Här kommer lärsårets sista inlägg för Språkbadsbloggen! I detta inlägg synliggörs några nya kandidat- och magisteravhandlingar som har skrivits om språkbad. Vi är glada över dessa bidrag till språkbadslitteraturen och rekommenderar att bekanta er med avhandlingarnas insikter och resultat.
Efter publicering av detta inlägg tar Språkbadsbloggen en sommarpaus. Vi återkommer med nytt inlägg i september. Språkbadsteamet vid Åbo Akademi önskar alla bloggläsare en solig, energisk och återhämtande sommartid!
Kandidatavhandlingar, Åbo Akademi
Ghanem, Heidi (2024): Uppmuntra eller sporra?
Språkbadslärares arbetssätt och strategier för att locka till produktion av språkbadsspråket i småbarnspedagogiken och i förskoleundervisningen
Ghanems kandidatavhandling undersöker strategier och situationer som används av språkbadslärare för att uppmuntra språkbadsbarn att använda språkbadsspråket. Materiainsamlingen genomfördes i form av intervjuer med pedagoger som arbetar i språkbad inom småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen. Enligt resultaten anses vardagsrutiner, planerad verksamhet och smågruppsarbete vara mest gynnsamma för barnens användning av språkbadsspråket. Förskolelärares strategier visar sig även vara språkligt mer krävande än småbarnspedagogernas, vilket är naturligt med tanke på språkbadsbarnens språkliga utveckling.
Olli, Nea (2024): Synliggörandet av språkbadsspråket i lärmiljöer inom småbarnspedagogiken
I sin kandidatavhandling har Olli studerat på vilket sätt språkbadslärare inom småbarnspedagogiken gör språkbadsspråket synligt i barnens lärmiljöer för att främja deras språkutveckling. Dessutom har Olli undersökt vilken betydelse lärmiljöerna har för språkinlärningen. Materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer med sex lärare. Resultaten visar att lärmiljöerna spelar en viktig roll i språkbadsbarnens språkinlärning. Det mest framträdande arbetssättet som språkbadslärarna lyfter fram är anvädning av bilder och texter. Lärarna betonar också vikten av att involvera barnen både i planeringen och utformandet av språkbadets lärmijöer.
Magisteravhandlingar, Åbo Akademi
Särkiniemi, Janette (2024): Språkinlärning i språkbad och i den förberedande undervisning : En kvalitativ enkätstudie av likheter och skillnader i metoder och modersmålsundervisning
Särkiniemis avhandling undersöker likheter och skillnader mellan språkbadsundervisning och förberedande undervisning. Undersökningens fokus ligger huvudsakligen på språkliga metoderna i förberedande undervisning jämfört med språkbadsundervisning, samt hur den förberedande undervisningen stärker barnets modersmål. Materialet består av nio enkätsvar som visar att språkbadsundervisningen och den förberedande undervisningen har många metodologiska likheter. Däremot är användningen av målspråket en åtskiljande faktor: lärarna i den förberedande undervisningen använder sig av flera språk i undervisningen i större utsträckning än språkbadslärarna, som håller sig till sin enspråkiga roll.
→ Läs hela avhandlingen här: https://www.doria.fi/handle/10024/188794
Järvinen, Johanna & Monnet, Tiina (2023): Lärarerfarenheter av språk- och ämnesöverskridande samarbete mellan finsk- och svenskspråkig skola : En fallstudie om utmaningar, möjligheter och utvecklingspotential
Järvinen & Monnet har undersökt hur språk- och ämnesöverskridande samarbete inom projektet ”Med på noterna” upplevdes av lärare från en finskspråkig och en svenskspråkig skola. Syftet var att söka identifiera möjligheter och utmaningar i språk- och ämnesöverskridande samarbetet, dess betydelse för eleverna samt hurdan inverkan samarbetet hade på lärarnas professionella utveckling. Resultaten visar att lärarna förhåller sig positivt till språk- och ämnesöverskridande samarbete och upplever att det bör ingå i lärararbetet. Lärarna motiverar detta med att möten över språkgränserna bidrar till både lärarnas och elevernas utveckling samt minskar negativa attityder. För att språk- och ämnesöverskridande samarbete ska vara effektivt behöver det enligt resultaten ha en tydlig struktur ocsamtidigt som det ger pedagogerna en viss frihet i planering av innehållet.
→ Läs hela avhandlingen här: https://www.doria.fi/handle/10024/187273
Rudnäs, Salla (2023): Att utmana sitt andraspråk : En kvalitativ studie om tidigare språkbadselevers uppfattningar om att byta till en svenskspråkig skola efter årskurs sex
Rudnäs har i sin magisteravhandling undersökt tidigare språkbadselever som bytt till en helt svenskspråkig skola efter årskurs 6. Rudnäs undersökte motiveringarna bakom valet av en svenskspråkig skola samt vilka för- och nackdelar detta byte innebar. Dessutom utredde Rudnäs om språkbadet eller bytet till en svenskspråkig skola påverkade tidigare språkbadselevers språkliga identitet. Enligt resultaten har informanterna varit nöjda med bytet till en enspråkigt svensk skola och en betydande positiv utveckling i sina språkkunskaper efter skolbytet. Alla informanter identifierade sig som antingen två- eller flerspråkiga.
→ Läs hela avhandlingen här: https://www.doria.fi/handle/10024/188270
Magisteravhandling, Helsingfors universitet
Heikkilä, Aleksi (2023): Tidigare språkbadselevers språkliga vardag, identitet och språkkunskaper : En enkätundersökning om tidigare språkbadselevers erfarenheter kring språkbad
I sin magisteravhandling har Heikkilä utrett tidigare språkbadselevers språkkunskaper i svenska och deras erfarenheter av språkbadsprogrammet. Heikkilä utredde också i vilken utsträckning och i hurdana situationer tidigare språkbadselever använder sitt språkbadsspråk efter språkbadet samt hur deras språkliga identitet ser ut. Materialet samlades in i form av en enkät som besvarades av 30 tidigare språkbadselever. Resultaten visar att de flesta informanter har positiva erfarenheter av språkbadet och har utmärkta kunskaper i sitt tidigare språkbadsspråk, svenska. Dessutom angav över 50 % av informanterna att de tack vare sin språkbadsbakgrund upplever sig som tvåspråkiga.
→ Läs hela avhandlingen här: https://helda.helsinki.fi/bitstreams/b5ee9672-63ff-4fee-b016-dfdaa8ba57dd/download
Text: Riikka Paloluoma
Foton: pexels.com