Kategoriarkiv: Grundexamensstudier

Kielikylpyopintojen toinen vuosi

Minulla on yliopisto-opintoja takana nyt puolitoista vuotta, tai jopa vähän yli ja edelleen nautin niistä suuresti. Minulla on nyt alkuun tähtäimessä kandin tutkinto, johon on varattu aikaa kolme vuotta ja opintopisteitä katsottaessa olen tällä hetkellä puolessa välissä. Kevään mittaan tulee lisää kursseja täyteen, olen pysynyt hyvin annetussa aikataulussa. Kirjoitin vuosi sitten blogiin postauksen opinnoistani, joten ajattelin kirjoittaa siihen jatko-osan näin korkeakoulujen hakuajan kynnyksellä. Tästä pääset lukemaan vuoden takaisista ajatuksistani, mutta kerrataan vielä tähän mitä opiskelen ja missä.

Åbo Akademi Vaasan kampus sijaitsee ihan meren rannassa.

Aloitin varhaiskasvatuksen opinnot Åbo Akademissa, Vaasassa syksyllä 2020. Suuntaudun opinnoissani kielikylpyyn, joten minulla on hieman erilainen lukujärjestys, kuin niillä, jotka opiskelevat ns. tavallisella linjalla. Olen taustaltani täysin suomenkielinen, mutta täällä Vaasassa tarttuu ruotsin kieli herkemmin ja siksi olenkin sitä aina osannut puhua. Suomenkielisyys ei ollut este tälle linjalle haettaessa, minulla ei ollut mikään hääppöinen yo todistus ja pitkästä ruotsista kirjoitin aikoinani C. Nämä rajat tosin taitavat muuttua vuosittain, joten varmaksi en osaa tämän vuoden tilannetta sanoa*. Huomenna tosiaan alkaa haku yliopistoihin ja siksikin ajattelin vähän avata omia opintojani, vaihtoehdoksi sille perinteiselle varhaiskasvatuslinjalle.

Onneksi päätin lähteä opiskelemaan!

Me kielikylpylinjalla opiskelevat käymme suurimmaksi osaksi samoja kursseja muiden vaka-opiskelijoiden kanssa, mutta luemme lisäksi kielikylpyyn ja monikielisyyteen painottuvia kursseja. Muilla on muutamia kursseja, jotka eivät sitten vastaavasti kuulu meidän opetusohjelmaan. Tänä vuonna olemme opiskelleet myös monia eri teoria kursseja, muun muassa pedagogista suunnittelua ja dokumentointia, varhaiskasvatuksen matematiikkaa, teematyöskentelyä, englantia, erityispedagogiikkaa, lasten luovaa toimintaa (nämä on vähän vapaasti suomennettuja nimiä), sekä musiikin didaktiikkaa ja liikuntaa. Yllättävää kyllä, syvästi kammoamani matematiikka onkin ollut suosikkiaineeni! Koulutus on erittäin monipuolinen ja antaa hyvät valmiudet työhön. Opettajat ovat asiansa osaavia, jotkut ovat vaativampia ja koittavat saada meistä parasta irti. Toiset kurssit ovat haastavampia kuin toiset, mutta niissäkin etenen ”yksi työ kerrallaan” taktiikalla. Opintokäynnit ovat olleet vähäisiä meidän etäopiskeluaikana, mutta nyt niitäkin aletaan taas toteuttamaan. Pääsen tutustumaan Vaasan kielikylpypäiväkoteihin, mikä antaa ihan uutta perspektiiviä opiskeluun. Kiva nähdä asioita myös käytännössä!

Opinnot ovat suurimmaksi osaksi olleet etänä, mikä on sopinut minulle hyvin.

Opiskelut ovat olleet suurimmaksi osaksi etänä, mikä edelleen on sopinut hyvin minulle. Pahin pelkoni oli, etten lasten sairastamisten takia pääsisi luennoille, mutta nyt ei ole tarvinnut jättää yhtään luentoa väliin hyvien etäopetusmahdollisuuksien ansiosta. Työmäärä yliopistossa on suuri, varsinkin jaksojen vaihtumisten kohdalla. Yritän aikatauluttaa itselleni opiskeluajan siihen virka-aikaan, kun lapset ovat päiväkodissa ja eskarissa, mutta meillä on sairastettu nyt niin paljon, että muutama iso tehtävä on jäänyt viimetinkaan ja se tuntuu kurjalta. Eivät opettajat turhaan painota sitä, että aloittakaa ajoissa. Suunnittelemalla etukäteen tehtävien teot auttavat ainakin minua pilkkomaan työmäärää. Teemme myös paljon ryhmätöitä, mikä tuo vaihtelua yksinpuurtamiselle. Videoimme muun muassa kaksi musiikkituokioita ryhmissä, suunnittelimme liikuntatuokioita ja keksimme uusia sanoja lauluihin.

Opinnot ovat monipuolisia, tässä aiomme juuri kuvata metsän eläimet-aiheisen musiikkituokion. Koira ei päässyt mukaan.

Olen joka päivä ollut tyytyväinen päätökseeni hakea tähän koulutukseen. Eilen illalla tsemppasin itseäni näillä sanoilla, kun en meinannut enää jaksaa kirjoittaa ja deadline lähestyi. Työtä nämä opinnot vaatii, mutta koulutus on hyvä ja monipuolinen. Kielikylpyopinnot ovat mielenkiintoisia ja varsinkin vierailu kielikylpypäiväkodissa antoi vahvistusta tälle asialle. Olen myös erittäin tyytyväinen, että päätimme hakea tyttärellemme paikkaa kielikylpypäiväkodista ja hänelläkin alkaa oma kielikylpypolku syksyllä. On kiva saada seurata läheltä, miten lapsen kieli kehittyy käytännössä. Tsemppiä hakuun, jos sellaiseen ratkaisuun päädyt!

Teksti ja kuvat: Anna Suvilaakso. Teksti julkaistu alun perin blogissa asevelikylassa.com.

********************************************************************************

*Kielitaitovaatimukset suomenkielisten hakijoiden osalta on edelleenkin ylioppilastutkinnon ruotsi toisena kotimaisena kielenä -kokeesta vähintään C pitkästä oppimäärästä tai vähintään M keskipitkästä oppimäärästä. Lisätietoja ruotsin kielen kielitaitovaatimuksista täällä. Och information om språkkrav i finska för svenskspråkiga sökande finns här.

Haku Åbo Akademin kielikylpyopettajakoulutuksiin on auki 16.-31.3.2022 osoitteessa opintopolku.fi. Lisätietoja ohjelmista löytyy myös täältä ja täältä.

Tutustu myös kielikylpyblogissa aiemmin julkaistuihin teksteihin liittyen Åbo Akademin kielikylpyopettajakoulutuksiin:

Fick jobb som språkbadsklasslärare direkt efter examen

Meri Gerasimoff arbetar som språkbadsklasslärare vid Hiidenkiven peruskoulu i Helsingfors, där hon också fått vara med och starta upp språkbadet. Hon har studerat till språkbadsklasslärare vid en utbildningslinje som tidigare ordnades vid Vasa universitet i samarbete med Åbo Akademi, och hennes intresse för språkbad väcktes redan i barndomen:

  • Jag har själv gått i språkbad i Helsingfors och tyckte om svenskan under skoltiden. Därför började jag känna att jag själv också skulle vilja undervisa svenska, men det var egentligen min mamma som märkte att den nya utbildningen skulle börja i Vasa och att den kunde passa mig då det var språkbad. Så då sökte jag dit och kom in. Fast jag trodde inte jag skulle komma in för jag hade inte använt så mycket svenska utanför skolan och var osäker om jag skulle kunna studera på svenska, men sen blev ju språkkunskaperna bättre under studierna och senare också via arbetet.

Efter utexamineringen sommaren 2019 fick Meri genast jobb som språkbadsklasslärare vid Hiidenkiven peruskoulu. Skolan var bekant för henne från tidigare eftersom hon själv gått högstadiet där, även om det inte fanns språkbad i skolan då. Språkbadet startade nämligen först då Meri började jobba där och hon var därmed den allra första språkbadsläraren i skolan, något som hon beskriver som både roligt och krävande.

  • Det var lite skrämmande i början och jag kände mig ganska ensam första året utan språkbadskollegor. Det var också mycket jobb eftersom det inte fanns något material och endast några få läroböcker, och inte heller lättlästa böcker på svenska i skolans bibliotek. Men eftersom jag var den enda språkbadsläraren så fick jag forma språkbadet själv och även om det på många sätt var krävande så var det samtidigt roligt att se att eleverna hade nytta av språkbadet.
Språkbadsläraren Meri Gerasimoff framför tavlan i sin klass.

Meri i sin klass.

Nu finns det tre språkbadsklasser i skolan och också tre språkbadslärare. Själv undervisar Meri samma klass som hon började med hösten 2019, vilket betyder att eleverna nu går i årskurs 3. Vartefter det kommit fler språkbadslärare till skolan så har arbetet blivit både lättare och roligare då lärarna kunnat samarbeta sinsemellan.

  • Man kan dela idéer och tillsammans planera festligheter som ordnas i skolan. Till exempel före julen så hade alla tre språkbadsklasser luciafest för föräldrarna ute på skolgården.

Stödet från de aktiva föräldrarna är också något som varit till stor hjälp.

  • De har grundat en föräldraförening för språkbad här i området som kunnat understöda då skolans resurser varit begränsade. Föräldraföreningen skaffade till exempel luciaklänningar och också böcker.
En vägg i en skolklass med olika lappar och skyltar.

Meris språkbadsklass (årskurs 3).

Hiidenkiven peruskoulu är en stor skola med sammanlagt ungefär 800 elever och 80 lärare, så Meri tror att alla lärare ännu inte ens känner till att språkbad finns i skolan. Men vetskapen om språkbadet har ökat med åren och attityderna också blivit positivare.

  • Många andra lärare har också blivit bekanta med språkbadet och sett hur det hjälper eleverna språkligt och också på andra sätt, och därför blivit mer intresserade av det.

Meri tycker att hon haft stor nytta av sin utbildning i arbetet, även om det alltid skulle vara bra med mer tid och resurser.

  • Vi önskar att det skulle finnas tid för mer övergripande planering av temahelheter, så att ett visst tema alltid skulle höra ihop med en viss årskurs och tidpunkt. Vi har nog försökt ha olika teman och också deltagit i hela skolans gemensamma teman, men jag skulle vilja att det skulle vara ännu mer genomtänkt, det är något vi strävar efter, säger Meri.
Höstlov, ett träd och en ordpåse på tavlan.

Språkbadsklassen i årskurs 1.

Arbetsutsikterna för språkbadslärare i regionen ser bra ut också framöver.

  • Vår skola kommer nu varje år att behöva nya språkbadslärare då nya klasser inleder språkbadet, och dessutom kommer språkbad hösten 2022 också att inledas vid Oulunkylän ala-aste som finns här i närheten. Så jobb finns, och vi tar också jättegärna emot praktikanter! säger Meri.

Sådana som funderar på att söka in till språkbadslärarutbildning uppmanar Meri att inte tveka.

  • Det utvecklar en själv jättemycket, speciellt om man har finska som modersmål så vet jag inte något annat sätt som man bättre skulle lära sig svenska på än genom att studera på språket. Dessutom ger det mångsidiga arbetsmöjligheter, även om man inte skulle vilja arbeta som lärare så är det alltid en fördel vid arbetssökande om man kan båda de inhemska språken. Är man sen intresserad av att jobba som språkbadslärare är det i södra Finland lätt att få jobb genast efter studierna och språkbadslärarutbildningen är något som uppskattas bland arbetsgivare.

 

Meri Gerasimoff intervjuades och texten skrevs av Annika Peltoniemi, språkbadskoordinator vid Åbo Akademi. Bilderna är tagna av Meri Gerasimoff.

********************************************************************************

Till klasslärare eller lärare inom småbarnspedagogik med inriktning språkbad kan man numera studera vid Åbo Akademi i Vasa. Ansökan inför höstens antagning pågår 16–30.3.2022 och mer information om Åbo Akademis språkbadsutbildningar finns här och här.

 

Integrering av språk och ämne – vad har vi lärt oss under vår senaste praktikperiod i höst?

Under de fyra senaste veckorna har vi (tredje och fjärde årets språkbadsstuderande) varit ute på praktik endera i Keskuskoulu eller Länsimetsän koulu i Vasa. Under praktikperioden har vi fått auskultera, observera och åhöra andra studerandes lektioner samt hålla individuella lektioner. Vi har planerat sekvenser både tillsammans och individuellt. Även om vi under praktiken planerade en hel del individuellt, har samplanering av sekvensplanerna och samarbete med andra visat sitt värde som en metod som kan hjälpa oss att undervisa bättre. Med hjälp av andra kan vi se på det vi gör i klassrummet  ur olika synvinklar, få tips om nya sätt att integrera språk och ämne samt få eleverna att behålla sitt intresse och motivation fast undervisningsspråket inte är det starkaste språket. Samplanering kan tänkas fungera bäst om man har två klasser som går i  samma årskurs. Lärarna kan samarbeta för att komma på till exempel en gemensam temahelhet. I vårt framtida yrke kan detta spara både tid och ork när man inte behöver göra allt planerande ensam.

Integrering av språk och ämne kan först  kännas svårt och arbetsamt. Vi har märkt och lärt oss att det sker väldigt naturligt i en språkbadsskola. Emellanåt kan det kännas utmanande att skilja på de innehållsliga och ämnesmässiga målen, fast utveckling sker både inom ämnet och språket. Språk- och ämnesinnehållslig inlärning går hand i hand fast eleverna själva inte lägger märke till det. I språkbadsklasser kan det finnas stora skillnader mellan elevernas språkfärdigheter. Av den anledningen måste alla instruktioner och språkanvändning vara tydliga och sådana att alla eleverna kan förstå det. I språkbad är språket ett medel till lärande. Språket är med hela tiden.

Foto: Johanna Järvinen

Betoningen i undervisningen i olika årskurser varierar. I första klassen är fokus för språkbadselever mera på begrepp och vokabulär samt läs- och skrivundervisning.  Hos äldre elever fokuserar undervisningen mera på ämneskunskaper eftersom deras språkförmåga är på sådan nivå att de kan göra sina uppgifter på undervisningsspråket svenska. Språkundervisning måste beaktas i alla årskurser på en lämplig nivå, eftersom eleverna har olika språkliga färdigheter. Av läraren kräver det att hen anpassar språket och aktiviteterna enligt klassens behov. Språket lärs ut även om eleverna inte märker det, de lär sig hela tiden nya ord. I alla ämnen lär sig eleverna själva ämnet men också orden bakom det. Men det är också viktigt att ha lektioner i svenska, eftersom  allt innehåll inte går att få in integrerat i de andra ämnena. Till exempel läs- och skrivträning hör hemma i ämnet svenska. Bokstäverna är ett bra exempel som inte går att lära ut i något annat ämne än svenska.

Foto Johanna Järvinen

Vi har under flera kurser behandlat temaundervisning och att integrera språk och ämne men det har varit svårt att förstå vad det innebär i praktiken. Under praktikperioden fick vi konkret arbeta med det och se hur det fungerar med eleverna. I språkbad är varje lektion en språklektion.

Exempel på integrering av språk och ämne

När man lär elever en ny bokstav kan man integrera ämneskunskap inom omgivningslära, musik, och handarbete. Hare börjar med bokstaven H. Låter bokstaven likadant som den heter? Om den gör det är det en vokal, om inte, är det en konsonant. H är en konsonant. Var bor haren? Haren bor i skogen. Hurdana träd kan man se i skogen? (substantiv, adjektiv) en tall, en gran, en björk, stora, långa, gröna. Man kan skriva ord som börjar med H. En hare, en häst, höst, ett hål. Vad betyder alla de här orden som börjar med H? I vilka meningar kan man använda dem? Man kan integrera musik genom att sjunga en sång om haren. Hur låter ugglan? Man kan sy en fingerdocka som är en hare.

Foto: Johanna Järvinen

Eleverna ska ta till sig både läroämnets stoff och samtidigt utveckla språkbadsspråket genom att arbeta i grupp, par och individuellt. Eleverna ska utveckla såväl de produktiva som de receptiva språkkunskaperna genom att lyssna, tala, läsa och skriva. För läraren innebär det att varje lektion har både innehållsliga mål och språkliga mål som är kopplade till ämnet i frågan. Målen ska vara konkreta, små steg som går att mäta. De språkliga målen kan helt enkelt handla om att lyssna och följa instruktioner, bekanta sig med nya begrepp eller att repetera hur en mening är uppbyggd. Innehållet och språket vävs in i varandra så att eleverna kanske inte märker de språkliga inslagen utan det sker omedvetet.

Under praktikens gång fick vi se hur språket är med under lektioner hela tiden oberoende av ämnet. I temaundervisningen lär man sig innehållet i olika stoff men dessutom kommer det på samma gång nya begrepp som hör till temat. Språkinlärandet kopplas ihop med ämnet. Man tillägnar sig språk genom olika uppgifter i temaundervisning som individuella, par- och gruppuppgifter. Man gör skriftliga, läs- och hörförståelse- och även digitala uppgifter som är kopplade till ämnet. Man övar på nytt innehåll och utvecklar samtidigt sina språkkunskaper. För läraren är det viktigt att kräva målspråksanvändning av elever. Språkbadselever föredrar ofta finska på lektioner om läraren tillåter det. Elever skulle kunna använda svenska ifall man förväntar det sig av dem. Därför är det viktigt att uppmuntra elever att tala målspråket i naturliga situationer och hela tiden försöka få språket med i olika ämnen på ett varierande sätt.  Vi lärde oss under praktiken att ett moment som fungerar utmärkt i en klass, inte nödvändigtvis är det bästa sättet att utföra uppgiften i en annan klass.

Något som vi ansett centralt i vår planering och genomförande av lektionerna i språkbad är integrering av språk och ämne. Integrering kan ske på flera olika sätt och genom den kan man göra undervisningen meningsfull och lärorik.

Från vänster språkbadsklasslärarstuderandena Johanna Järvinen, Tiina Monnet, Elsa Eklund, Salla Talonpoika, Essi Parkkali och Salla Rudnäs. På bilden saknas Evelina Franzén och Ramona Norrgård som också varit med och skrivit bloggtexten. Foto: Annika Peltoniemi

 

Detta var höstens sista blogginlägg och språkbadsbloggen tar nu en liten julpaus och återkommer med nya inlägg i januari. Vi vill samtidigt passa på att önska alla bloggläsare en fridfull jultid!

 

 

Avhandlingar pro gradu inom språkbad

Före språkbadsinriktningarna vid Åbo Akademis lärarutbildningar fick sin början utbildades språkbadsklasslärare inom utbildningsprogrammet för språkbadsundervisning vid Vasa universitet. Detta utbildningsprogram skedde i samarbete med Åbo Akademi och sammanlagt gjordes tre antagningar till programmet, åren 2014–2016. Därmed har de allra flesta av dessa studerande redan utexaminerats och gett sig ut i arbetslivet. I detta inlägg tänkte jag lyfta fram några av de avhandlingar pro gradu som studerande inom utbildningsprogrammet för språkbadsundervisning skrivit.

Studerande som sitter vid dator.

Foto: Åbo Akademis bildbank.

Språkanvändning och flerspråkighet hos tidigare språkbadselever. En narrativ undersökning

Salla Kaski

I sin avhandling studerade Kaski tidigare språkbadselevers språkanvändning i arbetet, studierna och på fritiden, hurdan inverkan språkbadet haft på deras liv och språkanvändning, och hur de identifierar sig språkligt. Studiens material bestod av elva skrivna berättelser av tidigare språkbadselever i Vasa och Helsingfors. Informanterna hade alla deltagit i tidigt fullständigt svenskt språkbad.

Resultaten visade att alla informanter i studien hade studerat tre eller flera språk inom den grundläggande utbildningen, och också fortsatt studera flera språk efter detta. Informanterna använde också flera språk i sitt arbete eller studier, samt på fritiden. Alla var nöjda över att de hade deltagit i språkbad och ansåg att de haft nytta av det senare i livet. Majoriteten av informanterna ansåg sig vara två- eller flerspråkiga.

Hela avhandlingen kan läsas här.

Undervisningsplanering i ämnet historia i språkbad. En enkätundersökning bland lärare i årskurserna 4–6

Ella Turpiainen

I denna avhandling var syftet att studera vad språkbadslärare i årskurserna 4–6 tar i beaktande i undervisningsplaneringen i ämnet historia i språkbad, främst med fokus på språkrelaterade faktorer. Materialet bestod av enkätsvar av åtta lärare.

Resultaten visade att den språkrelaterade faktor som mest påverkade undervisnings-planeringen i ämnet historia var det ämnesspecifika språket, exempelvis termer och begrepp som kan vara krävande att förstå. Gällande planeringen av innehållsliga mål ansåg informanterna att läroplanen, språkbadsspråket och elevernas eget intresse var de faktorer som beaktades mest. Gällande planeringen av de språkliga målen beaktades elevernas språkliga nivå, ämnesspecifikt språk och de fyra språkområdena mest.

Hela avhandlingen kan läsas här.

 

”Yhdessä suunniteltu, mutta toteutus pääosin yksin”. En fallstudie om lärarsamarbete kring ett tvåspråkigt mångvetenskapligt lärområde

Meri Gerasimoff

Syftet med denna avhandling var att ta reda på vad som kännetecknar lärarsamarbetet kring ett tvåspråkigt mångvetenskaplig lärområde (Människan) och beskriva hur lärområdets tvåspråkighet kommer till uttryck i lärarnas språkbruk. Materialet bestod av två gruppintervjuer med lärare samt sex ljud- och videoinspelade lektioner. Sammanlagt tre lärare var i fokus i studien, en språkbadsklasslärare och två klasslärare i reguljära klasser, som alla undervisade elever i årskurs 5.

Resultaten visade att lärarna samarbetade främst vid planeringen av lärområdet, men också i någon mån vid genomförandet av undervisningen och bedömningen. Den kompanjon-undervisningsform som användes var parallellundervisning, så att lärarna bildade nya blandade grupper av sina elever och ansvarade alla för undervisningen av en och samma elevgrupp under hela lärområdet. Innehållet och materialet var det samma för alla grupper, men undervisningsspråket varierade mellan olika lärare. Språkbadsklassläraren undervisade sin blandade elevgrupp både på finska och på svenska, medan klasslärarna undervisade sina blandade elevgrupper på finska. Språkbadseleverna förväntades lära sig innehållet både på svenska och på finska.

Hela avhandlingen kan läsas här. 

 

Skrivsvaga språkbadselevers skrivförmåga på andraspråket och på modersmålet. En jämförande fallstudie

Emmi Kauhaniemi

Syftet med denna avhandling var att undersöka skrivförmågan hos språkbadselever i årskurs 4 med läs- och skrivsvårigheter. Målgruppen var en klass i årskurs 3 som hade både elever med läs- och skrivsvårigheter (4 elever) och elever med normal skrivutveckling (14 elever). Dessutom inkluderades enkätsvar från nio lärare i studien för att också få en lärarsynvinkel på det undersökta fenomenet. Det primära forskningsmaterialet bestod av uppsatser på svenska och på finska som eleverna skrivit.

Resultaten visade att eleverna med läs- och skrivsvårigheter gjorde fler fel i sina texter än deras jämnåriga. Dock varierade svårigheterna mellan olika elever. En del hade svårare med stavning och en del med syntaxen. Några elever skrev enligt åldersnivån på finska men hade ett betydande antal fel på svenska, medan några elever skrev avsevärt mycket bättre på svenska än på finska. Resultaten tyder alltså på att svårigheterna kan ligga i endast ett språk. De flesta lärare som deltog i studien hade en positiv inställning till språkbadselever med läs- och skrivsvårigheter och tyckte att språkbadet är bra för dessa elever, medan några lärare inte ansåg sig ha tillräcklig beredskap för att undervisa språkbadselever med läs- och skrivsvårigheter.

Hela avhandlingen kan läsas här.

 

”Vi ska sätta buntarna ner”. En fallstudie om fyra pedagogers användning av finlandismer i språkbadsdaghem

Hanna-Maria Häivälä

I denna avhandling studerades användningen av finlandismer hos fyra pedagoger som arbetade i språkbadsdaghem i Vasa och i Helsingfors. Hälften av pedagogerna hade svenska och hälften finska som modersmål, men alla använde svenska i sitt arbete. Användningen av finlandismer undersöktes i vardagliga situationer i daghemmet, så som påklädning, samling och lunch.

Resultaten visade att alla de fyra pedagogerna använde många olika finlandismer, sammanlagt 49 etablerade finlandismer. Dessutom användes en hel del tvärspråkliga ord med finska inslag. De två pedagoger som hade finska som modersmål använde fler finlandismer. De flesta av pedagogerna ansåg att finlandismer var en del av finlandssvenskan och att de använde finlandismer i språkbadsdaghem för att det stödjer barnens förståelse.

Hela avhandlingen kan läsas här.

Person som håller i bok.

Foto: Åbo Akademis bildbank.

Detta var bara ett litet urval av alla de avhandlingar pro gradu som skrivits inom utbildningsprogrammet för språkbadsundervisning, det finns också många fler intressanta avhandlingar om ämnen i anknytning till språkbad, språkundervisning och flerspråkighet. Fler avhandlingar kan ni läsa här. Avhandlingar pro gradu skrivna inom de pedagogiska vetenskaperna vid Åbo Akademi hittas här.

Annika Peltoniemi, språkbadskoordinator vid Åbo Akademi

Nyutexaminerad småbarnspedagog inom språkbad fick jobb i språkbad genast efter examen

Vid Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi i Vasa finns utbildningslinjer både för lärare inom småbarnspedagogik och för klasslärare med inriktning språkbad. Utbildningslinjen för lärare inom småbarnspedagogik är en treårig utbildning som ger behörighet som lärare i småbarnspedagogik och i förskola. Den första antagningen till utbildningslinjens språkbadsinriktning var år 2017 och därmed har de första studerandena från linjen redan hunnit utexamineras.

En av dem som får sin examen från utbildningslinjen i vår är Anna-Pia Storfors. Hon är uppvuxen i Vasa och har själv finskspråkig bakgrund. I tvåspråkiga Vasa har hon förstås kommit i kontakt med svenskan ute i samhället och i sitt tidigare yrke som hälsovårdare/sjukskötare, och hon har också haft svenskspråkiga kompisar. Men alla skolor och studier har hon avlagt på finska innan hon började studera vid Åbo Akademi. Sitt intresse för språkbadsstudierna fick hon dels via kompisar och dels via den egna familjen:

  • Jag har hört goda erfarenheter om språkbad av kompisar som själva gått i språkbad. Dessutom lever jag nu i en tvåspråkig familj där jag talar finska och min man talar svenska med våra barn, så jag har fått följa tvåspråkigheten på nära håll och också blivit intresserad av språkfrågor via det. Som hälsovårdare upplevde jag också att jag tyckte om att jobba med barn, men jag ville ändå prova på något nytt och tänkte att den här utbildningen dessutom skulle vara en möjlighet att utveckla min egen svenska och få den så att säga på köpet.

I studierna till lärare inom småbarnspedagogik med inriktning språkbad ingår bland annat pedagogiska studier, studier som ger yrkesfärdigheter samt kurser i språkbad och flerspråkighet. Studiespråket är svenska. Om studierna har Anna-Pia nästan enbart positiva erfarenheter:

  • Studierna har varit jättegivande, speciellt språkbadskurserna och kurserna i musik. Men visst har det också funnits utmaningar. Speciellt under det första halvåret var det utmanande att studera på svenska, det var som att själv vara i språkbad. Men plötsligt sen efter julen började jag märka att nu går det ju, jag kan ju det här, inte är det så svårt. Och sen började det rulla på bättre. En annan aspekt som varit tung är förstås också distansstudierna under coronatiden, men jag tycker ändå de för det mesta fungerat förvånansvärt bra.
Anna-Pia framför Havtornen.

Anna-Pia framför Havtornen/Academill. Foto: privat.

Havtornen/Academill.

Havtornen/Academill. Foto: privat.

I studierna ingår också fyra olika praktikperioder, av vilka Anna-Pia avlagt tre i språkbadsgrupper inom småbarnspedagogiken och en i en enspråkig grupp. Under  praktikperioderna har Anna-Pia fått bekanta sig med alla tre språkbadsdaghem i Vasa, vilket hon upplevt som lärorikt. Inte minst för att hon i höst själv kommer att börja arbeta i en språkbadsgrupp i Inkeriparkens daghem i Vasa:

  • Det känns jättespännande. Jag kommer att vara i en alldeles ny grupp som börjar i språkbad, där barnen således inte alls kan prata svenska ännu. Det kommer säkert att vara lite tungt i början, men samtidigt givande att se hur barnens språk utvecklas. Det känns också som att utbildningen gett mig de verktyg jag behöver för arbetet.
Anna-Pia läser en bilderbok för barnen under en praktikperiod.

Anna-Pia läser en bok för barnen under en praktikperiod. Foto: privat.

Till sådana som funderar på att söka in till utbildningslinjen har Anna-Pia följande hälsningar:

  • Modigt bara! Jag har åtminstone inte ångrat att jag sökte in, man lär sig nog sen också språket genom utbildningen så man ska inte vara rädd för språket fast man inte skulle kunna perfekt svenska.
Anna-Pia marknadsför utbildningen på Studiamässan i Helsingfors.

Anna-Pia marknadsför utbildningen på Studiamässan i Helsingfors. Foto: privat.

Nya studerande antas till utbildningslinjen årligen, och för tillfället pågår urvalsprocessen för årets antagning. Mer om studerandes erfarenheter av studierna i småbarnspedagogik med inriktning språkbad kan man läsa om i ett tidigare blogginlägg samt i denna artikel i Vasabladet.

 

Vi gratulerar Anna-Pia och alla andra nyutexaminerade till sin examen, samt önskar lycka till i arbetslivet!

Rosor.

Foto: Pixabay.

Med detta blogginlägg vill vi samtidigt önska alla läsare en skön sommar! Språkbadsbloggen tar nu en sommarpaus och återkommer med nya inlägg från och med slutet av augusti. Ifall ni har tips om vad vi ska skriva om i bloggen i höst, hör gärna av er till annika.peltoniemi(a)abo.fi.

 

Anna-Pia Storfors intervjuades och texten skrevs av Annika Peltoniemi, språkbadskoordinator vid Åbo Akademi. Bilderna är Anna-Pias privata bilder.

Vardagen som språkbadslärarstuderande

Jag heter Salla Rudnäs, 21 år och kommer från Jakobstad. Jag studerar nu tredje året till språkbadsklasslärare vid Åbo Akademi i Vasa. Mitt modersmål är finska men jag är helt tvåspråkig. Jag har själv gått i en språkbadsskola i lågstadiet och språkbadat på svenska men i högstadiet, gymnasiet och universitetet har jag studerat helt på svenska. Jag har alltså själv goda erfarenheter av språkbadsundervisning och jag har alltid varit intresserad av läraryrket så dessa är orsakerna till att jag valde att studera till språkbadslärare.

ÅA som campus är väldigt trevligt och ligger vid vattnet. Det erbjuds många utrymmen där man kan studera och en god studielunch för ett förmånligt pris. I början tappade jag ofta bort mig i ÅA:s korridorer men man lär sig nog efter ett tag (även om jag fortfarande går vilse där ibland). I vanliga fall erbjuder de olika studentföreningarna evenemang som man kan delta i vid sidan om studierna och det är ett utmärkt sätt att spendera tid med sina klasskompisar eller möta andra studerande.

Språkbadsstuderande iklädda halare på stan.

Salla Rudnäs (längst till vänster) ute på stan tillsammans med studiekamrater på studieevenemang.

Språkbadslärarutbildningen är en mångsidig utbildning som innehåller kurser i olika skolämnen, pedagogik och forskning samt olika språkrelaterade kurser. Min favoritkurs hittills har varit gymnastikkursen där vi själva deltog i olika idrottsgrenar och samtidigt reflekterade över vad man ska tänka på som lärare i gymnastik. Ämneskurserna ger en överblick över de olika skolämnena som undervisas i grundskolan och under praktikperioderna får man möjligheten att konkretisera det som man har lärt sig och prova på att undervisa på riktigt. Trots den stora mängden teoretisk kunskap finns det alltid saker som man endast kan lära sig när man själv ser situationen på nära håll. Praktikperioderna är väldigt lärorika eftersom man faktiskt får se hur allt fungerar i praktiken och hur vardagen i skolan ser ut. Det är alltid lite nervöst för mig att åka på praktik och hålla egna lektioner men samtidigt roligt att se hur jag är som lärare.

Före coronatiden hade vi all undervisning vid campuset. Ibland hade vi föreläsningar där över hundra personer kunde delta samtidigt medan vissa lektioner endast var med vår egen klass. Nu har vi snart i ett år haft all undervisning på distans. Vi har fortfarande föreläsningar och lektioner via Zoom men det är ju annorlunda att sitta hemma i stället för att åka till campuset. Vi har också mycket inlämningsuppgifter som ska göras på egen hand. Fördelarna är att man har mycket egen tid och kan befinna sig i princip var som helst men man måste ha mycket mer självkontroll och planera sin egen tid under distansstudierna för att få studierna att framskrida.

Språkbadsstuderande utanför ingången till Academill.

Språkbadslärarstuderande utanför ingången till Åbo Academis campus i Vasa, Academill.

Det som är roligt med att studera är att man lätt får nya vänner. Vi är nio på vår klass som studerar tredje året till språkbadslärare. Ingen i vår klass kände någon av de andra i början så vi började alla umgås med varandra. Vi har hittat på mycket på fritiden med hela klassen som julfester och Alias-kvällar men nu under coronatiden är alla mer utspridda för att de flesta befinner sig på sina hemorter. Vi träffas ändå ibland via Zoom och vi har en Whatsapp-grupp där vi skickar meddelanden nästan dagligen. Förhoppningsvis kan vi snart umgås som vanligt igen!

Julfirande med klassen.

Språkbadslärarstuderande firar julfest.

Om du har kommentarer eller frågor om utbildningsprogrammet går det bra att lämna en kommentar i kommentarsfältet!

Salla Rudnäs

********************************************************************************

Ansökan till utbildningslinjen för klasslärare med inriktning språkbad är öppen 17-31.3.2021 via studieinfo.fi.

Mer information om utbildningsprogrammet finns också på Åbo Akadademis webbplats.

Mer om studerandes erfarenheter av studierna kan läsas via följande länkar: