Etikett: resiliens

Publicerat

Världens bästa skola – Poddpaket

Världens bästa skola – poddpaket med avsnitt om skolfrågor som berör vårdnadshavare, barn, skolpersonal, politiker och alla som är intresserade av skolan idag. 

Ni hittar hela spellistan på Soundcloud eller så kan ni bläddra bland avsnitten här.

1. VÄRLDENS BÄSTA SKOLA – Vi har ALLA superkrafter  

 Vad har stjärnkocken och Robinsonvinnaren Mikael ”Micke” Björklund och specialläraren och forskaren Maria Rönn-Liljenfeldt gemensamt?

Båda har erfarenhet av specialpedagogik och i det här avsnittet kan du bland annat höra hur man vänder en motgång till en superkraft. Vad kan du som förälder göra om du är orolig över ditt barns skolgång? Vi får också höra hur man kan jobba inom specialpedagogiken idag.  

2. VÄRLDENS BÄSTA SKOLA – Alla borde ha någon de kan lita på  

Det här avsnittet behandlar temat elevhälsa och välbefinnande. 

Nu möts Katarina Alanko (projektforskare i psykologi vid Åbo Akademi), Heikki Kurkiala (familjepsykoterapeut och speciallärare) och Anna Österberg (skolcoach) i samtal om bland annat detta.  

3. VÄRLDENS BÄSTA SKOLA – Ta tillvara dina styrkor  

Erika ”Kika” Fogelberg och Jeanette Lönn är båda klasslärare med erfarenhet av och kunskap om positiv psykologi.

Kika har utbildat inom området för Folkhälsan och Jeanette använder sig av det i sitt arbete som klasslärare. Hör Kika och Jeanette berätta om effekterna av att man arbetat med positiv psykologi i skolan och elevernas upplevelser av det.  

4. VÄRLDENS BÄSTA SKOLA – Konsten att hantera förändringar och komma igen  

 Vad handlar resiliens om egentligen? Det kommer från det latinska ordet resilire, som betyder att studsa tillbaka på något sätt.

Så egentligen kan man tänka att det är ett begrepp som handlar om det att när vi möter motgångar, utmaningar och negativa saker i vårt liv, så handlar det om vår förmåga att hantera det.  

Lyssna på våra gäster Christin Furu (projektforskare inom småbarnspedagogik vid Åbo Akademi) och Petra Bengs (enhetschef för Resurscentret Föregångarna) i samtal med Johanna Stenback. De diskuterar bland annat huruvida man alltid behöver kunna vända alla motgångar till något gott?   

5. VÄRLDENS BÄSTA SKOLA – Med barnet i centrum 

Tillsammans är vi starkare, det gäller även arbetet kring elever och samarbetet mellan hem och skola. Att hitta en fungerande verksamhet där skolan och hemmet kan jobba tillsammans, att inkludera alla elever oberoende av bakgrund och hemspråk.  

Möt Petra Högnäs, projektledare vid Hem och skola, Camilla Nordberg akademilektor i socialpolitik vid Åbo Akademi och Thuy Luu, samhälls- och hälsokommunikatör i Närpes i samtal kring detta med Johanna Stenback.   

6. VÄRLDENS BÄSTA SKOLA – En respektfull dialog  

Hur ska skolan och vårdnadshavarna kommunicera med varandra? Varför är det så viktigt med goda relationer?  En respektfull dialog är grunden för en fungerande verksamhet.

I detta avsnitt diskuterar vi kommunikation, relationer och elevpåverkan. I expertpanelelen hittar vi Elli Flén som är PR-konsult, Ellen Bos som är gymnasiestuderande och Jenny Haagensen som är projektassistent inom pedagogik vid Åbo Akademi. De samtalar med Johanna Stenback. Du hör också Ulrica Taylor som fungerar som pedagogisk planerare i Korsholm.  

7. VÄRLDENS BÄSTA SKOLA – Hur ser den ut?  

I det här avsnittet får ni lyssna på i diskussionen mellan Kurt Torsell och Inger Damlin tillsammans med Johanna Stenback.

De diskuterar bland annat hur världens bästa skola ser ut men även hur vi kan ge framtidstro till barnen. De funderar kring styrkorna i det finländska utbildningssystemet och så får vi höra hur Inger och Kurt ser på den mångkulturella skolan. De ger också några råd till vårdnadshavarna.  

Kurt Torsell är direktör för den svenskspråkiga verksamheten vid Utbildningsstyrelsen och Inger Damlin är förbundsordförande för Finlands svenska lärarförbund.  

 

Publicerat

Mot framtiden

” Eleverna ska få färdigheter att utvärdera och förändra både sina egna, skolans och samhällets förfaringssätt och verksamhetsstrukturer så att de bidrar till att bygga en hållbar framtid.” (Utbildningsstyrelsen, 2014, s. 24)

Klicka på bilden för att ta dig till Mot Framtidens webbplats.

 

Den finländska läroplanen för den grundläggande utbildningen har under internationella konferenser lyfts fram som ett mönsterexempel på hur lärandet kring de olika dimensionerna av hållbar utveckling kan vävas in i styrdokumenten.

I läroplanstexten kan hållbar utveckling hittas i beskrivningen av de mångsidiga kompetenserna men även i lärandemålen och i bedömningskriterierna i de olika läroämnena.

För den enskilda läraren kan undervisningen om och för hållbarhet ändå kännas utmanande.  Hur konkretiserar jag detta tillsammans med eleverna?

 

 

Har du funderat på hur du kan få in hållbar utveckling i undervisningen?

 

 

Syftet med fortbildningshelheten Mot framtiden var just att stöda lärarna i arbetet kring implementeringen av de olika delarna av hållbar utveckling i undervisningen.

Vi är tacksamma över finansieringen som vi från Utbildningsstyrelsen har fått för att kunna genomföra helheten. Centrala frågor som vi har utgått ifrån inom fortbildningen var bl.a;

 

  • Hur öka elevens delaktighet i arbetet kring de olika delområdena inom hållbar utveckling?
  • Hur öka förståelsen av centrala begrepp såsom kretslopp och klimatförändring?
  • Hur kan arbete för hållbar utveckling integreras i olika läroämnen?
  • Hur skapa och upprätthålla ett positivt synsätt mot framtiden?

 

 

Resiliens och progression är centrala begrepp i fortbildningen – att möta och bemöta förändringar.

 

 

Två viktiga ledstänger inom helheten var begreppen resiliens och progression. Resiliens handlar om att enskilt och tillsammans kunna möta och bemöta förändringar och utmaningar och att kunna se och skapa nya möjligheter.

Utan samplanering över årskurs- och stadiegränserna finns en risk att eleverna går miste om centrala delområden av hållbar utveckling för att kanske i stället upprepade gånger få höra om behovet att man källsorterar sopor och släcker onödig belysning.

Inom fortbildningshelheten var tanken att de tre delområdena inom hållbar utveckling – den ekologiska, den ekonomiska och den sociala delen – skulle lyftas fram på lika villkor.

 

 

Under de senaste åren har det glädjande nog skapats mycket stödmaterial kring de tre delområdena inom hållbar utveckling för lärare på olika stadier. För läraren gäller det att vara kritiskt medveten och leta fram stödmaterial som kunskaps- och innehållsmässigt är på rätt nivå för eleverna.

Tyvärr medför tidsbristen att lärare har svårt att hinna leta sig fram i utbudet. Lärarna efterlyste också exempel på konkreta aktiviteter som kan modifieras för flera läroämnen och för elever på olika åldersnivå.

För att underlätta lärarens vardag har vi inom fortbildningshelheten skapat en digital materialbank där lärare dels kan hitta stödmaterial för sitt eget ämneskunnande och dels tips på elevaktiverande uppgifter för eleverna.

Till materialbanken

 

 

Mer info om de globala målen för hållbar utveckling hittar du på Utrikesministeriets sidor (klicka på bilden).

 

Fortbildningshelheten Mot framtiden genomfördes under åren 2019 – 2020  tillsammans med lärare som undervisar i årskurserna 1 – 9 i kommunerna Pedersöre och Vörå. I fortbildningen ingick fyra närstudietillfällen med mellanuppgifter per ort.

Under våren 2020 medförde pandemisituationen att de återstående närstudietillfällena omvandlades till distanstillfällen. Dessa tillfällen flyttades också fram till hösten 2020. Här nedan några av deltagarnas kommentarer efter fortbildningen:

  • ”En mycket intressant fortbildning med ett viktigt tema som behöver lyftas fram i skolorna för att skapa ett hållbart tankesätt.”
  • ”Det är mycket som man inte tänkt att hör till hållbar utveckling. Synen på hållbarhet har breddats.”
  • ”Tagit till mig och fått en bättre bild av vad allt hållbar utveckling egentligen innebär. Har fått en bredare förståelse för begreppet och på vilka sätt det syns i undervisningen, som man kanske inte alltid tänkt på.”
  • ”Vi har justerat vissa ämnesövergripande temahelheter på högstadiet för att få in mera mål.”
  • ”Använder mig av lekar och tips jag fått.”

 

Från CLL:s sida tar vi med oss erfarenheterna från fortbildningshelheten. Arbetet kring hållbar utveckling fortsätter nu bl.a. genom fortbildningshelheten Stigar.