Läropussel 2.0 med fokus på lärområden

I fortbildningen Läropussel 2.0 med fokus på lärområden har vi gett utbildning och handledning till personal inom småbarnspedagogiken för att stöda dem att kunna integrera lärområden i sin pedagogiska verksamhet. Samtidigt ville vi också stöda utvecklingen av lärande gemenskaper och kunskapsdelning av goda arbetssätt. I det här blogginlägget delar vi lite av innehållet och resultatet samt hur vi och deltagarna har jobbat under fortbildningen.

Inledande och avslutande seminarium

Vi hade en gemensam uppstart av fortbildningen där vi bekantade oss med varandra, våra gemensamma arbetssätt och de digitala miljöerna vi skulle vistas i under fortbildningen. Eftersom fortbildningen var processinriktad lyssnade vi också in deltagarnas behov och önskemål om innehåll. Under dagen var lärområden i fokus och tillsammans funderade vi på vilka förutsättningar och möjligheter som finns för integrering av lärområden i den pedagogiska verksamheten. Efter vår gemensamma uppstart började teamen jobba med utvecklingsarbete i sina egna verksamheter och själva handledningsprocessen tog vid.

Som avslutning av fortbildningen hade vi sedan ett avslutande seminarium där fokus låg på teamens egna processer och arbete i den egna verksamheten under fortbildningens gång. Teamen delade med sig av sin egen lärandeprocess och presenterade sitt arbete med olika lärområden. Målsättningen var att dela erfarenheter och synliggöra mångfalden av mål och arbetssätt kring lärområden. Vi pratade också om dokumentationens pedagogiska möjligheter och funderade på hur vi kan hitta fungerande strukturer för teamets gemensamma arbete.

Teamhandledningar och teamklusterhandledningar

Under startseminariet fick deltagarna frågor kring de egna teamens styrkor, vilka utvecklingsbehov de ser att de har och hur de arbetar med lärområden. Deltagarna fick också utifrån innehållet i startseminariet uppgifter som de skulle genomföra i sin egen grupp. Inför teamhandledningarna delgav teamen, på lärplattformen itslearning, sina planeringar med frågor och funderingar till handledarna och dessa fungerade som utgångspunkt för diskussion, reflektion och vidare utveckling av arbetet. Under hela fortbildningen har teamen utgått från sin egen verksamhet och vad de behöver stöd och handledning i då det gäller den pedagogiska verksamheten.

Teamhandledningarna kom att fokusera på pedagogisk dokumentation och hur teamen på ett målmedvetet sätt kunde integrera lärområden i sin pedagogiska verksamhet. Teamen utvecklades från att gå från aktivitetsplanering till en mer pedagogisk planering där barnens delaktighet var i fokus. För att kunna arbeta med lärområden på ett målmedvetet och mångsidigt sätt behövdes en djupare förståelse för de enskilda lärområdenas innehåll. Teamen behövde kontinuerligt läsa och diskutera innehållet i lärområdena för att utveckla sin förståelse. Syftet med handledningen var att stöda teamen så att de får en fördjupad förståelse för innehållet i planen och kunskap kring integrering av lärområden. Vidare utvecklade deltagarna sin didaktiska kompetens så att de mer målfokuserat kunde ställa relevanta frågor till barnen, få barnen att reflektera och dela med sig av sina tankar samt väcka barnens intresse och glädje för att lära sig mera.

Här ställs barnen inför ett problem som de ska lösa i relation till vattnets olika former.

Under teamhandledningarna har vi funderat och reflekterat över bland annat följande frågeställningar: Hur kan man få in barnens intressen i det mål man arbetar mot? Hur lyckas man planera pedagogisk verksamhet när inte alla i teamen kan träffas och planera samtidigt? Hur kan man spara tid genom att integrera lärområden med varandra? Hur stödjer (den fysiska-, psykiska-, sociala- och pedagogiska) lärmiljön lärområdena?

Teamklusterhandledning skedde i två grupper där tre team tillsammans träffades vid två olika tillfällen. Teamen delgav varandra exempel på vad och hur de har arbetat samt diskuterade och utbytte tankar och idéer kring arbetet med lärområden.

Resultat

Fortbildningen har gett teamen möjlighet att se, granska och utveckla sin egen verksamhet med stöd och hjälp av handledarna och de andra deltagarna. Under fortbildningens gång har teamen förändrat sina arbets- och förhållningssätt.

Det som grupperna främst lyft fram som förändrats och utvecklats under fortbildningens gång är följande.

Vikten av:

dynamiska grupper som underlag för smågruppsindelning, utgående från barnens förförståelse, verksamhetens mål eller aktiviteter
målstyrd verksamhet (tydligare mål, röd tråd i verksamheten, långsiktiga och kortsiktiga mål, planering utifrån målen, vikten av pedagogisk planering)
pedagogisk dokumentation (har utvecklats och blivit mångsidigare, barns lärandeprocess synliggörs, tydligt syfte med att dokumentera, dokumentation som reflektionsunderlag)
barnens delaktighet (barnen med i planeringen, genomförandet och utvärderingen)

I filmerna nedan berättar några av deltagarna om hur de arbetat med målstyrd verksamhet och pedagogisk dokumentation.

Lärområden och innehåll som grupperna har arbetat med:

Jag utforskar min omgivning: former, från frö till morot, återvinning, förståelse för om man går vilse, skillnad på gran och tall, myrans matvanor, förståelse för rymden, vatten och is/snö, vattnets olika former (fast, flytande och gas)

Jag och vår gemenskap: sociala färdigheter – koder, hänsyn till andra, vänskap, känslor, närmiljö och nutid

Mina många uttrycksformer: tempo, klangfärg, dynamik, rytmik, färger

Jag växer, rör på mig och utvecklas: självständighet vid påklädningssituationer, finmotorik, kroppsmedvetenhet, trygghet och säkerhet

Språkens rika värld: sagans uppbyggnad och utökande av ordförrådet

Teamen har integrerat flera lärområden och arbetat med dem både som mål och medel.

Integrering av mål inom olika lärområden (matematik, språk och natur och miljö)

Kommentarer från deltagarna:

“Styrdokumenten är synliga och är nu underlag för planering, didaktiska planeringsmodellen finns som grund, lärområdena är också synliga och medvetna. Det är också viktigt att anpassa verksamheten och målen utifrån barnens behov. ”

“Att alla gått fortbildningen tillsammans har bidragit till känslan av att alla teammedlemmar är delaktiga i verksamheten och tar gemensamt ansvarar för att målen nås.”

”Att någon utifrån ”tittat på” vår verksamhet – med nya ögon och gett oss tankeställare”

I filmen nedan berättar några av deltagarna om vad de tar med sig från fortbildningen.

9 augusti, 202110 augusti, 2021

Stjärnklart 2.0 – Pedagogiskt material till barnlitteraturpaket

MINIBLOGG

Jobbar du inom småbarnspedagogiken och vill ha inspiration för hur man kan jobba med barnlitteratur för att stöda den socioemotionella kompetensen hos barn?

Inom fortbildningshelheten Stjärnklart 2.0 har vi utvecklat olika kreativa arbetssätt med barnlitteratur om känslor och social interaktion som utgångspunkt. Vi har sammanställt två litteraturpaket (1-3 år och 4-6 år) med hjälp av läsambassadörer Amanda Audas-Kass och Henrika Andersson och bibliotekspedagog Tanja Fagerholm. Materialet är en del av Stjärna 4 – Samtal om mobbning, styrkor, normer och makt.

Klicka på bilden för att komma till materialet.

Litteraturpaketen har delats ut till deltagarna med stöd av Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne sr.

Stjärnklart 2.0 finansieras av Utbildningsstyrelsen

11 december, 202011 december, 2020

Stjärnklart

Hur kan vi utveckla en barngrupp så att den blir mer empatisk och tolerant?
Hur kan vi i arbetsgemenskapen ta vara på varandras styrkor och erfarenheter och skapa en ännu bättre verksamhetskultur?

De här frågorna har varit utgångspunkten för Stjärnklart, en webbaserad fortbildningshelhet om barns känslomässiga och sociala utveckling för arbetsgemenskaper inom småbarnspedagogiken. Stjärnklart har varit ett utvecklingsprojekt som finansierats av Utbildningsstyrelsen under åren 2019–2020.

Mia Heikkilä, Mirjam Kalland och Ann-Christin Furu samtalar om hur ett socioemotionellt utvecklingsarbete kan se ut.

Att satsa på barnens känslomässiga och sociala utveckling är centralt inom småbarnspedagogiken, eftersom den socioemotionella kompetensen är så grundläggande för barnens fortsatta liv.

I Stjärnklart har vi haft som mål att ge personalgrupperna kunskap, inspiration och verktyg för att stöda deras viktiga arbete inom det här området. Men för att verksamheten på ett daghem eller en förskola ska fungera är inte bara samspelet mellan barnen viktigt, lika viktigt är delaktigheten mellan barn och vuxen och samspelet vuxna emellan.

För att stärka samarbetet och direkt integrera den nya kunskapen i verksamhetskulturen har vi valt att använda kollegialt lärande som pedagogisk process i fortbildningen.

David Edfelt föreläser om lågaffektivt bemötande vid Academill.

Praktiskt har det gått till så att personalgrupperna har fått ta del av fortbildningsmaterialet via en webbaserad lärplattform. Stjärnklart-teamet har samlat experter inom området och producerat pedagogiska filmer och podcaster som behandlat barns känslomässiga och sociala utveckling ur olika synvinklar.

När alla i personalen på egen hand hade tagit del av innehållet för den aktuella modulen samlades hela gruppen för att under en timmes tid samtala om temat och se vilka anknytningspunkter man hittade till den egna verksamheten.

Samtalet skedde utgående från ett kollegialt lärandematerial som hörde till varje modul. Varje grupp var ansvarig för sin egen kollegiala process, men fick handledning av Stjärnklart-teamet såväl på plats som på distans.

Camilla Nyman, Ann-Britt Forsblom och Maria Enell delar med sig av sina praktiska erfarenheter av lågaffektivt bemötande.

Fortbildningshelheten har varit mycket populär och de 150 platserna blev snabbt fyllda.

Sammanlagt har 18 daghem runtom i Svenskfinland varit med i Stjärnklart och det som många har uppskattat är att hela arbetsgemenskapen har deltagit tillsammans och att fortbildningen sker på den egna enheten. Det blir en gemensam process där alla är engagerade och inga vikarier behöver heller anlitas.

Utgående den respons vi fått från deltagarna har deltagandet i Stjärnklart resulterat i att kunskaperna i socioemotionellt arbete har implementerats i verksamheten på daghemmen och förskolorna. Samarbetet i arbetsgemenskapen har stärkts och den kollegiala lärprocessen har även bidragit till att samtal kring värdegrunden har aktualiserats och implementeringen med den har konkretiserats.

Jennie Stoltzmann-Frankenhaeuser, Maria Stoor-Grenner och Mia Heikkilä samtalar om mobbningsförebyggande arbete.

Några citat från deltagarperspektiv:

”Fungerande koncept som gett oss nya tankesätt, mera arbetsverktyg och ett välfungerande arbetsteam”

”Stjärnklart har gett enheten en möjlighet till att få en gemensam strategi för hur vi jobbar”

”Lärorik process som gett inspiration, och ytterligare stärkt vårt team och känslan av att vi gör rätt och jobbar mot ett gemensamt mål, d.v.s. att stärka barnens socioemotionella utveckling.”

Vi är nu glada att kunna förädla erfarenheterna från Stjärnklart och det forskningsprojekt som även har varit anknutet till utvecklings- projektet och kan med hjälp av fortsatt finansiering från Utbildningsstyrelsen lansera Stjärnklart 2.0 i början av år 2021.

I Stjärnklart 2.0 behåller vi de flesta moduler från Stjärnklart, men presenterar även en helt ny modul om konflikthantering med barn. Intresset för Stjärnklart 2.0 har varit stort, men de arbetsgemenskaper som är snabba kan ännu få en plats.

Läs mer om Stjärnklart 2.0 här!

8 april, 202020 januari, 2021

Tutorutbildning för lärare inom småbarnspedagogiken

Tutorlärare är verksamma ända från småbarnspedagogik till andra stadiet i en del kommuner. Uppdraget som tutorlärare inom småbarnspedagogiken är dock inte definierat från Utbildningsstyrelsen på motsvarande sätt som inom den grundläggande utbildningen.

Under våren och hösten 2019 arrangerade CLL en tutorlärarutbildning för lärare inom småbarnspedagogik. Intresset var stort och många önskade ta del av utbildningen.

Målet med tutorlärarverksamheten är att dessa ska kunna handleda och stöda kommunens personal att utveckla pedagogiken och verksamhetskulturen samt främja digitaliseringen på ett pedagogiskt ändamålsenligt sätt.

Innehållet i utbildningen byggdes upp kring följande teman:

Fortbildningen bestod av tre moduler och sammanlagt sex närstudiedagar. Förutom närstudiedagarna hade deltagarna eget arbete och de skuggade en tutor inom den grundläggande utbildningen.

Skuggningen upplevde många som givande eftersom den gav en bild av hur tutoruppdraget kan formas. Under hösten utförde deltagarna en kort praktik där fokus låg på handledning av personal.

De som deltog var intresserade av utvecklingsarbete inom småbarnspedagogik och förskola och ville fördjupa och bredda sitt kunnande. Tutorläraren fungerar som ett stöd och ett bollplank för personalen i kommunen.

Arbetsbilden varierar från kommun till kommun och under utbildningen processade och arbetade deltagarna fram planer och modeller för just sin verksamhet.

Många kommuner har för den grundläggande utbildningen arbetat fram IKT-strategier. Ett resultat från utbildningen var att man i kommunerna kunde vidga IKT-strategin till att omfatta även småbarnspedagogiken.

Det krävs att man finner gemensamma tider och former för samarbete för att kunna träffas över stadiegränserna och kunna arbeta fram motsvarande strategier.

Målet är att kunna länka samman strategierna så att det för barnet och eleven blir en enhetlig lärstig ända från småbarnspedagogiken. Den digitala lärstigen ger daghemmen och skolorna en tydlig ram att jobba inom, men samtidigt med mycket frihet.

I bl.a. Pedersöre och Kronoby kommuner kunde man under hösten presentera ett första utkast till gemensamma strategier med den grundläggande utbildningen.

I utvärderingar uppgav deltagarna att den största behållningen de hade av utbildningen var att processa uppdraget och uppgiften, arbeta fram en enhetlig lärstig samt nätverka och utbyta idéer och modeller tillsammans med andra.

Tutorlärarna har visat sig vara ovärderliga kollegor som kunnat hjälpa och stötta och samtidigt vara en länk i det delade ledarskapet.

Här kan du bekanta dig närmare med hur man jobbat i Kronoby och i Jakobstad;

Kronoby (Länk till Österbottens tidning)

Jakobstad (Länk till Österbottens tidning)

29 januari, 202020 januari, 2021

Läropussel

Läropussel – vi utvecklar småbarnspedagogiken tillsammans!

– Fortbildningshelhet för att implementera planen för småbarnspedagogik och förskolans läroplan i praktiken

Målet med fortbildningen Läropussel har varit att stöda personalen inom småbarnspedagogik och förskola i den praktiska implementeringen av den nya planen för småbarnspedagogik och förskolans läroplan.

Genom seminarier och minikonferenser med olika teman utgående från planen har deltagarna fördjupat sin kunskap om bland annat barnens delaktighet, barn i behov av stöd, digital kompetens och dokumentation, lekens betydelse för barns språk- och kunskapsutveckling, samverkan och kommunikation i en lärande gemenskap samt kollegialt lärande. Under projektets gång beaktades deltagarnas behov och önskemål om teman för att fortbildningen skulle kunna stöda dem i deras aktuella utvecklingsprocesser.

Kollegialt lärande har varit en viktig del i Läropussel och utgångspunkten var att deltagarna skulle komma med som team från det egna daghemmet (ca 2-3 personer). Eftersom det kan vara utmanande att frigöra flera ur personalen att delta i fortbildning samma dag, har det också funnits möjlighet att delta enskilt från daghemmen.

Förutom seminarier och minikonferenser har deltagarna även haft möjlighet att utföra utvecklingsarbeten på sina enheter tillsammans med sitt team. Under processen har deltagarna fått handledning och stöd från erfarna handledare för att komma framåt i sina utvecklingsprocesser.

I Nyland och Åboland har Mia Heikkilä, biträdande professor i småbarnspedagogik vid Åbo Akademi fungerat som handledare. I Österbotten och Tammerfors har Tiina Cederström, pedagogisk handledare haft motsvarande uppgift.

Handledningen har skett kontinuerligt dels på det egna daghemmet och dels via Skype. Teman som deltagarna valt att jobba med har varit pedagogisk dokumentation, barnens delaktighet, digital kompetens, utveckling av lärmiljöer och språk. Under Läropussel har totalt 23 team utfört utvecklingsarbeten och deltagit i handledningen.

Under projektets slutseminarium presenterade två daghem sina utvecklingsprocesser:

Deltagarna har fått utvärdera alla fortbildningstillfällen och deras innehåll. Läropussel har uppskattats av deltagarna på grund av de valda temaområdena för minikonferenserna och att få komma samman, träffas och diskutera med kollegor.

Utvecklingsarbetena på de egna enheterna och den tillhörande handledningen har varit ett stort stöd för att underlätta för deltagarna att jobba vidare med de teman de haft som mål att utveckla.

Genom att få input på planering, genomförande och resultat har deltagarna sporrats att systematiskt jobba vidare med sina valda teman. Deltagarna har också upplevt att det varit värdefullt att delta som team i fortbildningen, men det har i praktiken visat sig vara utmanande att lösgöra fler ur personalen att delta i fortbildning på samma dag.

Vi kan konstatera att de mest synliga och bestående resultaten har uppnåtts när flera personer från samma team eller daghem deltagit i hela fortbildningshelheten och utfört utvecklingsarbeten på sin egen enhet.

Genom att handledarna kommit ut till daghemmen har det underlättat deltagande för teamen och handledarna har kunnat fokusera på varje teams specifika utvecklingsprocess.

Reflektioner och feedback från deltagare och handledare:

Mer information: https://laropussel.wordpress.com/

Kontakt:

Linda Norrgård, linda.norrgard@abo.fi, tfn 050 4365 076

Lisabet Sandin-Kula, lisabet.sandin-kula@abo.fi, tfn 050 3590 413