Trevlig fortsättning på det nya läsåret! Vi hoppas att alla bloggläsare känner sig inspirerade efter semestern. Denna gång presenterar vi nyheter om studier och forskning inom språkbad vid Åbo Akademi.
Nya kandidatarbeten
Korhonen, Hilla (2024). Studerandes reflektioner kring språkbads- och klasslärarutbildningen vid Åbo Akademi
Korhonen undersökte i sitt kandidatarbete hur språkbadsklasslärarutbildningen och klasslärarutbildningen vid Åbo Akademi förbereder blivande klasslärare inför sitt yrke enligt ett urval studerande i respektive utbildning. Analys av de två utbildningarnas struktur visar att språkbadsklasslärarutbildningen följer ett mer strukturerat format medan klasslärarutbildningen ger studerande flera möjligheter att välja olika kurser. Av intervjuerna med två studerande per program framgick att båda studentgrupperna betonade vikten av undervisningspraktiker som ingår i utbildningen. Vidare ansåg språkbadsklasslärarstuderandena att språkbadskurserna ger dem central kunskap som förbereder dem för att arbeta i språkbad.
Metsänen, Michaela (2024). Språkbadselever och motivation: Faktorer som motiverar språkbadselever och påverkar deras vilja att kommunicera på ett språkbadsspråk
Metsänens kandidatarbete var en litteraturstudie där skribenten utgående från internationell forskning studerade faktorer som motiverar språkbadselever och påverkar deras vilja att kommunicera på sitt språkbadsspråk. Resultaten visar att bland annat miljö, vänner och lärare kan motivera elever att vilja lära sig språkbadsspråket. Vidare kan motivationen påverka attityder och kompetens hos eleverna att använda målspråket. Studien indikerar att även ålder, kön, ångest, upplevd kompetens och frekvens i andraspråkskommunikation är påverkande faktorer.
Uusimäki, Lotta (2024). Differentiering i språkbad: Fungerande arbetssätt för elever med varierande stödbehov
I sitt kandidatarbete studerade Uusimäki hur differentiering och allmänt stöd kan ta form i svenskt språkbad. Med hjälp av en fokusgruppsintervju med fyra språkbadslärare i grundskolans lägre årskurser undersökte Uusimäki hur lärarna stödjer elever med varierande stödbehov samt hur differentiering tillämpas i språkbad. Resultaten indikerar att de medverkande språkbadsklasslärarna snabbt märker elevens eventuella svårigheter som kan vara kopplade till elevens språk, inlärning eller beteende. Vidare har specialläraren och resursläraren en viktig roll speciellt för de elever som behöver mycket stöd. De medverkande lärarna betonade vikten av individuella läxor och pararbete.
Bild: pexels.com
Nya magisterarbeten
Lehmuskallio, Veera (2024). En jämförande intervjustudie om klasslärares syn på språkmedveten undervisning och sätt att arbeta språkmedvetet i reguljär undervisning och språkbadsundervisning
Lehmuskallio jämförde i sitt magisterarbete likheter och skillnader i synen på språkmedveten undervisning, språkmedvetna arbetssätt samt kollegialt stöd i språkmedvetet arbete i skolan mellan klasslärare i reguljär undervisning och språkbadsundervisning. Materialet samlades in via sju semistrukturerade intervjuer med tre klasslärare i reguljär undervisning och fyra klasslärare i språkbadsundervisning i tre olika skolor. Studien visar att lärare ser ett värde i språkmedveten undervisning. I synnerhet i språkbad fokuserar klasslärare på att integrera språket i all undervisning för att främja lärande av språkbadsspråket och betonar aktiv användning av språkbadsspråket. Vidare visar studien att båda lärargrupperna planerar språkliga mål för undervisningen.
→ Läs hela arbetet här:
https://www.doria.fi/handle/10024/189122
Westerlund, Niclas & Sarén, Tuukka (2024). “En näe, että heillä olisi toi ruotsi noin vahva, jos olisi käynyt vaan perus koulun ruotsin.”: En kvalitativ fallstudie om vårdnadshavares val och erfarenheter av språkbad
I sitt magisterarbete undersökte Westerlund och Sarén vårdnadshavares val och erfarenheter av språkbad. Data bestod av sju semistrukturerade intervjuer med språkbadsvårdnadshavare. Resultaten visar att vårdnadshavarnas val av skola med språkbadsundervisning påverkades bland annat av språkliga och praktiska skäl. Gällande de språkliga skälen, önskar sig vårdnadshavarna att barnen främst lär sig språkbadsspråket, men att de även har det lättare att lära sig övriga språk och bli mer öppet och fördomsfritt gentemot övriga språk och kulturer. I fråga om de praktiska skälen nämndes det att skolans läge är en attraktiv faktor då det finns en skola i närheten av hemmet. Studien indikerar att majoriteten av informanterna var nöjda med valet av språkbad och ansåg att det är ett fungerande koncept men att det finns utrymme för ytterligare utveckling av programmet.
→ Läs hela arbetet här:
https://www.doria.fi/handle/10024/189173
Huolman, Sara & Viitanen, Heini (2024). “Vad sa du?”: En etnografisk studie om språkbadsklasslärarnas strategier för att locka fram svenskanvändning i årskurs 2 och 5
Huolman och Viitanen studerade i sitt magisterarbete språkbadsklasslärarnas strategier för att uppmuntra elevers användning av språkbadsspråket svenska i årskurs 2 och 5. Skribenterna undersökte hur läraren lockar fram svenskan både före och efter att eleven språkligt yttrat sig. Sammanlagt fyra språkbadsklasslärare observerades och intervjuades. Resultatet visar att bland annat olika frågeställningar, uppmaningar till användning av språkbadsspråket och varierande korrigeringsstrategier används ofta av lärarna. De medverkande språkbadsklasslärarna ansåg att det är ytterst viktigt att känna sin grupp för att kunna möta elevernas språkliga behov och differentiera kraven på användning av språkbadsspråket i klassrummet.
→ Läs hela arbetet här:
https://www.doria.fi/handle/10024/189174
Bild: pexels.com
Två nya språkbadsprojekt
Språkbadsforskare vid fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi fick jubla i våras då både Svenska kulturfonden och Aktiastiftelsen i Vasa beviljade finansiering för två språkbadsprojekt.
Forskningsprojektet Professionell praxis i finländskt språkbad – Ledarskap, handledning och stödundervisning (ProSpectS, 2024−), som finansieras av Svenska kulturfonden, har som syfte att undersöka och stärka professionell praxis beträffande ledarskap, handledning och stödundervisning i svenskt och finskt språkbad. Forskargruppen består av professor Siv Björklund, universitetslektor Camilla Rosvall och universitetslektor Sanna Pakarinen samt ett forskningsbiträde. Med hjälp av tre delstudier kommer projektet att bidra med ny kunskap om tre delområden, nämligen ledning av språkbadsverksamhet, handledning av språkbadsklasslärarstuderande i undervisningspraktiker och praxis kring stöd- och specialundervisning. Målgruppen omfattar olika aktörer i språkbad, såsom rektorer och ledare, lärare och speciallärare från småbarnspedagogiken till slutet av den grundläggande utbildningen. Med utgångspunkt i tre centrala men hittills föga utforskade delområden i finländskt språkbad strävar forskargruppen att bidra till framtidens språkbad och språkbadsklasslärarutbildning. Forskningsprojektet har inlett aktiviteterna redan under hösten 2024 men projektstart infaller efter årsskiftet.
Det andra nya forskningsprojektet PraxiS (2024–2025) som finansieras av Aktiastiftelsen i Vasa leds av universitetslektor Camilla Rosvall. PraxiS står för Pedagogiskt handledarskap i språkbad och projektet ämnar undersöka handledarskap och handledning av studerande i undervisningspraktiker i språkbad. För att undersöka handledarskap inleds projektåret med att etablera samarbetet mellan Åbo Akademi och praktikskolorna i Österbotten.
Vår nya doktorand Riikka Paloluoma
Utöver de nya projekten ProSpectS och PraxiS händer det även mer på forskningsfronten: Riikka Paloluoma, som tidigare arbetat som språkbadskoordinator, har blivit anställd som doktorand vid fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier. Grattis Riikka! I sin doktorsavhandling undersöker Riikka hur tvåspråkiga högskolestuderande utnyttjar sin två- och flerspråkighet i och utanför de pågående studierna samt hur deras språkliga identitet är uppbyggd. Med tvåspråkiga högskolestuderande i avhandlingen avses individer som antingen har gått i svenskt språkbad (successivt tvåspråkiga) eller vuxit upp med finska och svenska som sina hemspråk (simultant tvåspråkiga). Materialet i avhandlingen kommer att samlas in genom enkät- och intervjusvar på två orter.
Språkbadslärardagar 2025
Vi vill till slut informera alla bloggläsare om att planeringen av kommande Språkbadslärardagarna har inletts. Den planerade tidpunkten för Språkbadslärardagarna är hösten 2025. Vid eventuella önskemål ber vi er att kontakta professor Siv Björklund (siv.bjorklund [a] abo.fi).
Bild: pexels.com
Text: Riikka Paloluoma, Camilla Rosvall & Sanna Pakarinen
Foton: pexels.com