PhD, docent Anna Forsman har utsetts till årets Öpu-lärare och uppvaktades den 13.6.2016 av öppna universitetet med kaffe och kaka samt gåva och diplom.
Valet av årets öpu-lärare baserar sig på kursutvärderingarna där Anna har fått väldigt positiva och goda omdömen.
Motiveringen lyder: Anna Forsman har årligen haft god genomströmning på sina kurser i kombination med att hon är en engagerad och uppskattad lärare.
Vi gratulerar!
Hufvudstadsbladet skrev 4.6.2016 en artikel om hur nyutexaminerade från gymnasier och yrkesinstitut ser på sin framtid. Flera har insett att öppna universitetet är ett alternativ och att studier vid ett öppet universitet påverkar inte statusen som förstagångssökande.
Se också videon:
En hälsning från Nationell studievägledarkonferens i Norrköping den 25-27.5 2016
Linköpings universitet, Campus Norrköping ligger i stadskärnan intill Motala ström.
Som utbildningsplanerare vid Åbo Akademis öppna universitet har vi förmånen att träffa många vuxenstuderande som vi informerar och handleder på olika sätt: personligen, via e-post eller per telefon. Mot bakgrund av detta väcktes vår nyfikenhet för konferensen med temat hållbar studievägeldning och vi anmälde oss till denna årligen återkommande konferens som sedan 1988 alternerat mellan olika lärosäten med varierande teman runt om i Sverige. Med Linköpingsuniversitet, campus Norrköping, som värd deltog denna gång 187 studievägledare.
Konferensens första dag hade fokus på studievägledaren. Oväntat nog inleddes den av en komiker eller kroniker som han själv benämnde sig vid namn Görhan (ja, det skall vara ett ”h” med) Hällström som skickligt integrerade föreläsning och talkshow: Och annars är allt bra? Om klockan, kalendern, karriären och kroppen. Temat var stress och tidshantering han berättade att ordet stress myntades första gången 1936.
Du stressar inte för att du har ont om tid – du har ont om tid för att du stressar!
Stress är ej en känsla, stress är ingen diagnos, stress är inte att ha ont om tid och socker är den vita stressen. SÅ : lär dig ÄTA UPP stressen för en jämn blodsockerkurva, så får du energi att hantera den och kan reparera den.
Hällström var en ordvrängare av stora mått med ett rakt budskap och han fick deltagarna med sig: hans monolog påminde om Robert Brobergs ordvrängeri och scenspråket och minerna kopplades till Jonas Gardell.
Konferensens andra föreläsning handlade om breddad rekrytering och förläsare Alexandra Sjöstrand från universitets- och högskolerådet (UHR) presenterade fakta.
Utgångspunkten är att ”alla unga skall känna att de har möjlighet att plugga vidare.”
De problem man brottas med just nu är: en könsuppdelad högskola, dvs pojkar och flickor väljer olika utbildningar enligt traditionella mönster. Det är regionala skillnader bland unga som söker till högre utbildning och även könsskillnader i övergången till högskolan, utländsk bakrund och social snedrekrytering , dvs föräldrarnas utbildningsgrad påverkar vart man söker och ju högre utbildning föräldrarna har desto troligare att den unga söker till en högskola.
Är då snedrekryteringen verkligen ett problem? Det är en demokratifråga. Heterogena grupper bidrar till ökad kvalitet och studerande blir redo att möta ett samhälle med mångfald. Det är viktigt att väcka tanken på högre studier via information, marknadsföring, attitydpåverkan och genom att påverka den som kan påverka.
På vilket sätt kan man då nå potentiella studerande i slutet av gymnasietiden? Arbetsmarknadsanknytning i utbildningen är en viktig del av arbetet. Uppföljning är viktig och likaså studentambassadörer, mentorer, prova på att studera-dagar (!) och öppet hus-dagar.
Det sista föreläsningspasset denna dag hölls av författaren Lars Andergren och temat var kort och gott Hållbar vägledning -handlar både om ego och eko.
– Hållbar för den sökande (bättre underbyggda val)
– Hållbar för vägledaren (högre effektivitet och arbetstillfredsställelse)
– Hållbar för organisationen (infriande av lärosätets ambitioner)
– Hållbar för samhället (bättre beredskap för framtidens utmaningar?)
Vägledaren är både systemets förlängda arm och den sökandes advokat. Det handlar om ego och eko. Vägledning baseras inte på manualer och mantran utan på kunskaper och samtalsparternas uppfattning av sig själva, varandra och verkligheten.
Under den andra konferensdagen var studenten i fokus och temat valmöjligheter och beslutsfattande samt stress i förhållande till dessa lyftes fram.
Maria Söderholm från den Nationella studievägledargruppen berättade om det Nationella vägledarnätverket och hur det fungerar mellan olika lärosäten, studievägledare och andra nätverk.
Dagens andra pass hölls av Åsa Kadowski, leg. läkare, specialist i psykiatri, leg. KBT-psykoterapeut, författare och handlade om att bli medveten och kunna göra egna val. Hon lyfte fram många viktiga och aktuella exempel från sina möten med unga studerande och konstaterade samtidigt att hennes sanningar inte alltid är populära i det svenska samhället; ”Det är inte hur man har det utan hur man tar det” som har betydelse.
Att undvika obehag eller ansträngning ökar impulsbeteenden, man blir situationsstyrd. Det missgynnar också koncentration och acceptans. Man blir sensiterad för det man inte vill känna och mår då dåligt över en längre tid. Hjärnan vill hela tiden ha lättnad eller belöning, uthålligheten tränas inte upp. När man styrs av impulser tappar man kontakten med omvärlden.
Det handlar om att lägga ribban på rätt nivå och begrunda skillnaden mellan att agera och reagera när det gäller ansvar för de egna handlingarna. ”Rättigheten att komma in på en högskola är inte detsamma som rättighet att komma ut utan ansträngning.”
Känsla av sammanhang ger hälsa. Acceptans betyder att det får kännas svårt när det är svårt. (Det betyder inte att gilla läget som svenskarna tror). Curlande från föräldrar och samhälle bidrar till att unga kan argumentera sig runt krav tills de är 20+.
Riktning framgång: att veta vart man ska och hur man tar sig dit. Den som vill genomföra något måste ha en anledning: varför, vad, hur, vad vill jag uppnå? Om målet är att enbart undvika misslyckande så blir vår uppmärksamhet låst i det som inte får ske. Detta ökar i sin tur sannolikheten för att det kommer att hända: ”- Hoppa inte i vattenpölen!”, ”- Tänk inte på en rosa elefant!”.
Följande råd gav hon till vägledarna: Lyssna kvalitativt och bekräfta kompetens (om den finns). Använd öppna frågor. Reflektera. Att sammanfatta är att lämna något tillbaka. Växla mellan kommunikationsstilar: styra, vägleda, följa. Och via färdigheterna: fråga, lyssna och informera.
Den sista föreläsningen vi deltog i handlade om studenter och beslutsfattande ur ett beteendeekonomiskt perspektiv och hölls av professor/forskare Gustav Tingshög.
Han presenterade hur vi agerar när vi står inför valmöjligheter och konstaterade att impulsivitet ökar med tiden. Det är m a o bra att fatta beslut med framförhållning så att man inte gör s.k. enkla val. Självkontroll är en muskel! Beslutströtthet/stress/utmattning leder till att vi undviker situationer där vi måste ta beslut. Allt för många valmöjligheter leder till problem och vi känner oss mindre nöjda med våra val.
Resterande föreläsningar och workshops fokuserade specifikt på det nationella samarbetet i Sverige och vi valde att avsluta här.
En glad, färgkodad konferensstab. Foto: LiU
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att frågorna och tematiken som diskuterades är bekanta och aktuella också hos oss. Begreppet ”hållbar studievägledning” ur konferensens perspektiv vill vi lägga in främst i det sociala sammanhanget, i mötet mellan människor, viljor, tankar och ambitioner. Det handlar som så många gånger tidigare om ömsesidig respekt och att bli sedd i ett sammanhang och framför allt om möjligheten att kunna ändra kursen så att mellanlandningarna ständigt för framåt mot ett förhoppningsvis medvetet utvalt mål med studierna.
Varma (+ 27°) konferenshälsningar!
Pernilla och Christina
Två månader har gått, eller snarare flygit iväg, som praktikant på Öppna universitetet. Praktikperioden sträcker sig över tre månader. Mitt namn är Patricia Sand och jag studerar Allmän pedagogik vid Åbo Akademi. Jag har personligen deltagit i flera kurser inom Öpu under mina fem år som studerande och tycker att de har ett brett utbud med intressanta kurser inom olika ämnen. Jag anser att Öpus verksamhet är viktig på många sätt och vis, bland annat för att den ger alla en möjlighet att pröva på akademiska studier utan att man behöver vara inskriven vid något universitet eller högskola. Öpu ger också möjligheter till ett livslångt lärande, att man oberoende av ålder kan lära sig nya saker eller fördjupa sina kunskaper i något ämne. Undervisningen är också flexibel då den hålls på kvällar och helger vilket ger fler möjligheten att delta.
Denna tid på Öpu är det fullt upp med planering av nästa läsårs kurser, bl.a. att hitta lärare, fastställa datum, boka utrymmen, marknadsföra kurserna, uppdatera webbsidorna, skriva intyg och sammanställa utvärderingar. Vi har nått maj månad och detta läsårs kurser har därmed nu avslutats. Sommarkurserna har publicerats på webben, så varsågod och gå in och ta en titt ifall någon kurs intresserar dig. Kurskatalogen för nästa läsår ska småningom utformas, och utbudet av kurser kommer åter igen att vara stort och fyllt av intressanta ämnen och kurser. Så håll ögonen öppna för den nya kurskatalogen som släpps i juni. I augusti öppnar anmälningsdatabasen för höstterminens kurser.
Jag har blivit väl bemött av personalen här på Öpu och gemenskapen verkar vara mycket bra. Man delar med sig av funderingar, ger varandra råd och finner tillsammans lösningar på problem, trots att alla har sina egna arbetsuppgifter. I kafferummet diskuteras aktuella händelser såväl inom Öpu som utanför. Jag har blivit väl introducerad i Öpus verksamhet, vad alla har för arbetsuppgifter och vad jag som praktikant kommer att ha för arbetsuppgifter under min period här på Öpu. Som praktikant får jag assistera i olika typer av arbetsuppgifter och får en god insyn i vad som är aktuellt denna tid på året. Jag upplever det intressant och lärorikt att få vara delaktig i arbetet och följa med hur allt framskrider under våren. Jag kan varmt rekommendera Öppna universitetet som praktikplats för er som är intresserade av pedagogik och utbildningsplanering och vill omsätta teori till praktik. Praktiken är på så sätt värdefull, den ger ett mervärde till den teori man läser som universitetsstuderande. Detta råkade dessutom vara en väldigt trevlig praktikplats med alla de härliga människor som arbetar inom CLL.
Med detta sagt önskar jag er alla en skön fortsättning på våren och en solig och skön sommar!
Patricia Sand
Du kan läsa om bl.a.
Är du intresserad av att söka in till Åbo Akademi via ÖPU-leden?
Ansökningstiden till universitet och högskolor pågår under tiden 16.3-6.4.2016 kl 15.00.
Ansökan via ÖPU-leden
Du kan ansöka om studieplats för examensstudier vid Åbo Akademi via ÖPU-leden, dvs på basis av de kurser som du har avlagt inom ÅA:s öppna universitet. Ett krav är att kurserna som du har avlagt inom öppna universitetet kan ingå i den utbildning som du ansöker till. Det betyder att de kurser som du har avlagt vid ÅA:s öppna universitet får du till godo om du blir antagen för examensstudier vid ÅA.
Antagningskriterierna för sökanden via ÖPU-leden skiljer sig till en del mellan de olika utbildningarna, men du hittar informationen om kriterierna här http://www.abo.fi/student/opuleden. Grundregeln är att du ska ha avlagt minst 60 studiepoäng, varav minst 25 sp bör vara avlagda i det ämne som du vill ha som huvudämne. Antagning via ÖPU-leden sker som regel utan urvalsprov om inte annat särskilt anges. Mera information om ansökningen hittar du här http://www.abo.fi/ansok/
Ansökan sker i en separat ansökan i det elektroniska ansökningssystemet studieinfo.fi.
Om du vill läsa mera om hur ansökningsprocessen går till, så hittar du den informationen här http://www.abo.fi/ansok/hur.
Intyg och språkprov
Kopior av de intyg som du önskar få beaktade i antagningen sänds direkt till Åbo Akademi, senast den 9.6.2016 kl. 15.00. Du bör också skicka kopior av skolbetyg, så att din språkliga behörighet kan konstateras. Observera att för sökande med annat modersmål eller skolutbildning på annat språk än svenska krävs deltagande i språkprov i svenska, se Språklig behörighet.
Samlad information om ansökningen finns här http://www.abo.fi/ansok/ansokansok. Om du inte hittar svar på dina frågor är du välkommen att kontakta oss för mera information, Majlen Saarinen, förnamn.efternamn@abo.fi eller studinfo@abo.fi.
Inspirationen att börja studera som vuxen kom småningom till Heidi Nyman, efter att hennes äldsta son började studera vid Åbo Akademi. För drygt två och ett halvt år sedan satte hon igång med att studera själv. Sedan dess har hon avlagt 111 studiepoäng vid Öppna universitetet, och siktar på att skriva en kandidatavhandling inom den närmaste framtiden. Nyman utsågs till Årets Öpu-studerande 2015, en titel hon delar med Eva Åström.
– Utmärkelsen kom som en total överraskning, jag tycker inte att jag har gjort något utöver det vanliga, skrattar Heidi Nyman när hon gratuleras till priset.
Nyman funderade länge på att börja studera på nätkurser via Öppna universitetet vid Åbo Akademi. Hon var intresserad av ämnet informationsvetenskap, men när hon ville börja fanns ännu inte möjligheten att studera uteslutande via nätet, vilket var en förutsättning för Nyman, som bor i Raseborg. Så småningom utarbetades allt fler nätkurser vid Öppna universitetet, och Nyman såg sin chans att börja studera på distans. Hon inledde med några nätkurser i folkloristik, och har sedan dess studerat sociologi och informationsvetenskap. Den senaste kursen hon gått är Engelska 4, och nu väntar hon på att fler kurser ska nätbaseras.
– För mig som vuxenstuderande med heltidsarbete är det ett problem att få kandidatexamen slutförd. Jag hoppas att det framöver ska bli möjligt att göra allt, eller åtminstone så mycket som möjligt, via nätet.
Heidi Nyman berättar att hon var duktig i skolan, men att hon tappade intresset för studierna efter gymnasiet, och avlade en kortare merkonomutbildning innan hon sökte sig ut i arbetslivet. Med åren kom studieivern tillbaka, och snart växte tanken på att ha ytterligare en behörighetsgivande examen i fickan fram hos Nyman.
– Jag trivs väldigt bra med mitt jobb och har inga tankar på att lämna det, men det skadar aldrig att ha nya papper på att man är utbildad, säger hon.
Nyman konstaterar också att hon har konkret nytta av studierna i sitt nuvarande jobb. Hon arbetar vid Västra Nylands handelskammare, och studierna i informationsvetenskap har varit ett bra komplement till arbetet.
– Studierna i sociologi har också lärt mig att förstå människors beteende i olika sammanhang bättre, berättar Nyman.
Vuxenstudierna som från början var tänkta att vara mer nöjesinriktade, blev målinriktade. Nyman liknar studierna vid en drog: man kan inte sluta när man väl har börjat.
– Det blir som en livsstil. Jag har haft ungefär två kurser på gång samtidigt under de år jag har studerat vid sidan av arbetet, och det har fungerat jättebra nu när barnen är stora och jag har mer tid över för mig själv.
För den som börjar studera på nytt som vuxen kan mycket kännas nytt och främmande. Äldsta sonens studievana blev en räddning för Nyman, som fick många goda tips och råd från honom.
– Läs inte igenom böckerna från pärm till pärm, sade han. Att tänka akademiskt lär man sig med tiden, men studietekniken tar lite tid att nöta in.
Öppna universitets kurser är öppna för vem som helst, oberoende av utbildningsbakgrund. Det tycker Heidi Nyman är bra, även om hon tycker att det är viktigt att alla inser att det trots allt kan vara ganska krävande med studier på universitetsnivå.
– Det är kanske inte något för den som kommer direkt från grundskolan. Annars tycker jag att det är bra att deltagarna på Öppna universitetets kurser är så olika, både åldersmässigt och utbildningsmässigt. De yngre deltagarna tänker på ett annat sätt än vi äldre, och i kurssammanhang kan vi komplettera varandra.
Heidi Nymans bästa tips till andra vuxna som funderar på att börja studera är att bara modigt kasta sig in i studierna. Det gäller också att ta reda på en hel del själv som vuxenstuderande. Nyman upplevde det som svårt att hitta information på Åbo Akademis webbsidor, och efterlyser också mer personlig respons på nätkurserna. Överlag har hon varit nöjd med studiernas upplägg, och hon har inte haft några tekniska problem. Någonting hon efterlyser är fler webinarier på nätkurserna, med mer växelverkan mellan lärare och studerande. Annars ser hon inte mycket negativt med att studera som vuxen.
– Det är fint att man kan studera på det här viset. Tyvärr vet nog många inte ens om att möjligheten finns.
Maria Johansson
Du kan läsa om bl.a.
Jag heter Fredrik Bengts och är 48 år. Gift och tvåbarnsfar. Ursprungligen av Närpesisk (Övermark) härkomst – bosatt i Rejpelt- Vörås pärla, sedan drygt två decennier tillbaka. Yrkesmässigt har jag provat lite av varje och sett tjusningen i att utvecklas. Jag brinner för samhällsfrågor. Böcker, teater och film uppskattas. Njuter av motorcyklar, deathpunk och pojkband.
Under en längre tid har jag rådbråkat mig med tanken ”vad jag vill göra när jag blir stor”. En lång tid trodde jag mig vara kapabel att måla hela världen som Anita Hegerland så klädsamt sjöng. Det konstaterades vara en övermäktig uppgift så när inspirationen (och färgen) tröt blev det dags för en tvärvändning karriärmässigt. Jag fick chansen att börja jobba som församlingsanställd, en bransch som inte var helt obekant, men så väldigt annorlunda.
Om någon skulle ha sagt åt mitt tjugoåriga jag att jag skulle delta i kyrkliga förrättningar som vaktmästare eller ha hand om de som förs till den sista vilan – då skulle jag nog ha sagt ”glöm det”. Ganska omgående förstod jag att det inte vore så dumt att ta en utbildning i just det yrket. Tack vare en förstående arbetsgivare fick jag studera via läroavtal.
Att säga tanden blev blodad är en gångbar metafor. Under samma period blev jag invald i bildningsnämnden på min hemort. Intresset för bildning och samhälle gjorde att tanken på pedagogikstudier blev mer frekvent återkommande. Jag hade också hört att det råder brist på yrkeslärare – som både har yrkeserfarenhet och pedagogisk behörighet.
Jag fick veta att man kan erhålla erforderliga studiepoäng via kurser på Öppna universitet för att kunna söka till yrkeslärarutbildningen. Jag är intresserad av att söka in till denna. En grupp jag gärna skulle arbeta med i framtiden är ungdomar med speciella behov.
Under hösten -15 inleddes så grundstudierna i vuxenpedagogik på Öppna universitetet vid Åbo Akademi. Mina förväntningar? Jag hade nog inte så stora förväntningar. Jag visste inte alls om det skulle tilltala mig eller om jag skulle känna mig som en sparv i tranedansen… Kanske det var just det att förväntningarna inte direkt var uppskruvade som det kändes så rätt. Jag insåg snabbt att jag gillade studieformen med gruppdiskussioner och det att klientelet var blandat. Vi brukade skämtsamt tala om för och – efterkrigsgenerationen, med hänvisning till deltagarnas ålder.
Det att kursdeltagarna är i olika åldrar och olika livssituationer har gett mera färg åt diskussionerna. Det kan kännas skönt och befriande att höra hur en ung person beskriver världen utan åldermannens cynism. Detta inspirerar t.o.m. gamla surgubbar. Ibland har debatten varit ljum som en försommarkväll, understundom har hela havet stormat.
Utformningen på studierna har passat undertecknad utmärkt, inte en kväll eller lördag har känts bortkastad. Föreläsarna/ lärarna har hållit hög nivå. Vissa har verkligen visat sig brinna för sitt ämne. Och det går inte att fejka – man ser glöden. Det är det som gör en lärare till något extra. Annars skulle jag inte bry mitt arma huvud med olika frågeställningar om och kring bildning som filosofer under århundraden käbblat om – på fritiden dessutom. Kanske jag i framtiden vaknar någon natt med ett ryck och kortfattat och lättbegripligt kan redogöra svaret på frågan – vad är bildning?
Summa summarum kan jag varmt rekommendera studier på öppna universitetet åt alla som inte anser sig vara fullärda.
-Fredrik Bengts-
Öppna universitetet önskar alla sina studerande, lärare och samarbetsparter en god jul och ett gott nytt år!
https://youtu.be/gz45CVW2uoI
