Virtuella fortbildningsdagar för språkbadslärare läsåret 2020–2021

I de två senaste blogginläggen var temat grundexamensutbildning inom språkbad och några studerande berättade om sina erfarenheter av studierna. För att upprätthålla och uppdatera sitt kunnande är också fortbildning för verksamma lärare viktigt. I samband med att språkbadsutbildningen och -forskningen hösten 2017 flyttade över från Vasa universitet till Åbo Akademi så blev det ett uppehåll inom språkbadsfortbildningen, men nu då den nya grundexamensutbildningen är igång håller vi på och återupptar också fortbildningen igen.

Det första steget mot detta var Språkbadslärardagarna, som efter flera års uppehåll arrangerades virtuellt av Centret för livslångt lärande (CLL) och Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier (FPV) vid Åbo Akademi den 30.9–1.10.2021. Programmet sändes från Academill i Vasa (även om några presentatörer höll sina presentationer från andra orter/länder), och CLL stod för de praktiska och tekniska arrangemangen.

Bild av då dekanus Fritjof Sahlström öppnar evenemanget med en välkomsthälsning och hela sändningsteamet jobbar fokuserat.

Dekanus Fritjof Sahlström öppnar evenemanget med en välkomsthälsning och hela teamet från CLL jobbar fokuserat med sändningen. Foto: John Henriksson.

Under de två dagarna fick deltagarna ta del av många intressanta presentationer, föreläsningar och workshops. Inbjudna huvudtalare var denna gång universitetslektor Kamilla György Ullholm från Stockholms universitet som föreläste om hur man kan stimulera barn till ett glädjefyllt lärande i skolan på ett andraspråk, samt professor Julia Festman från Pädagogische Hochschule Tirol i Österrike som föreläste om känslor i flerspråkig utbildning. Därtill kunde deltagarna bland sju olika workshops välja några som de deltog i.

Språkbadskoordinator Annika Peltoniemi och professor i språkbad och flerspråkighet Siv Björklund säger några avslutande ord medan utbildningsplanerare Jessica Smulter assisterar

Språkbadskoordinator Annika Peltoniemi och professor i språkbad och flerspråkighet Siv Björklund säger några avslutande ord medan utbildningsplanerare Jessica Smulter assisterar. Foto: Sofia Mickelsson.

Intresset för språkbadslärardagarna var stort med ca 90 deltagare, trots att evenemanget ordnades digitalt. Feedbacken i slutet av evenemanget visade också att det finns en önskan om att evenemanget ska få en fortsättning, så tanken är att det framöver ska bli ett med jämna mellanrum återkommande evenemang.

Under detta läsår har FPV också inlett ett samarbete med nätverket Svenska nu kring språkbadsfortbildning, och som ett resultat av detta arrangerades två virtuella fortbildningsdagar inom språkbad 25–26.3.2021. Svenska nu och programkoordinator Liisa Suomela samt pedagogisk beredare Oona Mertoniemi fungerade som värdar för dagarna och programmet sändes från deras studio på Hanaholmen i Esbo. Föreläsarna från Åbo Akademi höll sina presentationer från sina hem i Österbotten.

Bild av skärmen innan webbinariet inletts.

Nedräkning inför programstart. Foto: Annika Peltoniemi.

Båda dagarna inleddes med presentationer av programkoordinator Liisa Suomela, som berättade om det program och material som Svenska nu erbjuder, och språkbadskoordinator Annika Peltoniemi, som berättade om språkbadet vid Åbo Akademi. Sedan följde föreläsningar och workshops av inbjudna föreläsare.

Den första dagen riktade sig primärt till lärare inom den grundläggande utbildningen, och huvudtalare denna dag var doktorand Camilla Rosvall som föreläste om skrivpedagogisk forskning ur ett språkbadsperspektiv, samt projektforskare FD Sanna Pakarinen som utgående från sin doktorsavhandling berättade om språkbadselevskap och språkliga landskap i svenskt och iriskt språkbad inom den grundläggande utbildningen. Mer om Sannas och Camillas avhandlingsprojekt kommer ni att få läsa här på bloggen senare.

Doktorand Camilla Rosvall håller presentation. Foto: Annika Peltoniemi.

Under den andra dagen låg fokus på småbarnspedagogik, förskola och nybörjarundervisning. Då fick vi först ta del av doktorand Sofie Tjärus studie om högläsning i en språkbadsförskolegrupp. En artikel om denna studie har nyligen publicerats i tidskriften ”Barn – Forskning om barn og barndom i Norden”, som finns tillgänglig här. Sen följde en presentation av och workshop om material på temat känslor avsett för småbarnspedagogik, förskola och nybörjarundervisning av universitetslärare Maria Kvist och studenterna Jennifer Häll och Anna-Pia Storfors, som båda studerar till lärare inom småbarnspedagogik med inriktning språkbad. Materialet baserade sig på barnprogrammet Bärtil, och materialet har de jobbat med i en kurs inom studierna som ett samarbete med Svenska yle. Materialet kommer senare att publiceras och finnas fritt tillgängligt i resursbanken Språkresurs.

Universitetslärare Maria Kvist samt studerandena Jennifer Häll och Anna-Pia Storfors håller presentation. Foto: Annika Peltoniemi.

Universitetslärare Maria Kvist samt studerandena Jennifer Häll och Anna-Pia Storfors håller presentation. Foto: Annika Peltoniemi.

Man kunde välja om man deltog i endast en av fortbildningsdagarna eller båda, och evenemanget lockade ungefär 40 deltagare per dag. Presentationerna gav upphov till många nya tankar, idéer och intressanta diskussioner. Då deltagarna i slutet av dagarna fick svara på frågan ”Vad tar du med dig från denna fortbildningsdag” via menti.com, så var några exempel på svar:

  • Tips för skrivprocessen
  • språkets status höjs när det syns på flera ställen runt om i skolan
  • härligt material från sidan svenska nu
  • högläsningens betydelse och hur viktig den är
  • material på temat känslor
  • konkreta tips”.

Från arrangörshåll är vi glada att vi kunnat erbjuda dessa två fortbildningstillfällen detta läsår, även om allting ordnats virtuellt. Vid båda evenemangen steg vikten av att få träffas och utbyta erfarenheter fram, och förhoppningsvis blir det snart möjligt att också träffas fysiskt och föra diskussioner i verkliga livet.

Nu är inga fler fortbildningsevenemang inom språkbad inplanderade detta läsår, men vår förhoppning är att kunna ordna längre fortbildningskurser från och med hösten. Mer info om kommande fortbildningar arrangerade av Åbo Akademi uppdateras på webbplatsen abo.fi/sprakbad och i CLL:s kanaler, och mer information om olika fortbildningar och program som Svenska nu ordnar hittar ni här.

Annika Peltoniemi, språkbadskoordinator Åbo Akademi

Vardagen som språkbadslärarstuderande

Jag heter Salla Rudnäs, 21 år och kommer från Jakobstad. Jag studerar nu tredje året till språkbadsklasslärare vid Åbo Akademi i Vasa. Mitt modersmål är finska men jag är helt tvåspråkig. Jag har själv gått i en språkbadsskola i lågstadiet och språkbadat på svenska men i högstadiet, gymnasiet och universitetet har jag studerat helt på svenska. Jag har alltså själv goda erfarenheter av språkbadsundervisning och jag har alltid varit intresserad av läraryrket så dessa är orsakerna till att jag valde att studera till språkbadslärare.

ÅA som campus är väldigt trevligt och ligger vid vattnet. Det erbjuds många utrymmen där man kan studera och en god studielunch för ett förmånligt pris. I början tappade jag ofta bort mig i ÅA:s korridorer men man lär sig nog efter ett tag (även om jag fortfarande går vilse där ibland). I vanliga fall erbjuder de olika studentföreningarna evenemang som man kan delta i vid sidan om studierna och det är ett utmärkt sätt att spendera tid med sina klasskompisar eller möta andra studerande.

Språkbadsstuderande iklädda halare på stan.

Salla Rudnäs (längst till vänster) ute på stan tillsammans med studiekamrater på studieevenemang.

Språkbadslärarutbildningen är en mångsidig utbildning som innehåller kurser i olika skolämnen, pedagogik och forskning samt olika språkrelaterade kurser. Min favoritkurs hittills har varit gymnastikkursen där vi själva deltog i olika idrottsgrenar och samtidigt reflekterade över vad man ska tänka på som lärare i gymnastik. Ämneskurserna ger en överblick över de olika skolämnena som undervisas i grundskolan och under praktikperioderna får man möjligheten att konkretisera det som man har lärt sig och prova på att undervisa på riktigt. Trots den stora mängden teoretisk kunskap finns det alltid saker som man endast kan lära sig när man själv ser situationen på nära håll. Praktikperioderna är väldigt lärorika eftersom man faktiskt får se hur allt fungerar i praktiken och hur vardagen i skolan ser ut. Det är alltid lite nervöst för mig att åka på praktik och hålla egna lektioner men samtidigt roligt att se hur jag är som lärare.

Före coronatiden hade vi all undervisning vid campuset. Ibland hade vi föreläsningar där över hundra personer kunde delta samtidigt medan vissa lektioner endast var med vår egen klass. Nu har vi snart i ett år haft all undervisning på distans. Vi har fortfarande föreläsningar och lektioner via Zoom men det är ju annorlunda att sitta hemma i stället för att åka till campuset. Vi har också mycket inlämningsuppgifter som ska göras på egen hand. Fördelarna är att man har mycket egen tid och kan befinna sig i princip var som helst men man måste ha mycket mer självkontroll och planera sin egen tid under distansstudierna för att få studierna att framskrida.

Språkbadsstuderande utanför ingången till Academill.

Språkbadslärarstuderande utanför ingången till Åbo Academis campus i Vasa, Academill.

Det som är roligt med att studera är att man lätt får nya vänner. Vi är nio på vår klass som studerar tredje året till språkbadslärare. Ingen i vår klass kände någon av de andra i början så vi började alla umgås med varandra. Vi har hittat på mycket på fritiden med hela klassen som julfester och Alias-kvällar men nu under coronatiden är alla mer utspridda för att de flesta befinner sig på sina hemorter. Vi träffas ändå ibland via Zoom och vi har en Whatsapp-grupp där vi skickar meddelanden nästan dagligen. Förhoppningsvis kan vi snart umgås som vanligt igen!

Julfirande med klassen.

Språkbadslärarstuderande firar julfest.

Om du har kommentarer eller frågor om utbildningsprogrammet går det bra att lämna en kommentar i kommentarsfältet!

Salla Rudnäs

********************************************************************************

Ansökan till utbildningslinjen för klasslärare med inriktning språkbad är öppen 17-31.3.2021 via studieinfo.fi.

Mer information om utbildningsprogrammet finns också på Åbo Akadademis webbplats.

Mer om studerandes erfarenheter av studierna kan läsas via följande länkar:

(Aikuis)Opiskelijana Åbo Akademissa

Hei! Olen Anna, 32-vuotias kahden lapsen äiti Vaasasta. Aloitin syksyllä varhaiskasvatuksen opinnot kielikylpylinjalla. Olen äidinkieleltäni suomenkielinen, mutta olen työskennellyt ruotsiksi monta vuotta, joten sen perusteella uskaltauduin lähteä opiskelemaan toisella kotimaisella kielellä. Haaveilin nuorempana kielikylpyopettajan ammatista, mutta koska motivaatio opiskeluun lukiossa oli matala, en koskaan uskonut pääseväni korkeakouluun opiskelemaan. Luin itselleni lähihoitajan ammatin ja olin pitkään tyytyväinen työhöni päiväkodissa lastenhoitajana. Vuodet työelämässä antoivat minulle uutta motivaatiota ja uskoa itseeni ja varsinkin opiskelupaikan sijainti kotikaupungissa oli merkki minulle lähteä tavoittelemaan haavettani, joka oli vähän muuttanut muotoaan. Päiväkoti on ihana työpaikka ja kun opintojen myötä saan paljon tietoutta lisää, on minun ihana taas palata työelämään uusien taitojen kanssa. Kielikylpy kiinnostaa minua kovasti ja se on lapsille loistava mahdollisuus omaksua toinen kieli ja minä haluan olla siinä heitä auttamassa. Seuraava teksti on minun Asevelikylässä-nimisestä blogistani ja sain kunnian jakaa sen tänne Åbo Akademin blogiin.

Anna Suvilaakso

Viisi vuotta kotiäitiyttä putkeen toi mukanaan pienoisen identiteettikriisin ja silloin oli aikaa pohdiskella, mitä elämältään haluaisi, kunhan paluu erilaiseen arkeen koittaisi. Olin vain aika hukassa. En välttämättä halunnut palata takaisin työhöni lastenhoitajana, koska olisi tuntunut hassulta viedä oma jälkikasvu päiväkotiin ja mennä itse toisaalle hoitamaan muiden lapsia. Olin kuitenkin menossa takaisin virkaani, kunnes ystävieni kannustuksesta asiat selkenivät juuri korkeakoulujen hakuajan alkaessa. Minä koittaisin seurata pitkäaikaista haavettani ja hakea kielikylpy-varhaiskasvatuksen opettajaksi. Tämän haaveen olin haudannut silloin, kun Vaasan Yliopistossa ei ollut enää mahdollista opiskella ruotsin kieltä.. Nyt se kuitenkin on mahdollista Åbo Akademissa Vaasan kampuksella ja sinne minä sitten päädyin hakemaan.

Havtornen och ett halarmärke

#ÅAkärlek ja meidän ihana Academill meren rannassa

Korona-kevät aiheutti hakuprosesseihin hieman erilaisia järjestelyitä, mutta yhtä kaikki, minä pääsin! Olo oli silloin mitä mahtavin ja olen edelleen joka päivä yhtä onnellinen uskalluksestani. Aloitin opinnot syksyllä 2020 ja onneksi edes muutaman kuukauden ajan saatiin olla paikan päällä yliopistolla, että paikat ja opiskelukaverit tulivat edes jollain lailla tutuiksi. Kerkesimme opiskella lähiopetuksessa sen verran, että opiskeluun tuli rutiinia ja ryhmätyöt ja uudet oppimisalustat tulivat tutuiksi. Osa luennoista oli jo silloin Zoomin kautta, joten tuli opeteltua senkin käyttö, ennen kuin jäimme istumaan koteihimme.

Anna Suvilaakso matkalla yliopistolle pyörällä.

Ensimmäinen yliopistopäivä oli jännittävä.

Olen kova jännittämään ja uusiin tilanteisiin meno on ihan hirveätä. Suurin pelkoni oli, etten löydä ketään tekemään ryhmätöitä kanssani tai jos olenkin ainut täysin suomenkielinen tai ainut aikuisopiskelija, joka ei koskaan osallistu mihinkään haalarihommiin. Olen parikymppisenä juhlinut menemään näidenkin vuosien edestä, joten en edes osaa kaivata riemukasta opiskeluelämää, joka tällä hetkellä ei kyllä ole kenellekään edes mahdollista. Tämä on mielestäni harmillinen asia heidän kannaltaan, jotka ovat muuttaneet Vaasaan opintojen perässä, eivätkä tunne paikkakunnalta ketään.. Minun pelkoni osoittautui kuitenkin turhaksi, sillä ryhmässäni oli kaksi naista, joiden kanssa opiskeluelämän aloittaminen ja jakaminen on ollut ihanaa!

Kaikki kurssit käydään ruotsin kielellä ja tehtävän palautetaan myöskin ruotsiksi. Opettajat eivät kuitenkaan ainakaan näin alussa ole paneutuneet kielioppivirheisiin, vaan oikeat asiat esittämällä saattaa saada hyvänkin numeron, vaikka kielioppi ei täydellistä olisikaan. Tällä hetkellä minulla on menossa ruotsin kurssi, jossa opiskelemme kielioppia. Vaikka olen motivoitunut opettelemaan kieliopin nyt, helppoa se ei ole, koska viimeisestä tällaisesta kurssista on jo 14 vuotta aikaa.. Luennoilla pärjään hyvin ja tekstien lukeminen sujuu jo hyvin. Tieteellisten tekstien lukeminen oli alussa hankalaa, mutta se olisi ollut sitä myös suomeksi. Kun lukee paljon tekstiä ruotsiksi, kieli kehittyy vähän väkisinkin ja siihen tulee rutiini.

Anna Suvilaakso yliopistolla.

Aloitimme opinnot syksyllä lähiopetuksessa, se oli ihanaa!

Tälläkin hetkellä opiskelen kotona, kohta alkaakin luento. Minun päiväni kuluvat samalla lailla ja kunhan noudatan rutiineja, minun on helppo saada työt tehtyä. Jos lipsun niistä, saattaa koko päivä mennä haaskeelle. Olin lukiossa hyvin laiska ja huono opiskelija enkä juuri kiinnostunut mistään. Se oli myös yksi asia, joka minua hirvitti opintojen aloituksessa. Saisinko palautettua tehtävät ajoissa/luettua tentteihin hyvissä ajoin vai olisinko taas se saamaton lukiolainen. Noh, en ole. Välissä on monta vuotta ja motivaatio on ihan erilainen, kuin 15 vuotta sitten. Mieheni mainitsi kyllä tämän seikan minulle, mutta se täytyi vaan kokea itse. Kun asioita ei siirrä eteenpäin, vaan tekee ne hyvissä ajoin, jää sitten aikaa enemmän, eikä tarvitse opiskella iltaisin.

Yliopistolla painotettiin heti alusta, miten kannattaa opiskella ”virka-aikaan”. Lukujärjestys saattaa olla harhaanjohtava, kun päivässä voi olla vain yksi luento. Tehtävien määrä ei kuitenkaan näy lukujärjestyksessä, vaan ne täytyy lisätä sinne itse. On hyvä suunnitella etukäteen, missä välissä tekee minkäkin tehtävän ja merkitsee deadlinet esille, niin mikään ei jää palauttamatta. Kuten jo mainitsin, minua auttaa rutiinit. Mieheni vie lapset aamulla päiväkotiin ja minä saan aloittaa päiväni rauhassa. Aloitan aamuni pienellä joogahetkellä, koska jokapäiväinen koneen ääressä istuminen ei tee hyvää niskalleni. Sen jälkeen syön aamupalan, jonka jälkeen avaan koneen. Jos ei ole luentoja heti aamusta, saatan neuloa hetken. Luennon jälkeen pidän aina pienen paussin, jonka jälkeen voin aloittaa kirjalliset hommat. Lounastauko on joka päivä kello 12:sta maissa. Minun täytyy syödä säännöllisesti, muuten ei ajatus kulje. Joka päivä ei ole luentoja, mutta aina on jotain tehtävää. Kirjoitan aina tietyn ajan, jonka jälkeen pidän pienen paussin ja sitten jatkan.

Etäopiskelua keittiössä sekä luentoneule

Etäopiskelua keittiössä sekä luentoneule.

Päiväni kuluvat näin ja tämä etäopiskelu on sopinut minulle yllättävän hyvin. Saan samalla valmisteltua päivän ruokaa tai hoidettua viikkosiivouksen alta pois, jos ei ole kauheasti kouluhommia. Useimpina päivinä saan haettua lapset kolmen maissa kotiin. Haen heidät kävellen, jotta saisin pienen happihyppelyn ennen kuin hulina alkaa. 🙂 Tenttipäivät lähestyvät taas ja varasin juuri kirjastosta itselleni tenttikirjat. Tentitkin ovat tällä hetkellä suurimmaksi osaksi kotitenttejä, mikä sopii minulle varsin hyvin. Kotona olo poistaa suurimman osan jännityksestä ja voin nousta välillä vaikka seisomaan, ajatuskin kulkee hieman paremmin, kun vähän liikkuu. Vaikka tämä etäopiskelu onkin sujunut omalta osaltani hyvin, toivoisin silti pääseväni takaisin lähiopetukseen, koska luentoihin osallistuminen paikan päällä antaa paljon enemmän, kuin pelkästään tietokoneen välityksellä. Ehkä jossain vaiheessa tilanne normalisoituu ja pääsemme taas nauttimaan ÅA:n ihanasta ympäristöstä.

Jos jäi jotain kysyttävää opiskelustani, laita ihmeessä viestiä. 🙂

Kevätterveisin

Anna

********************************************************************************

Haku kielikyvlyn varhaiskasvatusopettajan koulutusohjelmaan on auki 17.-31.3.2021 osoitteessa opintopolku.fi.

Lisätietoja ohjelmasta löytyy myös Åbo Akademin verkkosivuilta.

Lisää opiskelijoiden kokemuksia ohjelmasta voi lukea seuraavien linkkien kautta: