#denbästaskolan

Projektet Hållbarhet som ledord ordnade flera av Svenskfinlands stora utbildningsevenemang under 2019. Du kanske är bekant med Läsning gör skillnad, Rörelsedax eller Österbottens elevvårdsdag? Dessa är några av de evenemang som projektet resulterat i! Den stora målsättningen med detta har varit att införa ett socialpedagogiskt tänk på alla nivåer inom skolan.

Projektet syftar till att vi i regionen stärker barns och ungas välbefinnande i skolan, en jämlik grundskola och ett välfungerande samarbete mellan olika aktörer. För att uppnå detta har vi strävat efter att utveckla och lyfta fram olika pedagogiska angreppssätt. Under projekttiden har fyra ledord varit särskilt viktiga; elevhälsa, välmående, delaktighet och ledarskap. Dessa ledord har fungerat som ett genomgående fokus i utvecklingsarbetet.

Utvecklingsarbetet har utförts i samarbete med de 13 kommuner som varit delaktiga i projektet. Kommunerna har själva haft möjlighet att välja vilka delar de medverkat i. De stora fortbildningsdagarna Läsning gör skillnad och Rörelsedax samlade vardera omkring 700 deltagare och tack vare det goda samarbetet med kommunerna kunde vi under dagarna erbjuda ett stort utbud av workshops och föreläsningar. Här kan du se filmklipp från dagarna:

Fokusområdena: Elevhälsa och välmående

”Fint att få bekräftat att vi tänker i rätt banor, det ger kraft till att våga ta steg i rätt riktning och utveckla elevhälsoarbetet” säger en av deltagarna i Österbottens elevvårdsdag.

En verksamhetskultur där elevernas välbefinnande, trygghet och hälsa är i fokus bidrar till en gynnsam inlärningsmiljö. Även vikten av personalens ork, arbetsmiljö, arbetsbelastning kan inte nog betonas. Vi har inom Hållbarhet som ledord lyft dessa frågor med hjälp av strategiarbete inom dialogiska reflektionstillfällen för ledare och rektorer, stresshanteringsfortbildningar för lärare, mental träning för elever samt ordnat fortbildning för lärare inom temat positiv pedagogik och psykologi i skolan. Utvecklingsarbetet utmynnade i en gemensam Österbottnisk elevvårdsdag som samlade omkring 150 deltagare kring frågor som hur vi kan implementera det hälsofrämjande och förebyggande arbetet i skolans vardag och lyfta fram den enskilda elevens styrkor. Några av deltagarna säger såhär om elevhälsa i vår region:

Inom projektet har också sammanfattats modeller till stöd för pedagogernas arbete för att jobba med sitt eget mindset och som stöd med bemötande av situationer och beteenden som kan upplevas utmanande. Fyra modeller har specifikt lyfts fram;

 

Fokusområdena: Ledarskap och delaktighet

Inom fokusområdet ledarskap har ordnats en fortbildningsserie för skolornas ledningsgrupper i Jakobstadsregionen. Teman som behandlats är skolledning i ett systemiskt perspektiv, välbefinnande, hälsa och välmående.  Ledningsgrupperna inom den grundläggande utbildningen i Vasaregionen har samlats till tre workshopsdagar kring förankringsarbete. Rektorerna har samlats i mindre grupper och reflekterat kring följande teman;

      • Deltagande och stödjande i lärares lärande
      • Skolans verksamhetskultur och värdegrund
      • Lärande och kunskapssyn, nya situationer i skolvardagen och att förhålla sig till trender samt hur får man tiden att räcka till som ledare

 

Några av deltagarna säger såhär om att samlas och reflektera i grupp:

”Det är viktigt att få ventilera och diskutera med andra ledare. När man lär känna andra rektorer så är det också lättare att ta kontakt”

”Som relativt ny rektor så har det som jobbat länge gett mig värdefull information, och insikter, kring arbetsuppgiften som rektor.”

Utöver detta har pedagogiska caféer ordnats med teman som bl.a. språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och positiv pedagogik och psykologi i skolan.

 

Projektets slutskede – nya idéer tar vid

Våren 2020 innebar för oss alla, både på individ, grupp och samhällsnivå stora utmaningar och omställningar. Tack vare flexibilitet från alla håll kunde vi inom Hållbarhet som ledord tänka om och genomföra viktiga delar som varit till stor nytta för projektets målgrupper. Enkätundersökningen i april som riktades till lärare visade att undervisningspersonalen upplevde att distansundervisningen fungerade bra, trots att det speciellt i början medförde mycket extra arbete och långa arbetsdagar.

”Distansundervisning är en utmaning. Men den ger oss insikter i hur vi jobbar i ”vanliga fall”. Materialbanken växer och erfarenheterna av undervisning ökar och dem ska vi minnas dra nytta av senare när krisen är över och vi återgår till vanlig vardag.”

Undersökningen visade att vårdnadshavarna också till största delen var nöjda och tacksamma att lärarna så snabbt fick allt att fungera.

”Första veckan var nog utmanande, men efter det har det fungerat mycket bra. Jag tror själv att barnen kommer att ha nytta av den här situationen i framtiden.”

”Rektor och alla lärare gör ett suveränt jobb.”

Rektorerna och lärarna analyserade de skolvisa enkätresultaten och kunde göra förändringar i distansundervisningen enligt dem. T.ex. önskade eleverna samt vårdnadshavarna mera distanslektioner via Google Meet och andra online mötesplattformer och dem ökade lärarna på därför genast. Trots att majoriteten tyckte att skola på distans fugerade bra fanns det även elever och vårdnadshavare som upplevde distansundervisningen som väldigt tung. Effekterna av detta är något som antagligen syns först kommande höst, vilket skolorna också är mycket medvetna om.

Av eleverna frågade vi på slutet vad de mest ser fram emot att göra när restriktionerna lättar och som väntat svarade de flesta att få träffa kompisar igen. Många märkte också hur mycket de egentligen saknade skolan.

”Att träffa alla kompisar och att gå i skolan inte vara hemma hela tiden.”

Eftersom vi inom Hållbarhet som ledord i Jakobstadsregionen redan under hösten ordnade kurser med temat lärarnas välmående föll det sig naturligt att fortsätta med temat även på våren i samband med distansundervisningsperioden. Webbinarier med teman självledarskap, stresshantering samt mål och motivation uppskattades av deltagarna under den intensivaste perioden av läsåret. Erfarenheterna av dessa webbinarier var väldigt positiva och planer finns i regionen att fortsätta dem även under kommande höst.

Hållbarhet som ledord avslutas i höst och pågår nu parallellt med projektet Hållbar kommunikation.  Mer info om det nya projektet hittar du på Webbsidan hållbar kommunikation

Utvecklingsarbetet att tillsammans med kommunerna skapa den bästa skolan fortsätter!

Följ gärna vår verksamhet på Facebook eller Instagram!

Må bra tillsammans

Mobbningsprevention – bygg trygga relationer!

Hur skapar vi en trygg och trivsam miljö i skolan? Hur ska vi förebygga och hantera mobbning? De här frågorna var i fokus från hösten 2019 till vintern 2020 i fortbildningen Mobbningsprevention. Två grupper (i Helsingfors och Vasa) deltog i fortbildningen, som genomfördes under två hela dagar.

Mobbningsprevention var den femte och sista delen av fortbildningshelheten Må bra tillsammans – att främja social trygghet i skolan;

Maria Lingonblad och Tove Ajalin, som båda arbetar som sakkunniga i mobbningsförebyggande arbete vid Folkhälsan, fungerade som utbildare under båda fortbildningsdagarna. Medverkade gjorde även Henrik Pallin, som jobbat som kurator i Sverige och numera föreläser kring barns och ungas nätvanor och trygghet på nätet.

Deltagarna i fortbildningen önskade uppdatera sina kunskaper om mobbning och få ny inspiration för det mobbningsförebyggande arbetet i de egna skolorna. Vi inledde med att fundera över det rådande samhällsklimatet och ta en titt på aktuell statistik gällande mobbning och ensamhet. Även om vissa siffror kan visa att mobbning minskar, är varje elev som utsätts en för mycket och behovet av förebyggande insatser är kontinuerligt. Mobbning är ett ständigt aktuellt och viktigt tema.

Hur kan man svänga ett skolklimat och minska förekomsten av mobbning?

En röd tråd i fortbildningen var att vi kan förebygga mobbning genom att bygga trygga relationer. Det är viktigt att vi har en kultur där eleverna vågar berätta för de vuxna om sin vardag och vad de är med om. Vi behöver uppmuntra barnen att vända sig till vuxna, och visa i ord och handling att det är tryggt att göra det. Var intresserad av barnens och de ungas vardag.

Maria Lingonblad och Tove Ajalin framhöll att normmedvetenhet är en grund i förebyggandet av mobbning. Vi behöver granska de värden och normer som ramar in vardagen och syns i vårt skolklimat. Vilka normer är rådande i skolan? När blir de begränsande och uteslutande? Då någon avviker från normen finns också risk för mobbning. Finns det utrymme i skolan för att jobba med normerna gemensamt och långsiktigt? Utvecklingsarbetet behöver vara systematiskt och ju fler som är delaktiga i det, desto bättre. Känner alla till skolans syn på mobbning och hur mobbningen ska förebyggas och hanteras?

Vi funderade också över hela skolan-begreppet, som är bekant från exempelvis Friends’ program mot mobbning. Vem menar vi då vi talar om hela skolan? Utöver elever, lärare, assistenter, rektor och elevvårdspersonal – hur är det med till exempel eftisledarna, vaktmästaren, köks- och städpersonalen och skoltaxichauffören? Vårdnadshavarna? Är alla i skolvardagen bekanta med varandra? Relationerna och arbetsklimatet i skolan påverkas av hur var och en bemöter varandra i vardagen.

Vuxna i och utanför skolan behöver i alla lägen komma ihåg att de fungerar som rollmodeller. Då vi vuxna bemöter andra i skolan med tillit och respekt visar vi utåt att det är viktigt. Om vi ber om lov innan vi delar en bild av någon annan på sociala medier signalerar vi att barnen också behöver komma ihåg att göra det.

Henrik Pallin lyfte fram hur vanliga sociala interaktioner har flyttat ut på nätet. Att tänka på hur ens språkbruk och handlingar påverkar andra är precis lika viktigt på nätet som i den vanliga, fysiska vardagen. Var och en är ansvarig för sina handlingar ”oavsett om man spelar fotboll eller Fortnite”.

Även om en konflikt uppstår online kan och bör man ta tag i den och lösa den IRL. Vi behöver visa genuint intresse även för allt det som barnen ägnar sig åt på nätet. Henrik betonade också att en tillitsfull relation och kommunikation är a och o för att barnen ska vilja dela de frågor de funderar på med oss vuxna.

Deltagarna hade också under fortbildningen i uppgift att bekanta sig med boken Värdegrundsarbete i praktiken – metodbok för skolan skriven av John Steinberg och Åsa Sourander (2019) och utifrån den reflektera över skolvardagen på den egna arbetsplatsen. Boken beskriver två metoder som är till hjälp då man vill stärka sin samarbetskultur: Alla med – beteendebaserad värdegrundsutveckling och styrkestjärnan.  Den första, Alla med, handlar om hur det egna agerandet påverkar andra, och man satsar på grundläggande artighets- och samarbetsträning.  Styrkestjärnan är en modell för att synliggöra och bekräfta styrkor hos eleverna.

Deltagarna diskuterade det förebyggande arbete som de redan gjort eller har på gång i sina skolor, och vi kunde konstatera tillsammans att det genomförs en stor mängd fina insatser och projekt på fältet. Det lyftes fram hur viktigt det är att ledningen är representerad i värdegrundsarbetet. Även om man inte får med alla, är det bra om åtminstone en del av personalen är engagerad och håller frågorna levande.

I de kommentarer som deltagarna i Mobbningsprevention lämnat i en utvärdering framgår också att värdegrundsdiskussioner och gemensamma riktlinjer behövs för det förebyggande arbetet, och att utvecklingsarbetet behöver vara systematiskt och kontinuerligt. I deltagarnas svar syns också att fortbildningen bidragit med  inspiration och nya idéer för utvecklingsinsatser på den egna skolan.

”Bra med två träffar, varierande och aktuellt innehåll.”

”intressant och inspirerande fortbildning”

”Kursen gav mig nya idéer och förslag hur jag kan utveckla vår egen skola.”

”Fått ny kick och tänkt att det vi redan gör är bra. Blir lätt att man i dag bara tycker att man borde mera och mera.”

”Jag fick många redskap som jag försöker ta till i mitt arbete”

”Många av sakerna i boken vi läste går direkt att använda tillsammans med Folkhälsans Positiv pedagogik.”

”Inspiration och ett bekräftande på hur viktigt det är att jobba med de här frågorna. Ibland är det tungt och det känns som att jobba i motvind, men man får aldrig ge upp.”


Fortbildningsprojektet Må bra tillsammans – att främja social trygghet i skolan har haft som målsättning att stärka skolpersonalens kompetens att stöda elevernas psykosociala välbefinnande och självkänsla. Utbildningsstyrelsen finansierade projektet.

De första fortbildningsdagarna genomfördes hösten 2018 och projektet avslutades under vintern 2020. Målgruppen har varit var skolpersonal inom den grundläggande utbildningen. Inom projektet har tio närstudiedagar arrangerats parallellt i Nyland och Österbotten.

”Styrka, glädje och medkänsla – positiv psykologi i skola och undervisning”

– Ett fortbildningsprojekt för att öka välbefinnandet i skolan

Fortbildningen ”Styrka, glädje och medkänsla – positiv psykologi i skola och undervisning” hade som målsättning att mångsidigt stärka elevers, kollegors och lärarens eget välbefinnande genom aktuell forskning och praktisk tillämpning av metoder inom positiv psykologi i skola och utbildning. Fortbildningen handlade om att ge deltagarna verktyg för att stöda eleven att nå sin potential, i samspel med och i omtanke om andra. Fortbildningen skulle ge deltagarna redskap för att skapa en mer välmående verksamhetskultur.

Fortbildningen bestod av fyra olika temahelheter samt en gemensam konferensdag för samtliga deltagare om avslutning på fortbildningsprojektet.

Under den gemensamma konferensdagen fick deltagarna tillfälle att för varandra presentera sina egna praktiska tillämpningar i positiv psykologi samt utbyta idéer och erfarenheter. Därtill möttes både forskar- och praktikerperspektiv genom presentationer av Åse Fagerlund och Charlie Scudamore från Geelong Grammar School från Australien.

Under fortbildningen har deltagarna jobbat både implicit och explicit med dessa teman utgående från Geelong Grammar School´s motto: ”learn it, live it, teach it, embed it”.

Resultat:

Redan i anmälningsskedet märktes vilken stor efterfrågan det fanns på fortbildningar inom det här temat i skolan idag. Utan desto mera marknadsföring var platserna fyllda på några veckor.

Lärarnas deltagande i fortbildningen utvärderades med hjälp av frågeformulär före och efter fortbildningen samt i form av lärdagböcker under fortbildningens gång. Resultaten är mycket goda.

Frågeformulären bestod av ett brett mått på psykologiskt välbefinnande, PERMA, samt ett mått på stress och burnout, Maslach Burnout Inventory. I resultaten ser vi signifikanta ökningar av olika aspekter på välbefinnande på 4 av de 5 skalor som ingår: Lärarnas positiva sinnesstämning, engagemang, positiva relationer samt känslan av att utföra sitt arbete väl är signifikant högre efter fortbildningen än innan (p>.05). Beträffande stress och burnout ser vi en signifikant höjning av känslan av att vara kompetent och lyckas i sitt jobb. Däremot såg vi ingen förändring i graden av utmattning eller depersonalisering (att behandla elever och kolleger mer som objekt).

Deltagarna har skrivit lärdagböcker under året 2019 som fortbildningen pågått. I sina lärdagböcker beskriver lärarna hur deras eget välbefinnande, kollegiets välbefinnande och elevers välbefinnande stärkts under fortbildningens gång. För att sammanfatta deltagarnas lärdagböckerna kan man konstatera att :

  • lärarna beskriver en egen utveckling mot ett bättre välbefinnande i sin yrkesroll
  • en förändring till en positivare verksamhetskultur i många kollegier och klassrum har påbörjats
  • värdet av en fortbildning över längre tid för att en förändring ska ske
  • utbildarna har fått många lovord som duktiga utbildare med både forskarperspektiv och klassrumspraktik
  • många lärare önskar sig en mera fortbildning inom detta tema.

Vill du läsa mer om deltagarnas reflektioner? Här har vi samlat anonyma kommentarer efter att fortbildningen avslutats!

En speciallärarstuderande vid Åbo Akademi skriver sin pro gradu-avhandling inom projektet. I avhandlingen studerar studerande hur fortbildningen påverkarnas deltagarna och deras elever. Vidare studeras möjliga skillnader mellan olika lärargruppers upplevelser. Studien är en kvalitativ undersökning där deltagares lärdagböcker analyseras. Pro gradu-avhandlingen förväntas bli klar våren 2020.

Ta gärna del av deltagarnas bästa tips på övningar inom temat! Klicka på bilden här nedanför;

Mera info:

https://www.abo.fi/centret-for-livslangt-larande/pedagogik-och-lararfortbildning/styrka-gladje-och-medkansla/

Kontakt: