitet, var en musikinspirerad aktivitet som barnen fått ta del av varje månad.  

Pedagogerna har tillverkat (rytm)instrument med barnen och barnen har fått vistas i en musikaliskt inspirerande miljö inomhus som byggdes upp i ett utrymme på daghemmet. Här fick barnen fritt utforska olika instrument, prova spela på och lyssna till hur de lät. 

 


 

En del av de instrument som barnen kunde prova på.

 


 

Orkestern bestod av tre instrumentlärare från Wava-institutet: Robin Käldström på tvärflöjt och saxofon, Anna-Kaisa Saarinen på piano och Evelina Gottberg på klarinett. De besökte daghemmet under 5 förmiddagar för att musicera tillsammans med barngrupperna. 

 

Som avslutning på Musicera mera hade vi planerat en större avslutningskonsert i samband med Skolmusik 2021, men eftersom covid-19-läget innebar begränsningar blev det istället en musikstund med orkestern på Alma daghem. 

 


 

Musikstund under ledning av Johanna Still tillsammans med orkestern från Wava-institutet.

 


 

Reflektioner kring resultat av Musicera mera 

Genom Musicera mera och våra besök har vi kunnat erbjuda meningsfull verksamhet och inspiration till daghemmet och pedagogerna har fått ett positivare förhållningssätt till användning av musik i den dagliga verksamheten.

Vi har visat på hur man med enkla medel kan prata om musik, bygga enkla rytminstrument med barnen, skapa musikinspirerade miljöer, bygga musikväggar, implementera musikterminologi, arbeta med musikens grundelement, röra sig till musik, skapa koreografier och ta in musiken på ett lekfullt sätt. 

Musiken har blivit en aktivt återkommande del av den dagliga verksamheten och fått mera plats.  

 


 

Samarbete och forskning 

Genom att inom Musicera mera samarbeta med musiker och ta in orkestern på daghemmet, har vi visat på att det går att skapa fungerande och givande samarbeten mellan olika aktörer. 

I och med att vi även beforskat verksamheten inom Musicera mera filmades både de deltagande pedagogernas musikaliska möten med barnen och barnens och pedagogernas möten med musikerna från Wava-institutet. Detta gjordes för att göra det möjligt att forska kring vad som är betydelsefullt och avgörande för att det ska kunna uppstå kreativa musikaliska möten mellan barn och mellan barn och pedagoger.

Forskningen kommer att belysa vad barn speciellt uppskattar i dessa musikaliska möten dvs. vad barnen speciellt visar intresse och musikglädje för.

Ett annat perspektiv kommer att behandla vad som behövs för att kunna stärka barns musikaliska kunnande och också vad som gör att pedagogerna vill utveckla sin musikaliska kompetens och ta in mera musikinslag i verksamheten. 

 


 

Respons från personalen: 

Efter att piloten slutförts ombads personalen att utvärdera helheten och vi intervjuade dem.  

Responsen visar att de flesta varit nöjda med projektet och att de har tagit med sig nya insikter till sin verksamhet. Tröskeln att musicera har sänkts och de upplever att de musicerar mera tillsammans med barnen.

Personalen har fått ökad kunskap om musikens grundelement, terminologi samt instrument och om användningsmöjligheter av musik i verksamheten.

Under projektets gång har barnen fått jobba i mindre grupper än normalt vilket sågs som positivt och personalen upplevde att de upptäckt nya sidor hos barnen i och med musicerandet.

 

”Jag tar mera instrument med, jag vågar röra på mig mera och göra lite annat under musikstunderna och barnen som varit med är också med på mera saker, de vågar.” 

”Barnen pratar mycket om musik, de har pratat mycket om orkestern, de tyckte det var fint.” 

”Barnen kan olika instrumentnamn och alla var jätteglada då de fick ta hem sina instrument.” 

”Allt duger. Man behöver inte vara superbra på allt, man sjunger med den röst man har och spelar med det man har.” 

”Nu vågar man sjunga fast andra vuxna kommer in, förr tog man en saga.” 

”Kan du sätta på musik, vi vill dansa- sa barnen. De vill ha rörelse. Och det blir inte bara bus, de dansar.” 

”Man har diskuterat med de andra som varit med, frågat vad de gjort och så. Man bollar och får tips” 

 


 

Pedagogerna uppfattade också att orkesterbesöken var väldig betydelsefulla för barnen. Många barn hade aldrig tidigare sett en orkester eller riktiga instrument och detta gav ytterligare en dimension till Musicera mera. 

Pedagogerna känner sig ämnesmässigt säkrare och har lättare att ta till musik i verksamheten efter inspirationsstunderna. 

 

 

Musicera mera finansierades under verksamhetsår ett av Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne sr. 

 

 

Musicera mera planerades och koordinerades av utbildningsplanerare Jenny Teir och Åsa Stolpe-Dahlbäck vid Centret för livslångt lärande i samarbete med universitetslärare Johanna Still, Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier, Åbo Akademi. 

 


 

Musicera mera – webbsidan hittar ni här om ni vill anmäla intresse för deltagande eller följa verksamheten under år 2.

 

Här kan ni lyssna på ”12 sånger om månaderna” med Norrköpings Symfoniorkester, solist Ayla Kabaca  och barnkör. 

Stjärnklart 2.0 – Pedagogiskt material till barnlitteraturpaket

MINIBLOGG

Jobbar du inom småbarnspedagogiken och vill ha inspiration för hur man kan jobba med barnlitteratur för att stöda den socioemotionella kompetensen hos barn?

Inom fortbildningshelheten Stjärnklart 2.0 har vi utvecklat olika kreativa arbetssätt med barnlitteratur om känslor och social interaktion som utgångspunkt. Vi har sammanställt två litteraturpaket (1-3 år och 4-6 år) med hjälp av läsambassadörer Amanda Audas-Kass och Henrika Andersson och bibliotekspedagog Tanja Fagerholm. Materialet är en del av Stjärna 4 – Samtal om mobbning, styrkor, normer och makt.

Klicka på bilden för att komma till materialet.

Barnlitteraturpaket, STjärnklart 2.0

Litteraturpaketen har delats ut till deltagarna med stöd av Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne sr.

Stjärnklart 2.0 finansieras av Utbildningsstyrelsen

I berättelsen finns magin

MINIBLOGG

Jobbar du inom småbarnspedagogiken och vill ta upp temat vänskap med din barngrupp? Eller funderar ni i nybörjarundervisningen på frågor kring mångfald? Vi har material till er!

 


 

Inom projektet I berättelsen finns magin har vi utgående från aktuell barnlitteratur utformat två koncept med fokus på läsinspiration, berättande och ordkonst: Rally och Lyra och Limpa (skriven av Marie Norin och Emma Adbåge) och Nyckelknipan (skriven av Sanna Mander).

Med hjälp av materialet om Rally, Lyra och Limpa kan du med de yngre barnen (3–6 år) jobba kring temat vänskap.

Och med de äldre barnen (F–2) kan du arbeta med frågor kring mångfald och hur man ska bemöta varann och träna på att samarbeta trots varandras olikheter. Allt medan ni har roligt och skapar tillsammans!

 


 

I berättelsen finns magin förverkligades med stöd av Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne sr och pågick under åren 2017–2020. I projektet låg fokus på läsinspiration, berättande och multimodalt lärande och genom verksamheten ville vi stöda barn till att bli goda läsare, berättare och ordkonstnärer.

Vår målgrupp var barn inom småbarnspedagogik och förskola, elever i årskurserna 1 och 2 samt de pedagoger som arbetar med dessa målgrupper.

 


 

Under projekttiden åkte vi runt med koncepten till daghem och skolor i Österbotten och arbetade själva tillsammans med barnen medan pedagogerna fick betrakta dem och verksamheten från sidan.

Nu har vi omarbetat vårt material så att du själv ska kunna arbeta med koncepten i daghemmet eller skolan utan att vi kommer på besök.

Avslutningsvis vill vi rikta ett stort tack till författarna som gav oss tillstånd att utforma koncepten utgående från deras härliga böcker!

Läs mer om projektet Nyckelknipan här.


 

Mini-inlägg från Digipep

Skall ni starta det nya läsåret med en gemensam diskussion om digitalisering och nylitteracitet?

Fortbildningen Digipep för lärare inom grundläggande utbildningen hade som mål att öka lärares baskompetens i digital pedagogik och genom det stöda elevers jämlika tillgång till undervisning av hög kvalitet där man utnyttjar digitala lösningar som ger mervärde för lärande och elevens individuella lärstig.

Som ett resultat från denna fortbildningshelhet har vi satt samman ett materialpaket som kan användas för att diskutera vilka digitala verktyg som skall användas och vem som ansvara för de olika delarna av digitaliseringen.

Materialpaketet består av ett filmklipp som riktar sig till ledningsgruppen eller rektorn som leder diskussionen och ett pdf-dokument med länkar och bilder som kan används som underlag för diskussioner.  Materialpaketet innehåller en lärarprogression, digi-bingo och sorteringsövningar.

Digipep har finansierats av Utbildningsstyrelsen.

 

Välkomna till Fortbildningsbloggen

Våra senaste inlägg

I trygga händer

Förebyggande av sexualbrott. Hjälp, råd och material för vägledning.

Mot Framtiden

Hållbar utveckling i undervisningen. Globala målen för hållbar utveckling.

Slöjdens magi

Slöjdens kontinuitet. Mångmaterialitet, digitalisering. Samlärarskap.

Stjärnklart

Barnets känslomässiga och sociala utveckling. Kollegialt lärande. Distansarbete.

Virtuell tutordag

Årliga tutordagen på distans. Ungas medievanor, nyhets- och medietolkning.

Framtidsdalen

Nätverk för skolledare i Svenskfinland. Stärka och utveckla ledarskapskompetensen.

Nyckelknipan

Ordkonst, sagor och äventyr i din klass. Väcka lust för böcker och berättelser.

Hållbarhet som ledord

Seminariedagar och arbete med elevhälsa, välmående, delaktighet och ledarskap. #denbästaskolan

Språkkistan

Erfarenheter vid implementeringen av A1-språk i åk1. Tankar kring tidigarelagd språkundervisning.

Mobbningsprevention

Hur förebygga och hantera mobbning? Erfarenheter och material från fortbildningen.

Tutorlärarutbildning – småbarnsped.

Tutorverksamhet, enhetlig lärstig från småbarnspedagogiken. Strategiarbete kring digital lärstig.

Bothnia Learning Hub

Nätverk, digicirklar, skolans digitala ekosystem. Spetsprojekt för att utveckla lärarutbildningen.

Programmering och making

Programmering som lärandeverktyg inom olika läroämnen.

Läropussel

Erfarenheter från arbetet med nya planen för småbarnspedagogik.

Ledarforum

Hur bli utveckla ditt ledarskap? Erfarenheter från ledarskapsfortbildningen för småbarnspedagoger.

Styrka, glädje och medkänsla

Positiv psykologi och välbefinnande för elever och lärare. I artikeln finns praktiska tillämpningar och material.

Mot framtiden


” Eleverna ska få färdigheter att utvärdera och förändra både sina egna, skolans och samhällets förfaringssätt och verksamhetsstrukturer så att de bidrar till att bygga en hållbar framtid.” (Utbildningsstyrelsen, 2014, s. 24)


Klicka på bilden för att ta dig till Mot Framtidens webbplats.

 

Den finländska läroplanen för den grundläggande utbildningen har under internationella konferenser lyfts fram som ett mönsterexempel på hur lärandet kring de olika dimensionerna av hållbar utveckling kan vävas in i styrdokumenten.

I läroplanstexten kan hållbar utveckling hittas i beskrivningen av de mångsidiga kompetenserna men även i lärandemålen och i bedömningskriterierna i de olika läroämnena.

För den enskilda läraren kan undervisningen om och för hållbarhet ändå kännas utmanande.  Hur konkretiserar jag detta tillsammans med eleverna?

 


 

Har du funderat på hur du kan få in hållbar utveckling i undervisningen?

 


 

Syftet med fortbildningshelheten Mot framtiden var just att stöda lärarna i arbetet kring implementeringen av de olika delarna av hållbar utveckling i undervisningen.

Vi är tacksamma över finansieringen som vi från Utbildningsstyrelsen har fått för att kunna genomföra helheten. Centrala frågor som vi har utgått ifrån inom fortbildningen var bl.a;

 

  • Hur öka elevens delaktighet i arbetet kring de olika delområdena inom hållbar utveckling?
  • Hur öka förståelsen av centrala begrepp såsom kretslopp och klimatförändring?
  • Hur kan arbete för hållbar utveckling integreras i olika läroämnen?
  • Hur skapa och upprätthålla ett positivt synsätt mot framtiden?

 


 

Resiliens och progression är centrala begrepp i fortbildningen – att möta och bemöta förändringar.

 


 

Två viktiga ledstänger inom helheten var begreppen resiliens och progression. Resiliens handlar om att enskilt och tillsammans kunna möta och bemöta förändringar och utmaningar och att kunna se och skapa nya möjligheter.

Utan samplanering över årskurs- och stadiegränserna finns en risk att eleverna går miste om centrala delområden av hållbar utveckling för att kanske i stället upprepade gånger få höra om behovet att man källsorterar sopor och släcker onödig belysning.

Inom fortbildningshelheten var tanken att de tre delområdena inom hållbar utveckling – den ekologiska, den ekonomiska och den sociala delen – skulle lyftas fram på lika villkor.

 


 

Under de senaste åren har det glädjande nog skapats mycket stödmaterial kring de tre delområdena inom hållbar utveckling för lärare på olika stadier. För läraren gäller det att vara kritiskt medveten och leta fram stödmaterial som kunskaps- och innehållsmässigt är på rätt nivå för eleverna.

Tyvärr medför tidsbristen att lärare har svårt att hinna leta sig fram i utbudet. Lärarna efterlyste också exempel på konkreta aktiviteter som kan modifieras för flera läroämnen och för elever på olika åldersnivå.

För att underlätta lärarens vardag har vi inom fortbildningshelheten skapat en digital materialbank där lärare dels kan hitta stödmaterial för sitt eget ämneskunnande och dels tips på elevaktiverande uppgifter för eleverna.

Till materialbanken

 

 


Mer info om de globala målen för hållbar utveckling hittar du på Utrikesministeriets sidor (klicka på bilden).

 

Fortbildningshelheten Mot framtiden genomfördes under åren 2019 – 2020  tillsammans med lärare som undervisar i årskurserna 1 – 9 i kommunerna Pedersöre och Vörå. I fortbildningen ingick fyra närstudietillfällen med mellanuppgifter per ort.

Under våren 2020 medförde pandemisituationen att de återstående närstudietillfällena omvandlades till distanstillfällen. Dessa tillfällen flyttades också fram till hösten 2020. Här nedan några av deltagarnas kommentarer efter fortbildningen:

  • ”En mycket intressant fortbildning med ett viktigt tema som behöver lyftas fram i skolorna för att skapa ett hållbart tankesätt.”
  • ”Det är mycket som man inte tänkt att hör till hållbar utveckling. Synen på hållbarhet har breddats.”
  • ”Tagit till mig och fått en bättre bild av vad allt hållbar utveckling egentligen innebär. Har fått en bredare förståelse för begreppet och på vilka sätt det syns i undervisningen, som man kanske inte alltid tänkt på.”
  • ”Vi har justerat vissa ämnesövergripande temahelheter på högstadiet för att få in mera mål.”
  • ”Använder mig av lekar och tips jag fått.”

 

Från CLL:s sida tar vi med oss erfarenheterna från fortbildningshelheten. Arbetet kring hållbar utveckling fortsätter nu bl.a. genom fortbildningshelheten Stigar.

 


 

Slöjdens magi

 

Att utveckla undervisningspraxisen i slöjd var den främsta målsättningen inom fortbildningsprojektet Slöjdens magi. Följande frågeställningar är några exempel på startpunkter för verksamheten inom projektet:  

 


 

        • Hur skapa kontinuitet i slöjdämnet? 
        • Samlärarskap i slöjd – Vad, hur och varför? 
        • Hur skapa ett brett lärande i slöjd? 
        • Hur förhålla sig till slöjdens traditionella och nya material- och teknikområden? 
        • Hur forma och förverkliga arbetsområden i slöjdämnet som utvecklar elevernas hantering av hela slöjdprocesser? 

 


 

I fortbildningen deltog klass- och ämneslärare som undervisar i slöjd inom grundläggande utbildningen i Svenskfinland.

Fortbildningen ordnades i form av gemensamma närstudiedagar, regionvisa närstudiedagar, distansdagar och självstudier samt kollegialt och individuellt utvecklingsarbete.  

 

Utvecklingsarbetet tog avstamp i en nulägesanalys av slöjdlärarskapet:

“Var står jag idag? – Vart vill jag? – Hur når jag dit?”

Utgående från detta valde lärarna ett tema eller innehåll som de ville utveckla inom slöjdämnet i sin egen verksamhet alternativt i sitt eget slöjdlärarskap.

Under fortbildningens gång skulle lärarna med hjälp av fortbildningsinnehållet reflektera över utvecklingsuppgiften och identifiera de steg de behövde ta för att kunna förverkliga den.  

 


 

Som stöd för de instuderingsuppgifter, reflektioner och processer som deltagarna jobbade med producerades filmer som med fördel även kan användas i kollegialt utvecklingsarbete inom slöjdundervisningen i din skola. Här kan du ta del av två av filmerna. 

 

Mångmaterialitet i slöjdundervisningen 

I filmen diskuteras en tidsmässig utveckling av slöjdens innehåll med avsikt att väcka medvetenhet och konstruktivt kritisk diskussion om slöjdämnets upplägg och innehåll i den samtida allmänbildande skolan. 

 

Samlärarskap i slöjdundervisningen 

Utgångspunkten i den här filmen är olika former av samarbete mellan lärare som undervisar i slöjd. Avsikten är att medvetandegöra olika former för lärarsamarbete i syfte att utveckla fungerande praxislösningar av ett gemensamt slöjdämne. 

 

På grund av coronaviruspandemin och dess restriktioner fick en del av den planerade verksamheten planeras om och ändras. Med facit i hand kan vi konstatera att det justerade upplägget bidrog till att många fler övergripande diskussioner om slöjdens väsen tog form. 

Vi är säkra på att de utvecklingsarbeten som startat kommer att fortgå och gynna utvecklingen av undervisningen i slöjd under lång tid framöver. 

 


 

Utbildare och inläggsskribenter:   

 


 

 

Bothnia Learning Hub

Projektet var ett av statens spetsprojekt för utvecklandet av lärarutbildningen. Projektet finansierades av Undervisnings- och kulturministeriet och pågick från hösten 2017 till slutet av 2019. Projektet ägdes av Åbo Akademi och samarbetade med sex kommuner i regionen.

 


 

Verksamheten har skett som en samskapande process på tre nivåer och tillsammans med lärare, lärarutbildare och lärarstuderande. Det sammanlagda antalet involverade personer är ungefär 300 stycken.

Slutprodukten är tre koncept för utvecklande av lärarutbildning. Koncepten inklusive stödmaterial hittas på www.bothnialearninghub.fi.

 


Samskapande verksamhet

Nätverket som skapats inom projektet har visat sig vara en ovärderlig resurs. Tanken bakom Bothnia Learning Hub härstammar delvis också från kommunerna i regionen och kommunerna har varit delaktiga i såväl planering som verksamhet.

Den återkommande verksamheten har bland annat bestått av reguljära digicirklar. Representanter för våra fadderskolor i kommunerna samlades tillsammans med lärarutbildare, lärarstuderande och projektpersonal för att i en trygg och tillåtande miljö diskutera erfarenheter och påverka projektets verksamhet.

Därtill arrangerades Gilla & Dela reguljärt inom lärarutbildningen som ett forum för delning av goda modeller inom lärarutbildningen.

 


Kursverksamhet

Under projektets gång utvecklades en allmändidaktisk och en ämnesdidaktisk kurs i en mer samskapande anda. Studerande fick uppdrag från fadderskolorna och de förväntades bereda material och hitta potentiella lösningar som de sedan presenterade  för både fadderskolan samt öppet inför de övriga studerandegrupperna och övriga intresserade.

Uppdragen kom att kretsa mycket kring skolans digitala ekosystem men med fokus på pedagogiska tillämpningar.

Rollen var ny för studerandena som annars är vana vid att fungera som praktikant eller auskultant och verksamheten visade sig ge samtliga involverade mer insyn i varandras verksamhet.

 


Experimentell verksamhet

Teknikutvecklingen har varit ett huvudtema under projektets gång. Det har därför arrangerats workshops och skolbesök för att tillsammans fundera på vad som kommer runt hörnet i teknikutvecklingen.

Skolklasser har besökt Experience Lab i Vasa för att arbeta med virtuell och förstärkt realitet, den humanoida roboten Pepper har besökt skolklasser och intresserade lärare, rektorer, lärarstuderande och lärarutbildare har träffats i Experience Lab för att bekanta sig med ny teknik och fundera på framtiden för digital pedagogik.

Medietanken 2019 fungerade som projektets slutseminarium och samlade ca 100 deltagare för en dag bestående av föreläsningar och dialoggrupper.

 


 

Poddar och filmer som skapats under projektets gång hittas på dessa kanaler:

                  

Vi på CLL som medverkat i projektet kan konstatera att Bothnia Learning Hub har gett många ringar på vattnet. I projektets planeringsskede skämtades det om en målsättning om att ”sätta Österbotten på den pedagogiska kartan”.

Skämt må det kanske ha varit men i viss bemärkelse är detta en målsättning vi ser faktiskt har realiserats. Vi vill rikta ett stort tack till alla samarbetsparter, finansiärer och alla er som varit med och samskapat!

 


 

Läropussel

Läropussel – vi utvecklar småbarnspedagogiken tillsammans!

– Fortbildningshelhet för att implementera planen för småbarnspedagogik och förskolans läroplan i praktiken

 


 

 


 

Målet med fortbildningen Läropussel har varit att stöda personalen inom småbarnspedagogik och förskola i den praktiska implementeringen av den nya planen för småbarnspedagogik och förskolans läroplan.

Genom seminarier och minikonferenser med olika teman utgående från planen har deltagarna fördjupat sin kunskap om bland annat barnens delaktighet, barn i behov av stöd, digital kompetens och dokumentation, lekens betydelse för barns språk- och kunskapsutveckling, samverkan och kommunikation i en lärande gemenskap samt kollegialt lärande. Under projektets gång beaktades deltagarnas behov och önskemål om teman för att fortbildningen skulle kunna stöda dem i deras aktuella utvecklingsprocesser.

Kollegialt lärande har varit en viktig del i Läropussel och utgångspunkten var att deltagarna skulle komma med som team från det egna daghemmet (ca 2-3 personer). Eftersom det kan vara utmanande att frigöra flera ur personalen att delta i fortbildning samma dag, har det också funnits möjlighet att delta enskilt från daghemmen.

 


 

 


 

Förutom seminarier och minikonferenser har deltagarna även haft möjlighet att utföra utvecklingsarbeten på sina enheter tillsammans med sitt team. Under processen har deltagarna fått handledning och stöd från erfarna handledare för att komma framåt i sina utvecklingsprocesser.

I Nyland och Åboland har Mia Heikkilä, biträdande professor i småbarnspedagogik vid Åbo Akademi fungerat som handledare. I Österbotten och Tammerfors har Tiina Cederström, pedagogisk handledare haft motsvarande uppgift.

Handledningen har skett kontinuerligt dels på det egna daghemmet och dels via Skype. Teman som deltagarna valt att jobba med har varit pedagogisk dokumentation, barnens delaktighet, digital kompetens, utveckling av lärmiljöer och språk. Under Läropussel har totalt 23 team utfört utvecklingsarbeten och deltagit i handledningen.

 


 

Under projektets slutseminarium presenterade två daghem sina utvecklingsprocesser:

Deltagarna har fått utvärdera alla fortbildningstillfällen och deras innehåll. Läropussel har uppskattats av deltagarna på grund av de valda temaområdena för minikonferenserna och att få komma samman, träffas och diskutera med kollegor.

 


 

Utvecklingsarbetena på de egna enheterna och den tillhörande handledningen har varit ett stort stöd för att underlätta för deltagarna att jobba vidare med de teman de haft som mål att utveckla.

Genom att få input på planering, genomförande och resultat har deltagarna sporrats att systematiskt jobba vidare med sina valda teman. Deltagarna har också upplevt att det varit värdefullt att delta som team i fortbildningen, men det har i praktiken visat sig vara utmanande att lösgöra fler ur personalen att delta i fortbildning på samma dag.

Vi kan konstatera att de mest synliga och bestående resultaten har uppnåtts när flera personer från samma team eller daghem deltagit i hela fortbildningshelheten och utfört utvecklingsarbeten på sin egen enhet.

Genom att handledarna kommit ut till daghemmen har det underlättat deltagande för teamen och handledarna har kunnat fokusera på varje teams specifika utvecklingsprocess.

 


 

 


 

Reflektioner och feedback från deltagare och handledare:

Mer information: https://laropussel.wordpress.com/

 


 

Kontakt:

Linda Norrgård, linda.norrgard@abo.fi, tfn 050 4365 076

Lisabet Sandin-Kula, lisabet.sandin-kula@abo.fi, tfn 050 3590 413