Språklyftet – Mot ökad språkligt medveten och språkintegrerad ämnesundervisning i språkbad

De senaste blogginläggen har fokuserat på grundexamensutbildning inom språkbad, men som nämnts tidigare här i språkbadsbloggen så har nu också fortbildningen för verksamma språkbadslärare kommit igång igen efter några års paus. I detta inlägg får ni därför läsa om den pågående fortbildningen Språklyftet, som arrangeras av Centret för livslångt lärande (CLL) vid Åbo Akademi, i samarbete med Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi och nätverket Svenska nu.

Språklyftet riktar sig till lärare som jobbar i språkbad eller på språköar, på alla stadier från småbarnspedagogiken till årskurs 9. Fortbildningen sträcker sig över tre terminer och finansieras av Utbildningsstyrelsen, och detta är faktiskt den första längre fortbildningshelheten på flera år som arrangeras för språkbadslärare. Därför är vi mycket glada att vi trots utmanande tider i skolvärlden har omkring 60 ivriga deltagare från olika håll i landet. Några kommentarer från deltagarna visar att det funnits efterfrågan på fortbildning:

• Jag deltog i Vasa Universitets språkbadsutbildning en bra tid sedan så det fanns ett behov för en uppdatering efter alla dessa år. Innehållet i fortbildningen lät intressant och jag blev speciellt intresserad på grund av att det handlade om språkbad och att arrangören var Åbo Akademi och en grupp språkbadsexperter. Jag hör gärna om evidensbaserade metoder och nya forskningsresultat som har satts i praktik och håller på det viset min egen yrkeskunskap på en bra nivå.
• Jag är allmänt intresserad av alla utbildningar som har med språkbad att göra. Har jobbat väldigt länge med mitt och behöver inspiration, nya idéer och fräsch forskningsinformation om språkbad.

Språklyftet inleddes med den första modulen hösten 2021. Temat för denna modul var Språkligt medveten undervisning och som utbildare fungerade professor Siv Björklund, specialforskare Mari Bergroth, universitetslärare Eva Staffans och projektforskare Sanna Pakarinen. Teman som behandlades under modulen var bland annat skillnaden mellan språkligt medveten och språkmedveten undervisning, samt språklig stöttning och språklig kontinuitet. Deltagarna fick också rikligt med möjligheter att diskutera och jobba med dessa teman i grupper.

Under modulen arrangerades två webbinarier och ett närstudietillfälle. Tack vare vår samarbetspart Svenska nu ordnades närstudietillfället för deltagarna i södra Finland på Hanaholmen i Esbo, medan de österbottniska deltagarna sen fick ett eget närstudietillfälle i Academill i Vasa.

Denna vårtermin pågår den andra modulen och vi är med andra ord redan halvvägs i fortbildningen. Varje modul var planerad att innehålla två webbinarier och ett närstudietillfälle, men tyvärr satte Coronapandemin käppar i hjulet också för denna fortbildning och således genomförs hela modul 2 på distans.

Temat för den andra modulen är Litteracitet på andraspråk. Denna modul inleddes med ett webbinarium där deltagarna delades in i två separata grupper. Den ena gruppen bestod av lärare i småbarnspedagogik/förskola och för dem föreläste universitetslärarna Maria Kvist och Sofie Tjäru om högläsning och litteracitetsutvecklande samtal, och i den andra gruppen för lärare i årskurserna 1–9 berättade  specialforskare Liselott Forsman och klasslärare Jenny Ek om lärstrategier som bygger kunskapsspråk.

Under modulens andra webbinarium fick deltagarna tips och idéer av bibliotekspedagoger vid Vasa stadsbibliotek, samt bekanta sig med kroppsligt lärande i språkundervisningen och dansintegrering i språk-, läs- och skrivundervisningen under ledning av universitetslärare Sofia Jusslin. Ännu återstår ett webbinarium under denna vårtermin, då tanken är att återkoppla till det som behandlades under det första webbinariet, samt också ta upp läs- och skrivsvårigheter i språkbad.

De deltagare som jag talat med verkar över lag har varit nöjda med fortbildningen hittills, trots att en stor del av fortbildningen arrangerats på distans:

• Jag tror att det inte var så mycket tal om litteracitet, språkmedvetenhet och språkligt medveten undervisning tidigare så att nu kunna sätta dessa termer i ett språkbadskontext har varit nyttigt åtminstone för mig. Som ämneslärare träffar man språkbadsklasserna bara 1-2 gånger i veckan så om man vill inkludera mer än bara språkundervisning på svensklektionen är det bra att vara medveten om metakunskaperna som man även borde ta hänsyn till för att stötta elevens språkliga utveckling.
• Jag fick mycket nytta av modul 1, men även modul 2 har börjat bra. Jag kommer kanske inte att utnyttja allt som jag har lärt mig men när det kommer så mycket information får man ändå mycket fast man inte skulle ta allt i bruk själv. Jag är imponerad över hur väl organiserade workshopen har varit och balansen mellan föreläsning och diskussioner är lämplig. Tekniskt sett har allt fungerat bra och man märker att två år av distansundervisning har gjort det naturligt och lätt för både föreläsarna och deltagarna. Plattformen Itslearning är också lätt att använda.
• Det har varit bra. Distansstudier har fungerat bättre än jag hade väntat mig. Har tyckt om diskussioner med andra kollegor från andra orter- det är alltid roligt att träffa andra som jobbat med samma sak. Några gånger har innehållit varit för bekant för mig och jag har saknat ”nya” saker. Man skulle kunna ha mera praktiska saker också med. T.ex. presentation av färdiga läromedel vilka skulle fungera bra med språkbadselever.

Vi är tacksamma för alla deltagarkommentarer och utvecklar denna och kommande fortbildningar utgående från dem!

Efter denna vårtermin är det bara den tredje och sista modulen kvar, som infaller i höst och kommer att handla om Flerspråkig identitet. Vi hoppas att då kunna återgå till den ursprungliga planen så att deltagarna också får möjlighet att träffas fysiskt under närstudietillfällen i Esbo och Vasa.

Text och bilder: Annika Peltoniemi, språkbadskoordinator vid Åbo Akademi.