Under ’Kasvatustieteen päivät’ deltog undertecknad tillsammans med filosofie doktor Hanna Kaihovirta i ett symposium kring temat multilitteracitet. Som opponent för tillfället fungerade l doktorand Johan Vikström.

LP2014 lyfter fram multilitteracitet som begrepp. Undervisningens uppgift ska vara att väcka intresse för olika språkliga uttrycksformer, drama och litteratur samt att tolka och producera många olika sorters texter. Under symposiet presenterade vi det pågågende projektet ”multilitteracitet med bildkonsten som inspiration” där vi strävar till att möta behoven som ställs i en multilitterär skolvardag.

Symposiets syfte var att diskutera multilitteracitet på två plan. Avstamp togs empiriskt i hur multilitteracitet kommer eller kan komma didaktiskt till uttryck (dokumenterade metoder, strategier, teorier) i lärarens professionella vardag samt hur forskare inom det pedagogiska forskningsfältet utvecklar teori, forskningspraktik och metoder för ändamålsenlig forskning på området. Ansvarsperson för symposiet var Ria Heilä Ylikallio, professor, Åbo Akademi

Ur forskningsperspektiv har jag tillsammans med filosofie doktor Hannah Kaihovirta arbetat med två nivåer av didaktisk förståelse. Att arbeta med identitetsskapande i bildkonstundervisning (projekt 1) och att arbeta med mångfald och att känna sig annorlunda (projekt 2). I det andra projektet har även lärarstuderandes praktikperiod till delar involverats i projektet.

Att bildkonsten är utgångspunkt för arbetet faller sig naturligt av många orsaker. Den huvudsakliga orsaken är att omvärldens bildspråk intresserar både mig och eleverna. Genom bildkonsten lär sig eleverna bearbeta och visualisera sin egen verklighet och fantasi. Och elevernas fantasi utgör det mest verksamma inlärningsverkyget.

Johan Vikström lyfte fram intressanta synpunkter i sammanhanget och drog paralleller mellan målen för bildkonst och målen för undervisningen i modersmål och litteratur. Sambanden synliggörs i följande figur.

Minna Rimpilä