Vi deltog i en Nordplus-konferens den 16-18.10.2017 i Sarpsborg, Østfold i Norge. Det första som slog oss angående arrangemangen av konferensen var norrmännens otroliga gästfrihet. Allting var välorganiserat in i minsta detalj. Det märktes också att vi besökte ett land med god ekonomi.

Klap deg selv på skuldra!

Den första dagens största behållning var Anne Torbjørn Raastad-Hoels presentation. Hennes grepp om grupphandledning, karriärvägledning och karriärkompetens var otroligt uppfriskande. Vi önskar att alla lärare och vägledare i skolor i Finland skulle få ta del av hennes presentation. Flera av frågeställningarna, vem är jag, var är jag och vart är jag på väg, är kända från coaching-sammanhang och vi imponerades av den struktur och de metoder hon använder för gruppvägledning där eleven står i centrum men samtidigt som en del av hela gruppen. Hon utvärderade också sin egen roll som grupphandledare och poängterade vikten av öppenhet, trygghet, att ha klara mål och att kunna berömma sig själv, klap deg selv på skuldra!

Kompetens och felval

Många presentationer behandlade karriärvägledning, yrkesval och framtidens arbetsmarknad. Arbetslivet är i ständig förändring, allt går snabbare och det är bra att kunna förhålla sig till den höga farten. Som arbetstagare har man en klar fördel om man är flexibel, kan lära nytt och är positiv till förändring. Det underlättar också om man därtill kan lära sig att vara i kaos och har god anpassningsförmåga och kan dra nytta av det nya som dyker upp, t ex nya arbetssätt och ny teknologi. De personliga nätverkens betydelse ökar då fasta anställningar minskar och projektjobb blir allt vanligare.

Vad ska man studera för att få jobb i framtiden? Hur ska man välja? Man ska alltid utgå från sig själv och välja det som intresserar. Man ska inte göra som kompisen gör eller som föräldrarna vill i det här fallet. Samma utbildning kan som bekant användas på många olika sätt.
I Norge har man satt fokus på karriärvägledning och kompetenskartläggning och -utveckling. Vägledning inkluderas i alla utbildningar och innefattar en allmän resurskartläggning med beaktande av kompetenser och målsättningar. Kontakten till arbetslivet och studiernas arbetslivsrelevans är viktig, likaså att bygga upp egna nätverk. Avsikten med vägledningen är att hjälpa ungdomar göra  uttänkta studie- och karriärval samt att minska utanförskap och öka integrering i samhället. Karriärvägledningen skall bidra till både samhällets och individens behov.  En av karriärvägledarens stora utmaningar är att hitta balansen mellan dessa.

Flera talare nämnde CMS, Career Management Skills, som en vägledningsmetod. I Norge används CMS såväl i gruppvägledningssammanhang som i individuell vägledning. Metoden betonar individens självstyrning och har som mål att de som söker vägledning ska kunna planera, utveckla och styra sin egen utbildning och karriär på ett strukturerat sätt samt förstå konsekvenserna av sina egna val. Målet är att ungdomarna ska kunna och våga göra val.

Som protest och reflektion konstaterar vi att effektivitet har blivit ett honnörsord i vårt samhälle och likaså inom utbildningen. I vägledningsdiskussioner tar sig effektiviteten uttryck bl a i att de unga skall välja rätt. De borde hitta rätt utbildning direkt efter den obligatoriska skolan och därefter rätt bransch och rätt jobb. Var finns tid för ungdomarna att grubbla och söka sig fram? Var finns tid för felval?

Själen och framtiden

Vi lär oss också att man i Norge satsar stort på mental hälsa. Det nämns nästan i förbifarten, men det märks att psykisk hälsa är så viktigt att det är en självklarhet att satsa på den.

Elena Rosnes berättar om digitaliseringens framfart och man börjar fundera på vem som egentligen styr vart vi är på väg? Om det är så att vi är med och skapar framtiden, hurudan framtid vill vi då ha – på riktigt? Rosnes påpekar också att vi behöver utbilda unga i annat än programmering. Hon listar följande framtida kompetenser: teknologiinsikt, analysförmåga, viljan att lära sig, problemlösningsförmåga, förmåga att samarbeta och nyfikenhet.

Vi behöver människor av olika kaliber, med olika förmågor. Det är inte funktionellt med enbart optimistiska gåpåare på en arbetsplats utan vi behöver också mer introverta, långsamma och analytiska personer i arbetsteamet. Framför allt kommer vi att behöva personer som kan tänka och jobba tvärvetenskapligt.

Utdanning.no

Vi blev alla enormt imponerade och inspirerade av portalen utdanning.no som till idén motsvarar studieinfo.fi men som till upplägg, filosofi och innehåll inte kunde vara längre ifrån varandra. Finland kunde gott kasta blickar mot Norge när det är dags för nästa uppdatering av Opintopolku/Studieinfo portalen.

Utdanning.no innehåller omfattande information för utbildnings- och karriärval. På sidan hittar man svar t ex på frågan om hurudana arbetsutsikter det finns med min tilltänkta utbildning? Webbsidan inkluderar bra sökfunktioner och man kan  jämföra utbildningar och planlägga studier och karriär. Dessutom kan man göra olika test på Jobbkompasset, t.ex. testa vilka yrken som passar ihop med det man är intresserad av.

Karrieresenter Østfold

Det sista föredraget hör vi på Karrieresenter Østfold. Vi får en verksamhetsöversikt av en otroligt engagerad karriärvägledare, Tone Skau Fossvik. Här imponerades vi särskilt av det gedigna och självklara samarbete Karrieresenter har med fängelset i Østfold, att internerna är en kundgrupp som vilken som helst annan.

På bilden från vänster: Susanne Karlsson, Majlen Saarinen, Camilla Lundström, Mona Riska, Kesrtin Fagerström, Disa Widell, Jan Kraufvelin

Vi drar slutsatsen att flexibla och tillgängliga studiemöjligheter blir allt viktigare på framtidens arbetsmarknad. Möjligheten att studera i olika livssituationer och vid sidan av arbetet svarar på nya kunskaps- och kompetensbehov. Centralt är också att man som arbetstagare upprätthåller studievanan och inlärningsförmågan.

Carina Gräsbeck, Camilla Lundström och Majlen Saarinen
Bilder: Carina Gräsbeck

I mitten av maj arrangerades Åbo Akademis rekreationsdag för personalen. Dagen inleddes med en föreläsning av psykolog Ronnie Grandell, som pratade under rubriken ”Håll hjärnan i skick”.

Det är onaturligt att inte röra på sig för våra kroppar är inte byggd för stillasittande. Samhällsutvecklingen har dock lett till att vi rör på oss allt minder. Vi använder tekniska hjälpmedel, som sociala medier och telefon, för att hålla kontakt istället för att söka upp de människor som vi vill prata och umgås med. Vi utför också alltmera mentalt arbete istället för kroppsarbete. 

Varför borde vi då röra på oss mera?

Motion ger omedelbart resultat t ex i form av jämnare humör och bättre problemlösningsförmåga. Dessutom ökar kreativiteten och förmågan att lära sig när vi rör på oss. Genom motion kan vi också förbättra vår förmåga att kognitivt behandla den kunskap och information som vi tar till oss.

Rörelse och motion har även effekter på medellång sikt. De som motionerar regelbundet lider i mindre grad av ångest och depression samt upplever att de har bättre sömn på grund av en lägre stressnivå. De anser också att de har en högre livskvalitet och en högre kapacitet på jobbet eller i studierna.

På lång sikt ger regelbunden motion därtill en minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar samt för demenssjukdomar.

Lite motion ger positiv effekt

Kroppslig rörelse medför att vi upplever ökad trygghet, lugn och balans i tillvaron. Vår uppmärksamhet vidgas och det blir lättare att hantera och lösa de problem som vi möter.

Även små mängder träning har hälsoeffekter. Korta rörelsestunder stärker koncentrationen och ökar energin. Känn efter hur det känns när du rör på dig! Testa olika motionsformer! Förläng motionsstunderna och välj motionsformer som är roliga. Byt perspektiv från att det är ett måste till att det är en gåva. Små bitar i taget!

Är du intresserad av att söka in till Åbo Akademi via ÖPU-leden?
Ansökningstiden till universitet och högskolor pågår under tiden 16.3-6.4.2016 kl 15.00.

Ansökan via ÖPU-leden
Du kan ansöka om studieplats för examensstudier vid Åbo Akademi via ÖPU-leden, dvs på basis av de kurser som du har avlagt inom ÅA:s öppna universitet. Ett krav är att kurserna som du har avlagt inom öppna universitetet kan ingå i den utbildning som du ansöker till. Det betyder att de kurser som du har avlagt vid ÅA:s öppna universitet får du till godo om du blir antagen för examensstudier vid ÅA.
Antagningskriterierna för sökanden via ÖPU-leden skiljer sig till en del mellan de olika utbildningarna, men du hittar informationen om kriterierna här http://www.abo.fi/student/opuleden. Grundregeln är att du ska ha avlagt minst 60 studiepoäng, varav minst 25 sp bör vara avlagda i det ämne som du vill ha som huvudämne. Antagning via ÖPU-leden sker som regel utan urvalsprov om inte annat särskilt anges. Mera information om ansökningen hittar du här http://www.abo.fi/ansok/

Ansökan  sker i en separat ansökan i det elektroniska ansökningssystemet studieinfo.fi.
Om du vill läsa mera om hur ansökningsprocessen går till, så hittar du den informationen här http://www.abo.fi/ansok/hur.

Intyg och språkprov
Kopior av de intyg som du önskar få beaktade i antagningen sänds direkt till Åbo Akademi, senast den 9.6.2016 kl. 15.00. Du bör också skicka kopior av skolbetyg, så att din språkliga behörighet kan konstateras. Observera att för sökande med annat modersmål eller skolutbildning på annat språk än svenska krävs deltagande i språkprov i svenska, se Språklig behörighet.

Samlad information om ansökningen finns här http://www.abo.fi/ansok/ansokansok. Om du inte hittar svar på dina frågor är du välkommen att kontakta oss för mera information, Majlen Saarinen, förnamn.efternamn@abo.fi eller studinfo@abo.fi.

En aktuell strategisk fråga för universiteten är hur de skall lösa hanteringen av en bredare studerandeprofil. Alltfler vuxna söker sig till universiteten, antingen som grundstuderande eller för att utveckla sin kompetens. Många av dem har arbetslivserfarenhet och kompetenser som kan valideras inom tilltänkta studierna. Valideringsprocessen bör vara rättvis, pålitlig, förutsägbar, öppen, mätbar och kvalitativt högtstående så att alla sökande valideras jämbördigt och så att den validerade kompetensen kan konstateras vara på högskolenivå. Informationen till potentiella sökande bör vara klargörande och lättillgänglig. Valideringsprocessen kräver tid och engagemang av den sökande. Valideringen skall vara studerandecentrerad och heterogeniteten bland sökande och studerande ställer höga krav på handledningsresurser och kompetens hos handledare. Detta innebär att tillräckliga handledningsresurser bör kunna erbjudas. Handledningens kvalitet spelar en avgörande roll för hela konceptets framgång.

Validering är ett utbildningskoncept som förenar behovet av utbildning med möjligheten att identifiera och erkänna kompetens hos studerande. Validering bör ingå i universitetets normala verksamhet och universitetet bör vidta nödvändiga åtgärder för att inleda validering av befintlig kompetens hos dem som söker in till universitetet. Att i utbildning förena praktiskt kunnande, teoretisk insikt och personlig tillväxt är någonting som är specifikt för universitetet.

Allt detta och litet till diskuterades i en paneldebatt på ett valideringsseminarium i Umeå i mitten av april. Debatten var en del av ELiA2:s avslutande projektseminarium och en av debattörerna har reflekterat kring temat http://blogs.abo.fi/larcentret/2013/04/12/erkannande-av-reell-kompetens-for-vem-varfor-och-hur/

Jag hade förra veckan den förmånen att jag för andra gången på ett år fick lyssna till Anna-Greta Nyström när hon berättade om aktiverande lärande. Vi kan säkert alla omfatta hennes påstående om att lärande är en konsekvens av en personlig process och skall när det är som bäst leda till en förändring i såväl beteende som tänkesätt. Alla vi som på olika sätt jobbar med undervisning måste dock ständigt ifrågasätta både innehåll och arbetssätt inom de kurser och utbildningar vi producerar och erbjuder. Vilka är målsättningarna med en kurs? Vad vill vi uppnå? Är lärandemålen studentens eller lärarens? Kan vi motivera studenter att lära sig – och i så fall hur?

Anna-Greta ställer frågan om det finns ett liv utanför auditoriet? Den frågan svarar vi nog ”ja” på. Vi bör som utbildare kunna stöda inlärningsprocesser som har en bestående inverkan. Studenterna skall kunna få kunskapen med sig nära de går ut från ett närstudietillfälle.

Anna-Greta säger att för att producera och designa bra kurser och inlärningstillfällen krävs pedagogisk vighet. Det gäller också att komma ihåg att alla har rätt att misslyckas, även lärare, och det är genom erfarenheter av misslyckanden som vi lära oss.

En av Anna-Gretas kolleger, Johanna Lindström, har också skrivit om sina erfarenheter av aktiverande lärande i ÅA:s lärarblogg. Ni kan läsa hennes inlägg här: http://blogs.abo.fi/lararbloggen/2013/02/28/en-ganska-kortfattad-mycket-intressant-och-nagorlunda-nytankande-introduktionskurs-till-amnet-marknadsforing/

Validering förutsätter fungerande tillvägagångssätt för identifiering och erkännande av kunskap. Den sökandes kompetens bör kunna värderas enligt samma kriterier som används vid bedömningen av studieprestationer på kurser. Kompetensen skall göras transparent, dokumenteras samt bedömas. De validerade studieinsatserna räknas till godo i form av officiella studieprestationer.

Validering är ingen genväg för att erhålla studieprestationer med minsta möjliga ansträngning, utan avser att synliggöra verkligt kunnande, som kan styrkas med faktiska bevis, på ett sätt som universitet tydligt definierat. Valideringsprocessen omfattar den formella kompetens som den sökande kan påvisa, men beaktar även kompetens som erhållits i arbetslivet. Det är frågan om en omfattande process som kräver tid och engagemang av den sökande.

Valideringen skall ingå i ett flexibelt system. Det är viktigt att alla parter i processen ges tid för reflektion. De som ansvarar för bedömning och handledning bör ha en gemensam syn på vad inlärning egentligen betyder och vad som betraktas som kompetens. Vilken kunskap har ett värde? Det är ofta svårt att se utanför de invanda ramarna när det gäller att erkänna tidigare kompetens och kunskap.

En rättvis bedömning är centralt i detta arbete. Det är därför viktigt att en bedömningsnämnd kan stå som garant för att valideringsprocessen är lika för alla och att bedömningen sker enligt samma bedömningsskalor.

För den sökande är det viktigt att lära sig att kartlägga sitt eget kunnande och få den egna kompetensen identifierad.  Validering kan hjälpa den sökande att utnyttja hela sin inlärningspotential – att fördjupa och bredda det egna kunnandet. Lärandet bör också utveckla studerandes förmåga till kritisk reflektion och självständigt tänkande.

Exempel på erfarenhet och kunskap som kan valideras och erkännas inom universitetsutbildning är:

• En avgränsad arbetsuppgift eller ett projekt med relevant innehåll som utförts på arbetsplatsen, i form av frivillig verksamhet eller genom självständig inlärning
• Erfarenhet av en given roll i ett specifikt uppdrag, t.ex. projektledare eller motsvarande
• Erhållen kunskap via inlärning i arbetet
• Fortbildning som tidigare inte har bedömts med studiepoäng
• Erfarenhet av att ha tränat, lärt, utbildat andra eller av att ha fungerat som mentor

De minskande ungdomsårsklasserna innebär att universiteten måste hitta nya möjligheter att bredda utbudet av utbildningstjänster såväl för nya studerandegrupper som för återvändande studerande. Universiteten bör därtill garantera fortsatta och återkommande studiemöjligheter för dessa grupper. De här utmaningarna är gemensamma för universitet och högskolor i Europa.

Många studerande som söker till universiteten har från tidigare såväl formella högskolestudier som arbetserfarenhet. Detta innebär att universiteten får en bredare studerandeprofil. Det finns därför orsak att utveckla system för en rättvis validering av kunskap och kompetens. För att möta behov av utbildning hos en alltmer heterogen studerandegrupp krävs fortsatt utveckling av flexibla studiesätt.

Kompetenskraven i arbetslivet ökar ständigt, och därför bör all kunskap, färdighet och kunnande tas tillvara och utvecklas. Via validering kan universiteten få motiverade studerande och rekrytera nya målgrupper. Kunskap som införskaffats i arbetslivet berikar i sin tur inlärningsmiljön. Samtidigt som studerandes kompetens värderas får utbildningsenheten värdefull information om hurudan kompetens arbetslivet genererar och behöver. Valideringen sker efter antagning till universitetet och via valideringen kan även utbildningen vid behov planeras så att den tillgodoser såväl arbetstagarens/studerandes som arbetsgivarens behov.

En av utgångspunkterna för att universitet och högskolor skall gå in för validering av studerandes kompetens är European Universities’ Charter on Lifelong Learning från 2008. Så här sägs det i inledningen: ”Till universitetens främsta strategiska frågor att lösa blir därmed hanteringen av en bredare studerandeprofil, samtidigt som det blir allt viktigare att utveckla system för en rättvis värdering och validering av tidigare kunskaper och att erbjuda relevanta, kreativa och innovativa utbildningsprogram” (ur inledningen till European Universities’ Charter on Lifelong Learning, 2008).

Identifiering och validering av tidigare inhämtad kunskap och kompetens förkortas i Finland med den finska akronymen AHOT (AHOT= aikaisemmin hankitun osaamisen tunnistaminen ja tunnustaminen) (på engelska APEL/APL = Accreditation of Prior (Experiental) Learning). Identifiering (evaluering) och erkännande (validering) av kompetens innebär att räkna tillgodo befintlig kunskap och kompetens, som kan ha erhållits på olika sätt. Ofta har kunskapen erhållits via formell utbildning vid en annan utbildningsinstitution. Ett erkänt problem är att kompetens som erhålls på annat sätt än genom regelrätt utbildning ofta förblir osynlig och inte kan ingå i studierna. Lärande utanför utbildningssystemet indelas i inofficiellt (nonformellt) och vardagslärande (informellt). Inofficiellt lärande är systematiskt och styrt, t ex kurser inom den fria bildningen, medan vardagslärande sker i arbetet, i föreningar eller inom ramen för hobbyn.

Lärandemål för kurser och studiehelheter utgör grunden för validering. Lärandemål utgör förväntade studieresultat och definierar kunskap i kompetenser. De definierar vad den studerande förväntas kunna veta, förstå, kunna göra och kunna förhålla sig till efter avlagd kurs.

Mätbarhet och kvalitet är förutsättningar för validering som bör vara rättvis, pålitlig, förutsägbar och öppen. De studerande som vill bli validerade skall lätt hitta information om valideringsprocessen, handledningsservice samt vilka krav som ställs på den studerande. Hela konceptet måste vara studerandecentrerat och lättillgängligt.

För att befintlig kompetens ska kunna erkännas, bör den identifieras på ett pålitligt sätt. Det är lärare och handledare med ämneskunskap som ansvarar för identifieringen. Kunskap som erkänts via validering och ingår i en examen bör vara likvärdig med kunskap som erhållits på formellt sätt. Vid validering på högskolenivå är det viktigt att notera att en tillräcklig mängd teori bör ingå i den validerade kompetensen för att man skall kunna intyga att det är frågan om kompetens på högskolenivå.

Våren har kommit och snart är det sommar. Oavsett vilken årstid vi har så finns det aktiva studerande på öppna universitetet. I Åbo erbjuder vi nu på våren och under sommaren intressanta kurser i följande ämnen: Akademiska studiefärdigheter, biologi, filosofi, musikvetenskap, religionsvetenskap, rättsvetenskap och statskunskap.

Sommarkurser erbjuds förutom i Åbo även i Hangö, Helsingfors, Jakobstad, Mariehamn och Vasa. Vid Hangö sommaruniversitet kan man ta kurser bl a i pedagogik, specialpedagogik, utvecklingspsykologi och vuxenpedagogik. Vid Vasa sommaruniversitet erbjuds kurser i psykologi, socialpolitik, specialpedagogik, ungdomsvetenskap och utvecklingspsykologi. Därtill erbjuder vi i Vasa i egen regi två specialkurser i sociologi, Åldrandets sociologi och Stadens sociologi. I augusti erbjuder vi i Jakobstad en kurs i kyrkohistoria, ”Till jordens ände”, om emigration, mission och kulturmöten. I Mariehamn, vid Öppna Högskolan kan man läsa kurser i hälsokunskap och pedagogik.

Mera information om kurserna finns på arrangörernas sidor:

Hangö/Helsingfors: www.hangosommaruni.fi

Högskolan på Åland / Öppna högskolan: www.ha.ax/open

Vasa: www.vasasommaruniversitet.fi

Hela utbudet finns samlat här: http://www.abo.fi/public/opusommarkurser

Välkommen på sommarkurs!