Kategoriarkiv: Forskning

Samarbete mellan språkbadsklasser och reguljära klasser i form av språk- och ämnesöverskridande undervisning

I början av år 2018 lanserade Svenska kulturfonden sitt strategiska program Hallå! och efterlyste projektidéer som främjar förmågan och lusten att kommunicera på båda inhemska språken i yrkeslivet och på fritiden, i hemmet och i samhället. Svenska kulturfonden delade ut nästan sex miljoner euro för 79 olika projekt runt om i landet inom många olika områden från utbildning, forskning och kultur till föreningsliv. (Mera om det strategiska programmet Hallå kan läsas här).

Ett av projekten som beviljades Hallå-medel var projektet Alla språk med! – Kaikki kielet mukaan! med syfte att utveckla, dokumentera och sprida forskningsbaserade arbetssätt för språköverskridande samarbete och språkmedvetna arbetssätt som också stöder en inkluderande flerspråkighet. Projektet förverkligades som ett samarbetsprojekt mellan Åbo Akademi och Vasa stad från hösten 2018 till våren 2022. Projektet bestod av fyra delprojekt med var sitt fokusområde från småbarnspedagogiken till andra stadiet.

Delprojektet Med på noterna fokuserade på att inleda och utarbeta en modell för samarbete mellan lärare och elever i språkbad och reguljära klasser i årskurs 5 och 6. Målet med samarbetet var att ge eleverna möjligheter att öva och använda det andra språket i meningsfulla sociala kontakter och i möten med jämnåriga elever över språkgränserna i en trygg skolkontext. Samarbetet genomfördes mellan två skolor med två språkbadsklasser, två reguljära klasser med finska som undervisningsspråk och två reguljära klasser med svenska som undervisningsspråk samt av sex lärare.

 ”Då vi bor i ett tvåspråkigt land lyfter vi ju upp vikten av en tvåspråkighet då vi har ett samarbete. Och på det sättet så kan skolan ha en väldigt viktig roll, att vi faktiskt lyfter fram det som något positivt. För vissa elever kan ett sådant här språköverskridande samarbete redan bli ett sätt att de hör det andra språket. Och det gör ju att fördomarna försvinner och det skapar mycket tryggare miljö och minskar på mobbning.”

Lärare för en av de svenskspråkiga klasserna

Samarbetet sattes igång med lärarnas planeringsträffar med utgångspunkt i språk- och ämnesöverskridande helhetsundervisning där ämneskunskaper (bl.a. biologi, historia och modersmål) och konst- och färdighetsämnen (bl.a. musik och bildkonst) integreras. Samarbetet förverkligades i praktiken som gemensamma temadagar och aktiviteter som kopplades till skolornas gemensamma läsårstema om den lokala havsnära miljön.

”Poängen med aktiviteterna var ju i första hand att skapa en kommunikation eleverna emellan, de har fått prata och diskutera och hitta ett naturligt sätt att skapa dialogen och kommunikationen dem emellan med hjälp av lärarna och med de uppgifter och det program vi har gjort och som vi har planerat.”

Lärare för en av de svenskspråkiga klasserna

Under temadagarna fick eleverna ta del av olika aktiviteter där de olika skolämnena kombinerades på ett meningsfullt sätt. De sex samverkande lärarna fungerade som språkliga modeller i sitt eget undervisningsspråk och skapade tillsammans en positiv och trygg tvåspråkig lärandemiljö för eleverna där de båda språken hördes och användes. Under alla temadagarna arbetade alla elever i språkligt blandade grupper. Eleverna uppmuntrades att använda det andra språket enligt egna färdigheter och med hjälp av tillräckligt språkstöd för kommunikationen och genomförandet av innehållet.

”Under de här olika aktivitetsdagarna visste eleverna hela tiden att lärarna kan båda språken och det blev en trygghet för eleverna. Sen handledde vi ju dem både med bilder, berättelser och kroppsspråket. — Det kunde vi se i de här aktiviteterna att eleverna faktiskt tog fram sina styrkor i de olika ämnena oberoende av språk och kunde lösa och hjälpa varandra.”

 Språkbadslärare

En närmare beskrivning av arbetssätten och språkanvändningen under samarbetets gång  dokumenterades i handledningsmaterialet som kan läsas här. Materialet är skapat för att inspirera till språköverskridande samarbete i olika kontexter.

Pärmbild

I projektet samarbetade forskare med lärare för att bl.a. kartlägga vilka språkliga roller lärarna och eleverna tar och vilka erfarenheter och möjligheter samarbetet mellan språkbadsklasser och reguljära klasser kan leda till. Det övergripande målet med projektet Med på noterna och samarbetsmodellen som utvecklades inom projektet var att samarbetet mellan språkbad och den reguljära undervisningen över språkgränserna skulle bli en bestående del av undervisningen och utformas till en naturlig del av skolvardagen och skolkulturen i årskurserna 1 till 6.

”Monta kertaa me ajatellaan kieltä jonakin irrallisena teoreettisena asiana, mutta tällaisessa toiminnallisuudessa korostuu se viestinnällisyys. Ja tämmöisen kommunikatiivisen toiminnan kautta parhaimmillaan tulee se uskallus sitten vielä kokeilla näitä vieraitakin kieliä.”

 Lärare för en finskspråkig klass

 

”Och tröskeln sitter ofta i att börja använda det där språket, de läser det i skolan men att faktiskt använda det i praktiken säger många att är det svåra att  ”Okej, jag förstår, men jag vågar inte säga”. Så att skapa den där situationen där man på sätt och vis blir tvungen, i en trygg  miljö, att använda det så är den stora behållningen i att göra ett sådant här projekt.”

Lärare för en svenskspråkig klass

Du kan bekanta dig med det språk- och ämnesöverskridande samarbetet inom projektet Med på noterna genom projektets introduktionsvideo som hittas här.

 ********************************************************************************Projektet Alla språk med! Kaikki kielet mukaan! har finansierats av Svenska kulturfonden, Harry Schaumans stiftelse och Aktiastiftelsen i Vasa.

Texten skriven av Minna Pärkkä, forskningsassistent inom projektet.

Avhandlingar pro gradu inom språkbad

Före språkbadsinriktningarna vid Åbo Akademis lärarutbildningar fick sin början utbildades språkbadsklasslärare inom utbildningsprogrammet för språkbadsundervisning vid Vasa universitet. Detta utbildningsprogram skedde i samarbete med Åbo Akademi och sammanlagt gjordes tre antagningar till programmet, åren 2014–2016. Därmed har de allra flesta av dessa studerande redan utexaminerats och gett sig ut i arbetslivet. I detta inlägg tänkte jag lyfta fram några av de avhandlingar pro gradu som studerande inom utbildningsprogrammet för språkbadsundervisning skrivit.

Studerande som sitter vid dator.

Foto: Åbo Akademis bildbank.

Språkanvändning och flerspråkighet hos tidigare språkbadselever. En narrativ undersökning

Salla Kaski

I sin avhandling studerade Kaski tidigare språkbadselevers språkanvändning i arbetet, studierna och på fritiden, hurdan inverkan språkbadet haft på deras liv och språkanvändning, och hur de identifierar sig språkligt. Studiens material bestod av elva skrivna berättelser av tidigare språkbadselever i Vasa och Helsingfors. Informanterna hade alla deltagit i tidigt fullständigt svenskt språkbad.

Resultaten visade att alla informanter i studien hade studerat tre eller flera språk inom den grundläggande utbildningen, och också fortsatt studera flera språk efter detta. Informanterna använde också flera språk i sitt arbete eller studier, samt på fritiden. Alla var nöjda över att de hade deltagit i språkbad och ansåg att de haft nytta av det senare i livet. Majoriteten av informanterna ansåg sig vara två- eller flerspråkiga.

Hela avhandlingen kan läsas här.

Undervisningsplanering i ämnet historia i språkbad. En enkätundersökning bland lärare i årskurserna 4–6

Ella Turpiainen

I denna avhandling var syftet att studera vad språkbadslärare i årskurserna 4–6 tar i beaktande i undervisningsplaneringen i ämnet historia i språkbad, främst med fokus på språkrelaterade faktorer. Materialet bestod av enkätsvar av åtta lärare.

Resultaten visade att den språkrelaterade faktor som mest påverkade undervisnings-planeringen i ämnet historia var det ämnesspecifika språket, exempelvis termer och begrepp som kan vara krävande att förstå. Gällande planeringen av innehållsliga mål ansåg informanterna att läroplanen, språkbadsspråket och elevernas eget intresse var de faktorer som beaktades mest. Gällande planeringen av de språkliga målen beaktades elevernas språkliga nivå, ämnesspecifikt språk och de fyra språkområdena mest.

Hela avhandlingen kan läsas här.

 

”Yhdessä suunniteltu, mutta toteutus pääosin yksin”. En fallstudie om lärarsamarbete kring ett tvåspråkigt mångvetenskapligt lärområde

Meri Gerasimoff

Syftet med denna avhandling var att ta reda på vad som kännetecknar lärarsamarbetet kring ett tvåspråkigt mångvetenskaplig lärområde (Människan) och beskriva hur lärområdets tvåspråkighet kommer till uttryck i lärarnas språkbruk. Materialet bestod av två gruppintervjuer med lärare samt sex ljud- och videoinspelade lektioner. Sammanlagt tre lärare var i fokus i studien, en språkbadsklasslärare och två klasslärare i reguljära klasser, som alla undervisade elever i årskurs 5.

Resultaten visade att lärarna samarbetade främst vid planeringen av lärområdet, men också i någon mån vid genomförandet av undervisningen och bedömningen. Den kompanjon-undervisningsform som användes var parallellundervisning, så att lärarna bildade nya blandade grupper av sina elever och ansvarade alla för undervisningen av en och samma elevgrupp under hela lärområdet. Innehållet och materialet var det samma för alla grupper, men undervisningsspråket varierade mellan olika lärare. Språkbadsklassläraren undervisade sin blandade elevgrupp både på finska och på svenska, medan klasslärarna undervisade sina blandade elevgrupper på finska. Språkbadseleverna förväntades lära sig innehållet både på svenska och på finska.

Hela avhandlingen kan läsas här. 

 

Skrivsvaga språkbadselevers skrivförmåga på andraspråket och på modersmålet. En jämförande fallstudie

Emmi Kauhaniemi

Syftet med denna avhandling var att undersöka skrivförmågan hos språkbadselever i årskurs 4 med läs- och skrivsvårigheter. Målgruppen var en klass i årskurs 3 som hade både elever med läs- och skrivsvårigheter (4 elever) och elever med normal skrivutveckling (14 elever). Dessutom inkluderades enkätsvar från nio lärare i studien för att också få en lärarsynvinkel på det undersökta fenomenet. Det primära forskningsmaterialet bestod av uppsatser på svenska och på finska som eleverna skrivit.

Resultaten visade att eleverna med läs- och skrivsvårigheter gjorde fler fel i sina texter än deras jämnåriga. Dock varierade svårigheterna mellan olika elever. En del hade svårare med stavning och en del med syntaxen. Några elever skrev enligt åldersnivån på finska men hade ett betydande antal fel på svenska, medan några elever skrev avsevärt mycket bättre på svenska än på finska. Resultaten tyder alltså på att svårigheterna kan ligga i endast ett språk. De flesta lärare som deltog i studien hade en positiv inställning till språkbadselever med läs- och skrivsvårigheter och tyckte att språkbadet är bra för dessa elever, medan några lärare inte ansåg sig ha tillräcklig beredskap för att undervisa språkbadselever med läs- och skrivsvårigheter.

Hela avhandlingen kan läsas här.

 

”Vi ska sätta buntarna ner”. En fallstudie om fyra pedagogers användning av finlandismer i språkbadsdaghem

Hanna-Maria Häivälä

I denna avhandling studerades användningen av finlandismer hos fyra pedagoger som arbetade i språkbadsdaghem i Vasa och i Helsingfors. Hälften av pedagogerna hade svenska och hälften finska som modersmål, men alla använde svenska i sitt arbete. Användningen av finlandismer undersöktes i vardagliga situationer i daghemmet, så som påklädning, samling och lunch.

Resultaten visade att alla de fyra pedagogerna använde många olika finlandismer, sammanlagt 49 etablerade finlandismer. Dessutom användes en hel del tvärspråkliga ord med finska inslag. De två pedagoger som hade finska som modersmål använde fler finlandismer. De flesta av pedagogerna ansåg att finlandismer var en del av finlandssvenskan och att de använde finlandismer i språkbadsdaghem för att det stödjer barnens förståelse.

Hela avhandlingen kan läsas här.

Person som håller i bok.

Foto: Åbo Akademis bildbank.

Detta var bara ett litet urval av alla de avhandlingar pro gradu som skrivits inom utbildningsprogrammet för språkbadsundervisning, det finns också många fler intressanta avhandlingar om ämnen i anknytning till språkbad, språkundervisning och flerspråkighet. Fler avhandlingar kan ni läsa här. Avhandlingar pro gradu skrivna inom de pedagogiska vetenskaperna vid Åbo Akademi hittas här.

Annika Peltoniemi, språkbadskoordinator vid Åbo Akademi

Ny doktorsavhandling inom språkbad

För att språkbadet ska kunna utvecklas behövs kontinuerlig forskning och uppföljning. Språkbadsforskningen i Finland har varit aktiv ända sedan språkbadet startade och ett tiotal doktorsavhandlingar med språkbad som tema har publicerats. Den nyaste i raden är Sanna Pakarinens avhandling Språkbadselevskap i Finland och på Irland: en studie om språkpolicy och två- och flerspråkighet i skollandskap och hos elever i tidigt fullständigt svenskt och iriskt språkbad. Sanna disputerade vid Jyväskylä universitet den 7.11.2020 och i detta inlägg berättar hon om sin avhandling samt sina tankar om avhandlingsprocessen och planerna för framtiden.

Om avhandlingen

I min doktorsavhandling har jag studerat hur språkpolicy och språkbadselevsidentitet framställs i svenskt språkbad i Finland och i iriskt språkbad på Irland. Jag har undersökt diskurser om två- och flerspråkighet i två språkbadsprogram där elever som har landets majoritetsspråk (finska respektive engelska) som förstaspråk tillägnar sig landets andra nationalspråk som andraspråk (svenska respektive iriska). Svenskt och iriskt språkbad har flera liknande utgångspunkter men de är också tillräckligt olika vilket gör jämförelsen mellan skolorna och språkbadseleverna i de två länderna intressant.

Två skolor med språkbad och sex språkbadselever per land deltog i undersökningen. I skolbyggnaderna fotograferade jag skolornas språkliga landskap, dvs. alla skyltar på olika språk på väggarna, för att identifiera vilka språk som förekommer i skrift och vad de olika språken används till. Jag tog sammanlagt 846 fotografier i svenskt språkbad i de två skolorna under våren och hösten 2016. I iriskt språkbad tog jag sammanlagt 1100 fotografier i två faser under våren 2017. Språkbadselevsidentitet, dvs. elevernas erfarenhet av att gå i språkbad och av att vara språkbadselev, studerade jag genom elevintervjuer och teckningar som de medverkande språkbadseleverna i årskurserna 5, 7 och 8 tecknade i samband med intervjuerna. Det insamlade materialet kompletterades med nationella och lokala läroplaner och med anteckningar som jag förde under skolbesöken. Kritisk diskursanalys utgjorde studiens metodologiska ram.

Bild på skylt där det står "hieroglyfer"

Ett exempel på svenska skyltar på väggarna i svenskt språkbad. Foto: Sanna Pakarinen.

Min doktorsavhandling visar att skollandskapen i de båda länderna kännetecknas av förekomster av flera språk och språkseparering. I svenskt språkbad har språkbadsspråket separata rum vilket innebär att de svenskspråkiga texterna huvudsakligen är placerade i klassrummen där språkbadseleverna får sin undervisning på svenska. Annars får finska som skolans administrativa språk och de främmande språken som engelska, franska och ryska mer synlighet än svenska på skolornas väggar utanför klassrummen. I iriskt språkbad däremot är iriska huvudspråket på skyltarna. Detta beror på iriskans ställning som både språkbadsspråk och skolans administrativa språk. I iriskt språkbad är det engelska och de främmande språken som franska och tyska som har separata rum i de språkliga landskapen i stället för språkbadsspråket.

Ett foto av en skylt i iriskt språkbad, där det står "Spriocanna domhanda"

Ett exempel på iriska skyltar på väggarna i iriskt språkbad. Foto: Sanna Pakarinen.

Språkbadselevskapet har gemensamma drag i de båda programmen. Överlag visar min doktorsavhandling att de medverkande språkbadseleverna är intresserade av språk och språkinlärning och trivs i språkbad. De avvikande dragen berör användningen av och förhållandet till språkbadsspråket. För elever som går i svenskt språkbad har språkbadsspråket betydelse på individnivå, och svenskan används utanför skolan i viss mån exempelvis i samband med hobbyer eller resor men även med svenskspråkiga släktingar. En del av eleverna i iriskt språkbad talar språkbadsspråket också i hemmet medan iriska endast är ett skolspråk för en del av eleverna. De medverkande eleverna i alla årskurser på Irland visar förståelse för bevarandet av det hotade iriska språket. Eleverna i svenskt språkbad däremot lyfter inte fram aspekter såsom svenskans roll i Finland i sina utsagor. Resultaten framhäver de olika samhälleliga utgångspunkterna som de två språkbadsprogrammen har.

Om processen

Att skriva en doktorsavhandling var en väldigt lärorik men samtidigt utmanande process. Det mest givande var att få undersöka ett intressant tema och genomföra materialinsamlingar i skolor med språkbad. Under skolbesöken har jag fått uppleva hur språken behandlas och diskuteras i två skolkontexter. Det har också varit givande att som forskare få se vardagen i språkbad och få prata med skolpersonalen och språkbadseleverna. Framför allt har det varit oerhört lärorikt att få besöka skolor med språkbad på Irland eftersom det har gett mig en ny insyn och en bättre förståelse för skolsystemet och språkbadet här i Finland.

Överlag är jag väldigt nöjd med avhandlingsprocessen. I efterhand inser jag att jag kunde ha lagt mer vikt på att utvecklas som skribent. Mina skrivvanor var inte de bästa under avhandlingsarbetet vilket blev tydligt under de stunder skrivandet gick trögt. Men lyckligtvis kunde jag då vända mig till mina handledare för att få guidning. Ibland hjälpte det att bara få diskutera en del av avhandlingen med handledarna och sedan kom man igång igen med skrivandet. Efter disputationen har jag försökt lära mig nya arbetssätt genom att läsa skrivhandböcker och att delta i utbildningar. Jag önskar att jag hade förstått att göra detta redan tidigare.

Om man är intresserad av att börja doktorera skulle mitt första, och ganska självklara, tips vara att välja ett tema som faktiskt intresserar dig och som du orkar jobba med i flera år. Mitt andra tips är att utöver diskussion om avhandlingstemat eller avhandlingstexten försöka ta vara på all den expertis som handledarna har för att själv kunna utvecklas som forskare. Det finns mycket tyst kunskap som inte behandlas i forskarutbildningen. Det sista tipset gäller utlandsvistelser. Även en kort vistelse vid ett utländskt universitet ger dig en möjlighet att ta del av forskningspraktiker i en annan miljö, ge perspektiv på egen studie och skapa viktiga kontakter med tanke på framtiden. Jag anser att mina materialinsamlingsresor till Irland och en tre månaders forskarvistelse vid Dublin City University har varit bland de bästa och produktiva stunderna under hela avhandlingsprocessen. Universitet och stiftelser i Finland har en mycket positiv syn på mobilitet, och det finns många sätt att finansiera utlandsvistelsen. Jag lyckades få finansiering från hemuniversitetet, dvs. Jyväskylä universitet, men jag känner också doktorandkolleger som finansierat vistelsen med hjälp av stipendier.

På bilden syns St Patrick’s Campus, Dublin City University.

Campas Phádraig / St Patrick’s Campus, Dublin City University. Foto: Sanna Pakarinen.

Om framtidsplanerna

För tillfället arbetar jag som projektforskare vid Åbo Akademi i Vasa och som timlärare vid Jyväskylä universitet. Det har varit trevligt att arbeta inom andra projekt efter disputationen och att få mer undervisnings- och koordineringserfarenhet. I mina framtidsplaner ingår ett eget språkbadsprojekt som i viss mån anknyter till teman i doktorsavhandlingen. Det skulle vara intressant att följa upp de medverkande språkbadseleverna och intervjua dem på nytt efter språkbadets slut eller att inkludera språkbadslärarnas perspektiv på språken i skolmiljöer. Ett projekt innebär naturligtvis ett stipendium eller en anställning vid ett universitet. Mitt drömprojekt skulle vara att få tillbringa minst ett läsår vid ett utländskt universitet där jag kan utvecklas som forskare och får genomföra en studie i språkbadsmiljön där.

En bild på Sanna Pakarinen.

Sanna Pakarinen. Foto Janne Rentola / Svenska litteratursällskapet i Finland.