I CLL:s nyhetsbrev finns bl.a. inlägg om
Bild: Eva Åström gratuleras av Christina Teirfolk
När Eva Åströms söner kom upp i tonåren hade hon plötsligt mer egen tid till sitt förfogande. Hon började leta efter kurser att avlägga och fastnade för Öppna universitets kurser i ungdomsvetenskap.
– Jag är ursprungligen från Vasa och tyckte att det kunde passa bra att kombinera studierna med besök hos familj och bekanta där hemma.
Hon anmälde sig till sin första kurs för drygt två år sedan och har sedan dess avlagt 55 studiepoäng i ungdomsvetenskap och snart 60 poäng i hälsovetenskap, allt på kvällstid och under veckoslut. Studierna gav mersmak, Åström som från början hade tänkt sig att gå några kurser av rent intresse har nu börjat fundera över vilken ämneshelhet hon ska avlägga härnäst.
– Det har inte varit svårt alls, jag har kanske sänkt ribban lite sedan studietiden och tar inte allt så allvarligt nu när jag studerar som vuxen, funderar Åström.
Bild: Årets Öpu-studerande Eva Åström gratuleras av Öppna universitetet i Vasa.
Nu premieras hon för sina studier med titeln Årets Öpu-studerande, en titel hon är glatt överraskad över. Om studierna har hon bara gott att säga, men hon önskar mer flexibilitet i vissa kurser.
– På flera kurser har jag kunnat följa med undervisningen via Adobe Connect, men i en kurs jag vill avlägga erbjuds inte den möjligheten. Trots att kursen går kvällstid har jag inga möjligheter att hinna till Vasa till klockan 17 en vardag.
För Åström är det viktigt att kurserna är på högskolenivå. Hon anser att Öppna universitet kan vara ett svar på de nya krav arbetslivet ställer, och har själv haft konkret nytta av kurserna i sitt arbete som studiehandledare på Svenska privatskolan i Uleåborg.
– Genom studierna har jag fått nya kontakter, tillgång till källor jag annars inte hade vetat om, och inte minst inspiration till arbetet.
Öppna universitetets kurser är öppna för vem som helst, oberoende av utbildningsbakgrund. Det allmänna bildningsidealet ser Åström som positivt, och hon uppmuntrar alla som känner sig manade att börja studera i vuxen ålder.
– Det gäller att ta sig över tröskeln att våga börja studera, sedan går det bara bra. Det kan säkert vara olika för alla men för mig har det åtminstone varit mycket givande att studera som vuxen, avslutar hon.
Maria Johansson
Fr.o.m. i dag kan du anmäla dig till vårens kurser i Vasa och Åbo samt till distanskurserna som du kan avlägga oavsett var du bor! https://web.abo.fi/fc/anmalningsdb/
Du kommer väl ihåg att Öpu tagit i bruk elektronisk
tentanmälan?
För att underlätta hanteringen av tentanmälningar har öppna universitetet fr.o.m. hösten 2015 tagit i bruk elektronisk tentanmälan för kurser i egen regi.
Hur anmäler man sig till tent?
Du anmäler dig via denna länk: elektronisk tentanmälningsdatabas. Länken hittar du också på Öpu webben
Viktigt att tänka på vid anmälan till tentamen!
Vad har du egentligen i frisyren, Brigitte? Brigitte Bardot i A Very Private Affair, Wikimedia Commons
De flesta har säkert hört berättelser om hur det egentligen var bevänt med kläder, hygien och boende förr i världen. På 1960-talet hade man mögliga franskbröd inuti frisyren, de som bodde i slott på 1600- och 1700-talen gjorde sina behov på golvet då det inte fanns toaletter och viktorianerna var så pryda att de skylde nakna möbelben med överdrag.
Hur fantasieggande berättelserna om egenheter och dålig hygien hos tidigare generationer än må vara är de tyvärr sällan sanna. – Men om påståendena inte stämmer, varför fortsätter man envist att återberätta dem? En orsak är självfallet underhållningsvärdet. Samtidigt är ju utgångspunkten en observation som väcker en fråga. På 1960-talet hade man mycket volym i frisyren – hur gjorde man då det inte fanns nutida stylingprodukter? Var uträttar man sina behov i ett hus som saknar toalett? Varför hade man överdrag på stolsbenen under 1800-talet? Att frågan sedan besvarats utan tillräckligt med kunskap om den samtida kontexten har bidragit till feltolkningar. Därtill finns det en lång tradition av att framställa nutiden i en bättre dager genom att jämföra med ett underutvecklat förflutet. Då är det ganska enkelt att tolka svårförståeliga fenomen som ett resultat av tidigare generationers oförstånd, till och med äcklighet.
Mode, inredning och design har ofta setts som ämnen för påkostade kaffebordsböcker. Mer sällan uppmärksammas de som källor till kunskap om samhällsutveckling, ekonomi och politik. Trots det finns det en växande forskningstradition inom konstvetenskapen som intresserar sig för den kulturhistoriska aspekten av mode och inredningar. Utformningen av våra kläder och möbler har en historia som är långt ifrån självklar och oproblematisk. Därtill visar deras historia hur sega många av våra traditioner är och hur snabbt de kan förändras när nya innovationer introduceras. Samtidigt reflekterar de värderingar som finns i samtiden och de kan läsas ur många olika perspektiv – inte bara som konstverk eller samlarobjekt.
Och hur låg det egentligen till förr i världen? På 1960-talet var det tupera, tupera och åter tupera som gällde för att få Farah Diba-frisyren. I slotten använde man sig av pottor då man var nödig och viktorianerna skyddade dyrbart trä från att bli skråmigt eller sotigt med hjälp av överdrag (alternativt dolde man ett billigt träslag för att få möblemanget att verka finare än det var – besökaren förväntades ju inte titta under skydden).
Mia Åkerfelt håller kursen Mode, inredning och design, 5 sp vid ÖPU 5.11 – 10. 12 2015.
Bild: copyright Maud Stolpe/Yle
Onsdagen den 14.10 2015 besökte utbildningschef Majlen Saarinen Maud Stolpe på Yle Vega Åboland och berättade om öppna universitetet i allmänhet och om aktuellt kursutbud. Läs mer och lyssna på intervjun >>
Årets öpulärare: Johanna Wassholm
Årets öpulärare: Anna Sundelin
I CLL:s nyhetsbrev 3-2015 finns bl.a. inlägg om
– Att vinna förtroende och övertyga
– Energi i studentexamen
– Modiga strukturella lösningar
– Nyanställda vid CLL och CSK
– Polku *Stigen *Path
– Struktur och överblick med Lean
– Årets Öpu-lärare – Johanna Wassholm och Anna Sundelin
http://www.cll.fi/nyhetsbrev-2/32015-2/
Johanna Wassholm
Öppna universitetet har utsett FD Johanna Wassholm och FM, doktorand Anna Sundelin till årets ÖPU-lärare. Duon uppmärksammades med en festlig tillställning på CLL i början av sommaren. Wassholm och Sundelin undervisar i historia och har tillsammans utvecklat de nätbaserade grundstudierna i historia som Öppna universitetet erbjuder. Valet av årets ÖPU-lärare baserar sig på kursutvärderingar av kursdeltagarna, där de två historielärarna får synnerligen positiva och goda omdömen. Deras kurser lockar ett stort antal vuxenstuderande som uppskattar flexibiliteten på nätkurserna. Inom öppna universitetet har Wassholms och Sundelins professionalitet i alla sammanhang noterats, likaså deras förmåga att se möjligheter samt deras kreativitet i såväl kursutveckling som undervisning.
Anna Sundelin
De två lärarna säger att de mycket uppskattade kurserna är ett resultat av kontinuerlig utvärdering och uppdatering av kurserna.
– Det är viktigt att läsa kursutvärderingarna och att hela tiden försöka förbättra kurserna i enlighet med utvärderingarna, säger Johanna Wassholm.
Båda är eniga om att det är en stor fördel att vara två lärare på en kurs. Tillsammans bollar de idéer och i responsen till studerande kan den ena bygga vidare på ett ämne som den andra tar upp.
Arbetsbördan på nätkurser är stor både för lärare och studerande, och därför är det viktigt att prioritera vad man lägger energi på. Wassholm och Sundelin rekommenderar andra lärare att återanvända sådant material som är återanvändbart från kurs till kurs, men att samtidigt alltid hålla kurserna aktuella genom att plocka in dagsaktuella ämnen som kan behandlas ur ett för kursen lämpligt perspektiv. Att skriva ut så tydliga instruktioner som möjligt för t.ex. examination, inlämning av uppgifter och lärandemål, för att få så få frågor som möjligt om praktiska saker, kan ge mer tid till annat som är viktigare.
– Bara att visa att man som lärare är närvarande på kursen är mycket betydelsefullt. Det kan handla om ett upprop om deadline eller någon kommentar för att visa att man följer med det som händer på kursen, säger de.
På hösten 2015 inleds grundstudierna i historia med ett helt nytt kursupplägg. Kurserna vid ämnet har strukturerats om och består nu av tre kurser istället för fem, som tidigare. Antalet studiepoäng är det samma, men vissa element har fallit bort och andra har kommit till.
– De nuvarande kurserna har en tydligare koppling mellan teori och fakta och arbetssättet på kurserna motsvarar mer en historikers arbetssätt, förklarar Anna Sundelin.
Maria Johansson
Kurskatalog 2015-16 (tablett- och mobilversion)
