Kategoriarkiv: Undervisning

Fick jobb som språkbadsklasslärare direkt efter examen

Meri Gerasimoff arbetar som språkbadsklasslärare vid Hiidenkiven peruskoulu i Helsingfors, där hon också fått vara med och starta upp språkbadet. Hon har studerat till språkbadsklasslärare vid en utbildningslinje som tidigare ordnades vid Vasa universitet i samarbete med Åbo Akademi, och hennes intresse för språkbad väcktes redan i barndomen:

  • Jag har själv gått i språkbad i Helsingfors och tyckte om svenskan under skoltiden. Därför började jag känna att jag själv också skulle vilja undervisa svenska, men det var egentligen min mamma som märkte att den nya utbildningen skulle börja i Vasa och att den kunde passa mig då det var språkbad. Så då sökte jag dit och kom in. Fast jag trodde inte jag skulle komma in för jag hade inte använt så mycket svenska utanför skolan och var osäker om jag skulle kunna studera på svenska, men sen blev ju språkkunskaperna bättre under studierna och senare också via arbetet.

Efter utexamineringen sommaren 2019 fick Meri genast jobb som språkbadsklasslärare vid Hiidenkiven peruskoulu. Skolan var bekant för henne från tidigare eftersom hon själv gått högstadiet där, även om det inte fanns språkbad i skolan då. Språkbadet startade nämligen först då Meri började jobba där och hon var därmed den allra första språkbadsläraren i skolan, något som hon beskriver som både roligt och krävande.

  • Det var lite skrämmande i början och jag kände mig ganska ensam första året utan språkbadskollegor. Det var också mycket jobb eftersom det inte fanns något material och endast några få läroböcker, och inte heller lättlästa böcker på svenska i skolans bibliotek. Men eftersom jag var den enda språkbadsläraren så fick jag forma språkbadet själv och även om det på många sätt var krävande så var det samtidigt roligt att se att eleverna hade nytta av språkbadet.
Språkbadsläraren Meri Gerasimoff framför tavlan i sin klass.

Meri i sin klass.

Nu finns det tre språkbadsklasser i skolan och också tre språkbadslärare. Själv undervisar Meri samma klass som hon började med hösten 2019, vilket betyder att eleverna nu går i årskurs 3. Vartefter det kommit fler språkbadslärare till skolan så har arbetet blivit både lättare och roligare då lärarna kunnat samarbeta sinsemellan.

  • Man kan dela idéer och tillsammans planera festligheter som ordnas i skolan. Till exempel före julen så hade alla tre språkbadsklasser luciafest för föräldrarna ute på skolgården.

Stödet från de aktiva föräldrarna är också något som varit till stor hjälp.

  • De har grundat en föräldraförening för språkbad här i området som kunnat understöda då skolans resurser varit begränsade. Föräldraföreningen skaffade till exempel luciaklänningar och också böcker.
En vägg i en skolklass med olika lappar och skyltar.

Meris språkbadsklass (årskurs 3).

Hiidenkiven peruskoulu är en stor skola med sammanlagt ungefär 800 elever och 80 lärare, så Meri tror att alla lärare ännu inte ens känner till att språkbad finns i skolan. Men vetskapen om språkbadet har ökat med åren och attityderna också blivit positivare.

  • Många andra lärare har också blivit bekanta med språkbadet och sett hur det hjälper eleverna språkligt och också på andra sätt, och därför blivit mer intresserade av det.

Meri tycker att hon haft stor nytta av sin utbildning i arbetet, även om det alltid skulle vara bra med mer tid och resurser.

  • Vi önskar att det skulle finnas tid för mer övergripande planering av temahelheter, så att ett visst tema alltid skulle höra ihop med en viss årskurs och tidpunkt. Vi har nog försökt ha olika teman och också deltagit i hela skolans gemensamma teman, men jag skulle vilja att det skulle vara ännu mer genomtänkt, det är något vi strävar efter, säger Meri.
Höstlov, ett träd och en ordpåse på tavlan.

Språkbadsklassen i årskurs 1.

Arbetsutsikterna för språkbadslärare i regionen ser bra ut också framöver.

  • Vår skola kommer nu varje år att behöva nya språkbadslärare då nya klasser inleder språkbadet, och dessutom kommer språkbad hösten 2022 också att inledas vid Oulunkylän ala-aste som finns här i närheten. Så jobb finns, och vi tar också jättegärna emot praktikanter! säger Meri.

Sådana som funderar på att söka in till språkbadslärarutbildning uppmanar Meri att inte tveka.

  • Det utvecklar en själv jättemycket, speciellt om man har finska som modersmål så vet jag inte något annat sätt som man bättre skulle lära sig svenska på än genom att studera på språket. Dessutom ger det mångsidiga arbetsmöjligheter, även om man inte skulle vilja arbeta som lärare så är det alltid en fördel vid arbetssökande om man kan båda de inhemska språken. Är man sen intresserad av att jobba som språkbadslärare är det i södra Finland lätt att få jobb genast efter studierna och språkbadslärarutbildningen är något som uppskattas bland arbetsgivare.

 

Meri Gerasimoff intervjuades och texten skrevs av Annika Peltoniemi, språkbadskoordinator vid Åbo Akademi. Bilderna är tagna av Meri Gerasimoff.

********************************************************************************

Till klasslärare eller lärare inom småbarnspedagogik med inriktning språkbad kan man numera studera vid Åbo Akademi i Vasa. Ansökan inför höstens antagning pågår 16–30.3.2022 och mer information om Åbo Akademis språkbadsutbildningar finns här och här.

 

Ämnesintegrerad språkundervisning i årskurs 7–9 i Lauttasaaren yhteiskoulu

Multilitteracitet…

  • Vi skrattade högt då vi såg ordet i läroplanen, men egentligen har det gett ett lyft för vår språkbadsundervisning. Nu har ett par år gått och lärarna vid Lauttasaaren yhteiskoulu i Helsingfors har tagit utmaningen på allvar. Vår målsättning är att göra det språkliga i varje ämne synligt för eleverna utan att tappa fokus på ämnet.

I Lauttasaaren yhteiskoulu på Drumsö i Helsingfors valde man det elektroniska biblioteket Ebban som läsplattform för språkbadselever för snart två år sedan. Utbudet på svenskspråkig litteratur som finns tillgänglig i skolan ökade därmed minst hundrafalt. Samtidigt ökade också möjligheterna för samarbete kring litteratur mellan olika ämnen.

  • Den elektroniska boken är aldrig i fel klassrum eller hemma på nattduksbordet. Den är alltid med under skoldagen. Då det gäller Ebban, så har eleven tillgång till ett helt bibliotek när som helst, bara det finns ett läsverktyg – en telefon, en surfplatta eller en dator.

Ebban erbjuder ett brett sortiment av skönlitteratur och faktaböcker både i normal svårighetsgrad och som lättlästa versioner och upplästa e-böcker. Dessutom har skolan fått läsfrämjande understöd av den lokala språkbadsföreningen Lauttasaaren kielikylpy ry Drumsö språkbad rf, så att man kunnat skaffa klassuppsättningar av vissa böcker.

På sjuan läser eleverna Tove Janssons Kometen kommer, på åttan läses Anne Franks dagbok och på nionde klass begrundas Hans Roslings Factfulness. Tanken är att alla språkbadslärare känner till vilka böcker som läses under de olika årskurserna och kan anknyta till dem i sin ämnesundervisning.

Exempel på ämnesintegrerande temauppgifter kring Kometen kommer:

  • Kartografi, väderstreck och koordinater: Mumindalens karta (geografi och matematik)
  • Solsystemet, himlakroppar och geometri med Bisamråttan och Sniff (geografi och matematik)
  • Litosfären, vulkaner, jordbävningar och heta källor: Snusmumriken berättar (geografi och kemi)
  • Rädslan för atombomben: andra världskriget och bakgrunden till Kometen kommer (historia)

Medioteket

Förutom de gemensamma böckerna integreras läsning metodiskt även på andra sätt. Lärarna har tillsammans skapat en materialbank som man kallar Medioteket. Innehållet är avsett för att öka undervisningen i litteraturkunskap, media och källkritik på en bred front. I Medioteket samlas läsfrämjande material som länkar, rubricerade under olika skolämnen. Uppgifter som skapats utgående från olika material sparas också i Medioteket. Materialet är kategoriserat förutom ämnesvis, även i kategorierna Läs, Lyssna, Titta och Skriv. Det fiffiga i Medioteket, som bygger på Google Classroom-plattformen, är att de olika uppgifterna lätt går att dela vidare till olika kurser, men de sparas alltid i Medioteket så att alla språkbadslärare kan se och utveckla dem.

Exempel på källor för de läsfrämjande materialen:

  • Ebban
  • LL-bladet
  • Hbl
  • Yle
  • Svenska Dagbladet
  • Digitala Universeum (Sveriges nationella vetenskapscenter)
  • LUOMUS (Naturhistoriska centralmuseet)
  • SO-rummet

I samband med det grundliga arbetet för språkfrämjande undervisning har alla tips samlats i Medioteket. Grundarbetet tog ungefär ett läsår och arbetet fick ekonomiskt understöd av Svenska Kulturfonden. Tack vare bidraget var det möjligt att använda några hela arbetsdagar så att alla språkbadslärare jobbade tillsammans med läsfrämjande material medan vikarier skötte den vanliga undervisningen.

Gula kort och språkikoner

I de naturvetenskapliga ämnena har man tagit i bruk ett så kallat Gult Kort. Det betyder att det då och då kommer ett språkinnehåll mitt i ämnesundervisningen. Språkregler och språkliga uppgifter syns i kursmaterialet som diabilder med gul bakgrund. Då ser eleverna att språket behandlas i samband med det aktuella ämnet.

I biologin repeterade sjuorna adjektiven stor och liten, samt deras komparation.

Då sjuorna bekantade sig med vattnets salthalt och haloklinen i Östersjön genom experiment med fysikläraren (på finska), så skrev de laborationsrapport på svenska för biologikursen. Som stöd fick eleverna ett material som behandlar labbrapportens form och språk.

Ett annat språkstimulerande material, som lärarna i naturvetenskaper provar just nu, innehåller språkstimulerande uppgiftsgivningar med kännspaka ikoner, som återkommer under kurserna. De språkliga motiven är diskutera, formulera och presentera. Oftast görs dessa uppgifter i tur och ordning som par- eller gruppuppgifter och det aktuella temat avslutas med presentationer då eleverna berättar vad de diskuterat och vilken slutsats eller definition de formulerat.

”Förklara för en utomjording” har varit ett välfungerande verktyg för att främja elevens berättande. Uppgiftsgivningen tvingar eleven att definiera alla begrepp och förklara detaljerat och noggrant. Känsloskalan har varierat mellan frustration, då utomjordingen ställt flera frågor, och glädje över att lyckas, då utomjordingen godtagit förklaringen.

Vissa stödbilder hängs upp i alla de klassrum där språkbadseleverna studerar naturvetenskaper. Då utsätts de för vokabulären under en lång tid. Stödbilderna fungerar också som en påminnelse för lärarna att ta upp samma vokabulär i olika ämnen.

 

Text och bilder: Anna Aaltonen, ämneslärare i språkbad, lektor i biologi och geografi vid Lauttasaaren yhteiskoulu.

 

 

Lahtis – en nykomling bland språkbadsorterna i Finland

Det tidiga fullständiga språkbadet i svenska i Finland har hittills etablerats främst på tvåspråkiga orter längs kusten, och under senare år har det inte varit särskilt vanligt att språkbadsprogram startats på nya orter. En pionjär i detta sammanhang är dock en av de nyare svenska språköarna i Finland, Lahtis, där det från och med hösten 2020 finns en officiell svensk språkbadsstig från småbarnspedagogiken till slutet av den grundläggande utbildningen. En av initiativtagarna till den svenska språkbadsstigen och tidigare också till den Svenska skolan i Lahtis är Karin Ihalainen, som fungerar som rektor vid den Svenska skolan:

  • Det började egentligen med olika språkbadsprojekt som Utbildningsstyrelsen och Kultur- och undervisningsministeriet finansierade. Det fanns redan en språkbadsgrupp på det svenska daghemmet, och då barnen från språkbadsgruppen sedan fortsatte sin skolgång i den Svenska skolan så ville vi genom språkbadsprojekten stöda dessa elever. Då vi sedan ansökte om finansiering för det femte projektet så var önskemålet från finansiärens sida att detta projekt skulle göra språkbadet stadigvarande, säger Ihalainen.

Svenska och svenskt språkbad är alltså i sig är inget nytt i Lahtis. Den Svenska skolan i Lahtis grundades år 2006 och har i dag ungefär 130 elever, varav största delen kommer från tvåspråkiga hem, och den svenska språkbadsgruppen på daghemmet har funnits ända sedan år 2007. Men det är först nu som dessa barn har möjlighet att fortsätta i språkbad genom hela den grundläggande utbildningen.

  • Barn som skidar på gymnastiklektion.

    Språkbadseleverna har gymnastiklektion på gården vid Svenska skolan. Foto: Carolin Steiner.

Bild på islyktor.

Vinterns iskonst. Foto: Carolin Steiner.

Eftersom Lahtis inte är en tvåspråkig ort och det därmed inte finns stöd för svenskan i miljön så som skulle vara önskvärt på språkbadsorter, så har man fått tänka i lite nya banor gällande de praktiska undervisningsarrangemangen. Språkbadsundervisningen är därför ett samarbete mellan flera olika skolor:

  • För att få så mycket stöd som möjligt för svenskan under de första skolåren så går språkbadseleverna förskolan och årskurs 1–2 i Svenska skolan i Lahtis, fastän de administrativt hör till den finskspråkiga skolan Lotilan koulu. För årskurserna 3–6 flyttar de sedan över fysiskt till Lotilan koulu och årskurserna 7–9 går de i Tiirismaan koulu, även om samarbete sker med den svenskspråkiga grundläggande utbildningen genom hela skolstigen, säger Ihalainen.

Målet är att minst 10 och högst 12 barn ska tas in till språkbadet årligen, och de 12 första förskolebarnen inledde alltså sin språkbadsstig i höstas. Därför finns språkbadselever ännu endast vid den Svenska skolan och en stor del av verksamheten är ännu under planering, till exempel pågår läroplansarbetet för tillfället.

Den första språkbadsförskolegruppen med 11 barn på bilden.

Den första språkbadsförskolegruppen i Lahtis. Foto: Carolin Steiner.

Två barn som läser.

Böcker är viktiga. Foto: Carolin Steiner.

En kvist med bokstäver hängande.

Bokstavskvisten. Foto: Carolin Steiner.

Bild på böcker som de läst under året.

Många svenskspråkiga böcker har de hunnit läsa under året. Foto: Carolin Steiner.

Även om förutsättningarna för ett framgångsrikt språkbad nu finns i Lahtis så har starten också medfört utmaningar. Ett bakslag blev att det i nuläget är osäkert om någon ny  språkbads-förskolegrupp kommer att kunna starta i höst:

  • I Lahtis finns språkbad också i engelska, och eleverna kunde nu i vår ansöka både till det svenska och engelska språkbadet. Vi hade redan en tillräckligt stor grupp för det svenska språkbadet, men så fick några av dessa elever plats i det engelska språkbadet via reservplatser, och plötsligt var den svenska språkbadsgruppen för liten för att få tillstånd att starta. Vi hade önskat att det skulle gå att ordna en kompletterande ansökningsomgång eftersom intresserade senare hört av sig till oss, men som det ser ut kommer ingen sådan att kunna ordnas. I skrivande stund har dock några föräldrar aktiverat sig på nätet och försöker få till stånd en spåkbadsförskolegrupp till hösten, men hur det slutar vet vi inte ännu, säger Ihalainen.

Även om det förstås är tråkigt med motgångar genast i början så ser Ihalainen ändå positivt på framtiden:

  • Jag tycker det är en fin sak att det i Lahtis, som traditionellt sett inte varit någon central punkt för det svenska i Finland, finns både svenskspråkig skola och daghem, och nu dessutom svenskt språkbad. Den gemensamma viljan är nog att det ska lyckas och att vi ska komma igång med det här.

Vartefter språkbadet i Lahtis utökas till högre årskurser så kommer det också att behövas fler lärare:

  • Vi håller på tillfället på och rekryterar en ny lärare och fler kommer att behövas i framtiden. Så vi hoppas att språkbadskunniga lärare hittar hit, hälsar Ihalainen.

 

Karin Ihalainen intervjuades och texten skrevs av Annika Peltoniemi, språkbadskoordinator vid Åbo Akademi. Bilderna är tagna av språkbadsförskolegruppens lärare, Carolin Steiner.

********************************************************************************

Mer om det svenska språkbadet och den Svenska skolan i Lahtis hittas via följande länkar: