Under de fyra senaste veckorna har vi (tredje och fjärde årets språkbadsstuderande) varit ute på praktik endera i Keskuskoulu eller Länsimetsän koulu i Vasa. Under praktikperioden har vi fått auskultera, observera och åhöra andra studerandes lektioner samt hålla individuella lektioner. Vi har planerat sekvenser både tillsammans och individuellt. Även om vi under praktiken planerade en hel del individuellt, har samplanering av sekvensplanerna och samarbete med andra visat sitt värde som en metod som kan hjälpa oss att undervisa bättre. Med hjälp av andra kan vi se på det vi gör i klassrummet  ur olika synvinklar, få tips om nya sätt att integrera språk och ämne samt få eleverna att behålla sitt intresse och motivation fast undervisningsspråket inte är det starkaste språket. Samplanering kan tänkas fungera bäst om man har två klasser som går i  samma årskurs. Lärarna kan samarbeta för att komma på till exempel en gemensam temahelhet. I vårt framtida yrke kan detta spara både tid och ork när man inte behöver göra allt planerande ensam.

Integrering av språk och ämne kan först  kännas svårt och arbetsamt. Vi har märkt och lärt oss att det sker väldigt naturligt i en språkbadsskola. Emellanåt kan det kännas utmanande att skilja på de innehållsliga och ämnesmässiga målen, fast utveckling sker både inom ämnet och språket. Språk- och ämnesinnehållslig inlärning går hand i hand fast eleverna själva inte lägger märke till det. I språkbadsklasser kan det finnas stora skillnader mellan elevernas språkfärdigheter. Av den anledningen måste alla instruktioner och språkanvändning vara tydliga och sådana att alla eleverna kan förstå det. I språkbad är språket ett medel till lärande. Språket är med hela tiden.

Betoningen i undervisningen i olika årskurser varierar. I första klassen är fokus för språkbadselever mera på begrepp och vokabulär samt läs- och skrivundervisning.  Hos äldre elever fokuserar undervisningen mera på ämneskunskaper eftersom deras språkförmåga är på sådan nivå att de kan göra sina uppgifter på undervisningsspråket svenska. Språkundervisning måste beaktas i alla årskurser på en lämplig nivå, eftersom eleverna har olika språkliga färdigheter. Av läraren kräver det att hen anpassar språket och aktiviteterna enligt klassens behov. Språket lärs ut även om eleverna inte märker det, de lär sig hela tiden nya ord. I alla ämnen lär sig eleverna själva ämnet men också orden bakom det. Men det är också viktigt att ha lektioner i svenska, eftersom  allt innehåll inte går att få in integrerat i de andra ämnena. Till exempel läs- och skrivträning hör hemma i ämnet svenska. Bokstäverna är ett bra exempel som inte går att lära ut i något annat ämne än svenska.

Vi har under flera kurser behandlat temaundervisning och att integrera språk och ämne men det har varit svårt att förstå vad det innebär i praktiken. Under praktikperioden fick vi konkret arbeta med det och se hur det fungerar med eleverna. I språkbad är varje lektion en språklektion.

Exempel på integrering av språk och ämne

När man lär elever en ny bokstav kan man integrera ämneskunskap inom omgivningslära, musik, och handarbete. Hare börjar med bokstaven H. Låter bokstaven likadant som den heter? Om den gör det är det en vokal, om inte, är det en konsonant. H är en konsonant. Var bor haren? Haren bor i skogen. Hurdana träd kan man se i skogen? (substantiv, adjektiv) en tall, en gran, en björk, stora, långa, gröna. Man kan skriva ord som börjar med H. En hare, en häst, höst, ett hål. Vad betyder alla de här orden som börjar med H? I vilka meningar kan man använda dem? Man kan integrera musik genom att sjunga en sång om haren. Hur låter ugglan? Man kan sy en fingerdocka som är en hare.

Eleverna ska ta till sig både läroämnets stoff och samtidigt utveckla språkbadsspråket genom att arbeta i grupp, par och individuellt. Eleverna ska utveckla såväl de produktiva som de receptiva språkkunskaperna genom att lyssna, tala, läsa och skriva. För läraren innebär det att varje lektion har både innehållsliga mål och språkliga mål som är kopplade till ämnet i frågan. Målen ska vara konkreta, små steg som går att mäta. De språkliga målen kan helt enkelt handla om att lyssna och följa instruktioner, bekanta sig med nya begrepp eller att repetera hur en mening är uppbyggd. Innehållet och språket vävs in i varandra så att eleverna kanske inte märker de språkliga inslagen utan det sker omedvetet.

Under praktikens gång fick vi se hur språket är med under lektioner hela tiden oberoende av ämnet. I temaundervisningen lär man sig innehållet i olika stoff men dessutom kommer det på samma gång nya begrepp som hör till temat. Språkinlärandet kopplas ihop med ämnet. Man tillägnar sig språk genom olika uppgifter i temaundervisning som individuella, par- och gruppuppgifter. Man gör skriftliga, läs- och hörförståelse- och även digitala uppgifter som är kopplade till ämnet. Man övar på nytt innehåll och utvecklar samtidigt sina språkkunskaper. För läraren är det viktigt att kräva målspråksanvändning av elever. Språkbadselever föredrar ofta finska på lektioner om läraren tillåter det. Elever skulle kunna använda svenska ifall man förväntar det sig av dem. Därför är det viktigt att uppmuntra elever att tala målspråket i naturliga situationer och hela tiden försöka få språket med i olika ämnen på ett varierande sätt.  Vi lärde oss under praktiken att ett moment som fungerar utmärkt i en klass, inte nödvändigtvis är det bästa sättet att utföra uppgiften i en annan klass.

Något som vi ansett centralt i vår planering och genomförande av lektionerna i språkbad är integrering av språk och ämne. Integrering kan ske på flera olika sätt och genom den kan man göra undervisningen meningsfull och lärorik.

 

Detta var höstens sista blogginlägg och språkbadsbloggen tar nu en liten julpaus och återkommer med nya inlägg i januari. Vi vill samtidigt passa på att önska alla bloggläsare en fridfull jultid!