Vi är mitt uppe i Mediaverkstadens tredje modul – Skapa film för och i undervisningen. Modulen inleddes med två workshopar med Simon Staffans, ReThink NMS. Modulen innehåller dessa tillfällen:
Skapa film
Popularisering av magisteravhandlingar
Filmproduktion i undervisningen
Olika typer av film i undervisningen
Filmeditering
Programmering
Animering
I den här modulen fokuserar vi på att ge verktyg för hur man kan implementera formativa arbetssätt i undervisningen. Lärarna har också fått med sig konkreta verktyg som berör filmproduktion och manusskapande.
Här ser ni ett exempel på hur man kan tänka vid ljussättning av en filmproduktion.
Hur jobbar ni med pedagogisk dokumentation i er verksamhet? Det här har vi frågat några deltagare från fortbildningen Läropussel 2.0.
I fortbildningshelheten Läropussel 2.0 har vi som mål att stödja personal inom småbarnspedagogik att integrera lärområden i den pedagogiska verksamheten.
I fortbildningshelheten Läropussel 2.0 har vi som mål att stödja personal inom småbarnspedagogik att integrera lärområden i den pedagogiska verksamheten.
I den här filmen berättar fyra deltagare om vad målstyrd verksamhet innebär för dem och hur Läropussel 2.0 hjälpt dem att bygga upp en målstyrd verksamhet där barnens delaktighet utgör kärnan.
Fortbildningen finansieras av Utbildningsstyrelsen.
Mediaverkstadens andra modul har precis avslutats. Utbildningens övergripande målsättning är att stöda en jämlik utveckling så att varje barn har möjlighet att visa sitt kunnande på ett mångsidigt sätt med stöd av multimodala skapandeprocesser. Den andra modulen har bestått av ett smörgåsbord av valbara utbildningstillfällen kring Kreativa arbetssätt med bild och ljud:
Grafiskt tänk i undervisningen & CC vid skapandet av digitalt material
Fotografering & bildhantering
Digitala affischer & planscher
Ljudinspelning som synliggörande av lärprocesser
Poddar i undervisningen
Det har varit stort fokus på länken mellan läroplan och mediaproduktion och vi har vid varje tillfälle gått igenom konkreta uppgifter utgående från olika lokala läroplaner. Här nedan ser ni en bild på upplägget av ett tillfälle. (Klicka på bilden för att göra den större)
Fortbildningsprojektet Plats för fler! Kön och normer i skola och småbarnspedagogik har haft som målsättning att stöda pedagoger i Svenskfinland att integrera jämställdhets- och sexualfostran i småbarnspedagogiken och skolans lägre klasser. Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi och Ekvalita har genomfört projektet i samarbete. Utbildningsstyrelsen finansierade projektet, som pågick 1.6.2020-31.12.2021.
Fortbildningens målgrupp har varit personal inom småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och de lägre årsklasserna (1-6) i skolan. Idén till projektet föddes ur avsaknaden av stöd och konkret material för att främja jämställdhet och jämlikhet i de lägre klasserna och inom småbarnspedagogiken. Under fortbildningen fick deltagarna redskap för att kunna lyfta in jämställdhets- och jämlikhetsaspekter i sin verksamhet på ett planmässigt och målinriktat sätt.
Inom projektet har vi skapat material som fungerar som inspiration och stöder personal i småbarnspedagogik och skola att lägga grunden för ett målmedvetet, systematiskt arbete kring jämställdhet och jämlikhet. Materialet består dels av utbildningsvideor, dels av arbetsblad som tagits fram tillsammans med deltagarna under fortbildningens gång.
Malin Gustavsson (jämlikhetsexpert, Ekvalita) och Mia Heikkilä (biträdande professor, Åbo Akademi) har fungerat som utbildare i fortbildningsprojektet. Deltagarna har fått kunskap och verktyg som stöder dem att utveckla en mer inkluderande verksamhet, med särskilt fokus på kön och sexualitet. Malin Gustavsson har under hela fortbildningen utbildat, handlett och stöttat deltagarna i deras processer.
Vi uppmuntrade deltagarna att delta tillsammans med minst en annan från sin enhet eller skola, för att de skulle kunna stöda varandra att utföra uppgifterna och förankra sitt nya kunnande i kollegiet och verksamheten. Fortbildningen har samlat deltagare från 12 kommuner i Svenskfinland.
Fortbildningshelheten har bestått av fem moduler, som byggt på varandra.
Hela fortbildningen har utgått från ett normkritiskt perspektiv och det har varit centralt att ge deltagarna kunskap om normer och makt i verksamheten. Fortbildningen har omfattat interaktiva föreläsningar, gruppdiskussioner, handledning, materialproduktion och egna uppgifter som utgått ifrån behoven och situationen i deltagarnas egen arbetsvardag. Fortbildningstillfällena har arrangerats i Zoom. Vi har använt Padlet som plattform för att dela både vårt eget och deltagarnas material. Deltagarna har där kunnat dela med sig åt varandra hur de framskrider i sina processer.
Modul 1: Hur skapar vi plats för fler i verksamheten?
Deltagarna fick en introduktion i tematiken då fortbildningshelheten inleddes med den första modulen, ett startwebbinarium i januari 2021. Genom Malin Gustavssons och Mia Heikkiläs föreläsningar vid startwebbinariet fick deltagarna ta del av grundläggande kunskap om jämställdhet och jämlikhet med fokus på kön, sexualitet och normer.
Följande korta videor är klipp från startwebbinariet som hölls på Zoom. De centrala utgångspunkterna, såsom normer, heteronorm och normkritisk och normutmanande pedagogik, presenteras närmare i videoklippen.
Normer
I den här videon berättar Mia Heikkilä om normer och förklarar, med hjälp av vardagliga exempel, hur normer påverkar samhället, skolan och oss alla. Vidare förklarar hon varför det som pedagog är bra att reflektera kring normer.
Hur skapas normer?
I den här videon berättar Mia Heikkilä hur normer skapas i skolans och daghemmets vardag. Dessutom förklarar hon hur vi värderar normer och olika sätt att vara och dess konsekvenser.
Heteronormen
I den här videon berättar Malin Gustavsson om vad som menas med heteronormen och diskuterar även dess konsekvenser. Dessutom reflekterar hon hur heteronormen syns och återskapas i skolan och daghemmet och uppmuntrar pedagoger att fundera på hur de kan vidga normer kring kön och sexualitet.
Normkritisk pedagogik
Mia Heikkilä och Malin Gustavsson berättar om normutmanande/normkritisk pedagogik och hur detta perspektiv kan tillämpas i skolans/daghemmets vardag. Hon pratar även om hur man kollegialt kan arbeta med normkritisk pedagogik.
Modul 2: Hur sparkar vi igång eller stärker ytterligare vårt jämlikhetsarbete?
Under fortbildningens andra del, som bestått av webbaserade träffar och verksamhetsförankrade uppgifter, har deltagarna fått stöd i att ta fram en jämställdhets- och likabehandlingsplan, eller att utveckla verksamhetens befintliga plan. Jämställdhets- eller likabehandlingsplanen (eller motsvarande) fungerar som ett konkret verktyg i vardagen, där den skapar en röd tråd i arbetet för både personal, föräldrar och elever.
Denna modul har stött deltagarna att göra kartläggningar för att skapa nulägesanalyser och därmed identifiera eventuella utvecklingsbehov i verksamheten gällande jämställdhets- och sexualfostran. Utgående från dessa nulägesanalyser tog deltagarna fram olika åtgärder för att stöda en mer jämställd och jämlik verksamhet. En del av dessa kartläggningar har vi utvecklat till arbetsblad som kan stöda andra i liknande processer.
Kartläggning av material i småbarnspedagogiken: inspiration för hur du kan undersöka jämställdheten i verksamhetens olika material
Modul 3: Hur gör vi jämlikhet i verksamheten?
Åtgärderna som skrivits in i enhetens eller skolans jämställdhets- eller jämlikhetsplan genomfördes under modul 3. Deltagarna fick stöd och handledning i att specificera åtgärderna och genomföra dem i verksamheten. Även här varvades webbaserade träffar med deltagarnas eget utvecklingsarbete, under handledning av Malin Gustavsson. På grund av pandemisituationen gavs handledning i Zoom i stället för på plats i verksamheten.
Modul 4: Jämlikhetsambassadör med fokus på kön och sexualitet
I projektet har vi speciellt satsat på att erbjuda stöd och inspiration åt de som ska leda och driva utvecklingsarbetet i sina kollegier och i verksamheten. Fortbildningen för jämlikhetsambassadörer arrangerades i två omgångar, både på våren och på hösten 2021. Mellan de gemensamma webbinarierna tog deltagarna del av filmade föreläsningar för hur de ska bygga upp, leda och driva jämställdhets- och jämlikhetsarbete i småbarnspedagogiken eller i skolan.
Deltagarna utformade egna mål och strategier för sitt arbete, och fick handledning i sina processer via e-post.
De 11 filmade föreläsningarna med Malin Gustavsson användes under fortbildningen för ambassadörer. Föreläsningarna stöder utarbetande av en strategi för jämställdhets och jämlikhetsarbete. Malin introducerar ambassadörskap som koncept, presenterar närmare hur en kan skapa en karta för arbetet och de fyra viktiga delarna i ledarskapet, vilka motstånd en kan stöta på i arbetet, vilka metoder en kan identifiera eller välja mellan i arbetet samt hur jämställdhets- och diskrimineringslagen kan användas som ett verktyg i arbetet. Föreläsningarna kan användas skilt för sig och under varje video finns målgruppsrekommendationer.
Modul 5: Att skapa material – hur kan vi skapa ett material av våra erfarenheter av förändringsarbete?
Fortbildningen avslutades med ett webbinarium 9.12.2021. Där delade fortbildningens deltagare med sig av sina arbetsprocesser och insikter, och presenterade material som de tagit fram under projektet. Webbinariet var öppet också för andra än fortbildningens ordinarie deltagare. Deltagarna fick en digital verktygslåda med goda idéer och konkreta exempel på jämställdhets- och jämlikhetsarbete i småbarnspedagogik och skola.
Materialet som har tagits fram inom projektet finns samlat här:
Den pågående pandemin, och allt vad den medfört i form av bland annat restriktioner, karantäner och personalbrist på fältet, har självfallet även påverkat denna fortbildning, både gällande praktiskt genomförande och deltagarnas möjligheter att delta och utföra uppgifter. Fortbildningen har ständigt behövt anpassas efter det rådande pandemiläget. Vi är imponerade av att så många orkade driva arbetet framåt på sina enheter och i sina skolor. Deltagarna har uppskattat att få modeller och konkreta verktyg som de har nytta av i sitt arbete. Fortbildningen har också gett deltagarna möjlighet att få stöd av andra som står inför liknande frågor i sin verksamhet. De har kunnat diskutera och ställa frågor kring saker som tidigare kan ha varit svåra att hitta lösningar på. Under fortbildningstillfällena, och genom handledningen som Malin Gustavsson gett, har deltagarna fått stöd och uppmuntran i sitt arbete att främja jämställdhet och jämlikhet.
Fortbildningen har finansierats av Utbildningsstyrelsen.
Jobbar du inom småbarnspedagogiken och vill ha inspiration för hur man kan jobba med barnlitteratur för att stöda den socioemotionella kompetensen hos barn?
Inom fortbildningshelheten Stjärnklart 2.0 har vi utvecklat olika kreativa arbetssätt med barnlitteratur om känslor och social interaktion som utgångspunkt. Vi har sammanställt två litteraturpaket (1-3 år och 4-6 år) med hjälp av läsambassadörer Amanda Audas-Kass och Henrika Andersson och bibliotekspedagog Tanja Fagerholm. Materialet är en del av Stjärna 4 – Samtal om mobbning, styrkor, normer och makt.
Klicka på bilden för att komma till materialet.
Litteraturpaketen har delats ut till deltagarna med stöd av Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne sr.
Stjärnklart 2.0 finansieras av Utbildningsstyrelsen
Vintern 2020 startade fortbildningen På spåret! En lärstig för alla med två stora grupper i både Vasa och Helsingfors. Deltagarna såg fram emot fortsättningen, där de skulle träffas i mindre grupper i tre parallella spår. Vi anade inte då att fortbildningshelheten skulle behöva genomföras till största delen på distans.
Då vi nu tittar i backspegeln ser vi att resan blev annorlunda än planerat, men väldigt givande och lärorik. Våra deltagare har fått inspiration och verktyg för sitt fortsatta arbete med barn i behov av stöd.
Målet med fortbildningsprojektet har varit att öka deltagarnas kunskap och kompetens både att bemöta barn i behov av stöd och att ordna verksamheten så att alla barns likvärdiga och jämlika möjligheter att lära sig säkerställs.
I fortbildningen har deltagarna fått modeller och verktyg för att kunna främja varje barns inlärning och välbefinnande och för att kunna skapa fungerande grupper och en lärmiljö som stöder varje barns individuella lärstig.
Inom fortbildningshelheten har deltagarna också fått möjlighet att utveckla samarbetsformer för att skapa en god verksamhetskultur och göra stadieövergångarna så smidiga som möjligt för barnen.
Vad?På spåret! En lärstig för alla är en fortbildning som har handlat om att stöda personal att ordna likvärdiga och jämlika möjligheter för alla barn att lära sig. Speciellt fokus har legat på särskilt begåvade barn, krävande barn, speciallärarens roll och vikten av samarbete.
För vem? Lärare, speciallärare och övrig personal inom småbarnspedagogik, förskoleundervisning och grundläggande utbildning
När? Hösten 2019 – hösten 2020
Hur? Gemensamt start- och slutseminarium, däremellan fortbildning i tre parallella spår
Var? Start i Helsingfors och Vasa + fortsättning på Zoom
Utbildare:
Eva Staffans, universitetslärare, Åbo Akademi
Camilla Svens-Liavåg, universitetslärare, Åbo Akademi
Raija Regnell, psykolog och psykoterapeut
Sofia Kullberg, speciallärare och arbetshandledare
Gemensam start
Fortbildningshelheten inleddes med gemensamt startseminarium parallellt på två orter för samtliga deltagare. Startseminariet ordnades i februari i Vasa, och i mars i Helsingfors.
Tillsammans öppnade vi upp diskussionen om inkludering, barnens rätt att få det stöd de behöver och om hur vi i samarbete kan skapa goda lärmiljöer i våra verksamheter. Vi fördjupade oss också i lågaffektivt bemötande och hur denna metod kan användas i det dagliga samspelet med barnen.
I det här ordmolnet har deltagarna i Vasa sammanfattat vad de bar med sig från startseminariet till det fortsatta arbetet med barn i behov av stöd.
Fortbildning i tre parallella spår
Efter starten fortsatte fortbildningen i tre parallella spår. Deltagarna följde minst ett av de tre spåren. Klicka på bilderna för en inblick i de olika delarna.
Spår 1: Särskilt begåvade barn riktade sig till de som önskade få kunskap om, förstå och kunna stöda särskilt begåvade barn. Utbildare: Camilla Svens-Liavåg.
I Spår 2: Krävande barn deltog de som ville få mer kunskap och verktyg för att kunna stöda barn som har neuropsykiatriska diagnoser och socioemotionella svårigheter. Utbildare: Raija Regnell.
Spår 3: Speciallärarens roll och samarbete över stadiegränser samlade deltagare som fungerar som speciallärare och som önskade tydliggöra och stärka sin roll och uppgift. Fokus var på speciallärarens roll som handledare och på samarbete inom och över stadiegränser. Utbildare: Sofia Kullberg.
I varje spår erbjöds tre träffar à 4 timmar. Träffarna innehöll föreläsningar och gruppdiskussioner. Mellan spårträffarna reflekterade deltagarna kring frågeställningar och uppgifter kopplade till spårets innehåll. Fortbildningen i de tre spåren pågick från mars till september för Vasa-gruppen, och från april till oktober för den grupp som startat i Helsingfors.
Den digitala lärplattformen Itslearning var ett komplement till fortbildningen. Där delades information och material med deltagarna, och deltagarna kunde också där dela sina skriftliga reflektioner med utbildarna. Alla deltagare hade möjlighet att ta del av de olika spårens material, också inom de spår som de inte själva deltog i.
Framme vid slutstationen
Avslutande seminarier ordnades gemensamt för både deltagarna i Helsingfors- och i Vasagruppen. Deltagarna samlades till gemensam reflektion om samsynen kring arbetet med barn i behov av stöd.
Under seminariet sammanfattades och presenterades de parallella spårens temainnehåll, och vi såg tillbaka på och utvärderade fortbildningen. På programmet stod föreläsning, gruppdiskussion och en paneldiskussion med utbildarna.
I den här filmen samtalar projektets utbildare om kommunikation och relationsskapande. De diskuterar bland annat den viktiga dialogen med föräldrarna och hur man i teamet kan stöda varandra att bygga goda relationer till barnen.
Omställningar på vägen
Efter fortbildningsstarten hann den allra första spårträffen i spår 1 i Vasa-gruppen hållas i Academill, men därefter ledde coronaviruspandemins framfart till att vi inte länge kunde samla våra fortbildningsgrupper till fysiska träffar.
Vi behövde tänka till och tänka om, och beslöt i samråd med utbildarna att flytta de kommande träffarna i fortbildningen till Zoom.
Det här innebar omställningar inte bara för deltagarna utan också för oss utbildare och arrangörer. Under den här våren var möten och utbildningar i Zoom ännu nytt för många.
I takt med att salar och rum avbokades sände vi ut möteslänkar och hjälpande instruktioner till grupperna. Övergången till Zoom visade sig sedan bli bestående för projektet. Vi genomförde såväl alla de kommande spårträffarna som slutseminarierna digitalt.
Enligt deltagarnas respons har det i det stora hela fungerat bra och smidigt att delta i fortbildningen på distans. En fördel med distansarrangemangen var att deltagare som var förhindrade att delta kunnat ta del av inspelat material i efterhand.
Det har också varit lättare att ordna tid för att kunna delta. Men visst finns ett mervärde i att träffas fysiskt och kunna fråga och diskutera mer fritt – det har både deltagarna och utbildarna fört fram.
Så här har några deltagare sagt om hur det har fungerat att delta i fortbildningen på distans:
”Detta år har jag väldigt svårt att komma bort från arbetsplatsen. Detta sätt ger mig möjlighet att vara med!”
”Över förväntan! Men visst hade det gett stort mervärde att träffas på riktigt. Tekniken fungerade jättebra alla gånger och det var betydligt lättare att ordna tid för att kunna delta.”
”Fungerat bra, men inte kan det jämföras med fysiska träffar. Många spontana frågor och diskussioner tror jag att uteblir.”
Reflektioner över projektets resultat
Då ett fortbildningsprojekt genomförs är en högintressant och ständigt närvarande fråga vad som händer hos deltagarna, i relation till verksamheten på fältet. Förändras lärarnas synsätt och deras sätt att arbeta under processens gång?
Kan man se direkta effekter i det vardagliga arbetet, och är i så fall förändringarna bestående? Vi har tagit del av deltagarnas respons, och vände oss även till Eva Staffans för att höra hur hennes tankar går gällande projektets resultat – om hon fäst sig vid något särskilt utifrån hur diskussionerna gått i de parallella spåren och innehållet överlag.
Eva, som är universitetslärare och forskare vid Åbo Akademi, intresserar sig i sin forskning speciellt för speciallärarens arbete. Hon har funnits med i hela projektet ända från planeringsskedet och starten fram till de allra sista reflektionerna vid slutseminariet. Tillsammans med Eva blickar vi tillbaka på fortbildningsprocessen i På spåret.
Vad har fortbildningen gett?
Eva har uppskattat att kunna följa med från början, se hur fortbildningen framskrider, lyssna till diskussionerna i grupperna och ibland också ställa frågor till deltagarna. Frågorna som deltagarna har lyft har varit olika till sin karaktär.
I början upplevde Eva att deltagarnas frågor var mer faktarelaterade, medan diskussionerna senare mera började handla om hur man ska ta sig an och jobba med olika utmaningar.
Fortbildningen har varit omfattande i tid, men det kan ha varit en fördel. Deltagarna har också haft uppgifter mellan träffarna, vilket betyder att de fått ta in, bearbeta och fundera över hur de själva gör i de grupper där de arbetar.
I någon grupp kom det fram att en del deltagare efter ett fortbildningstillfälle hade ändrat sina rutiner och gjort saker annorlunda, men det går inte att säga om tankarna lever vidare en längre tid, om förändringen blir bestående.
Det är bra att våga testa något nytt och sedan ta med sig kunskapen till andra situationer och tillämpa den där.
Överlag då det gäller fortbildning är det de mest förändringspositiva som söker sig till fortbildningen. De här deltagarna har också de bästa förutsättningarna för att tänka till och tänka om, eller så konstaterar de kanske att de redan gör ett bra jobb men vill utvecklas och göra det bättre.
En jämlik och enhetlig lärstig genom samarbete
I fortbildningen har vi velat implementera synen på barnens lärstig som enhetlig, en helhet utan större avbrott. Med tanke på det har det varit positivt att deltagare representerat lärstigens olika stadier. De har kunnat dela erfarenheter över stadiegränserna och få en förståelse för varandras tolkningar av olika begrepp eller företeelser.
Många har deltagit tillsammans med sina kolleger från samma arbetsplats eller från samma kommun.
– Där finns en styrka, då kan man tänka tillsammans, säger Eva Staffans.
Genom att exempelvis speciallärare från olika stadier inom samma kommun har träffats och diskuterat inom fortbildningen, har de blivit medvetna om varandra och kunnat utveckla samarbetsformer inom kommunen.
Synen på barnen har ändrat
Gällande synen på barnen kan vi se att något har hänt hos en del, baserat på diskussioner och reflektioner. Innehållet i fortbildningen kan för många deltagare ha inneburit en bekräftelse på deras barnsyn, medan det hos andra har skett ett skifte i synsätt. Det är naturligtvis svårt att säga hur detta sedan fallit ut eller implementerats i verksamheten i deltagarnas vardag.
– I diskussionerna i spåren har det kunnat märkas att man kan ha gått vidare från att man ser barnet som problemet till att mer se sin egen roll i sammanhanget, vilket är jätteviktigt, menar Eva Staffans.
– Våra föreläsare har på ett fint sätt lyft fram varför det är så viktigt att ha en förståelse för det här. Vi kan inte ändra på barnen, bara på oss själva.
Du kan bara ändra på ditt sätt att möta barnen, inte ändra på barnen i gruppen. Vi vuxna behöver ta ett steg tillbaka och fundera över vad vi har för del i situationen och vad vi själva kan göra. Det är mycket som beror på pedagogen och hens syn på situationen. För barnets del är det här jätteviktigt, att det inte är barnet självt som ses som en utmaning, är krävande och har svårigheter.
Kunskap ger möjligheter
Om man har mycket kunskap om utmaningarna så har man också lättare att hitta metoderna och verktygen för hur man kan möta barnens behov och stöda dem på bästa sätt. Vissa deltagare önskade mera tips och råd, men för att dessa ska fylla sin funktion behöver de kunna relateras till en bra kunskapsbas.
Barnet har rätt till utmaningar på sin nivå, och det är vår utgångspunkt som vi inte kan kringgå – oberoende om vi ska sänka eller höja ribban. Differentiering som fenomen har också stigit fram som en röd tråd i fortbildningen. Lärarens uppgift är att möta barnen på deras nivå.
– En springande punkt är att ha ett genuint intresse för andra människor och för att försöka göra det så bra som möjligt för barnen, framhåller Eva. Man behöver jobba med att skapa bra relationer och hålla i gång kommunikationen. I alla spår har föreläsarna lyft fram vikten av relationerna och kommunikationen med barnen, med föräldrarna och med kollegerna.
Enligt Eva Staffans är kunskap, förståelse, respekt för individen och ödmjukhet speciellt viktigt i sammanhanget, och det här är något vi hoppas att denna fortbildning också förmedlat till deltagarna.
Respons från deltagarna:
Efter att fortbildningen hade slutförts ombads deltagarna att utvärdera helheten. Deltagarnas respons visar att de flesta varit nöjda med fortbildningen, och att de har tagit med sig nya insikter till sin verksamhet. Så här har deltagare uttryckt sig i utvärderingen:
”…blev stärkt och har fått större säkerhet i hur jag bemöter och tar till tals krävande barns behov med både personal och föräldrar.”
”Jag har börjat tänka mer på vem som är ett begåvat barn. Hur olika begåvningar det finns.”
”Idéerna och mycket av det som tagits upp har jag kunnat använda i mitt arbete”
”Tänker mera medvetet på differentiering”
”Tittar på min omgivning och barnen med helt nya ögon”
”Ökad medvetenhet”
”Mindre stök i klassrummet. Bättre samarbete med kollegor”
”Överföringarna och kommunikationen över stadierna har utvecklats tack vare idéer från lärare ur andra kommuner.”
”Jag har ändrat lite på mitt eget sätt att bemöta barn och det bär frukt”
”I diskussioner med personalen, har vi bättre ”hittat”, uppmärksammat de barn som är särbegåvade.”
”det var bra att vi var två personer från min enhet som kunde diskutera föreläsningarna och materialet.”
”det har skett en positiv utveckling i mitt kunnande som jag har kunnat delge med mina arbetskollegor och barn”
”På spåret genomsyrades starkt av tanken om respekt för allas egenvärde och vikten av personligt och individuellt bemötande. Helt i enlighet med de nya läroplanerna. Känns att jag fått en bra uppdatering.”
Projektet På spåret! En lärstig för alla finansierades av Utbildningsstyrelsen.
Fortbildningshelheten planerades och koordinerades av utbildningsplanerare Linda Norrgård och Cilla Nyman vid Centret för livslångt lärande i samarbete med universitetslärare Eva Staffans, Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier, Åbo Akademi.
Hur kan vi utveckla en barngrupp så att den blir mer empatisk och tolerant?
Hur kan vi i arbetsgemenskapen ta vara på varandras styrkor och erfarenheter och skapa en ännu bättre verksamhetskultur?
De här frågorna har varit utgångspunkten för Stjärnklart, en webbaserad fortbildningshelhet om barns känslomässiga och sociala utveckling för arbetsgemenskaper inom småbarnspedagogiken. Stjärnklart har varit ett utvecklingsprojekt som finansierats av Utbildningsstyrelsen under åren 2019–2020.
Mia Heikkilä, Mirjam Kalland och Ann-Christin Furu samtalar om hur ett socioemotionellt utvecklingsarbete kan se ut.
Att satsa på barnens känslomässiga och sociala utveckling är centralt inom småbarnspedagogiken, eftersom den socioemotionella kompetensen är så grundläggande för barnens fortsatta liv.
I Stjärnklart har vi haft som mål attge personalgrupperna kunskap, inspiration och verktyg för att stöda deras viktiga arbete inom det här området. Men för att verksamheten på ett daghem eller en förskola ska fungera är inte bara samspelet mellan barnen viktigt, lika viktigt är delaktigheten mellan barn och vuxen och samspelet vuxna emellan.
För att stärka samarbetet och direkt integrera den nya kunskapen i verksamhetskulturen har vi valt att använda kollegialt lärande som pedagogisk process i fortbildningen.
David Edfelt föreläser om lågaffektivt bemötande vid Academill.
Praktiskt har det gått till så att personalgrupperna har fått ta del av fortbildningsmaterialet via en webbaserad lärplattform. Stjärnklart-teamet har samlat experter inom området och producerat pedagogiska filmer och podcaster som behandlat barns känslomässiga och sociala utveckling ur olika synvinklar.
När alla i personalen på egen hand hade tagit del av innehållet för den aktuella modulen samlades hela gruppen för att under en timmes tid samtala om temat och se vilka anknytningspunkter man hittade till den egna verksamheten.
Samtalet skedde utgående från ett kollegialt lärandematerial som hördetill varje modul. Varje grupp var ansvarig för sin egen kollegiala process, men fick handledning av Stjärnklart-teamet såväl på plats som på distans.
Camilla Nyman, Ann-Britt Forsblom och Maria Enell delar med sig av sina praktiska erfarenheter av lågaffektivt bemötande.
Fortbildningshelheten har varit mycket populär och de 150 platserna blev snabbt fyllda.
Sammanlagt har 18 daghem runtom i Svenskfinland varit med i Stjärnklart och det som många haruppskattat är att hela arbetsgemenskapen har deltagit tillsammans och att fortbildningen sker på den egna enheten. Det blir en gemensam process där alla är engagerade och inga vikarier behöver heller anlitas.
Utgående den respons vi fått från deltagarna har deltagandet i Stjärnklart resulterat i att kunskaperna i socioemotionellt arbete har implementerats i verksamheten på daghemmen och förskolorna. Samarbetet i arbetsgemenskapen har stärkts och den kollegiala lärprocessen har även bidragit till att samtal kring värdegrunden har aktualiserats och implementeringen med den har konkretiserats.
Jennie Stoltzmann-Frankenhaeuser, Maria Stoor-Grenner och Mia Heikkilä samtalar om mobbningsförebyggande arbete.
Några citat från deltagarperspektiv:
”Fungerande koncept som gett oss nya tankesätt, mera arbetsverktyg och ett välfungerande arbetsteam”
”Stjärnklart har gett enheten en möjlighet till att få en gemensam strategi för hur vi jobbar”
”Lärorik process som gett inspiration, och ytterligare stärkt vårt team och känslan av att vi gör rätt och jobbar mot ett gemensamt mål, d.v.s. att stärka barnens socioemotionella utveckling.”
Vi är nu glada att kunna förädla erfarenheterna från Stjärnklart och det forskningsprojekt som även har varit anknutet till utvecklings- projektet och kan med hjälp av fortsatt finansiering från Utbildningsstyrelsen lansera Stjärnklart 2.0 i början av år 2021.
I Stjärnklart 2.0 behåller vi de flesta moduler från Stjärnklart, men presenterar även en helt ny modul om konflikthantering med barn. Intresset för Stjärnklart 2.0 har varit stort, men de arbetsgemenskaper som är snabba kan ännu få en plats.
Tutorlärare är verksamma ända från småbarnspedagogik till andra stadiet i en del kommuner. Uppdraget som tutorlärare inom småbarnspedagogiken är dock inte definierat från Utbildningsstyrelsen på motsvarande sätt som inom den grundläggande utbildningen.
Under våren och hösten 2019 arrangerade CLL en tutorlärarutbildning för lärare inom småbarnspedagogik. Intresset var stort och många önskade ta del av utbildningen.
Målet med tutorlärarverksamheten är att dessa ska kunna handleda och stöda kommunens personal att utveckla pedagogiken och verksamhetskulturen samt främja digitaliseringen på ett pedagogiskt ändamålsenligt sätt.
Innehållet i utbildningen byggdes upp kring följande teman:
Fortbildningen bestod av tre moduler och sammanlagt sex närstudiedagar. Förutom närstudiedagarna hade deltagarna eget arbete och de skuggade en tutor inom den grundläggande utbildningen.
Skuggningen upplevde många som givande eftersom den gav en bild av hur tutoruppdraget kan formas. Under hösten utförde deltagarna en kort praktik där fokus låg på handledning av personal.
De som deltog var intresserade av utvecklingsarbete inom småbarnspedagogik och förskola och ville fördjupa och bredda sitt kunnande. Tutorläraren fungerar som ett stöd och ett bollplank för personalen i kommunen.
Arbetsbilden varierar från kommun till kommun och under utbildningen processade och arbetade deltagarna fram planer och modeller för just sin verksamhet.
Många kommuner har för den grundläggande utbildningen arbetat fram IKT-strategier. Ett resultat från utbildningen var att man i kommunerna kunde vidga IKT-strategin till att omfatta även småbarnspedagogiken.
Det krävs att man finner gemensamma tider och former för samarbete för att kunna träffas över stadiegränserna och kunna arbeta fram motsvarande strategier.
Målet är att kunna länka samman strategierna så att det för barnet och eleven blir en enhetlig lärstig ända från småbarnspedagogiken. Den digitala lärstigen ger daghemmen och skolorna en tydlig ram att jobba inom, men samtidigt med mycket frihet.
I bl.a. Pedersöre och Kronoby kommuner kunde man under hösten presentera ett första utkast till gemensamma strategier med den grundläggande utbildningen.
I utvärderingar uppgav deltagarna att den största behållningen de hade av utbildningen var att processa uppdraget och uppgiften, arbeta fram en enhetlig lärstig samt nätverka och utbyta idéer och modeller tillsammans med andra.
Tutorlärarna har visat sig vara ovärderliga kollegor som kunnat hjälpa och stötta och samtidigt vara en länk i det delade ledarskapet.
Här kan du bekanta dig närmare med hur man jobbat i Kronoby och i Jakobstad;
Läropussel – vi utvecklar småbarnspedagogiken tillsammans!
– Fortbildningshelhet för att implementera planen för småbarnspedagogik och förskolans läroplan i praktiken
Målet med fortbildningen Läropussel har varit att stöda personalen inom småbarnspedagogik och förskola i den praktiska implementeringen av den nya planen för småbarnspedagogik och förskolans läroplan.
Genom seminarier och minikonferenser med olika teman utgående från planen har deltagarna fördjupat sin kunskap om bland annat barnens delaktighet, barn i behov av stöd, digital kompetens och dokumentation, lekens betydelse för barns språk- och kunskapsutveckling, samverkan och kommunikation i en lärande gemenskap samt kollegialt lärande. Under projektets gång beaktades deltagarnas behov och önskemål om teman för att fortbildningen skulle kunna stöda dem i deras aktuella utvecklingsprocesser.
Kollegialt lärande har varit en viktig del i Läropussel och utgångspunkten var att deltagarna skulle komma med som team från det egna daghemmet (ca 2-3 personer). Eftersom det kan vara utmanande att frigöra flera ur personalen att delta i fortbildning samma dag, har det också funnits möjlighet att delta enskilt från daghemmen.
Förutom seminarier och minikonferenser har deltagarna även haft möjlighet att utföra utvecklingsarbeten på sina enheter tillsammans med sitt team. Under processen har deltagarna fått handledning och stöd från erfarna handledare för att komma framåt i sina utvecklingsprocesser.
I Nyland och Åboland har Mia Heikkilä, biträdande professor i småbarnspedagogik vid Åbo Akademi fungerat som handledare. I Österbotten och Tammerfors har Tiina Cederström, pedagogisk handledare haft motsvarande uppgift.
Handledningen har skett kontinuerligt dels på det egna daghemmet och dels via Skype. Teman som deltagarna valt att jobba med har varit pedagogisk dokumentation, barnens delaktighet, digital kompetens, utveckling av lärmiljöer och språk. Under Läropussel har totalt 23 team utfört utvecklingsarbeten och deltagit i handledningen.
Under projektets slutseminarium presenterade två daghem sina utvecklingsprocesser:
Deltagarna har fått utvärdera alla fortbildningstillfällen och deras innehåll. Läropussel har uppskattats av deltagarna på grund av de valda temaområdena för minikonferenserna och att få komma samman, träffas och diskutera med kollegor.
Utvecklingsarbetena på de egna enheterna och den tillhörande handledningen har varit ett stort stöd för att underlätta för deltagarna att jobba vidare med de teman de haft som mål att utveckla.
Genom att få input på planering, genomförande och resultat har deltagarna sporrats att systematiskt jobba vidare med sina valda teman. Deltagarna har också upplevt att det varit värdefullt att delta som team i fortbildningen, men det har i praktiken visat sig vara utmanande att lösgöra fler ur personalen att delta i fortbildning på samma dag.
Vi kan konstatera att de mest synliga och bestående resultaten har uppnåtts när flera personer från samma team eller daghem deltagit i hela fortbildningshelheten och utfört utvecklingsarbeten på sin egen enhet.
Genom att handledarna kommit ut till daghemmen har det underlättat deltagande för teamen och handledarna har kunnat fokusera på varje teams specifika utvecklingsprocess.
Reflektioner och feedback från deltagare och handledare:
Modul 3: Hur gör vi jämlikhet i verksamheten?
