Konferensen ”Digitomorrow – next step to learning” ordnades i Savonlinna 17-19.11.2017 av Savonlinnan Normaalikoulu i samråd med Itä-Suomen Yliopisto. Syftet med konferensen var att diskutera digitaliseringen i skolorna, förhållningssätt och nya rön inom IKT-forskning.

Det så kallade ”Digiskuttet” i Finland har orsakat mycket diskussion och olikheterna i hur digitaliseringen framskridit i landets skolor är stora. Orsakerna till olikheterna är främst ekonomiska men även kommunernas och skolledningens inställning påverkar hur man investerat i  digitalamaterial och kunnande. Detta var ett intressant samtalsämnen att lyssna till under kaffepauserna och i korridorerna.

Digitaliseringen medför utmaningar men så länge vi håller några saker i minnet förenklas vårt arbete med det digitala i skolorna (jf. Vallo,O).

• Lärandet ska vara aktivt och produktivt för eleverna.
• I processen ska eleven lära sig att ställa egna mål, utvärdera sitt arbete och planera det kommande.
• Responsen ska vara en sporrande del av lärprocessen.
• Digitaliseringen ska underlätta lärarens arbete – inte belasta eller krångla till det.

Professor Laura Hirsto, från Itä-Suomen Yliopisto diskuterar i sin Keynote – ”Tabletit oppimisympäristössä – varioivien kokemuksien merkityksiä”, ett omfattande forkningsprojekt där man bland annat diskuterar lärplattornas betydelse och mervärde i undervisningen. Resultatet diskuterar positiva, neutrala och negativa effekter samt hur elever, lärare och föräldrar förhåller sig till en lärmiljö där lärplattorna är vardag. Arbetet kartlägger även hur lärplattorna används i skolorna och i vilken omfång.

Frågor som väcktes under föreläsningen var:

• Vilka kunskaper behöver eleverna i framtiden med tanke på det digitala?
• Vilka applikationer är relevanta i skolan?
• Vilka är nyckelkompetenserna som kommer att vara avgörande för ungdomarnas framtid?

I Workshoparna kunde man ta del av olika digitala program och aktiviteter. Kommersiella aktörer blandades med lärare som visade hur de jobbar med digitalaverktyg i sin vardag. Det fanns något för alla, oavsett kunksapsnivå inom det digitala. Vi deltog i workshopar som erbjöd alternativ för 360° video, VR-reality och robotik.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att dagarna i Nyslott varit lärorika och givande. Vi känner oss relativt trygga med vår digitala vardag i Vasa övningsskola och uppfattar inte att skolans ”traditionella” vardag går i kors med de digitala krav som ställs. Som vi ser det handlar en digitaliserad skola om så mycket mera än kreativa tekniska verktyg. Den digitaliserade skolan ska stimulera till nya möjligheter i att lära och uppfatta världen både för lärare och elever. Den ska väcka nyfikenhet. Därav tänker vi inom snar framtid testa på 360° video- programmering med eleverna.

Digi-hälsningar från Nyslott,
Minna R och Lasse B

KiVa-dagarna 2017  ordnades vid Åbo universitet 25 – 26 augusti, välbesökta dagar som inspirerade för fortsatt antimobbningsarbete och som visade på att insatserna på skolorna kan göra avsevärd skillnad på skolnivå och individnivå. Glädjande var att man kan konstatera att vi i Norden och i Finland har en bra statistik när det gäller mobbning, trots att det fortsättningsvis är ett allvarligt problem.

Gästföreläsare och forskare Dieter Wolke, (UK) både engagerade och berörde när han i sitt anförande belyste mobbningens följder utifrån ett stort antal internationella långtidsstudier.

• Gällande den psykiska hälsan i ungdomsåren och under vuxenlivet konstaterade han att mobbning har dramatiska effekter. Till exempel är risken för depression fem gånger större ifall man utsatts för mobbning och risken för andra psykiska sjukdomar är 2,5 gånger större. Vid 18 år ålder är risken för psykos tre gånger större hos de som blivit mobbade jämfört med övriga unga. Skulle vi kunna eliminera mobbningen, och allt annat i samhället skulle vara oförändrat, antar man att bland annat självskadebeteendet skulle sjunka med 20%. Långtidsstudier visar på försämrad hälsa under hela vuxenlivet, även om glappet mellan de som inte erfarit mobbning och de som mobbats minskar med åren.
• Wolke valde också att provocera publiken med att hävda att föräldraskapet är övervärderat för en ung människas mående. Utifrån det faktum att vi tillbringar mer tid med jämnåriga under barn- och ungdomsåren än med våra föräldrar, samt det att vi är beroende av jämnåriga för många viktiga funktioner i livet ( så som gemenskap i vardagen, skydd i sammanhang utanför familjen, sökandet efter livskamrat) är det avgörande för livet som helhet hur vi lyckas socialt i kamratgrupperna. Wolke menade att vi traditionellt är väl medvetna om föräldrarnas inverkan på hälsan men blundar ganska långt för kamraternas inflytande.
• Syskonmobbningen lyftes också fram som ett allvarligt problem – även om det är relativt vanligt är det inte desto mindre skadligt, menade Wolke och jämförde med andra vanliga åkommor som trots att de är vanliga behöver förebyggas och vårdas.
• Wolke visade på forskning där det framkommit att 99 % av den mobbning som förekommer på nätet också tar sig uttryck som traditionell mobbning, endast 1 % av nätmobbningen sker endast på nätet. Nästan all nätmobbning innebär alltså att offret också är utsatt på annat sätt i sin vardag. Det konstaterades att en fokusering på arbete mot traditionell mobbning också kommer att beröra det allra flesta fall av mobbning på nätet.

Till årets KiVa-skola har en skola i Lojo valts, och de fick sin utmärkelse främst för deras aktiva insatser i det förebyggande arbetet och deras rutiner i att analysera de årliga KiVa-undersökningen som görs på skolan och hur de sätter in åtgärder specifikt utifrån de negativa tendenser man kunnat se i den sammanställda statistiken. Genom det målinriktade arbetet försöker man aktivt bryta negativa samspelsmönster där mobbning redan uppstått eller är på väg att uppstå.

Under dagarna presenterades Folkhälsans nyaste material Kompiskonst (Laaksonen & Repo), som riktar sig till elever i förskolan och nybörjarundervisningen. Materialet innehåller teori och övningar för att stärka elevernas sociala förmågor och stödja goda samspelsmönster och mobbningsförebyggande attityder. Tanken med materialet är att man tidigt ska forma elevernas beteende i grupp så mobbande förhållningssätt inte ska belönas socialt och så att osäkra elever erbjuds stöd av andra elever.

Konferensen besöktes av många lärare från Sverige som vill göra sina skolor till KiVa-skolor, så vi får vara glada och stolta över att arbetssättet för de här oerhört viktiga sakerna sprids. KiVa-materialet används nu i 16 länder.

Maj-Len Rönnqvist, (medlem i VÖSs KiVa-team)

INSEA är en världsomfattande organisation för dem som arbetar med utbildning genom konst. Den fungerar som en ”world-wide networking platform” för sina medlemmar som är lärare, konstnärer och forskare inom konst och särskilt inom bildkonst.

Det första nätverksmötet hölls redan 1954 i Paris och årets möte i Korea, Daegu är det 35:e internationella mötet. Nästa år 2018, ordnas det europeiska INSEA mötet i Helsingfors. Temat för årets INSEA är Spirit & Art & Digital. Spirit står för motivation, mångfald och engagemang. Art står för konsten, skapandet och kreativt lärande. Digital står för den digitala praktiken i skolan och fungerar som ett ”Hyperloop” för det egna lärandet.

De inbjudna Keynote föreläsarna har från olika perspektiv belyst hur konstutbildare och lärare kan utveckla digital litteracitet genom att engagera elever i kritiska sätt att se och skapa världen. Konst skapar frågor om hur skapa, hur tolka eller läsa av existerande mutimedia och multimodala produkter. Konst ställer också frågor om hur vi blandar och blandar en gång till olika konstformer för lärande och hur vi distribuerar det. Det här sättet att närma sig konst, som aktivt lärande och kreativa frågor, stimulerar elever till eget engagemang i kompetensutveckling. INSEA betonar att det här är viktigt för demokrati och för deltagande i skolan. Här ser vi att vår förnyade läroplan är i tiden och arbetar för lokal och global medvetenhet.

Undertecknad har tillsammans med Hannah Kaihovirta deltagit i årets INSEA inom genren ”Living Digital Space”. Presentationen diskuterar praktikbaserad forskning och samarbete mellan lärare och forskare. Praktiken har handlat om blandade lärmiljöer där traditionell bildkonstundervisning möter digitala rum. Ett ”Hyperloop” för elevernas lärarande och min didaktik har varit 1:1-lärande med lärplattor. Presentationen handlar om forskning och resultat från tre olika projekt som jag gjort tillsammans med elever, lärarstuderande och Hannah. Projekten heter; ”Superheroes” med åk 1, ”My favorite destination” åk 6 samt lärarstuderande på praktik och ”Traditional meets digital & VRreality med Lilla Prinsen som litteratur”.

Minna Rimpilä
Vasa Övningsskola, ÅA, 10.8 Daegu, Korea

Onsdagen 5.10 fick vi besök av Joe Moretti som arbetade med elevgrupper och lärare under hela dagen. Moretti är en ledande expert i Europa på användning av pekplattor i undervisningen. Han är en motiverande, energisk och inspirerande person som är intresserad av jämställt lärande och tillgänglighet. Under dagen ordnades workshoppar med eleverna och senare på eftermiddagen ett fortbildningstillfälle för lärarna.

Nedan beskriver lärarna Jenny Teir och Minna Rimpilä  om sina erfarenheter av det som behandlades under två av workshopparna med Moretti.

Book Creator

Applikationen Book Creator är ett verktyg där eleverna kan skapa kreativa böcker och kombinera bild, film, text och ljud. De kan enkelt spela in sin egen röst och sätta in ljud till boken. Gratisversionen är tyvärr inget att rekommendera. Den har för många begränsningar för att arbetet ska vara motiverande och varierande.

Många lärare känner till Book Creator som applikation och använder den i undervisningen. Det nya för vår del som deltog i workshopen var hur eleverna smidigt delar sin bok med läraren eller någon annan elev i klassen via AirDropen. Således kan eleverna jobba i par med samma tema på varsin iPad och i något skede sammanföra sina arbeten till en helhet. På detta sätt kan även läraren kommentera och ta del av elevernas arbeten.

Book Creator är användbar i alla ämnen men kräver tid så att slutprodukten blir så attraktiv och meningsfull som möjligt.

Bloxels

Bloxels är egentligen en typ av förenklad kodning utan att skriva kod. Med hjälp av konkretiserande Bloxels-plattor och klossar i olika färger skapar eleverna ett landskap för sitt spel. Med iPaden scannar de sedan plattans landskap och får in det till appen för spelet. Bloxels bas är ett rutsystem med 13×13 rutor som alla kan vara en del av spelplanen.

Eftersom eleverna jobbar i fem grupper får de direkt fem olika landskap som kan kopplas ihop. Klossarna finns i åtta olika färger med olika egenskaper. Varje färg kan dessutom ha olika egenskaper beroende på hur man använder designverktyget. Spelkaraktären kan exempelvis få extra krafter genom att komma till en kloss av en viss färg, simma genom de blåa klossarna som är ”vatten” eller starta om från check points som kan sättas in i spelet. Det går också att infoga text som kommer fram då karaktären når en viss kloss i banan. Texten kan vara information, en instruktion, ett meddelande eller något annat som passar in. För att inte servera allt på en gång, ger Moretti eleverna enbart gröna klossar att jobba med i början. De ska själva undersöka vilka funktioner de andra färgernas klossar har och efter en tid får de presentera sina resultat för resten av gruppen.

Eleverna fortsätter med att designa sina egna karaktärer till spelet och karaktärerna animeras för att kunna exempelvis gå, hoppa eller flyga. Under skapandeprocessen kan eleverna testa sin karaktär i en testbana och då de är nöjda med resultatet kan karaktären sättas in i banan som eleverna skapat. Mer avancerat blir det då Moretti visar hur man ställer in och modifierar bakgrunder. Det finns massor av möjligheter för att, utgående från samma bas, få ett personligt spel. Det finns också en hel del färdiga lösningar som kan användas om eleverna upplever att de inte vill designa själva.

För att ge feedback kan man byta iPads mellan grupperna, visa sina karaktärer på storskärm för klassen, testspela varandras banor eller dela karaktärer och banor med varandra. Beroende på hur arbetet läggs upp kan man exempelvis träna samarbete, textskrivning, feedback eller tolkning av data.

ProV står för Professionell utveckling genom vejledning och är ett nordiskt samarbetsprojekt finansierat av Nordplus Horisontal, med deltagare från Høgskolen i Sørøst-Norge, Notoddens kommun i Norge och Högskolan i Halmstad, Laholms kommun i Sverige samt Åbo Akademi tillsammans med Vasa övningsskola.

28-31.8.2016 hölls workshopar i Osbecksgymnasiet i Laholm. Vi var ett trettiotal deltagare från Norge, Sverige och Finland. Det var speciellt roligt att möta pedagoger från olika stadier och ämnen men även att träffa såväl representanter från skolledning och universitetsvärlden. I Norge har samtal med handledare bandats och analys av arbetet pågår. Osbecksgymnasiet har erhållit övningsskolestatus under projektets gång och delar med sig av processen inom ramen för projektet.  Vid ÅA har fokusgruppintervjuer genomförts och analys av detta presenterades.

Det var intensiva dagar med mångsidigt program.  Intressant var diskussionen kring handledning som paraplybegrepp och uppskattad var även diskussionen kring teoretisk och praktisk kunskap under ledning av Eva Bjerkholt. Vägledning är en arena men det är också ett redskap. Likaså är det modeller för att bygga relationer.

Ett av fokusområdena under läsåret 2016-2017 är handledning. Lärarna vid Vasa övningsskola kommer, i mindre grupper, att fokusera på ett område inom handledning som intresserar dem.  Vi hoppas att vi får ett givande handledningsår!

Arbetsgruppen Pro-V

Under ’Kasvatustieteen päivät’ deltog undertecknad tillsammans med filosofie doktor Hanna Kaihovirta i ett symposium kring temat multilitteracitet. Som opponent för tillfället fungerade l doktorand Johan Vikström.

LP2014 lyfter fram multilitteracitet som begrepp. Undervisningens uppgift ska vara att väcka intresse för olika språkliga uttrycksformer, drama och litteratur samt att tolka och producera många olika sorters texter. Under symposiet presenterade vi det pågågende projektet ”multilitteracitet med bildkonsten som inspiration” där vi strävar till att möta behoven som ställs i en multilitterär skolvardag.

Symposiets syfte var att diskutera multilitteracitet på två plan. Avstamp togs empiriskt i hur multilitteracitet kommer eller kan komma didaktiskt till uttryck (dokumenterade metoder, strategier, teorier) i lärarens professionella vardag samt hur forskare inom det pedagogiska forskningsfältet utvecklar teori, forskningspraktik och metoder för ändamålsenlig forskning på området. Ansvarsperson för symposiet var Ria Heilä Ylikallio, professor, Åbo Akademi

Ur forskningsperspektiv har jag tillsammans med filosofie doktor Hannah Kaihovirta arbetat med två nivåer av didaktisk förståelse. Att arbeta med identitetsskapande i bildkonstundervisning (projekt 1) och att arbeta med mångfald och att känna sig annorlunda (projekt 2). I det andra projektet har även lärarstuderandes praktikperiod till delar involverats i projektet.

Att bildkonsten är utgångspunkt för arbetet faller sig naturligt av många orsaker. Den huvudsakliga orsaken är att omvärldens bildspråk intresserar både mig och eleverna. Genom bildkonsten lär sig eleverna bearbeta och visualisera sin egen verklighet och fantasi. Och elevernas fantasi utgör det mest verksamma inlärningsverkyget.

Johan Vikström lyfte fram intressanta synpunkter i sammanhanget och drog paralleller mellan målen för bildkonst och målen för undervisningen i modersmål och litteratur. Sambanden synliggörs i följande figur.

Minna Rimpilä