Anna Forsman

Digitaliseringens konsekvenser för de nätbaserade grundkurserna i historia

Sköldpaddsoppa var en stor delikatess i Europa under 1700- och 1800-talen och receptet hittas idag i flera gamla kokböcker. Till exempel Gustafva Björklunds ”Kokbok för husmödrar” (1893) innehåller inte mindre än tre versioner av rätten: en gjord på äkta, en på konserverad och en på falsk sköldpadda, dvs. kalvkött. Kokböcker är ett bra exempel på källor för historiska undersökningar som de flesta i första taget inte kommer att tänka på, men vilka när man ställer nya frågor till dem kan ge ny information om det förflutna. För att nämna bara några exempel kan historiker genom att studera och jämföra kokböcker från olika delar av världen skapa ny kunskap om den tekniska utvecklingen, kontakter mellan olika länder och världsdelar, sociala skillnader i samhället, vardagsliv, arbetsfördelning i hemmen samt om hur olika typer av livsmedel under olika tider varit kopplade till status. Eftersom ett stort antal kokböcker tack vare digitalisering idag finns tillgängliga elektroniskt, kan en deltagare i en nätbaserad kurs i historia ställas t.ex. inför uppgiften att analysera vad recept på skölpaddssoppa kan säga om samhället i stort.

Nytt upplägg, nya utmaningar

Som Torbjörn Sandén lyfter fram i sitt inlägg Vuxenutbildning blir allt viktigare  i CLL:s nyhetsbrev 2/2014, höjer den explosionsartade ökningen av digital information kraven på att kunna hantera den, vilket självklart även får konsekvenser för undervisningen i historia. Vi som i ett antal år har undervisat i de populära nätbaserade grundkurserna i historia vid Öppna universitetet står för tillfället inför utmaningen att inför hösten 2015 omarbeta nätkurserna så att de till sitt innehåll motsvarar de grundstudier som erbjuds vid historieämnet vid Åbo Akademi, vilka från hösten 2014 har ett nytt upplägg. Undervisningens tyngdpunkt har förskjutits från föreläsningar mot betoning av övningsuppgifter och textseminarier, samtidigt som de teoretiska perspektiven inte längre presenteras i en separat introduktionskurs utan har integrerats med grundkursernas kronologiska upplägg. I den nya modellen har stor vikt lagts vid ett av varje historikers viktigaste arbetsredskap, skrivfärdigheten. Det är samtidigt en färdighet som det visat sig att dagens studerande behöver få övning i. http://spraktidningen.se/artiklar/2013/08/sa-skriver-studenterna

Digitalisering erbjuder möjligheter

Arbetet med att omforma kurserna har tvingat oss att på allvar reflektera över vilka konsekvenser digitaliseringen medför för undervisningen i historia på grundstudienivå. Den ökade digitaliseringen är märkbar inte minst genom att digital humaniora http://digihist.se/ idag utgör ett särskilt vetenskapligt fält. Även om digitaliseringen medför utmaningar http://www.sls.fi/media/pdf/forskarnas_rost_slutrapport_se.pdf, erbjuder den först och främst otaliga möjligheter att skapa mångsidiga övningsuppgifter. En av de största fördelarna vi ser är att studenterna redan på grundstudienivå får möjlighet att bekanta sig med primärkällor i arkiv som det inte hade haft möjlighet att besöka personligen, tack vare att allt fler arkiv digitaliserar delar av sina mest populära samlingar. På de kurser vi nu är i färd med att omforma får deltagarna lära sig om hur kokböcker från olika delar av världen kan användas som historiska källor, men även övning exempelvis i hur man med hjälp av mantalslängder tar reda på t.ex. hur många personer som avled i Munsala under 1860-talets nödår. Därtill får de studera hur det 1850-talets Sepoy-uppror i Indien framställes i fotografier och hur den finländska pressen rapporterade om händelserna.

Johanna Wassholm

Informationskompetensens ökade betydelse

En annan utmaning som digitaliseringen medför är att kravet på studenternas informationskompetens höjs. Denna utmaning kommer vi i de omarbetade kurserna att beakta genom att vi vad gäller kursmaterialet övergår från servering till självbetjäning. Där vi tidigare ofta automatiskt gjort kursmaterialet tillgängligt för studenterna i Moodle, kommer vi i framtiden att handleda dem i att självständigt leta fram det material de ska arbeta med i olika typer av digitala arkiv och elektroniska resurser. Informationskompetensen ges därmed också en mera framträdande plats i kursens lärandemål.

Några droppar teknik ger soppan en pikantare smak

Liknande tankar finns även på annat håll. I början av februari var vi inbjudna till en informell sammankomst vid Åbo universitet för att under en förmiddag presentera det pågående planeringsarbetet och utbyta tankar med ett femtontal lärare och administratörer som i olika roller är engagerade i nätundervisning. Vi kände igen oss i många av de frågor som de andra deltagarna lyfte fram i sina inlägg, och det framfördes önskemål om att liknande sammankomster, där lärare under fria former kan diskutera frågor med anknytning till virtuell undervisning, i framtiden kunde ordnas regelbundet. En ny träff planerades in ännu våren 2015.

Samtidigt visade sammankomsten att den konstant framskridande tekniska utvecklingen, som visserligen ställer krav på ett ständigt uppdaterande av kunskaper, kan minska det geografiska avståndets betydelse för de studerande och möjliggör en mängd olika inlärningsformer. Programvara som Adobe Connect och Lync används allt mer för grupparbeten, muntliga presentationer och nätföreläsningar, vilket gör att man i nätkurser inte behöver ge avkall på den övning i muntliga färdigheter som finns inskriven i lärandemålen. För att travestera ett gammalt ordspråk ger några droppar teknik den här soppan som består av de nätbaserade grundkurserna i historia bara en pikantare smak.

Johanna Wassholm & Anna Sundelin
lärare och kursutvecklare i historia

Läs nyhetsbrevet på webben

CLL:s nyhetsbrev 1/2015. Här finns bl.a. inlägg om:

• Centret för språk och kommunikation ny medlem i CLL-familjen
• Digitala medier i undervisningen på Medietanken
• ”Du kan röka och dricka öl och ändå få saker gjorda” – erfarenheter av internationella projekt
• Studera på vuxenutbildningsstöd
• Vad lär oss sköldpaddssoppan om samhället?
• ”Your knowledge needs updating every month, just like your apps” – tankar från BETT-mässan i London

Prenumerera på nyhetsbrevet

Anna Caldén är en 34-årig glad, positiv, aktiv och politiskt engagerad kvinna som älskar livet. Det som skiljer henne från normen är att hon är fysiskt funktionshindrad sedan födseln. Anna är hemma från Munsala, men bosatt i Vasa. Till sin utbildning är hon YH-socionom och bygger nu på sin utbildning till Politices magister i socialpolitik. För tillfället skriver hon sin pro gradu-avhandling, som handlar om familjevåld. Hon gillar att studera och lära sig nya saker. Hennes motto är att man inte kan få för mycket kunskap, eftersom kunskap inte är tung att bära.

Studievägen
Anna flyttade hemifrån redan som 16-åring, dåhon började studera på Evangeliska folkhögskolan. Hon ville snabbt pröva sina vingar och bli självständig. Med tanke på sin bakgrund har Anna haft en dröm om att bli psykolog. Efter gymnasiet sökte hon till psykologutbildningen, men kom inte in. För att förbereda sig för antagningen ett nytt år, läste hon 25 sp arbetsplatspsykologi och 25 sp utvecklingspsykologi vid öppna universitetet (öpu). Hon sökte en andra och en tredje gång, men lyckades inte få en studieplats. Istället blev det en 3,5-årig socionomutbildning i Åbo.

Anna använde sig av studier på öppna universitet främst som en förberedelse för att söka in till psykologutbildningen. Det som har motiverat Anna att läsa på öppna universitetet är att hon tycker om att studera. Hon vet att det är viktigt med tanke på arbetsmöjligheterna i framtiden. Ju mera studier och kött på benen man har desto lättare är det att bli tagen på allvar på arbetsmarknaden, säger hon.

Anna tycker inte att det har varit några särskilda utmaningar med att studera på universitet och öpu. Hon ser inte sitt handikapp som ett hinder, utan som en möjlighet. Då man inte kan använda benen, får man använda det man har mellan öronen, säger hon och skrattar. Det var en orsak till att hon valde universitets-studier.

Anna har upplevt, att det är lättare att komma någon vart, som funktionshindrad om man har en universitetsexamen, men det behöver nödvändigtvis inte vara så för alla. Anna tycker att hon har fått kämpa hårt för att bli betrodd.  Det finns mycket i livet man inte kan påverka, men man kan alltid påverka sin egen inställning. Det är lättare att få fysiska arrangemang att fungera än att brottas med folks attityder och fördomar, anser Anna.

Framtiden
När studierna vid ÅA inleddes var Anna redan politiskt engagerad och blev genast tillfrågad att ställa upp i kårvalet, vilket resulterade i att hon satt i kårfullmäktige under 3-års tid. Idag är hon ordförande för Finlands Svenska Handikappförbund, vilket innebär att hon är chef och har anställda. I sitt arbete som ledare har hon haft stor nytta av den arbetsplatspsykologi, som hon läst vid öpu. Speciellt den kunskap som hon fick genom ledarskaps- och konflikthanteringskurserna har varit mycket användbar.

Anna ser ljust på framtiden och hoppas på ett drömjobb där hon har möjlighet att påverka och förändra. Hon skulle gärna syssla med politik på heltid. En annan dröm är att, i något skede, åka utomlands på praktik, till exempel till FN i New York.

Anna vill vara en förebild – ett levande bevis på att allt går bara man vill!

Skrivet av Ulrika Bergvik

Anna von Weissenberg, studieledig journalist från YLE och för tillfället bosatt i Malaysia, blev tillsammans med Nirupam Smart  vald till årets vuxenstuderande 2014 vid Öppna universitetet.

Anna von Weissenberg har studerat målmedvetet och flitigt under en period på två år. Hon har avlagt samtliga kurser helt på distans och med sikte på att söka in till öppna universitetet via den s.k. öpuleden (http://www.abo.fi/student/opuleden) våren 2015 för kandidatexamen inom samhällsvetenskaperna med sociologi som huvudämne.

Utbildningsplanerare Carina Gräsbeck gjorde en intervju med henne via Adobe Connect, det videokonferensverktyg som flitigt är i användning vid ÅA och som också används på öppna universitetets nätkurser. Vad gör alltså Anna i Malaysia och hur kom det sig att det blev just öppna universitetsstudier för henne? Bland annat det får du veta mera om i intervjun.

Läs nyhetsbrevet på webben

Här finns bl.a. inlägg om

• Finländska skolan intresserar Norden
• Gymnasieelever studerar energiteknik på ny pilotkurs
• Vuxenutbildning blir allt viktigare (direktör Torbjörn Sandén)
• Årets vuxenstuderande vid öppna universitetet
• Öppna universitetet satsar på samarbete

Prenumerera på nyhetsbrevet.

Öppna universitetets samarbetspartsträff på Stundars i Solf samlade representanter från medborgar- och arbetarinstitut från Jakobstad i norr till Närpes i söder.

Nya ämneshelheter och flexibla studiemöjligheter för vuxna förverkligas vid flera medborgar- och arbetarinstitut i Österbotten i samarbete med Åbo Akademis öppna universitet. När deltagare från hela Österbotten samlades till höstträff med öppna universitetets personal diskuterades bland annat regionernas behov av utbildning för vuxna studerande. Trots minskad finansiering i kommunerna var tongångarna positiva och initiativen många. Viljan att ordna akademiska kurser för vuxna är fortfarande stor. Speciellt stort intresse finns för nya ämneshelheter såsom bland annat idrottspsykologi, farmaci och museologi.

Nya ämneshelheter

Idrottspsykologi är ett tämligen nytt ämne inom öppna universitetet. Intresset för studier i idrottspsykologi har visat sig vara stort, och det bara växer. Från och med detta läsår inleddes samarbete med Folkhälsan utbildning Ab vid Norrvalla i Vörå.  Huvudlärarna för en stor del av studiehelheten kommer från Umeå universitet och studierna sker flexibelt med närstudiedagar, strömmade föreläsningar samt uppgifter och kommunikation i lärmiljön på nätet.

– Upplägget och kursinnehållet har fungerat jättebra för oss i Vörå. Vi vill ha mera av detta, säger Jessica Havulehto, som är verksamhetskoordinator på Norrvalla/Folkhälsan utbildning Ab.

Ett annat nytt ämne som lockar är farmaci. Nätkursen ”Läkemedel och miljö” är brinnande aktuell och berättar bland annat om de problem läkemedelsrester orsakar i jord och vatten samt hur man kan bedriva apoteksverksamhet miljömässigt ansvarsfullt.

– Nästa läsår bygger vi på utbudet med en nätkurs i näringslära där deltagaren fördjupar sig i hur kroppen fungerar och hur olika näringsämnen påverkar vårt välmående i olika situationer och skeden av livet. Kursen torde vara givande både för den som intresserar sig för kost och hälsa samt som fortbildning för farmaceuter, berättar utbildningsplanerare Johanna Fredenberg.

Möjlighet till akademiska studier för gymnasieelever

Öppna universitetet samarbetar också med flera gymnasier i Österbotten och erbjuder eleverna att på nätkurser läsa bland annat datavetenskap och datateknik. Det här ger de studerande möjligheter att läsa kurser som inte erbjuds i det egna gymnasiet. Gymnasiet har egna tutorlärare som stöder eleverna och på kurserna finns också ämneshandledare. Kursutbudet består av bland annat en introduktionskurs och två olika programmeringskurser i Java och Python. Efter avklarade grundstudier i datavetenskap eller datateknik kan den nyblivna studenten söka in till Åbo Akademi via öppna universitetsleden för antingen en ingenjörs- eller en filosofie magister examen.

Öppna universitetet erbjuder också distanskurser i matematik. Kurserna erbjuds i ett rullande system som gör det möjligt att inleda studierna när som helst. För att inspirera och öka intresset för matematik riktas kurserna speciellt till gymnasierna. Kurserna kan infogas i gymnasiebetyget och fås tillgodo ifall studenten sedan inleder universitetsstudier där matematik ingår.

Ny ämneshelhet i museologi på kommande

Öppna universitetet planerar att erbjuda grundstudier i museologi, preliminärt med start under läsåret 2015-2016. Ämnet museologi ger en teoretisk grund och praktiska färdigheter för arbete inom t.ex. museer. Grundstudierna ger den studerande en uppfattning om kulturarvsprocesser och framför allt museiarbetet.

– Studiehelheten lämpar sig för alla som intresserar sig för musealt arbete, men vuxenstuderande har förtur, berättar utbildningsplanerare Katarina Humina.

Öppna universitetet erbjuder även ett stort urval andra kurser, både i nätkursform och som föreläsningskurser. Kurserna och övrig information om öppna universitetet hittas på http://www.abo.fi/student/sv/oppnauni.

Maria Johansson

Nirupam Smart är utnämnd till årets vuxenstuderande vid Öppna universitetet. Nirupam är en 31-årig energisk och målmedveten man, född i Indien men numera bosatt i Finland.

Intresset för utbildning och studier går som en röd tråd genom Nirupams liv. Båda hans föräldrar är eller har varit lärare i Indien, hans storebror har följt föräldrarnas spår och för Nirupam själv är utbildning en viktig del av livet. Föräldrarnas anställningar vid Adventistorganisationen gjorde att familjen flyttade ofta. Nirupam säger att flyttandet har påverkat hans förmåga till anpassning och även hans sätt att lära sig har påverkats tack vare de olika lärarnas utbildningsstil. I Indien pratas 22 officiella språk. Finland och Indien skiljer sig från varandra på många olika sätt, berättar Nirupam. Folkmängden är ett, i Indien bor det 1,2 miljarder människor, utbildningssystemet ett annat. Lärarna är mera auktoritära i Indien jämfört med finländska lärare som fungerar mer stödjande. Finländare har, enligt Nirupam, så många fler möjligheter än indier både till utbildning och till arbete och han berättar att han varje dag tänker på hur bra han har det här i Finland.

Nirupams väg till Finland inleddes när han studerade vid Spicer Adventist University i Indien och fick syn på ett informationsanslag om möjligheten att studera jordbruk i Finland. Med storebrors stöd ansökte Nirupam om att bli antagen till elevutbyte. Det lyckades och han inledde sina studier vid Lannäslunds skola i Jakobstad hösten 2006. Studierna gick på engelska och Nirupam lärde sig mycket om jordbruk och djurhållning samtidigt som han började intressera sig för det finländska utbildningssystemet och hur studiesamarbetet mellan studerande och lärare skiljde sig från det indiska systemet.

Efter studierna vid Lannäslund återvände Nirupam till Indien där han arbetade för en organisation och åkte runt till organisationens skolor och berättade om hur utbildning kan hjälpa unga att komma framåt i livet. Han arbetade några år för organisationen och arbetet innebar också vistelse i Finland. Nirupam blev alltmer intresserad av språken i Finland och ville gärna lära sig både svenska och finska för att lära känna och kunna umgås med finländare. Småningom slutade Nirupam arbetet i organisationen och sökte efter lämpliga utbildningar. Valet föll på Evangeliska Folkhögskolan (EFÖ) i Vasa där han gick på musiklinjen. Nirupam säger att EFÖ var ett ypperligt val för honom, han lärde känna många nya människor från olika kulturer och lärde sig massor.

Efter EFÖ fortsatte han till Kronoby folkhögskola där han studerade svenska läsåret 2011-2012. Han hade bestämt sig för att studera flitigt och målet var att lära sig svenska på ett år vilket fick både läraren och vänner att höja ögonbrynen innan de märkte vilken motivation Nirupam hade inför studierna. Under höstterminen pratade han fortfarande engelska men i årsskiftet 2011-2012 bestämde han sig för att endast prata svenska i fortsättningen. I början kändes det svårt men i mars-april blev det lättare. Han sökte till Åbo Akademi för att studera allmän pedagogik, men hans språkkunskaper räckte ännu inte till. Nirupam fick mycket stöd och uppmuntran av sin ”finländska familj”, som också gav honom idén att ta kurser vid öppna universitetet och söka till Åbo Akademi igen nästa år. Efter att ha avlagt de första 10 studiepoängen blev han jättemotiverad att studera vidare. Nu öppnades en ny värld för honom, akademiska studier inom ett område som verkligen intresserade honom, nämligen pedagogiken.

När året i Kronoby var avklarat bestämde sig Nirupam för att lära sig finska och igen var målet att lära sig språket under ett års tid. Han återvände till EFÖ för att studera finska och berättar att han där hade nöjet att ha en mycket bra lärare som enligt honom var en sann förebild som lärare. Nirupam berättar att han genom att mycket intensivt studera finsk grammatik och finska ord lärde sig att förstå språket på en mycket kort tid. Våren 2013 sökte han igen till Åbo Akademi och den här gången blev han antagen till utbildningen i allmän pedagogik. Han bestämde sig ändå för att skjuta fram studiestarten för att ytterligare förkovra sig i finska språket och gick hösten 2013 en tre månaders kurs på Vaasan aikuiskoulutuskeskus (VAKK). Efter studierna på VAKK arbetade han ett halvt år på lunchrestaurangen Vegana och hade då stor nytta av sina kunskaper i både finska och svenska.

Parallellt med studierna på VAKK och arbetet på Vegana studerade han aktivt på öppna universitetet.Eftersom han arbetade dagtid passade det honom perfekt att studierna var förlagda till kvällar och helger. Nirupam säger att öppna universitetet och de studier inom pedagogik som han avlagt har varit mycket intressanta och lärorika. Han har berättat om möjligheterna att studera vid ÖPU till andra utlänningar och säger sig ha lyckats få minst en vän att börja studera vid ÖPU. När han inledde sina studier vid Åbo Akademi hösten 2014 fick han tack vare sina studier vid öppna universitetet genast börja ta andra årets kurser! Han kombinerar nu studierna i pedagogik vid ÅA med språkbadsstudier vid Vasa universitet.

FRAMTIDEN
Nirupams mål är att hitta ett arbete där han
kan jobba med och för utlänningar i Finland.
Han anser att det idag är alltför få utlänningar
som arbetar med dessa frågor och att han
som utlänning kan ha lättare till gemensam
förståelse. En annan sak, som Nirupam gärna
skulle göra om möjlighet bjuds, är att åka till
Indien och hjälpa till med att utveckla
utbildningssystemet och samhället där.

Men just nu koncentrerar sig Nirupam på att
studera och få sin examen 🙂

Eftersom det var rätt länge sedan jag senast deltog, anmälde jag mig förväntansfullt till ”Verkkoja kokemassa” seminariet som brukar bjuda på lite av varje. Både det senaste inom IT och pedagogik och gamla godingar. Förutom glädjen att få träffa kolleger från grannuniversitetet Turun yliopisto fick jag också en hel del inspiration. Allt som presenterades var inte lika intressant med det fanns en del pärlor som jag vill fördjupa mig i.

Det öppna universitetet erbjuder en ett stort utbud av nätkurser och enligt den senaste inofficiella statistiken utgör nätkurserna 22 % av hela det totala utbudet av våra öppna universitetskurser. Därför var det inte så konstigt att ett av de verktyg som fick mitt hjärta att klappa lite fortare var Moodlerooms. Moodlerooms är en vidareutveckling av inlärningsplattformen Moodle. Av just de orsaker jag själv funderat över har Blackboard, skaparen av Moodlerooms, utvecklat ett bättre gränssnitt (d.v.s. kurserna ser snyggare ut) och smidigare funktioner för lärare och studerande. Ledordet är enkelhet och därför har lärarna möjlighet att själva välja bort de funktioner de inte behöver på sin Moodlekurs. De studerande har större möjligheter till individuellt lärande via olika lösningar kring bl.a. feedback och motivationshöjande funktioner. Ska jag vara ärlig tycker jag Moodlerooms verkar ha allt det Moodle saknar…

Därför var jag först lite blasé när en av programpunkterna var en presentation av hur de jobbar med Moodle på Helsingfors universitet. Satt mentalt med korsade armar och tänkte att här finns väl inget att hämta. Men tvärtom, jag fick en massa bra tips som jag kommer att tillämpa på en kurs i affärsjuridik där jag fungerar som pedagogisk och teknisk mentor för läraren. Moodle har en uppsjö av olika tekniska finesser och det är kanske just det som gör att du som lärare och planerare inte orkar sätta dig in dem alla.

Ett verktyg som nästan fick mig att bli kund i en konkurrerande bank var Pivo. Pivo har utvecklats för Andelsbanken och med hjälp av den kan du på ett helt nytt sätt följa med din privata ekonomi. Det är helt enkelt en intelligent plånbok som håller koll på dig och dina finanser. Kolla videon! Själv var jag helt såld.

Exemplet med Pivo, den intelligenta plånboken visar på den stora ökningen och behovet av mobila lösningar. Där känner jag att universiteten släpar efter medan den privata sektorn dundrar förbi. Enligt den statistik som Mirja-Marja Mikkilä-Erdmann från Tammerfors universitet presenterade, i samband med sin presentation kring e-böcker och inlärning, är det endast användningen av mobila apparater som stadigt ökar. Medan användningen av t.ex. TV och fasta datorer antingen sjunker eller hålls oförändrad.

En programpunkt var möjligheten att producera korta videofilmer under seminariet och ladda upp dem på Flowbox. Det vinnande bidraget eller egentligen bidragen var
”Tarja och Riitta verkkoja kokemassa”, ”Tarinoita verkosta, osa 1” och ”Tarinoita verkosta, osa 2”. Samtliga videosnuttar finns samlade några veckor framåt innan de plockas bort.

Dagen inleddes med Dan Peters presentation kring Selfies och hur vi rör oss från att se studerande som konsumenter till producenter. Dan frågade hur många av oss som ser studerande som konsumenter (consumers) och hur många som producenter (creators) eller kanske medskapare är ett bättre val. Det visade sig, till Dans förvåning att största delen av oss i salen valde det första alternativet.

Till min egen förskräckelse insåg jag att det är just så även jag ser på våra studerande. Att de i huvudsak konsumerar de material vi serverar dem och sedan producerar olika övningsuppgifter men att de inte är aktivt med och skapar kurserna i den utsträckning som kunde vara möjligt. Videofilmerna som skapades under seminariet fick mig att fundera på om vi kunde ta in något liknande i våra nätkurser och hur vi kunde få våra studerande att bli mer medskapande på våra utbildningar.