En språkbadshandbok som sammankopplar teori och praktik

Under detta läsår har ett intensivt arbete pågått med språkbadshandboken Avaimia toimivaan kielikylpyopetukseen – Matkalla monikieliseksi sankariksi, vars syfte är att föra samman teori och praktik och fungera som ett praktiskt arbetsredskap för språkbadslärare och beslutsfattare. Huvudansvariga för projektet har varit rektor Ann-Sofi Pitkänen och speciallärare Merja Auramo från Leppätien koulu i Sibbo, och till sin hjälp har de haft bl.a. språkbadslärare från olika kommuner och andra experter inom området. Nu börjar arbetet vara på slutrakan och vi kan alla se fram emot att ta del av slutresultatet i höst.

Ann-Sofi och Merja, varifrån kom idéen till en dylik språkbadshandbok?

  • Tanken har väl egentligen funnits i flera år. Det finns ju mycket forskning och material om språkbad, men allting är ganska utspritt. Dessutom kände vi en viss osäkerhet gällande hur man arbetar i olika kommuner, hurdant material man använder osv. Vi ville också dokumentera sådant som vi själva utvecklat vid skolan, så att det finns kvar också då vi inte längre jobbar här. Då vi diskuterade saken med lärarna inom Kaksari-nätverket (ett nätverk för utveckling av undervisning på två språk) visade det sig att många där hade samma tankar som vi. Så det verkade finnas ett behov av att samla all kunskap inom samma pärmar.

Vad innehåller boken och vem riktar den sig till?

  • Boken består egentligen av tre delar och riktar sig både till beslutsfattare och till lärare på alla stadier från småbarnspedagogiken till den grundläggande utbildningen. En del riktar sig främst till beslutsfattare, och behandlar bland annat sådant som man behöver känna till för att starta språkbad. Den andra delen är en kombination av teori och praktik, där forskning presenteras på ett lättillgängligt sätt. Den tredje delen innehåller sen praktiska verktyg för undervisningen. Där finns temahelheter för åk 1–6, språkliga mål och innehåll för 3–5 åringar, förskola och åk 1–9. Det finns också ett verktyg som vi kallar temaplaneringshjälpen som man kan använda som en minneslista för planeringen. De två första teoretiska delarna är skrivna på finska medan de praktiska verktygen är på svenska.
Ann-Sofi Pitkänen och Merja Auramo

Ann-Sofi Pitkänen och Merja Auramo

Tack vare finansiering från Utbildningsstyrelsen har Merja kunnat jobba heltid med boken hela höstterminen och delar av vårterminen. Ann-Sofi har jobbat deltid med boken vid sidan av sitt rektorsjobb. Även om Ann-Sofi och Merja gjort merparten av arbetet så är det också många andra som varit involverade.

  • Alla kommuner som erbjuder språkbad i svenska har haft möjlighet att bidra med material, och vi fick material från sammanlagt 8 kommuner. Sen har vi haft veckovisa träffar med en så kallad kärngrupp, som bestått av språkbadslärare från olika kommuner som också fått finansiering för att medverka i projektet. Dessa lärare har läst och gett respons på våra texter, samt bidragit med sin kunskap. Sen har vi också kallat in olika experter, till exempel lärare från olika stadier och sakkunniga från universitet och Utbildningsstyrelsen. Vi uppskattar verkligen alla som varit till hjälp under processen, och är jättestolta över våra kollegor som sett till att verksamheten här i skolan rullat på medan vi inte varit på plats.

Arbetet med boken beskriver Ann-Sofi och Merja som ett otroligt intressant och givande projekt, även om det förstås också varit intensivt och mycket jobb.

  • Om vi skulle ha förstått hur stort jobb det skulle vara kanske vi skulle ha tänkt till två gånger, säger de med ett skratt. Vi visste ju inget om att skriva en bok utan har fått lära oss längs vägen, och det har tagit mycket tid att söka material och läsa litteratur. Men vi har verkligen lärt oss massor och haft ett bra samarbete.

Slutresultatet blir ett digert verk omfattande ungefär 250 sidor. Men tanken är inte att boken ska läsas från pärm till pärm, utan snarare att det ska fungera som ett slags uppslagsverk där man kan läsa de bitar man är intresserad av och just då behöver.

  • Vi har själva märkt att vi haft stor nytta av materialet t.ex. då vi ska förklara för vårdnadshavare hur olika saker fungerar i språkbad, så vi hoppas att också andra kommer att ha nytta av boken, säger Ann-Sofi och Merja.
Bokens pärmbild

Bokens pärmbild

Hur kan då intresserade ta del av boken?

  • Om allt går enligt planerna kommer boken att komma från tryckeriet i slutet av juli. Vi har fått ett bidrag från Svenska folkskolans vänner som möjliggör att vi kan sända ett gratis exemplar till alla enheter där det ordnas språkbadsundervisning i svenska. Förhoppningsvis ska det också bli möjligt att beställa boken, och dessutom kommer den att finnas tillgänglig elektroniskt. Vi kommer också att presentera boken och hålla workshops i anknytning till den under språkbadslärardagarna i Åbo i höst, och vi är även intresserade av att komma och presentera boken och berätta mera vid andra tillfällen.

Ifall din språkbadsenhet är intresserad av att få ett exemplar av boken kan ni redan nu meddela er postadress till Ann-Sofi och Merja till adressen kielikylpyhanke@gmail.com.

Ann-Sofi Pitkänen och Merja Auramo intervjuades och texten skrevs av Annika Peltoniemi, språkbadskoordinator vid Åbo Akademi. Bilderna av Ann-Sofi Pitkänen och Merja Auramo.

Språklyftet – Mot ökad språkligt medveten och språkintegrerad ämnesundervisning i språkbad

De senaste blogginläggen har fokuserat på grundexamensutbildning inom språkbad, men som nämnts tidigare här i språkbadsbloggen så har nu också fortbildningen för verksamma språkbadslärare kommit igång igen efter några års paus. I detta inlägg får ni därför läsa om den pågående fortbildningen Språklyftet, som arrangeras av Centret för livslångt lärande (CLL) vid Åbo Akademi, i samarbete med Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi och nätverket Svenska nu.

Språklyftet-projektets banner. En flicka i flygarmössa står och håller i ett pappersflygplan.

Språklyftet riktar sig till lärare som jobbar i språkbad eller på språköar, på alla stadier från småbarnspedagogiken till årskurs 9. Fortbildningen sträcker sig över tre terminer och finansieras av Utbildningsstyrelsen, och detta är faktiskt den första längre fortbildningshelheten på flera år som arrangeras för språkbadslärare. Därför är vi mycket glada att vi trots utmanande tider i skolvärlden har omkring 60 ivriga deltagare från olika håll i landet. Några kommentarer från deltagarna visar att det funnits efterfrågan på fortbildning:

  • Jag deltog i Vasa Universitets språkbadsutbildning en bra tid sedan så det fanns ett behov för en uppdatering efter alla dessa år. Innehållet i fortbildningen lät intressant och jag blev speciellt intresserad på grund av att det handlade om språkbad och att arrangören var Åbo Akademi och en grupp språkbadsexperter. Jag hör gärna om evidensbaserade metoder och nya forskningsresultat som har satts i praktik och håller på det viset min egen yrkeskunskap på en bra nivå.
  • Jag är allmänt intresserad av alla utbildningar som har med språkbad att göra. Har jobbat väldigt länge med mitt och behöver inspiration, nya idéer och fräsch forskningsinformation om språkbad.

Språklyftet inleddes med den första modulen hösten 2021. Temat för denna modul var Språkligt medveten undervisning och som utbildare fungerade professor Siv Björklund, specialforskare Mari Bergroth, universitetslärare Eva Staffans och projektforskare Sanna Pakarinen. Teman som behandlades under modulen var bland annat skillnaden mellan språkligt medveten och språkmedveten undervisning, samt språklig stöttning och språklig kontinuitet. Deltagarna fick också rikligt med möjligheter att diskutera och jobba med dessa teman i grupper.

Under modulen arrangerades två webbinarier och ett närstudietillfälle. Tack vare vår samarbetspart Svenska nu ordnades närstudietillfället för deltagarna i södra Finland på Hanaholmen i Esbo, medan de österbottniska deltagarna sen fick ett eget närstudietillfälle i Academill i Vasa.

Fortbildningsdeltagare lyssnar på föreläsning.

Mari Bergroth föreläser vid Hanaholmen i Esbo den 16.11.2021.

Föreläsningsdeltagare lyssnar på föreläsning.

Eva Staffans föreläser vid Hanaholmen i Esbo den 16.11.2021.

Denna vårtermin pågår den andra modulen och vi är med andra ord redan halvvägs i fortbildningen. Varje modul var planerad att innehålla två webbinarier och ett närstudietillfälle, men tyvärr satte Coronapandemin käppar i hjulet också för denna fortbildning och således genomförs hela modul 2 på distans.

Temat för den andra modulen är Litteracitet på andraspråk. Denna modul inleddes med ett webbinarium där deltagarna delades in i två separata grupper. Den ena gruppen bestod av lärare i småbarnspedagogik/förskola och för dem föreläste universitetslärarna Maria Kvist och Sofie Tjäru om högläsning och litteracitetsutvecklande samtal, och i den andra gruppen för lärare i årskurserna 1–9 berättade  specialforskare Liselott Forsman och klasslärare Jenny Ek om lärstrategier som bygger kunskapsspråk.

Skärm med pågående Zoom-föreläsning.

Liselott Forsman föreläser under webbinariet den 8.2.2022.

Skärm med pågående Zoom-föreläsning.

Jenny Ek föreläser under webbinariet den 8.2.2022.

Under modulens andra webbinarium fick deltagarna tips och idéer av bibliotekspedagoger vid Vasa stadsbibliotek, samt bekanta sig med kroppsligt lärande i språkundervisningen och dansintegrering i språk-, läs- och skrivundervisningen under ledning av universitetslärare Sofia Jusslin. Ännu återstår ett webbinarium under denna vårtermin, då tanken är att återkoppla till det som behandlades under det första webbinariet, samt också ta upp läs- och skrivsvårigheter i språkbad.

De deltagare som jag talat med verkar över lag har varit nöjda med fortbildningen hittills, trots att en stor del av fortbildningen arrangerats på distans:

  • Jag tror att det inte var så mycket tal om litteracitet, språkmedvetenhet och språkligt medveten undervisning tidigare så att nu kunna sätta dessa termer i ett språkbadskontext har varit nyttigt åtminstone för mig. Som ämneslärare träffar man språkbadsklasserna bara 1-2 gånger i veckan så om man vill inkludera mer än bara språkundervisning på svensklektionen är det bra att vara medveten om metakunskaperna som man även borde ta hänsyn till för att stötta elevens språkliga utveckling.
  • Jag fick mycket nytta av modul 1, men även modul 2 har börjat bra. Jag kommer kanske inte att utnyttja allt som jag har lärt mig men när det kommer så mycket information får man ändå mycket fast man inte skulle ta allt i bruk själv. Jag är imponerad över hur väl organiserade workshopen har varit och balansen mellan föreläsning och diskussioner är lämplig. Tekniskt sett har allt fungerat bra och man märker att två år av distansundervisning har gjort det naturligt och lätt för både föreläsarna och deltagarna. Plattformen Itslearning är också lätt att använda.
  • Det har varit bra. Distansstudier har fungerat bättre än jag hade väntat mig. Har tyckt om diskussioner med andra kollegor från andra orter- det är alltid roligt att träffa andra som jobbat med samma sak. Några gånger har innehållit varit för bekant för mig och jag har saknat ”nya” saker. Man skulle kunna ha mera praktiska saker också med. T.ex. presentation av färdiga läromedel vilka skulle fungera bra med språkbadselever.

Vi är tacksamma för alla deltagarkommentarer och utvecklar denna och kommande fortbildningar utgående från dem!

Efter denna vårtermin är det bara den tredje och sista modulen kvar, som infaller i höst och kommer att handla om Flerspråkig identitet. Vi hoppas att då kunna återgå till den ursprungliga planen så att deltagarna också får möjlighet att träffas fysiskt under närstudietillfällen i Esbo och Vasa.

Text och bilder: Annika Peltoniemi, språkbadskoordinator vid Åbo Akademi.

ÅboAkademi-logoCLL logoUBS logoSpråklyftet logo

Kielikylpyopintojen toinen vuosi

Minulla on yliopisto-opintoja takana nyt puolitoista vuotta, tai jopa vähän yli ja edelleen nautin niistä suuresti. Minulla on nyt alkuun tähtäimessä kandin tutkinto, johon on varattu aikaa kolme vuotta ja opintopisteitä katsottaessa olen tällä hetkellä puolessa välissä. Kevään mittaan tulee lisää kursseja täyteen, olen pysynyt hyvin annetussa aikataulussa. Kirjoitin vuosi sitten blogiin postauksen opinnoistani, joten ajattelin kirjoittaa siihen jatko-osan näin korkeakoulujen hakuajan kynnyksellä. Tästä pääset lukemaan vuoden takaisista ajatuksistani, mutta kerrataan vielä tähän mitä opiskelen ja missä.

Åbo Akademi Vaasan kampus sijaitsee ihan meren rannassa.

Aloitin varhaiskasvatuksen opinnot Åbo Akademissa, Vaasassa syksyllä 2020. Suuntaudun opinnoissani kielikylpyyn, joten minulla on hieman erilainen lukujärjestys, kuin niillä, jotka opiskelevat ns. tavallisella linjalla. Olen taustaltani täysin suomenkielinen, mutta täällä Vaasassa tarttuu ruotsin kieli herkemmin ja siksi olenkin sitä aina osannut puhua. Suomenkielisyys ei ollut este tälle linjalle haettaessa, minulla ei ollut mikään hääppöinen yo todistus ja pitkästä ruotsista kirjoitin aikoinani C. Nämä rajat tosin taitavat muuttua vuosittain, joten varmaksi en osaa tämän vuoden tilannetta sanoa*. Huomenna tosiaan alkaa haku yliopistoihin ja siksikin ajattelin vähän avata omia opintojani, vaihtoehdoksi sille perinteiselle varhaiskasvatuslinjalle.

Onneksi päätin lähteä opiskelemaan!

Me kielikylpylinjalla opiskelevat käymme suurimmaksi osaksi samoja kursseja muiden vaka-opiskelijoiden kanssa, mutta luemme lisäksi kielikylpyyn ja monikielisyyteen painottuvia kursseja. Muilla on muutamia kursseja, jotka eivät sitten vastaavasti kuulu meidän opetusohjelmaan. Tänä vuonna olemme opiskelleet myös monia eri teoria kursseja, muun muassa pedagogista suunnittelua ja dokumentointia, varhaiskasvatuksen matematiikkaa, teematyöskentelyä, englantia, erityispedagogiikkaa, lasten luovaa toimintaa (nämä on vähän vapaasti suomennettuja nimiä), sekä musiikin didaktiikkaa ja liikuntaa. Yllättävää kyllä, syvästi kammoamani matematiikka onkin ollut suosikkiaineeni! Koulutus on erittäin monipuolinen ja antaa hyvät valmiudet työhön. Opettajat ovat asiansa osaavia, jotkut ovat vaativampia ja koittavat saada meistä parasta irti. Toiset kurssit ovat haastavampia kuin toiset, mutta niissäkin etenen ”yksi työ kerrallaan” taktiikalla. Opintokäynnit ovat olleet vähäisiä meidän etäopiskeluaikana, mutta nyt niitäkin aletaan taas toteuttamaan. Pääsen tutustumaan Vaasan kielikylpypäiväkoteihin, mikä antaa ihan uutta perspektiiviä opiskeluun. Kiva nähdä asioita myös käytännössä!

Opinnot ovat suurimmaksi osaksi olleet etänä, mikä on sopinut minulle hyvin.

Opiskelut ovat olleet suurimmaksi osaksi etänä, mikä edelleen on sopinut hyvin minulle. Pahin pelkoni oli, etten lasten sairastamisten takia pääsisi luennoille, mutta nyt ei ole tarvinnut jättää yhtään luentoa väliin hyvien etäopetusmahdollisuuksien ansiosta. Työmäärä yliopistossa on suuri, varsinkin jaksojen vaihtumisten kohdalla. Yritän aikatauluttaa itselleni opiskeluajan siihen virka-aikaan, kun lapset ovat päiväkodissa ja eskarissa, mutta meillä on sairastettu nyt niin paljon, että muutama iso tehtävä on jäänyt viimetinkaan ja se tuntuu kurjalta. Eivät opettajat turhaan painota sitä, että aloittakaa ajoissa. Suunnittelemalla etukäteen tehtävien teot auttavat ainakin minua pilkkomaan työmäärää. Teemme myös paljon ryhmätöitä, mikä tuo vaihtelua yksinpuurtamiselle. Videoimme muun muassa kaksi musiikkituokioita ryhmissä, suunnittelimme liikuntatuokioita ja keksimme uusia sanoja lauluihin.

Opinnot ovat monipuolisia, tässä aiomme juuri kuvata metsän eläimet-aiheisen musiikkituokion. Koira ei päässyt mukaan.

Olen joka päivä ollut tyytyväinen päätökseeni hakea tähän koulutukseen. Eilen illalla tsemppasin itseäni näillä sanoilla, kun en meinannut enää jaksaa kirjoittaa ja deadline lähestyi. Työtä nämä opinnot vaatii, mutta koulutus on hyvä ja monipuolinen. Kielikylpyopinnot ovat mielenkiintoisia ja varsinkin vierailu kielikylpypäiväkodissa antoi vahvistusta tälle asialle. Olen myös erittäin tyytyväinen, että päätimme hakea tyttärellemme paikkaa kielikylpypäiväkodista ja hänelläkin alkaa oma kielikylpypolku syksyllä. On kiva saada seurata läheltä, miten lapsen kieli kehittyy käytännössä. Tsemppiä hakuun, jos sellaiseen ratkaisuun päädyt!

Teksti ja kuvat: Anna Suvilaakso. Teksti julkaistu alun perin blogissa asevelikylassa.com.

********************************************************************************

*Kielitaitovaatimukset suomenkielisten hakijoiden osalta on edelleenkin ylioppilastutkinnon ruotsi toisena kotimaisena kielenä -kokeesta vähintään C pitkästä oppimäärästä tai vähintään M keskipitkästä oppimäärästä. Lisätietoja ruotsin kielen kielitaitovaatimuksista täällä. Och information om språkkrav i finska för svenskspråkiga sökande finns här.

Haku Åbo Akademin kielikylpyopettajakoulutuksiin on auki 16.-31.3.2022 osoitteessa opintopolku.fi. Lisätietoja ohjelmista löytyy myös täältä ja täältä.

Tutustu myös kielikylpyblogissa aiemmin julkaistuihin teksteihin liittyen Åbo Akademin kielikylpyopettajakoulutuksiin:

Fick jobb som språkbadsklasslärare direkt efter examen

Meri Gerasimoff arbetar som språkbadsklasslärare vid Hiidenkiven peruskoulu i Helsingfors, där hon också fått vara med och starta upp språkbadet. Hon har studerat till språkbadsklasslärare vid en utbildningslinje som tidigare ordnades vid Vasa universitet i samarbete med Åbo Akademi, och hennes intresse för språkbad väcktes redan i barndomen:

  • Jag har själv gått i språkbad i Helsingfors och tyckte om svenskan under skoltiden. Därför började jag känna att jag själv också skulle vilja undervisa svenska, men det var egentligen min mamma som märkte att den nya utbildningen skulle börja i Vasa och att den kunde passa mig då det var språkbad. Så då sökte jag dit och kom in. Fast jag trodde inte jag skulle komma in för jag hade inte använt så mycket svenska utanför skolan och var osäker om jag skulle kunna studera på svenska, men sen blev ju språkkunskaperna bättre under studierna och senare också via arbetet.

Efter utexamineringen sommaren 2019 fick Meri genast jobb som språkbadsklasslärare vid Hiidenkiven peruskoulu. Skolan var bekant för henne från tidigare eftersom hon själv gått högstadiet där, även om det inte fanns språkbad i skolan då. Språkbadet startade nämligen först då Meri började jobba där och hon var därmed den allra första språkbadsläraren i skolan, något som hon beskriver som både roligt och krävande.

  • Det var lite skrämmande i början och jag kände mig ganska ensam första året utan språkbadskollegor. Det var också mycket jobb eftersom det inte fanns något material och endast några få läroböcker, och inte heller lättlästa böcker på svenska i skolans bibliotek. Men eftersom jag var den enda språkbadsläraren så fick jag forma språkbadet själv och även om det på många sätt var krävande så var det samtidigt roligt att se att eleverna hade nytta av språkbadet.
Språkbadsläraren Meri Gerasimoff framför tavlan i sin klass.

Meri i sin klass.

Nu finns det tre språkbadsklasser i skolan och också tre språkbadslärare. Själv undervisar Meri samma klass som hon började med hösten 2019, vilket betyder att eleverna nu går i årskurs 3. Vartefter det kommit fler språkbadslärare till skolan så har arbetet blivit både lättare och roligare då lärarna kunnat samarbeta sinsemellan.

  • Man kan dela idéer och tillsammans planera festligheter som ordnas i skolan. Till exempel före julen så hade alla tre språkbadsklasser luciafest för föräldrarna ute på skolgården.

Stödet från de aktiva föräldrarna är också något som varit till stor hjälp.

  • De har grundat en föräldraförening för språkbad här i området som kunnat understöda då skolans resurser varit begränsade. Föräldraföreningen skaffade till exempel luciaklänningar och också böcker.
En vägg i en skolklass med olika lappar och skyltar.

Meris språkbadsklass (årskurs 3).

Hiidenkiven peruskoulu är en stor skola med sammanlagt ungefär 800 elever och 80 lärare, så Meri tror att alla lärare ännu inte ens känner till att språkbad finns i skolan. Men vetskapen om språkbadet har ökat med åren och attityderna också blivit positivare.

  • Många andra lärare har också blivit bekanta med språkbadet och sett hur det hjälper eleverna språkligt och också på andra sätt, och därför blivit mer intresserade av det.

Meri tycker att hon haft stor nytta av sin utbildning i arbetet, även om det alltid skulle vara bra med mer tid och resurser.

  • Vi önskar att det skulle finnas tid för mer övergripande planering av temahelheter, så att ett visst tema alltid skulle höra ihop med en viss årskurs och tidpunkt. Vi har nog försökt ha olika teman och också deltagit i hela skolans gemensamma teman, men jag skulle vilja att det skulle vara ännu mer genomtänkt, det är något vi strävar efter, säger Meri.
Höstlov, ett träd och en ordpåse på tavlan.

Språkbadsklassen i årskurs 1.

Arbetsutsikterna för språkbadslärare i regionen ser bra ut också framöver.

  • Vår skola kommer nu varje år att behöva nya språkbadslärare då nya klasser inleder språkbadet, och dessutom kommer språkbad hösten 2022 också att inledas vid Oulunkylän ala-aste som finns här i närheten. Så jobb finns, och vi tar också jättegärna emot praktikanter! säger Meri.

Sådana som funderar på att söka in till språkbadslärarutbildning uppmanar Meri att inte tveka.

  • Det utvecklar en själv jättemycket, speciellt om man har finska som modersmål så vet jag inte något annat sätt som man bättre skulle lära sig svenska på än genom att studera på språket. Dessutom ger det mångsidiga arbetsmöjligheter, även om man inte skulle vilja arbeta som lärare så är det alltid en fördel vid arbetssökande om man kan båda de inhemska språken. Är man sen intresserad av att jobba som språkbadslärare är det i södra Finland lätt att få jobb genast efter studierna och språkbadslärarutbildningen är något som uppskattas bland arbetsgivare.

 

Meri Gerasimoff intervjuades och texten skrevs av Annika Peltoniemi, språkbadskoordinator vid Åbo Akademi. Bilderna är tagna av Meri Gerasimoff.

********************************************************************************

Till klasslärare eller lärare inom småbarnspedagogik med inriktning språkbad kan man numera studera vid Åbo Akademi i Vasa. Ansökan inför höstens antagning pågår 16–30.3.2022 och mer information om Åbo Akademis språkbadsutbildningar finns här och här.

 

Integrering av språk och ämne – vad har vi lärt oss under vår senaste praktikperiod i höst?

Under de fyra senaste veckorna har vi (tredje och fjärde årets språkbadsstuderande) varit ute på praktik endera i Keskuskoulu eller Länsimetsän koulu i Vasa. Under praktikperioden har vi fått auskultera, observera och åhöra andra studerandes lektioner samt hålla individuella lektioner. Vi har planerat sekvenser både tillsammans och individuellt. Även om vi under praktiken planerade en hel del individuellt, har samplanering av sekvensplanerna och samarbete med andra visat sitt värde som en metod som kan hjälpa oss att undervisa bättre. Med hjälp av andra kan vi se på det vi gör i klassrummet  ur olika synvinklar, få tips om nya sätt att integrera språk och ämne samt få eleverna att behålla sitt intresse och motivation fast undervisningsspråket inte är det starkaste språket. Samplanering kan tänkas fungera bäst om man har två klasser som går i  samma årskurs. Lärarna kan samarbeta för att komma på till exempel en gemensam temahelhet. I vårt framtida yrke kan detta spara både tid och ork när man inte behöver göra allt planerande ensam.

Integrering av språk och ämne kan först  kännas svårt och arbetsamt. Vi har märkt och lärt oss att det sker väldigt naturligt i en språkbadsskola. Emellanåt kan det kännas utmanande att skilja på de innehållsliga och ämnesmässiga målen, fast utveckling sker både inom ämnet och språket. Språk- och ämnesinnehållslig inlärning går hand i hand fast eleverna själva inte lägger märke till det. I språkbadsklasser kan det finnas stora skillnader mellan elevernas språkfärdigheter. Av den anledningen måste alla instruktioner och språkanvändning vara tydliga och sådana att alla eleverna kan förstå det. I språkbad är språket ett medel till lärande. Språket är med hela tiden.

Foto: Johanna Järvinen

Betoningen i undervisningen i olika årskurser varierar. I första klassen är fokus för språkbadselever mera på begrepp och vokabulär samt läs- och skrivundervisning.  Hos äldre elever fokuserar undervisningen mera på ämneskunskaper eftersom deras språkförmåga är på sådan nivå att de kan göra sina uppgifter på undervisningsspråket svenska. Språkundervisning måste beaktas i alla årskurser på en lämplig nivå, eftersom eleverna har olika språkliga färdigheter. Av läraren kräver det att hen anpassar språket och aktiviteterna enligt klassens behov. Språket lärs ut även om eleverna inte märker det, de lär sig hela tiden nya ord. I alla ämnen lär sig eleverna själva ämnet men också orden bakom det. Men det är också viktigt att ha lektioner i svenska, eftersom  allt innehåll inte går att få in integrerat i de andra ämnena. Till exempel läs- och skrivträning hör hemma i ämnet svenska. Bokstäverna är ett bra exempel som inte går att lära ut i något annat ämne än svenska.

Foto Johanna Järvinen

Vi har under flera kurser behandlat temaundervisning och att integrera språk och ämne men det har varit svårt att förstå vad det innebär i praktiken. Under praktikperioden fick vi konkret arbeta med det och se hur det fungerar med eleverna. I språkbad är varje lektion en språklektion.

Exempel på integrering av språk och ämne

När man lär elever en ny bokstav kan man integrera ämneskunskap inom omgivningslära, musik, och handarbete. Hare börjar med bokstaven H. Låter bokstaven likadant som den heter? Om den gör det är det en vokal, om inte, är det en konsonant. H är en konsonant. Var bor haren? Haren bor i skogen. Hurdana träd kan man se i skogen? (substantiv, adjektiv) en tall, en gran, en björk, stora, långa, gröna. Man kan skriva ord som börjar med H. En hare, en häst, höst, ett hål. Vad betyder alla de här orden som börjar med H? I vilka meningar kan man använda dem? Man kan integrera musik genom att sjunga en sång om haren. Hur låter ugglan? Man kan sy en fingerdocka som är en hare.

Foto: Johanna Järvinen

Eleverna ska ta till sig både läroämnets stoff och samtidigt utveckla språkbadsspråket genom att arbeta i grupp, par och individuellt. Eleverna ska utveckla såväl de produktiva som de receptiva språkkunskaperna genom att lyssna, tala, läsa och skriva. För läraren innebär det att varje lektion har både innehållsliga mål och språkliga mål som är kopplade till ämnet i frågan. Målen ska vara konkreta, små steg som går att mäta. De språkliga målen kan helt enkelt handla om att lyssna och följa instruktioner, bekanta sig med nya begrepp eller att repetera hur en mening är uppbyggd. Innehållet och språket vävs in i varandra så att eleverna kanske inte märker de språkliga inslagen utan det sker omedvetet.

Under praktikens gång fick vi se hur språket är med under lektioner hela tiden oberoende av ämnet. I temaundervisningen lär man sig innehållet i olika stoff men dessutom kommer det på samma gång nya begrepp som hör till temat. Språkinlärandet kopplas ihop med ämnet. Man tillägnar sig språk genom olika uppgifter i temaundervisning som individuella, par- och gruppuppgifter. Man gör skriftliga, läs- och hörförståelse- och även digitala uppgifter som är kopplade till ämnet. Man övar på nytt innehåll och utvecklar samtidigt sina språkkunskaper. För läraren är det viktigt att kräva målspråksanvändning av elever. Språkbadselever föredrar ofta finska på lektioner om läraren tillåter det. Elever skulle kunna använda svenska ifall man förväntar det sig av dem. Därför är det viktigt att uppmuntra elever att tala målspråket i naturliga situationer och hela tiden försöka få språket med i olika ämnen på ett varierande sätt.  Vi lärde oss under praktiken att ett moment som fungerar utmärkt i en klass, inte nödvändigtvis är det bästa sättet att utföra uppgiften i en annan klass.

Något som vi ansett centralt i vår planering och genomförande av lektionerna i språkbad är integrering av språk och ämne. Integrering kan ske på flera olika sätt och genom den kan man göra undervisningen meningsfull och lärorik.

Från vänster språkbadsklasslärarstuderandena Johanna Järvinen, Tiina Monnet, Elsa Eklund, Salla Talonpoika, Essi Parkkali och Salla Rudnäs. På bilden saknas Evelina Franzén och Ramona Norrgård som också varit med och skrivit bloggtexten. Foto: Annika Peltoniemi

 

Detta var höstens sista blogginlägg och språkbadsbloggen tar nu en liten julpaus och återkommer med nya inlägg i januari. Vi vill samtidigt passa på att önska alla bloggläsare en fridfull jultid!

 

 

Introduktionskurs i språkbad

Som jag skrev om i höstens första blogginlägg så har vi under detta läsår förmånen att kunna erbjuda flera olika fortbildningar för språkbadslärare. Först ut var fortbildningskursen Introduktionskurs i språkbad, som efter flera års uppehåll i höst arrangerades av Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi i samarbete med Svenska nu. Kursen riktade sig i första hand till nya språkbadslärare med inga eller få tidigare studier inom språkbad, men även andra intresserade kunde förstås delta.

Drygt 20 lärare från flera olika språkbadsorter anmälde sig till kursen, som inleddes med tre distansföreläsningar om temana definitioner på språkbad, språkbadets uppkomst och utveckling samt språkbadets kännetecken och principer. Efter detta arbetade kursdeltagarna på egen hand under fyra veckors tid med uppgifter som de lämnade in via Moodle. I uppgifterna ingick bl.a. ett besök till en språkbadsgrupp. Kursen avslutades sen med närstudietillfällen, ett vid kulturcentret Hanaholmen i Esbo den 2.11 och ett i Academill i Vasa den 4.11, och kursfeedbacken visade att dessa tillfällen för många kursdeltagare var höjdpunkten på hela kursen.

Båda närstudietillfällena inleddes med en presentation av Svenska nu, som har sitt huvudsäte vid Hanaholmen och erbjuder ett brett utbud av olika program och aktiviteter som även passar för språkbad. Mer information om dessa hittas bland annat via deras webbplats. Vi är mycket glada för samarbetet med Svenska nu som bland annat möjliggjorde att vi kunde hålla närstudietillfälle i den vackra miljön på Hanaholmen!

Kulturcentret Hanaholmen

Kulturcentret Hanaholmen i Esbo.

Under närstudiedagen var det strålande solsken i den natursköna miljön på Hanaholmen.

Själv berättade jag under dagen lite om forskning som gjorts inom språkbad, samt om de språkbadslärarutbildningar som i dag finns vid Åbo Akademi. Mer praktiskt inriktade inblickar i språkbadslärarens arbete gavs vid Hanaholmen av språkbadslärare Nora Koskimies från Leppätien koulu i Sibbo och sakkunnig inom språkutvecklande verksamhet och småbarnspedagogik Johanna Sallinen från Folkhälsan, samt i Academill i Vasa av språkbadslärare Nina Peltomäki från Länsimetsän koulu. De lyfte i sina presentationer bland annat fram hur man i språkbad kan jobba med språket, sätta upp språkliga mål och uppmuntra till språkanvändning.

Nora Koskimies berättar om hur man kan uppmuntra till språkanvändning.

Johanna Sallinen sitter vid ett bord och berättar utgående från en Power point -presentation.

Johanna Sallinen berättar om hur man kan jobba med språket med de yngsta barnen.

En docka, några små kramdjur, kort med bilder och texter.

Exempel på det material Johanna Sallinen hade med sig.

Vid närstudietillfällena fanns naturligtvis även många möjligheter till diskussion, bland annat i anknytning till studiebesöket som deltagarna gjort. Det finns både likheter och skillnader i de utmaningar som språkbadslärarna möter i sin vardag, men några återkommande teman var till exempel hur man kan motivera eleverna att använda svenska och hur man ska hantera elevernas nivåskillnader i språkkunskaperna. Förhoppningsvis gav diskussionerna under närstudietillfällena deltagarna några nya tips och idéer för att jobba vidare med dessa frågor.

För mig själv var detta det första kurstillfället där jag träffade deltagarna på riktigt sedan coronapandemin började, och jag insåg hur givande det är att faktiskt träffas och utbyta erfarenheter. Också de övriga utbildarna tyckte det var givande att få medverka under närstudietillfällena:

  • Det är alltid roligt att se på språkbad från olika vinklar, å ena sidan de lärare som just har börjat jobba med språkbad, å andra sidan en titt på forskning inom språkbad. Sedan fanns det pedagoger som jobbar inom småbarnsfostran men även gymnasielärare. Efter dessa “coronaår” finns det också mer behov för diskussion och det fanns också mervärde i det att vi träffades helt “live” och inte via skärmen, säger Nora Koskimies.

Johanna Sallinen instämmer:

  • Det kändes som lyx och ett privilegium att konkret få sitta i samma rum med dem som deltog! Jag tycker själv att vår workshop blev intressant och lärorik tack vare deltagarnas aktiva engagemang och goda frågor och funderingar. Att visa och pröva på materialet så att var och en kunde hålla det i handen gjorde också stor skillnad, jämfört med att presentera det virtuellt.

Också i Vasa blev intressanta diskussioner, som Nina Peltomäki kan intyga:

  • Det bästa var absolut den trevliga och talföra gruppen, det blev många fina reflektioner och utbyte av idéer. En annan fin sak var också att själv få stanna upp igen och fundera på alla dessa viktiga frågor och även över sin egen undervisning. Dagen var väldigt trevlig och vi hann gå in på djupet med många viktiga frågor. Nya tankar och insikter får man alltid när man får möta människor och ta del av andras tankar och erfarenheter. Till exempel märkte jag att det kan finnas skillnader i hur språkbadsundervisning förverkligas på olika ställen/skolor i Finland och en tanke som väcktes var att det skulle vara bra mer utbildning för nya lärare, men kanske även utbyte av erfarenheter och forskning för oss äldre och även för ledningen i språkbadsskolor, tror jag.

Efter dessa kloka ord vill jag för egen del avslutningsvis ännu rikta ett stort tack till både utbildare och deltagare i introduktionskursen, samt till Svenska nu!

Med denna kurs i bagaget får vi nu jobba vidare med andra fortbildningar. För tillfället pågår Språklyftet, som också startat i höst och pågår i tre terminer. Mer om denna fortbildning kommer ni att få läsa här på bloggen senare. Vi får nu också börja se fram emot följande språkbadslärardagar, som arrangeras i vår 2022 i Åbo. Så pricka in datumen 30–31.3.2022 i era kalendrar!

Text och bilder: Annika Peltoniemi, språkbadskoordinator vid Åbo Akademi.

Avhandlingar pro gradu inom språkbad

Före språkbadsinriktningarna vid Åbo Akademis lärarutbildningar fick sin början utbildades språkbadsklasslärare inom utbildningsprogrammet för språkbadsundervisning vid Vasa universitet. Detta utbildningsprogram skedde i samarbete med Åbo Akademi och sammanlagt gjordes tre antagningar till programmet, åren 2014–2016. Därmed har de allra flesta av dessa studerande redan utexaminerats och gett sig ut i arbetslivet. I detta inlägg tänkte jag lyfta fram några av de avhandlingar pro gradu som studerande inom utbildningsprogrammet för språkbadsundervisning skrivit.

Studerande som sitter vid dator.

Foto: Åbo Akademis bildbank.

Språkanvändning och flerspråkighet hos tidigare språkbadselever. En narrativ undersökning

Salla Kaski

I sin avhandling studerade Kaski tidigare språkbadselevers språkanvändning i arbetet, studierna och på fritiden, hurdan inverkan språkbadet haft på deras liv och språkanvändning, och hur de identifierar sig språkligt. Studiens material bestod av elva skrivna berättelser av tidigare språkbadselever i Vasa och Helsingfors. Informanterna hade alla deltagit i tidigt fullständigt svenskt språkbad.

Resultaten visade att alla informanter i studien hade studerat tre eller flera språk inom den grundläggande utbildningen, och också fortsatt studera flera språk efter detta. Informanterna använde också flera språk i sitt arbete eller studier, samt på fritiden. Alla var nöjda över att de hade deltagit i språkbad och ansåg att de haft nytta av det senare i livet. Majoriteten av informanterna ansåg sig vara två- eller flerspråkiga.

Hela avhandlingen kan läsas här.

Undervisningsplanering i ämnet historia i språkbad. En enkätundersökning bland lärare i årskurserna 4–6

Ella Turpiainen

I denna avhandling var syftet att studera vad språkbadslärare i årskurserna 4–6 tar i beaktande i undervisningsplaneringen i ämnet historia i språkbad, främst med fokus på språkrelaterade faktorer. Materialet bestod av enkätsvar av åtta lärare.

Resultaten visade att den språkrelaterade faktor som mest påverkade undervisnings-planeringen i ämnet historia var det ämnesspecifika språket, exempelvis termer och begrepp som kan vara krävande att förstå. Gällande planeringen av innehållsliga mål ansåg informanterna att läroplanen, språkbadsspråket och elevernas eget intresse var de faktorer som beaktades mest. Gällande planeringen av de språkliga målen beaktades elevernas språkliga nivå, ämnesspecifikt språk och de fyra språkområdena mest.

Hela avhandlingen kan läsas här.

 

”Yhdessä suunniteltu, mutta toteutus pääosin yksin”. En fallstudie om lärarsamarbete kring ett tvåspråkigt mångvetenskapligt lärområde

Meri Gerasimoff

Syftet med denna avhandling var att ta reda på vad som kännetecknar lärarsamarbetet kring ett tvåspråkigt mångvetenskaplig lärområde (Människan) och beskriva hur lärområdets tvåspråkighet kommer till uttryck i lärarnas språkbruk. Materialet bestod av två gruppintervjuer med lärare samt sex ljud- och videoinspelade lektioner. Sammanlagt tre lärare var i fokus i studien, en språkbadsklasslärare och två klasslärare i reguljära klasser, som alla undervisade elever i årskurs 5.

Resultaten visade att lärarna samarbetade främst vid planeringen av lärområdet, men också i någon mån vid genomförandet av undervisningen och bedömningen. Den kompanjon-undervisningsform som användes var parallellundervisning, så att lärarna bildade nya blandade grupper av sina elever och ansvarade alla för undervisningen av en och samma elevgrupp under hela lärområdet. Innehållet och materialet var det samma för alla grupper, men undervisningsspråket varierade mellan olika lärare. Språkbadsklassläraren undervisade sin blandade elevgrupp både på finska och på svenska, medan klasslärarna undervisade sina blandade elevgrupper på finska. Språkbadseleverna förväntades lära sig innehållet både på svenska och på finska.

Hela avhandlingen kan läsas här. 

 

Skrivsvaga språkbadselevers skrivförmåga på andraspråket och på modersmålet. En jämförande fallstudie

Emmi Kauhaniemi

Syftet med denna avhandling var att undersöka skrivförmågan hos språkbadselever i årskurs 4 med läs- och skrivsvårigheter. Målgruppen var en klass i årskurs 3 som hade både elever med läs- och skrivsvårigheter (4 elever) och elever med normal skrivutveckling (14 elever). Dessutom inkluderades enkätsvar från nio lärare i studien för att också få en lärarsynvinkel på det undersökta fenomenet. Det primära forskningsmaterialet bestod av uppsatser på svenska och på finska som eleverna skrivit.

Resultaten visade att eleverna med läs- och skrivsvårigheter gjorde fler fel i sina texter än deras jämnåriga. Dock varierade svårigheterna mellan olika elever. En del hade svårare med stavning och en del med syntaxen. Några elever skrev enligt åldersnivån på finska men hade ett betydande antal fel på svenska, medan några elever skrev avsevärt mycket bättre på svenska än på finska. Resultaten tyder alltså på att svårigheterna kan ligga i endast ett språk. De flesta lärare som deltog i studien hade en positiv inställning till språkbadselever med läs- och skrivsvårigheter och tyckte att språkbadet är bra för dessa elever, medan några lärare inte ansåg sig ha tillräcklig beredskap för att undervisa språkbadselever med läs- och skrivsvårigheter.

Hela avhandlingen kan läsas här.

 

”Vi ska sätta buntarna ner”. En fallstudie om fyra pedagogers användning av finlandismer i språkbadsdaghem

Hanna-Maria Häivälä

I denna avhandling studerades användningen av finlandismer hos fyra pedagoger som arbetade i språkbadsdaghem i Vasa och i Helsingfors. Hälften av pedagogerna hade svenska och hälften finska som modersmål, men alla använde svenska i sitt arbete. Användningen av finlandismer undersöktes i vardagliga situationer i daghemmet, så som påklädning, samling och lunch.

Resultaten visade att alla de fyra pedagogerna använde många olika finlandismer, sammanlagt 49 etablerade finlandismer. Dessutom användes en hel del tvärspråkliga ord med finska inslag. De två pedagoger som hade finska som modersmål använde fler finlandismer. De flesta av pedagogerna ansåg att finlandismer var en del av finlandssvenskan och att de använde finlandismer i språkbadsdaghem för att det stödjer barnens förståelse.

Hela avhandlingen kan läsas här.

Person som håller i bok.

Foto: Åbo Akademis bildbank.

Detta var bara ett litet urval av alla de avhandlingar pro gradu som skrivits inom utbildningsprogrammet för språkbadsundervisning, det finns också många fler intressanta avhandlingar om ämnen i anknytning till språkbad, språkundervisning och flerspråkighet. Fler avhandlingar kan ni läsa här. Avhandlingar pro gradu skrivna inom de pedagogiska vetenskaperna vid Åbo Akademi hittas här.

Annika Peltoniemi, språkbadskoordinator vid Åbo Akademi

Ämnesintegrerad språkundervisning i årskurs 7–9 i Lauttasaaren yhteiskoulu

Multilitteracitet…

  • Vi skrattade högt då vi såg ordet i läroplanen, men egentligen har det gett ett lyft för vår språkbadsundervisning. Nu har ett par år gått och lärarna vid Lauttasaaren yhteiskoulu i Helsingfors har tagit utmaningen på allvar. Vår målsättning är att göra det språkliga i varje ämne synligt för eleverna utan att tappa fokus på ämnet.

I Lauttasaaren yhteiskoulu på Drumsö i Helsingfors valde man det elektroniska biblioteket Ebban som läsplattform för språkbadselever för snart två år sedan. Utbudet på svenskspråkig litteratur som finns tillgänglig i skolan ökade därmed minst hundrafalt. Samtidigt ökade också möjligheterna för samarbete kring litteratur mellan olika ämnen.

  • Den elektroniska boken är aldrig i fel klassrum eller hemma på nattduksbordet. Den är alltid med under skoldagen. Då det gäller Ebban, så har eleven tillgång till ett helt bibliotek när som helst, bara det finns ett läsverktyg – en telefon, en surfplatta eller en dator.

Ebban erbjuder ett brett sortiment av skönlitteratur och faktaböcker både i normal svårighetsgrad och som lättlästa versioner och upplästa e-böcker. Dessutom har skolan fått läsfrämjande understöd av den lokala språkbadsföreningen Lauttasaaren kielikylpy ry Drumsö språkbad rf, så att man kunnat skaffa klassuppsättningar av vissa böcker.

På sjuan läser eleverna Tove Janssons Kometen kommer, på åttan läses Anne Franks dagbok och på nionde klass begrundas Hans Roslings Factfulness. Tanken är att alla språkbadslärare känner till vilka böcker som läses under de olika årskurserna och kan anknyta till dem i sin ämnesundervisning.

Exempel på ämnesintegrerande temauppgifter kring Kometen kommer:

  • Kartografi, väderstreck och koordinater: Mumindalens karta (geografi och matematik)
  • Solsystemet, himlakroppar och geometri med Bisamråttan och Sniff (geografi och matematik)
  • Litosfären, vulkaner, jordbävningar och heta källor: Snusmumriken berättar (geografi och kemi)
  • Rädslan för atombomben: andra världskriget och bakgrunden till Kometen kommer (historia)

Medioteket

Förutom de gemensamma böckerna integreras läsning metodiskt även på andra sätt. Lärarna har tillsammans skapat en materialbank som man kallar Medioteket. Innehållet är avsett för att öka undervisningen i litteraturkunskap, media och källkritik på en bred front. I Medioteket samlas läsfrämjande material som länkar, rubricerade under olika skolämnen. Uppgifter som skapats utgående från olika material sparas också i Medioteket. Materialet är kategoriserat förutom ämnesvis, även i kategorierna Läs, Lyssna, Titta och Skriv. Det fiffiga i Medioteket, som bygger på Google Classroom-plattformen, är att de olika uppgifterna lätt går att dela vidare till olika kurser, men de sparas alltid i Medioteket så att alla språkbadslärare kan se och utveckla dem.

Exempel på källor för de läsfrämjande materialen:

  • Ebban
  • LL-bladet
  • Hbl
  • Yle
  • Svenska Dagbladet
  • Digitala Universeum (Sveriges nationella vetenskapscenter)
  • LUOMUS (Naturhistoriska centralmuseet)
  • SO-rummet

I samband med det grundliga arbetet för språkfrämjande undervisning har alla tips samlats i Medioteket. Grundarbetet tog ungefär ett läsår och arbetet fick ekonomiskt understöd av Svenska Kulturfonden. Tack vare bidraget var det möjligt att använda några hela arbetsdagar så att alla språkbadslärare jobbade tillsammans med läsfrämjande material medan vikarier skötte den vanliga undervisningen.

Gula kort och språkikoner

I de naturvetenskapliga ämnena har man tagit i bruk ett så kallat Gult Kort. Det betyder att det då och då kommer ett språkinnehåll mitt i ämnesundervisningen. Språkregler och språkliga uppgifter syns i kursmaterialet som diabilder med gul bakgrund. Då ser eleverna att språket behandlas i samband med det aktuella ämnet.

I biologin repeterade sjuorna adjektiven stor och liten, samt deras komparation.

Då sjuorna bekantade sig med vattnets salthalt och haloklinen i Östersjön genom experiment med fysikläraren (på finska), så skrev de laborationsrapport på svenska för biologikursen. Som stöd fick eleverna ett material som behandlar labbrapportens form och språk.

Ett annat språkstimulerande material, som lärarna i naturvetenskaper provar just nu, innehåller språkstimulerande uppgiftsgivningar med kännspaka ikoner, som återkommer under kurserna. De språkliga motiven är diskutera, formulera och presentera. Oftast görs dessa uppgifter i tur och ordning som par- eller gruppuppgifter och det aktuella temat avslutas med presentationer då eleverna berättar vad de diskuterat och vilken slutsats eller definition de formulerat.

”Förklara för en utomjording” har varit ett välfungerande verktyg för att främja elevens berättande. Uppgiftsgivningen tvingar eleven att definiera alla begrepp och förklara detaljerat och noggrant. Känsloskalan har varierat mellan frustration, då utomjordingen ställt flera frågor, och glädje över att lyckas, då utomjordingen godtagit förklaringen.

Vissa stödbilder hängs upp i alla de klassrum där språkbadseleverna studerar naturvetenskaper. Då utsätts de för vokabulären under en lång tid. Stödbilderna fungerar också som en påminnelse för lärarna att ta upp samma vokabulär i olika ämnen.

 

Text och bilder: Anna Aaltonen, ämneslärare i språkbad, lektor i biologi och geografi vid Lauttasaaren yhteiskoulu.

 

 

Aktuellt inom språkbadet vid Åbo Akademi läsåret 2021-2022

Välkomna till ett nytt läsår med språkbadsbloggen! Hoppas att alla haft en skön och avkopplande sommar, och är ivriga att ta itu med vad det nya läsåret har att erbjuda. Inom språkbadet vid Åbo Akademi ser vi fram emot ett läsår med många olika aktiviteter på gång så väl inom utbildning som inom forskning och utveckling. Om dessa kan ni läsa mer i detta inlägg.

Grundexamensutbildning

Inom lärarutbildningarnas språkbadsinriktningar vid Åbo Akademi i Vasa har nya studenter antagits både till utbildningslinjen för klasslärare med inriktning språkbad och till utbildningslinjen för lärare inom småbarnspedagogik med inriktning språkbad. Dessa kommer att inleda sina studier med studieorientering vid Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier nästa vecka. Vi hälsar alla nya studenter välkomna och hoppas att ni ska trivas vid fakulteten!

Bild från huvudingången till Academill.

Huvudingången till Academill. Foto: Åbo Akademis bildbank.

Fortbildning

Inom språkbadsfortbildningen har vi glädjen att erbjuda flera olika helheter under detta läsår. Först ut är Introduktionskurs i språkbad, som inleds i mitten av september. Denna kurs ger grundläggande information om språkbad och riktar sig alltså till sådana som arbetar i språkbad men har inga eller få tidigare studier inom språkbad. Mer information om kursen och länk till anmälan hittar ni här. Obs! Sista anmälningsdag är 29.8.2021.

I oktober inleds en längre fortbildningshelhet som riktar sig till personal i språkbad och på språköar, nämligen Språklyftet! Mot ökad språkligt medveten och språkintegrerad ämnesundervisning i språkbad. Detta är en helhet som sträcker sig över tre terminer, med en modul per termin. Fortbildningen ger verktyg att utveckla språkstödjande arbetssätt samt kunskap om hur dessa kan förankras i verksamheten för en bestående och långsiktig förändring mot en språkutvecklande verksamhetskultur. Helheten finansieras av Utbildningsstyrelsen. Mer information om fortbildningen och länk till anmälan hittar ni här. Obs! Sista anmälningsdag är 15.9.2021.

Språklyftet-projektets banner. En flicka i flygarmössa står och håller i ett pappersflygplan.

Planeringen för följande Språkbadslärardagar har också inletts. Preliminär tidpunkt och plats är våren 2022, i första hand på en annan ort än Vasa. Vi informerar mer om evenemanget då detaljerna klarnar.

Alla fortbildningar som ordnas under läsåret arrangeras i samarbete med nätverket Svenska nu.

Forskning och utveckling

Forskning och utveckling av språkbad pågår hela tiden, både i form av enskilda forskares avhandlings- och artikelskrivande samt inom olika forsknings- och utvecklingsprojekt. En hel del kommer att vara på gång också under det kommande läsåret.

Ute i språkbadsenheterna på fältet råder aktivitet och iver att utveckla språkbadet. Detta till exempel genom projektet Menestyvän kielikylvyn käsikirja, som koordineras av språkbadet vid Leppätien koulu i Sibbo och finansieras av Utbildningsstyrelsen. Även Åbo Akademi är samarbetspart i projektet. Tanken är att skapa ett praktiskt arbetsredskap för språkbadslärare, och alla språkbadsenheter inom den grundläggande utbildningen i Finland kommer att ha möjlighet att bidra med material. Ifall man har material man vill dela med sig av, vill veta mer om projektet eller har frågor går det bra att kontakta rektor Ann-Sofi Pitkänen vid Leppätien koulu (ann-sofi.pitkanen(a)sipoo.fi).

Projektet MultiPed@IKI – flerspråkighetspedagogik, som Åbo Akademi varit delaktig i, publicerade i slutet av vårterminen 2021 en handbok för innovativ språkpedagogik. Boken ger både information som stöder utvecklingsarbete kring språkpedagogik samt rikligt med praktiska aktivitetsidéeer och tips för verksamheten. Boken kan fritt laddas ned här. I höst har projektet även publicerat en podcast.

Forskningsprojektet Alla språk med (där språkbad också ingått) kommer i höst tillsammans med ett annat forskningsprojekt: DIDIA – Flerspråkig didaktik och språköverskridande dialoger att ordna ett slutseminarium. Seminariet, som är öppet för allmänheten, heter Språköverskridande pedagogik – erfarenheter och visioner och arrangeras den 29.10.2021 i Helsingfors. Distansdeltagande är även möjligt. Mer information om seminariet finns här.

Det EU-finansierade projektet Listiac – Linguistically Sensitive Teaching in All Classrooms koordineras av Åbo Akademi i Vasa och involverar ett flertal projektparter på olika håll i Europa. Projektet fokuserar på språkmedveten undervisning och vad som är på gång inom projektet kan följas på projektets webbplats och på facebook. Just nu pågår en bloggstafett där man får exempel på språkmedveten undervisning hos de olika projektparterna. Projektet kommer under läsåret att avslutas med ett slutseminarium den 19-21.1.2022 och delar av seminariet kommer att finnas tillgängligt digitalt för alla.

I övrigt är olika vetenskapliga artiklar och avhandlingar under arbete och dessa uppdateras på språkbadets publikationssida vartefter de publiceras. Aktuella undervisningsmaterial publiceras på webbplatsen abo.fi/sprakresurs.

 

Mer om läsårets aktiviteter inom språkbad kommer ni under läsåret att få läsa här på språkbadsbloggen, som kommer att fortsätta uppdateras var tredje onsdag. Ifall ni har tips om vad vi ska skriva om i bloggen eller vill ha ett meddelande till er e-post varje gång ett nytt inlägg publiceras, hör gärna av er till annika.peltoniemi(a)abo.fi.

Annika Peltoniemi, språkbadskoordinator Åbo Akademi

Nyutexaminerad småbarnspedagog inom språkbad fick jobb i språkbad genast efter examen

Vid Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi i Vasa finns utbildningslinjer både för lärare inom småbarnspedagogik och för klasslärare med inriktning språkbad. Utbildningslinjen för lärare inom småbarnspedagogik är en treårig utbildning som ger behörighet som lärare i småbarnspedagogik och i förskola. Den första antagningen till utbildningslinjens språkbadsinriktning var år 2017 och därmed har de första studerandena från linjen redan hunnit utexamineras.

En av dem som får sin examen från utbildningslinjen i vår är Anna-Pia Storfors. Hon är uppvuxen i Vasa och har själv finskspråkig bakgrund. I tvåspråkiga Vasa har hon förstås kommit i kontakt med svenskan ute i samhället och i sitt tidigare yrke som hälsovårdare/sjukskötare, och hon har också haft svenskspråkiga kompisar. Men alla skolor och studier har hon avlagt på finska innan hon började studera vid Åbo Akademi. Sitt intresse för språkbadsstudierna fick hon dels via kompisar och dels via den egna familjen:

  • Jag har hört goda erfarenheter om språkbad av kompisar som själva gått i språkbad. Dessutom lever jag nu i en tvåspråkig familj där jag talar finska och min man talar svenska med våra barn, så jag har fått följa tvåspråkigheten på nära håll och också blivit intresserad av språkfrågor via det. Som hälsovårdare upplevde jag också att jag tyckte om att jobba med barn, men jag ville ändå prova på något nytt och tänkte att den här utbildningen dessutom skulle vara en möjlighet att utveckla min egen svenska och få den så att säga på köpet.

I studierna till lärare inom småbarnspedagogik med inriktning språkbad ingår bland annat pedagogiska studier, studier som ger yrkesfärdigheter samt kurser i språkbad och flerspråkighet. Studiespråket är svenska. Om studierna har Anna-Pia nästan enbart positiva erfarenheter:

  • Studierna har varit jättegivande, speciellt språkbadskurserna och kurserna i musik. Men visst har det också funnits utmaningar. Speciellt under det första halvåret var det utmanande att studera på svenska, det var som att själv vara i språkbad. Men plötsligt sen efter julen började jag märka att nu går det ju, jag kan ju det här, inte är det så svårt. Och sen började det rulla på bättre. En annan aspekt som varit tung är förstås också distansstudierna under coronatiden, men jag tycker ändå de för det mesta fungerat förvånansvärt bra.
Anna-Pia framför Havtornen.

Anna-Pia framför Havtornen/Academill. Foto: privat.

Havtornen/Academill.

Havtornen/Academill. Foto: privat.

I studierna ingår också fyra olika praktikperioder, av vilka Anna-Pia avlagt tre i språkbadsgrupper inom småbarnspedagogiken och en i en enspråkig grupp. Under  praktikperioderna har Anna-Pia fått bekanta sig med alla tre språkbadsdaghem i Vasa, vilket hon upplevt som lärorikt. Inte minst för att hon i höst själv kommer att börja arbeta i en språkbadsgrupp i Inkeriparkens daghem i Vasa:

  • Det känns jättespännande. Jag kommer att vara i en alldeles ny grupp som börjar i språkbad, där barnen således inte alls kan prata svenska ännu. Det kommer säkert att vara lite tungt i början, men samtidigt givande att se hur barnens språk utvecklas. Det känns också som att utbildningen gett mig de verktyg jag behöver för arbetet.
Anna-Pia läser en bilderbok för barnen under en praktikperiod.

Anna-Pia läser en bok för barnen under en praktikperiod. Foto: privat.

Till sådana som funderar på att söka in till utbildningslinjen har Anna-Pia följande hälsningar:

  • Modigt bara! Jag har åtminstone inte ångrat att jag sökte in, man lär sig nog sen också språket genom utbildningen så man ska inte vara rädd för språket fast man inte skulle kunna perfekt svenska.
Anna-Pia marknadsför utbildningen på Studiamässan i Helsingfors.

Anna-Pia marknadsför utbildningen på Studiamässan i Helsingfors. Foto: privat.

Nya studerande antas till utbildningslinjen årligen, och för tillfället pågår urvalsprocessen för årets antagning. Mer om studerandes erfarenheter av studierna i småbarnspedagogik med inriktning språkbad kan man läsa om i ett tidigare blogginlägg samt i denna artikel i Vasabladet.

 

Vi gratulerar Anna-Pia och alla andra nyutexaminerade till sin examen, samt önskar lycka till i arbetslivet!

Rosor.

Foto: Pixabay.

Med detta blogginlägg vill vi samtidigt önska alla läsare en skön sommar! Språkbadsbloggen tar nu en sommarpaus och återkommer med nya inlägg från och med slutet av augusti. Ifall ni har tips om vad vi ska skriva om i bloggen i höst, hör gärna av er till annika.peltoniemi(a)abo.fi.

 

Anna-Pia Storfors intervjuades och texten skrevs av Annika Peltoniemi, språkbadskoordinator vid Åbo Akademi. Bilderna är Anna-Pias privata bilder.