Inlägg

Publicerat

Ämnesintegrerad språkundervisning i årskurs 7–9 i Lauttasaaren yhteiskoulu

Multilitteracitet…

  • Vi skrattade högt då vi såg ordet i läroplanen, men egentligen har det gett ett lyft för vår språkbadsundervisning. Nu har ett par år gått och lärarna vid Lauttasaaren yhteiskoulu i Helsingfors har tagit utmaningen på allvar. Vår målsättning är att göra det språkliga i varje ämne synligt för eleverna utan att tappa fokus på ämnet.

I Lauttasaaren yhteiskoulu på Drumsö i Helsingfors valde man det elektroniska biblioteket Ebban som läsplattform för språkbadselever för snart två år sedan. Utbudet på svenskspråkig litteratur som finns tillgänglig i skolan ökade därmed minst hundrafalt. Samtidigt ökade också möjligheterna för samarbete kring litteratur mellan olika ämnen.

  • Den elektroniska boken är aldrig i fel klassrum eller hemma på nattduksbordet. Den är alltid med under skoldagen. Då det gäller Ebban, så har eleven tillgång till ett helt bibliotek när som helst, bara det finns ett läsverktyg – en telefon, en surfplatta eller en dator.

Ebban erbjuder ett brett sortiment av skönlitteratur och faktaböcker både i normal svårighetsgrad och som lättlästa versioner och upplästa e-böcker. Dessutom har skolan fått läsfrämjande understöd av den lokala språkbadsföreningen Lauttasaaren kielikylpy ry Drumsö språkbad rf, så att man kunnat skaffa klassuppsättningar av vissa böcker.

På sjuan läser eleverna Tove Janssons Kometen kommer, på åttan läses Anne Franks dagbok och på nionde klass begrundas Hans Roslings Factfulness. Tanken är att alla språkbadslärare känner till vilka böcker som läses under de olika årskurserna och kan anknyta till dem i sin ämnesundervisning.

Exempel på ämnesintegrerande temauppgifter kring Kometen kommer:

  • Kartografi, väderstreck och koordinater: Mumindalens karta (geografi och matematik)
  • Solsystemet, himlakroppar och geometri med Bisamråttan och Sniff (geografi och matematik)
  • Litosfären, vulkaner, jordbävningar och heta källor: Snusmumriken berättar (geografi och kemi)
  • Rädslan för atombomben: andra världskriget och bakgrunden till Kometen kommer (historia)

Medioteket

Förutom de gemensamma böckerna integreras läsning metodiskt även på andra sätt. Lärarna har tillsammans skapat en materialbank som man kallar Medioteket. Innehållet är avsett för att öka undervisningen i litteraturkunskap, media och källkritik på en bred front. I Medioteket samlas läsfrämjande material som länkar, rubricerade under olika skolämnen. Uppgifter som skapats utgående från olika material sparas också i Medioteket. Materialet är kategoriserat förutom ämnesvis, även i kategorierna Läs, Lyssna, Titta och Skriv. Det fiffiga i Medioteket, som bygger på Google Classroom-plattformen, är att de olika uppgifterna lätt går att dela vidare till olika kurser, men de sparas alltid i Medioteket så att alla språkbadslärare kan se och utveckla dem.

Exempel på källor för de läsfrämjande materialen:

  • Ebban
  • LL-bladet
  • Hbl
  • Yle
  • Svenska Dagbladet
  • Digitala Universeum (Sveriges nationella vetenskapscenter)
  • LUOMUS (Naturhistoriska centralmuseet)
  • SO-rummet

I samband med det grundliga arbetet för språkfrämjande undervisning har alla tips samlats i Medioteket. Grundarbetet tog ungefär ett läsår och arbetet fick ekonomiskt understöd av Svenska Kulturfonden. Tack vare bidraget var det möjligt att använda några hela arbetsdagar så att alla språkbadslärare jobbade tillsammans med läsfrämjande material medan vikarier skötte den vanliga undervisningen.

Gula kort och språkikoner

I de naturvetenskapliga ämnena har man tagit i bruk ett så kallat Gult Kort. Det betyder att det då och då kommer ett språkinnehåll mitt i ämnesundervisningen. Språkregler och språkliga uppgifter syns i kursmaterialet som diabilder med gul bakgrund. Då ser eleverna att språket behandlas i samband med det aktuella ämnet.

I biologin repeterade sjuorna adjektiven stor och liten, samt deras komparation.
Då sjuorna bekantade sig med vattnets salthalt och haloklinen i Östersjön genom experiment med fysikläraren (på finska), så skrev de laborationsrapport på svenska för biologikursen. Som stöd fick eleverna ett material som behandlar labbrapportens form och språk.

Ett annat språkstimulerande material, som lärarna i naturvetenskaper provar just nu, innehåller språkstimulerande uppgiftsgivningar med kännspaka ikoner, som återkommer under kurserna. De språkliga motiven är diskutera, formulera och presentera. Oftast görs dessa uppgifter i tur och ordning som par- eller gruppuppgifter och det aktuella temat avslutas med presentationer då eleverna berättar vad de diskuterat och vilken slutsats eller definition de formulerat.

”Förklara för en utomjording” har varit ett välfungerande verktyg för att främja elevens berättande. Uppgiftsgivningen tvingar eleven att definiera alla begrepp och förklara detaljerat och noggrant. Känsloskalan har varierat mellan frustration, då utomjordingen ställt flera frågor, och glädje över att lyckas, då utomjordingen godtagit förklaringen.
Vissa stödbilder hängs upp i alla de klassrum där språkbadseleverna studerar naturvetenskaper. Då utsätts de för vokabulären under en lång tid. Stödbilderna fungerar också som en påminnelse för lärarna att ta upp samma vokabulär i olika ämnen.

 

Text och bilder: Anna Aaltonen, ämneslärare i språkbad, lektor i biologi och geografi vid Lauttasaaren yhteiskoulu.