Mira Tallgård om specialundervisningen i språkbad: ”Alla vill ju kunna”

 I Jakobstad har det erbjudits språkbadsundervisning både på svenska och finska sedan år 1992. I början var de två olika språkgrupperna i olika skolor men från och med 2006 är alla språkbadselever från förskolan till åk 5 i samma fastighet. Språkbadsskolan- Kielikylpykoulu flyttade till en ny modern fastighet för tre år sedan. Administrativt är det två skilda skolor som ordnar språkbadsundervisning under samma tak, men i praktiken känns det som en större enhet. Mira Tallgård, som har jobbat med språkbad sedan 1995,  blir ny rektor i Språkbadsskolan från och med augusti. För tillfället jobbar hon som biträdande rektor och speciallärare. Mira säger att hon brinner för språkbadet och vill absolut inte jobba med något annat. Nedan berättar hon om specialundervisningen i språkbad med fokus på åk 1-6 eftersom hon inte har erfarenhet av ämnesundervisningen i åk 7-9. 

Språkbadsskolan i Jakobstad. Foto: Mira Tallgård

Dyslexi och neuropsykiatriska störningar i språkbad

“I språkbadet har vi vanliga elever, även elever med till exempel läs- och skrivsvårigheter eller neuropsykiatriska störningar. Eleverna med läs- och skrivsvårigheter blir lätt trötta, vilket kan misstolkas som motivationsbrist eller till och med lathet, och då är det bra med extra fokus på det auditiva. För eleverna med läs- och skrivsvårigheter är språkbadet faktiskt ett bra val eftersom det kan vara svårt för dem att lära sig ett nytt språk via den traditionella vägen. Sannolikheten för att det finns någon dyslexi i varje klass är stor eftersom det är så vanligt. Jag utgår alltid från att alla vill och gör sitt bästa enligt sina egna förmågor. Alla vill ju kunna.

I språkbadet är det också mycket väsentligt med rutiner och bildstöd också när det gäller olika svårigheter t.ex. med språket. Bildstödet hjälper eleverna att se och det är bra att synliggöra dagens program och de olika momenten i början av dagen. Rutiner gynnar också nepsy-eleverna. Det kan bli långtråkigt för läraren att gå igenom samma rutiner varje dag, men för eleverna är rutinerna viktiga och bidrar till en ökad trygghetskänsla.”

Skillnader i språkliga nivåer

”Det är helt naturligt med språkliga skillnader speciellt på högre årskurser. Några kan ha fritidsintressen på sitt språkbadsspråk, vilket bidrar till bättre kunskaper i språkbadet. Som lärare behöver man inte heller vara orolig för fördröjningen i talproduktion eftersom alla är individer och börjar också producera språkbadsspråket i olika takt.

Det är också viktigt att man kräver av eleverna. Oftast tror man att eleverna underpresterar på grund av för höga krav även om det kan vara tvärtom. Om kunskapen är x ska läraren sätta kravet på x+1. Läraren ska tro på sina elever och lita på att de kan det som behandlas i undervisningen.”

Metoder som främjar den språkliga utvecklingen hos eleverna

”Jag anser att lärarledd undervisning inte är den bästa möjliga metoden vad gäller befrämjandet av elevernas språkliga utveckling, men läraren skall absolut vara närvarande. Det ska finnas stunder i undervisningen där eleverna själv får jobba med varandra. Det är också viktigt att locka och uppmuntra eleverna till att diskutera på språkbadsspråket. Fast det kan kännas konstigt i början lönar det sig att skapa en klassrumskultur där eleverna pratar språkbadsspråket. Genom detta blir det lättare för alla i fortsättningen.”

Språkbadsskolans blivande rektor Mira Tallgård. Foto: Mira Tallgård

Konfliktsituationer i språkbad

”Vid eventuella konfliktsituationer är det viktigt att läraren inte avstår från sin enspråkiga roll som språkbadslärare och löser situationen på sitt undervisningsspråk. Läraren ska dock berätta för eleverna att de blir förstådda på sitt modersmål. Om det fortsättningsvis är utmanande kan man ta in en annan vuxen som har elevernas modersmål som sitt undervisningsspråk.

Det kan också löna sig att använda känslokort i problematiska situationer. Om en lärare anser att det eleverna har svårigheter med att uttrycka sina känslor är det viktigt att ta olika känslor upp i undervisningen och diskutera. Nuförtiden kan det vara svårt med känslor över huvud taget, oavsett vilket språk som gäller. Eleverna kan nödvändigtvis inte heller uttrycka sina känslor på sitt modersmål.”

Hur kan jag som lärare bidra till ökad trygghetskänsla hos språkbadseleverna?

”Som lärare kan man visa att man är en trygg vuxen även utan språk. Viktigt är att läraren är närvarande och använder gester, miner och tonfall som stöd till det man säger. Samarbetsövningar och rutiner spelar också en stor roll gällande trygghetskänslan.

Samarbete med vårdnadshavarna är betydelsefullt. Positiv, ärlig, öppen och respektfull kontakt med vårdnadshavarna hjälper eleverna i allt.”

Hur får jag fram elevernas kunskaper trots svårigheter?

”Om elevernas kunskaper endast mäts genom skriftligt prov och det finns dyslektiker i klassen är provet inte rättvist. Möjlighet till muntliga tillägg eller helt muntliga prestationer kan gynna elever med inlärningssvårigheter. Det är inte alls rättvist att alla alltid gör samma sak. Även läroplansgrunderna för den grundläggande utbildningen säger att om en elev har lindriga svårigheter ska det beaktas i bedömningen. När det gäller svårigheter att komma igång är lösningen att ge lite åt gången och förtydliga så gott det går. Det kan också löna sig att diskutera med eleven vad hen själv anser att kunde fungera.”

Språkbadselever på skolgården. Foto: Mira Tallgård

Passar språkbad fortsättningsvis för alla?

”Barnen som kommer till språkbad har olika förutsättningar. Man vet inte i förväg vem som lyckas och vem som inte. Alla elever som klarar av reguljär undervisning borde också klara av språkbadet, men de måste få det stöd de behöver. Lärarna ska förstås vara mer flexibla än förr i tiden, men det finns möjligheter bara vi hittar de rätta metoderna. Det är viktigt att läraren utgår från att eleven försöker sitt bästa just då. Vi vet inte alltid vad som är på gång i deras liv.

Det lönar sig också att i förväg försöka fundera vad som kunde gynna eleverna. I språkbadet lär eleverna sig med hjälp av två språk och hjälper varandra via modersmålet. Därför kan det till och med vara bra att ha speciallärarresurs på elevernas modersmål. Och så hoppas jag att språkbadseleverna får samma stöd som andra elever i skolan när de behöver det. Det är vi skyldiga att ordna.”

 

”Det är viktigt att läraren utgår från att eleven försöker sitt bästa just då. Vi vet inte alltid vad som är på gång i deras liv.” – Mira Tallgård

 

Nedan en minneslista över läs- och skrivsvårigheter i språkbad:

Läs- och skrivsvårigheter betyder inte att

    • eleven är lat
    • eleven är dum
    • eleven inte lär sig, utan man måste bara hitta de rätta sätten

Vad kan läs- och skrivsvårigheterna orsaka om man inte märker det i tid?

    • Motivationsbrist
    • Underprestation
    • Rastlöshet
    • Eleven drar sig undan
    • Eleven undviker läsning
    • Dålig självkänsla: “Jag är dum”
    • Dåliga vitsord

Hur kan man hjälpa?  

    • Visa förståelse
    • Ge positiv feedback
    • Ge mer tid
    • Stressfri omgivning
    • Biträdestjänster
    • Ljudböcker (Celia, Otso, Arttu)
    • Högläsning
    • Fontstorlek (minst 12 och raderna 1,5)
    • Prata i lugnt tempo
    • Olika tekniska hjälpmedel
      • appar som förvandlar tal till text
      • program med stavnings- och grammatikkontroll
    • Färdiga anteckningar
    • Läraren ska inte prata samtidigt som eleverna skriver
    • I provsituationer
      • ge mer tid
      • ge möjlighet till muntliga kompletteringar
      • ensam tillsammans med en vuxen
    • I situationer där elevers kunnande ska mätas med skriftliga prov kan elever med dyslexi försättas i en sämre position jämfört med elever utan dyslexi; 
      • det tar längre tid att läsa och förstå provfrågorna
      • provsvaren kan bli klumpigt formulerade och fyllda med stavfel

TIPS: Kapitel 11 i språkbadshandboken Avaimia toimivaan kielikylpyopetukseen – matkalla monikieliseksi sankariksi (Pitkänen & Auramo 2022) presenterar fem olika verktyg för att stöda och utveckla läsförståelsen, ger boktips för läsförståelseträning samt redogör för skrivstöd för olika texttyper. Språkbadshandboken kan laddas ner kostnadsfritt här.


Text: Mira Tallgård och Riikka Paloluoma
Foton: Mira Tallgård