September i år var en livlig månad på skolorna med språkbadsundervisning i Vasa eftersom sex språkbadsklasslärarstuderande vid Åbo Akademi avlade sin sista undervisningspraktik som heter avslutande praktik. Praktiken är fyra veckor lång och innebär att studerande individuellt planerar och undervisar sammanlagt 30 lektioner i en språkbadsklass. Majoriteten av lektionerna ingår i en temahelhet. Innan den egna undervisningen inleds ska studerande observera och delta i klassens arbete.
I detta inlägg berättar en av språkbadsklasslärarstuderandena, Sara Sillanpää, om sina erfarenheter av den avslutande praktiken. Sara intervjuades ungefär en månad efter att praktiken tog slut för att reflektera över den sista undervisningspraktiken i språkbad.
Hur gick undervisningspraktiken?
”Den gick superfint, jag är nog stolt över det som jag har planerat och undervisat. Temahelheten blev välorganiserad. Jag var förvånad över hur bra eleverna var med på allting. De är vana vid att ha studerande i klassrummet men jag kunde göra vad som helst med dem. En positiv upplevelse som helhet.”
Vad annat var givande och roligt under just den här undervisningspraktiken?
”Jag fick undervisa i gymnastik, vilket jag inte gjort under de tidigare undervisningspraktikerna. Jag undervisade i orientering och det kändes jättespännande att få vara med eleverna utanför skolan och skolgården.”
Hur var det att planera och genomföra en större undervisningshelhet ensam?
”Jag fick prova på olika arbetssätt. Till exempel i samband med stationsundervisning och expertgrupper fick eleverna arbeta mer självständigt. Jag kunde gå runt i klassrummet och prata med eleverna, se hur arbetet framskrider och hjälpa dem. Jag fick se att arbetssätten som jag har planerat fungerar också i praktiken. Vidare fick jag uppleva att nivån på undervisningen var lämplig för den här elevgruppen. Även om planeringen gjordes individuellt fick jag ändå möjlighet att prata och bolla med en studiekompis som hade samma tema med sina elever. Vi tillverkade bland annat några gemensamma arbetsblad. På det viset fick jag kommentarer inte bara av handledarna utan också av studiekompisen.”
Foto: Sara Sillanpää
Du ville visa ett exempel på elevarbete som du planerade för din avslutande praktik. Kan du berätta om det?
”Elevarbetet ingick i temat Livet vid stranden där också bildkonsten var integrerad. Jag ville planera ett arbete där eleverna jobbar både tillsammans och individuellt. Var och en av eleverna fick exempelvis måla en del av stranden, vattnet och himmelen. Eleverna tillverkade individuellt näckrosbladen som gick att öppna och mitt i dem limmades klippdikter. Eleverna hade först läst några dikter om vattentemat och sedan fick de klippa dikterna isär och skapa nya dikter. Eleverna fick också rita fiskar och tillverka bland annat fackelblomster med hjälp av kartong och silkespapper. Jag tyckte att det blev väldigt trevligt, och arbetssättet var nytt för eleverna. På det viset fick vi också mer text inkluderad i bildkonsten. Vi jobbade med landskapet under hela temahelheten.”
Var något utmanande under den avslutande praktiken?
”I början tar det tid att lära känna elevgruppen, vad som funkar med dem och vad som skulle vara nytt för dem. Jag fick också lära mig att vara mer realistisk med tanke på tidsanvändning för undervisningsplanering och tillverkning av undervisningsmaterial. Med detta fick jag hjälp av handledaren på skolan.”
Hur har du utvecklats som språkbadsklasslärare under dina fyra undervisningspraktiker?
”Jämfört med fältpraktiken då man första gången var helt ensam anser jag att jag hade mer kontroll över hela helheten i den avslutande praktiken. Man kunde också se helheten bättre nu när man hade flera lektioner inom temahelheten. Jag fick och hann prova på flera olika saker och hade mer frihet än tidigare. Det kändes att jag hade bara möjligheter. Vidare anser jag att som språkbadslärare har jag utvecklats mest i det att jag inte längre är så fast vid det egna språkbruket än tidigare. Naturligtvis tänker man på det hela tiden men jag har blivit språkligt mer flexibel. Det samma gäller användning av språkligt stöd, jag behöver inte längre tänka på att använda kroppsspråk, bilder och allt möjligt eftersom det händer naturligt som del av min undervisning. Under ett samtal med min handledare kom det också fram att jag inte längre tänker så mycket på de enskilda ämnena i språkbad utan funderar mer på det aktuella temat.”
Foto: Sara Sillanpää
Hur känns det att jobba på svenska i språkbad när du själv har finska som förstaspråk?
”Det är samtidigt krävande och givande. Det är krävande eftersom man behöver ta reda på många ämnesrelaterade ord och det tar lite mer tid. I språkbad behöver jag förklara mer eftersom eleverna undervisas på deras andraspråk. Samtidigt är det givande eftersom jag kan förutse vad som kan vara språkligt svårt för eleverna. Som språkbadsklasslärarstuderande lär jag mig också ämnesspråket lite på samma sätt som språkbadseleverna gör.”
Vad tar du med dig från de fyra undervisningspraktikerna till arbetslivet?
”Jag tar med mig språkbadsmetoderna som jag sett och provat, också det att man behöver planera in tid för det språkliga i språkbad. Jag behöver tänka på att elevernas språkbadsspråk ska utvecklas hela tiden. Nu har jag också skaffat en mapp där jag förvarar alla arbetsblad och annat undervisningsmaterial som jag tillverkat i samband med undervisningspraktikerna. De tar jag med mig konkret till arbetslivet och ska använda dem på nytt.”
Text: Sanna Pakarinen, Sara Sillanpää och Riikka Paloluoma
Foton: Sara Sillanpää