Musicera mera

Kan man ta in en liten orkester i ett daghem med målsättningen att utveckla småbarnspedagogiken musikaliskt? 

Ja, det kan man – och efter ett års pilotverksamhet kan vi nu rapportera om flera goda erfarenheter, så som ökad kunskap om och intresse för musik hos barnen, att pedagogerna började se nya sidor hos barnen genom musikverksamheten och att den allmänna tröskeln för att spela och sjunga tillsammans sänktes.  

Hösten 2020 inleddes piloteringen av Musicera mera i två barngrupper på Alma daghem i Jakobstad.  

Trots det utmanande läget och restriktionerna som Covid-19 förde med sig lyckades vi i stort sett genomföra verksamheten enligt planerna och på plats på daghemmet som vi hade tänkt oss. Med ett genomfört pilotprojekt i bagaget kan vi med tillförsikt blicka framåt och vara nöjda med resultatet.  

 


 

Målsättningen med Musicera mera är att ge barn inom småbarnspedagogik förutsättningar att utveckla sin musikaliska kompetens, att uppleva glädjen i att sjunga, att få möjlighet att känna gemenskapen i att framföra musik tillsammans med andra och samtidigt att lära sig om olika instrument, att genom texterna tillägna sig fakta om månaderna och årstiderna och stärka sitt språk.  

De olika sångerna är olika till sin stämning vilket kan användas som utgångspunkt för att diskutera vilka känslor sångerna väcker och göra barnen medvetna om sitt känslomässiga register.

På ett allmännare plan är målet att ge barnen tillgång till musikens värld och att skapa en ingång till eget musicerande vilket kan ha betydelse för resten av livet. I målsättningen ingår även att inspirera småbarnspedagogerna till nya kreativa verksamhetsformer. 

 


      • Vad? Pilotering av  Musicera mera- daghem och orkester i samspel. 
      • För vem? Barn och pedagoger inom småbarnspedagogik och förskola 
      • När? Hösten 2020-våren 2021 
      • Hur? Pedagogerna har hållit musikstunder med barnen utgående från musikens grundelement och deltagit i inspirationsstunder med Johanna Still. 12 besök på daghemmet från CLL och FPV, orkesterbesök från Wava-institutet. 
      • Var? På Alma daghem i Jakobstad 

 

Musikstunder har hållits av pedagogerna och barnen har på ett naturligt och inspirerande sätt jobbat med musikens grundelement; dynamik, klangfärg, tonhöjd, rytm, puls och tempo.

Barnen har målat till musik och till sångerna har även skapats olika typer av koreografier, promenadkoreografi, rörelse till musik samt danskoreografi. De har även skrivit egna texter till bekanta melodier.  

Barnen har använt de egentillverkade rytminstrumenten under musikstunderna och tillsammans med orkestern under orkesterbesöken.

Under musikstunderna och tillsammans med orkestern har barnen bland annat sjungit sånger från samlingen ”12 sånger om månaderna” av Klas Backman och Anna Charlotta Gunnarson.  Avdelningarna har fått Cd:n ”12 sånger om månaderna” så att barnen har getts möjlighet att lyssna på, sjunga och röra sig till sångerna mellan musikstunderna. 

 


 

Exempel på material att använda då man jobbar med klang och klangfärg och då man skapar  rytminstrument.

 


 

Månadens aktivitet, var en musikinspirerad aktivitet som barnen fått ta del av varje månad.  

Pedagogerna har tillverkat (rytm)instrument med barnen och barnen har fått vistas i en musikaliskt inspirerande miljö inomhus som byggdes upp i ett utrymme på daghemmet. Här fick barnen fritt utforska olika instrument, prova spela på och lyssna till hur de lät. 

 


 

En del av de instrument som barnen kunde prova på.

 


 

Orkestern bestod av tre instrumentlärare från Wava-institutet: Robin Käldström på tvärflöjt och saxofon, Anna-Kaisa Saarinen på piano och Evelina Gottberg på klarinett. De besökte daghemmet under 5 förmiddagar för att musicera tillsammans med barngrupperna. 

 

Som avslutning på Musicera mera hade vi planerat en större avslutningskonsert i samband med Skolmusik 2021, men eftersom covid-19-läget innebar begränsningar blev det istället en musikstund med orkestern på Alma daghem. 

 


 

Musikstund under ledning av Johanna Still tillsammans med orkestern från Wava-institutet.

 


 

Reflektioner kring resultat av Musicera mera 

Genom Musicera mera och våra besök har vi kunnat erbjuda meningsfull verksamhet och inspiration till daghemmet och pedagogerna har fått ett positivare förhållningssätt till användning av musik i den dagliga verksamheten.

Vi har visat på hur man med enkla medel kan prata om musik, bygga enkla rytminstrument med barnen, skapa musikinspirerade miljöer, bygga musikväggar, implementera musikterminologi, arbeta med musikens grundelement, röra sig till musik, skapa koreografier och ta in musiken på ett lekfullt sätt. 

Musiken har blivit en aktivt återkommande del av den dagliga verksamheten och fått mera plats.  

 


 

Samarbete och forskning 

Genom att inom Musicera mera samarbeta med musiker och ta in orkestern på daghemmet, har vi visat på att det går att skapa fungerande och givande samarbeten mellan olika aktörer. 

I och med att vi även beforskat verksamheten inom Musicera mera filmades både de deltagande pedagogernas musikaliska möten med barnen och barnens och pedagogernas möten med musikerna från Wava-institutet. Detta gjordes för att göra det möjligt att forska kring vad som är betydelsefullt och avgörande för att det ska kunna uppstå kreativa musikaliska möten mellan barn och mellan barn och pedagoger.

Forskningen kommer att belysa vad barn speciellt uppskattar i dessa musikaliska möten dvs. vad barnen speciellt visar intresse och musikglädje för.

Ett annat perspektiv kommer att behandla vad som behövs för att kunna stärka barns musikaliska kunnande och också vad som gör att pedagogerna vill utveckla sin musikaliska kompetens och ta in mera musikinslag i verksamheten. 

 


 

Respons från personalen: 

Efter att piloten slutförts ombads personalen att utvärdera helheten och vi intervjuade dem.  

Responsen visar att de flesta varit nöjda med projektet och att de har tagit med sig nya insikter till sin verksamhet. Tröskeln att musicera har sänkts och de upplever att de musicerar mera tillsammans med barnen.

Personalen har fått ökad kunskap om musikens grundelement, terminologi samt instrument och om användningsmöjligheter av musik i verksamheten.

Under projektets gång har barnen fått jobba i mindre grupper än normalt vilket sågs som positivt och personalen upplevde att de upptäckt nya sidor hos barnen i och med musicerandet.

 

”Jag tar mera instrument med, jag vågar röra på mig mera och göra lite annat under musikstunderna och barnen som varit med är också med på mera saker, de vågar.” 

”Barnen pratar mycket om musik, de har pratat mycket om orkestern, de tyckte det var fint.” 

”Barnen kan olika instrumentnamn och alla var jätteglada då de fick ta hem sina instrument.” 

”Allt duger. Man behöver inte vara superbra på allt, man sjunger med den röst man har och spelar med det man har.” 

”Nu vågar man sjunga fast andra vuxna kommer in, förr tog man en saga.” 

”Kan du sätta på musik, vi vill dansa- sa barnen. De vill ha rörelse. Och det blir inte bara bus, de dansar.” 

”Man har diskuterat med de andra som varit med, frågat vad de gjort och så. Man bollar och får tips” 

 


 

Pedagogerna uppfattade också att orkesterbesöken var väldig betydelsefulla för barnen. Många barn hade aldrig tidigare sett en orkester eller riktiga instrument och detta gav ytterligare en dimension till Musicera mera. 

Pedagogerna känner sig ämnesmässigt säkrare och har lättare att ta till musik i verksamheten efter inspirationsstunderna. 

 

 

Musicera mera finansierades under verksamhetsår ett av Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne sr. 

 

 

Musicera mera planerades och koordinerades av utbildningsplanerare Jenny Teir och Åsa Stolpe-Dahlbäck vid Centret för livslångt lärande i samarbete med universitetslärare Johanna Still, Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier, Åbo Akademi. 

 


 

Musicera mera – webbsidan hittar ni här om ni vill anmäla intresse för deltagande eller följa verksamheten under år 2.

 

Här kan ni lyssna på ”12 sånger om månaderna” med Norrköpings Symfoniorkester, solist Ayla Kabaca  och barnkör. 

Stjärnklart 2.0 – Pedagogiskt material till barnlitteraturpaket

MINIBLOGG

Jobbar du inom småbarnspedagogiken och vill ha inspiration för hur man kan jobba med barnlitteratur för att stöda den socioemotionella kompetensen hos barn?

Inom fortbildningshelheten Stjärnklart 2.0 har vi utvecklat olika kreativa arbetssätt med barnlitteratur om känslor och social interaktion som utgångspunkt. Vi har sammanställt två litteraturpaket (1-3 år och 4-6 år) med hjälp av läsambassadörer Amanda Audas-Kass och Henrika Andersson och bibliotekspedagog Tanja Fagerholm. Materialet är en del av Stjärna 4 – Samtal om mobbning, styrkor, normer och makt.

Klicka på bilden för att komma till materialet.

Barnlitteraturpaket, STjärnklart 2.0

Litteraturpaketen har delats ut till deltagarna med stöd av Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne sr.

Stjärnklart 2.0 finansieras av Utbildningsstyrelsen

En trygg lärmiljö

Säkerhetskulturen inom bildningsväsendet har idag blivit allt mer i fokus. Och vi vet att alla barn och unga har rätt till en trygg uppväxtmiljö och även i skolmiljön är det barns och ungas rättighet att få känna sig trygga.

En trygg lärmiljö innebär fysiska, psykiska och sociala aspekter. Fysisk trygghet innebär t.ex. trivsamhet, god inomhusluft, brandsäkerhet och att man har uppdaterade räddnings- och beredskapsplaner vid olika hot. Den psykiska trygghetsaspekten innebär exempelvis att man kan kännas sig trygg och respekterad i skolan utan mobbning, trakasserier och våld. 

Social trygghet innebär att man känner delaktighet och gemenskap i sin lärmiljö. Inom projektet har man arrangerat moduler som berör samtliga trygghetsaspekter. 

Målet med fortbildningen var att även att sträva till att öka kunskapen, färdigheterna och kompetensen hos personalen inom bildningsväsendet när det gäller säkerhet, trygghet och krisberedskap. 

 


 

Fortbildningen inleddes med en modul som var obligatorisk för samtliga deltagare. Utbildningens målsättning var att stärka krisberedskap genom en ökad medvetenhet hos skolpersonal gällande de riskfaktorer och möjliga krissituationer som kan hota säkerhet och trygghet i skolmiljön. 

Att ge kunskap om sådana trygghetsskapande strukturer som i skol- och studiemiljön kan bidra till att öka trygghetskänslan och ett gott omhändertagande vid eventuella krissituationer för att hos personal, elever och studerande förebygga mental ohälsa och traumatisering. I fortbildningen har också ingått att deltagarna har uppdaterat skolans krisplaner. 

Varför behöver skolan ha krisplaner? Vad är viktigt att tänka på när det gäller själva planen för krisberedskap? Vad är det viktigaste man behöver tänka på när en kris uppstår? 

Dessa frågor behandlas i podden Krisberedskap i skolmiljön, du kan lyssna på den i länken här nedan. Medverkande är Ancha Kjerulf (utbildare), Annika Sandelin (deltagare) och  Eva Åstrand (projektledare). 

 


 

Förebyggande av nätmobbning 

I modulen förebyggande av nätmobbning, vars huvudutbildare var Tove Ajalin och Maria Lingonblad som arbetar med mobbningsförebyggande arbete vid Folkhälsan, betonades hur man i skolan kan förebygga nätmobbning bland eleverna. 

Inom modulen fick deltagarna ta del av olika perspektiv på hur man kan närma sig ämnet nätmobbning, förebyggande arbete med betoning på vuxen närvaro, hur man som vuxen kan vara närvarande och stöda barn och unga både förebyggande och vid mobbningssituationer. 

I allmänhet är klimatet på nätet, där både barn och unga kan vistas flera timmar per dag, ganska hårt och kränkningar ofta förekommande. Mobbning definieras ofta som ett avsiktligt och återkommande kränkande beteende där man gör någon illa fysiskt eller psykiskt. Handlingarna är avsiktliga och riktar sig mot en försvarslös individ.

 


 

Denna definition fungerar till en viss mån även vid mobbning som sker på nätet, men en enskild kränkning kan definieras som mobbning i det här fallet. 

På nätet kan t.ex. en enskild händelse delas av flertalet personer, och då blir händelsen återkommande. Det är viktigt att hålla i tankarna att det är de vuxnas ansvar att känna till den verklighet som barnen befinner sig i och att de vuxna också är gränssättande vid behov. 

Som vuxen är man en förebild för hur man ska agera på nätet och situationer där också vuxna beter sig kränkande på nätet är ofta förekommande. 

I denna modul, som arrangerades i sin helhet virtuellt, fick deltagarna ta del av föreläsningar angående temat i form av inspelade videon och poddar. De fick ta del av litteratur som berörde temat samt utförde en tillämpningsuppgift.

Även ett inlägg av äldre konstapel och nätpolis Robert Sandvik som gick in på polisens perspektiv på nätmobbning. (Se en video nedan). 

Feedback av deltagarna: 

      • ”Ett aktuellt och intressant ämne. Det har varit mycket lärorikt, att få ta del av föreläsningar, söka efter material och fördjupa sig i ämnet.” 
      • ”Jag tycker att det är viktigt att vi i skolan ger mera tid åt att diskutera och fundera kring nätmobbning, både i kollegiet men och också tillsammans med eleverna. Att vi på skolan borde ha en konkret plan för hur vi agerar om vi får kännedom om nätmobbning är något vi måste ordna.” 

 

Video med utbildare Maria Lingonblad: 

Statistik med Tove Ajalin 

 


 

Elevvård eller barnskydd? Mångprofessionellt samarbete när oron väcks 

Inom denna modul behandlades det mångprofessionella samarbetet mellan dagvården, skolan, barnskyddet och familjeservicen. Modulen inleddes med att deltagarna funderade på vad man bör göra ifall man blir orolig för ett barn eller en ungdom i sitt arbete.

Oron riktas ofta åt två håll – vi är dels oroliga för barnet eller den unga och dels är vi oroliga för vad vi själva kan göra åt saken. Då vi känner oro bör vi utgå från vår subjektiva känsla: Vad säger min magkänsla? Hur orolig är jag? Vad händer ifall jag inte gör något?

Ofta tvekar vi och skjuter upp det hela för att inte skada relationerna till barnet/den unga och familjen. Men oron försvinner sällan ifall man väntar och knappast förbättras ens handlingsmönster, snarare tvärtom. 

Inom modulen fick deltagarna kunskap om hur barnskyddet fungerar, hur man gör en barnskyddsanmälan och vad som händer efter en barnskyddsanmälan. Man kan alltid konsultera barnskyddet om man oroar sig för ett barn och inte vet hur man ska agera. Barnskyddet ska ha ett jourtelefonnummer som man kan ringa för konsultation.  

 


 

Det senaste årtiondet har antalet anmälningar om våld, illabehandling och sexuella övergrepp mot barn ökat kraftigt. Och det finns fortfarande ett stort mörkertal. 

Det är viktigt att skapa en helhetsbild av barnets situation och vardag. Fundera ifall något har ändrat i barnets beteende eller livssituation? Visa ditt intresse genom att fråga barnet: Hur mår du? Hur har du det? Är det något som bekymrar dig? Är du ledsen över något?

Ta barnet på allvar och det är viktigt att inte ifrågasätta det som barnet berättat. Visa barnet att hen tryggt kan berätta om sina upplevelser för en vuxen.

Ifall man misstänker familjevåld eller sexuella övergrepp använder man inte orossamtal utan då bör man direkt göra en barnskyddsanmälan och polisanmälan.  

 


 

Att leva under våld försvårar barnets såväl fysiska som psykiska utveckling oberoende av om barnet är i observatörsrollen eller om våldet är riktat direkt mot dem. Våld innebär alltid ett trauma för barnet. Vad kan då personalen inom dagvården och skolan göra då ett barn utsatts för misshandel eller våld av nåt slag?

Dagvårds- och skolpersonalens centrala uppgift är att stå för en så trygg och förutsägbar vardag som möjligt. Ett barn som upplevt något traumatisk behöver att vardagen i skolan eller dagis är som förr.

Barn behöver också få kunskap och information. Genom t.ex. sexualupplysning lär sig barnet vad som är ok och inte ok samt får en förståelse för vad hen utsatts för.  

Inom modulen fick deltagarna alltså många konkreta tips och tillvägagångssätt hur man ska göra när man har ett barn eller en ungdom som man oroar sig för. 

Modulen arrangerades som distansundervisning och utbildare var Britt-Helen Tuomela-Holti som är sakkunnig i familjearbete vid Folkhälsans förbund. 

 

Feedback av deltagarna: 

      • ”Väldigt nyttigt och bra att få uppdaterad info från kunnig föreläsare.” 
      • ”Bra tankar och tankeramar för vad som är elevvård och var, när och hur det är dags att ge ärendet vidare till barnskyddet.” 
      • ”Nu har jag mera kunskap om hur jag ska gå tillväga om jag behöver göra en oros- eller brottsanmälan.” 

 Vi tackar alla deltagare och våra finansiärer för ett givande och intressant projekt! 

 


 

 

Projektet  En trygg lärmiljö som är ett samarbete mellan centret för livslångt lärande, Chydenius och Hy+  har fokuserat på att fortbilda personal inom småbarnspedagogik och grundläggande utbildning i just säkerhet, trygghet och krisberedskap. Fortbildningen har arrangerats på tre orter: Vasa, Helsingfors och Karleby.  Fortbildningen finansierades av Utbildningsstyrelsen.

 

 

I trygga händer

 

Det här är ett inlägg från fortbildningen I Trygga Händer. Här hittar du värdefulla tips och källor gällande förebyggande av sexualbrott. Längst nere på sidan hittar du också bra källor för vidare läsning och råd.

 

  • Hur kan vi förhindra sexualbrott mot minderåriga?
  • Hur gör vi om vi misstänker att barn blivit utsatta för sexuellt utnyttjande?
  • Hur kan vi stöda barn och unga att agera tryggt på nätet?

Det här är några av de frågor som projektet I trygga händer – förebyggande av sexualbrott mot barn och unga har handlat om.

Fortbildningen har vänt sig till personal i skolor och läroanstalter med målet att stärka deras färdigheter att förebygga och ingripa i sexuella trakasserier och sexualbrott mot minderåriga. De som deltog arbetar som skolkuratorer och -psykologer, skolhälsovårdare, lärare, rektorer samt special-,  social- och ungdomshandledare.

 


 

Projektet inleddes hösten 2019 och tog slut 31.12.2020. Projektet finansierades av Utbildningsstyrelsen, och genomfördes i nära samarbete med Helsingfors universitets utbildnings- och utvecklingstjänster HY+.

Fortbildningen förverkligades under tiden februari – september 2020, och omfattade 5 fortbildningsdagar som arrangerades parallellt för två grupper. Den ena gruppen startade i Helsingfors och den andra i Vasa. I och med coronaviruspandemin slutfördes fortbildningen på distans.

 

Utbildare i fortbildningen.

 


 

Ett viktigt led i att förebygga trakasserier och övergrepp är att bryta tystnaden och skapa ett klimat där vi vågar tala öppet om känslor, sexualitet och sex. Här spelar trygghetsfostran, sexualfostran och sexualundervisning en central roll.

En god, åldersanpassad sexualfostran är ett värdefullt verktyg för att barn och unga ska bli tryggare i att kommunicera om både positiva och negativa sidor av sex och sexualitet. Om barn och unga upplever att det är okej att diskutera frågor kring sexualitet med vuxna, blir det också lättare för dem att våga lyfta svåra saker.

Sexualfostran lyfter fram sexualiteten som en positiv och värdefull tillgång, och erbjuder saklig information och kunskap om bland annat sexualitet, kropp, känslor och gränser. Barnen och de unga reflekterar kring egen identitet, integritet och värderingar.

 

Patricia Thesleffs föreläsning om sexualfostran var också tillgänglig för andra intresserade (utöver fortbildningsdeltagarna) att ta del av som webbinarium.

 


 

Sexual- och trygghetsfostrans centrala roll i förebyggandet av sexualbrott behandlades i fortbildningen av Patricia Thesleff och Suss Åhman, som båda har lång erfarenhet av sexualfostran och främjande av sexuell hälsa.

Deltagarna har bland annat fått kännedom om WHO:s riktlinjer för sexualundervisning och de etiska principerna för sexualfostrare.

 

Åhman har lång erfarenhet av frågor gällande sexualfostran och främjande av sexuell hälsa.

 

För att skolornas personal ska kunna förebygga sexuella trakasserier och sexualbrott, och ingripa om det finns en misstanke att en minderårig blivit utsatt, behöver de även vara medvetna om hur trakasserier och sexuellt våld kan ta sig uttryck och känna till rådande lagstiftning och anvisningar.

 


 

Utbildningsstyrelsen har hösten 2020 gett ut sin uppdaterade Handbok för att förebygga och ingripa i sexuella trakasserier i skolor och läroanstalter

Handboken beskriver vad sexuella trakasserier är och vad som faller inom ramen för sexualbrott . Den stöder skolorna och läroanstalterna att utarbeta, följa upp och uppdatera de planer som innefattar förebyggande av och ingripande i trakasserier.

I handboken finns anvisningar till utbildningsanordnare, rektorer, lärare, personal inom studerandevården, övriga anställda vid läroanstalter, studerande och vårdnadshavare. Handboken presenterar de möjligheter som lagstiftningen, läroplanerna, undervisningen och studerandevården ger för att förebygga och ingripa i sexuella trakasserier. (Utbildningsstyrelsen, 2020).

 


 

Tom Pakkanen föreläste om vad som avses då vi talar om sexualbrott mot barn och unga och hur sexuellt våld mot barn typiskt ser ut.

 

Rapporteringen i media ger inte nödvändigtvis en helhetsbild som överensstämmer med verkligheten. Tom Pakkanen behandlade frågor som är bra att vara medveten om då det gäller misstankar om sexuellt våld.

Eftersom misstankar om sexualbrott mot barn väcker starka känslor finns det risk för att man drar förhastade slutsatser. Det kan ha allvarliga följder för såväl barnen som de misstänkta gärningspersonerna, lyfte Pakkanen fram.

Då man talar med ett barn eller en ung person som misstänks ha blivit utsatt för övergrepp ska man ta barnets berättelse på allvar, hålla sig lugn och inte ställa ledande frågor.

Tom Pakkanen framhöll också att utredningarna och rättsprocesserna som gäller sexualbrott kan bli långa och vara påfrestande för såväl barnen som deras familjer. En normal vardag med trygga och bekanta rutiner kan då utgöra ett viktigt stöd i tillvaron.

 


 

Vid misstanke om att en minderårig har utsatts för ett sexualbrott (se 20 kap. i strafflagen [39/1989] ska anmälan göras både till polis och barnskydd. Kom ihåg att det alltid är möjligt att vända sig till polisen för att konsultera och få råd för hur man ska gå vidare i en situation som upplevs som oklar. Det kan vara svårt att själv navigera i lagtexter och brottsrubriceringar.

 

RIKU Brottsofferjouren

På webbplatsen finns bland annat information om Brottsofferjourens stöd- och rådgivningstjänster, barn och ungdomar som brottsoffer och om sexualbrott.

      • Brottsofferjouren 116 006 betjänar på svenska må-fre kl. 12-14. Det är möjligt att ringa anonymt.
      • RIKUchat betjänar vardagar kl. 9-15 och dessutom måndagar kl. 17-19. Till chatten kan ett brottsoffer, offrets närmaste, vittnet i ett brottmål eller vem som helst som funderar över det som har hänt vända sig för att få stöd och råd. Man kan fråga och diskutera anonymt. RIKUchat fungerar även som en konsulterande tjänst för yrkespersoner som arbetet möter brottsoffer eller deras närmaste.
      • Se också Brottsofferjourens Säkerhetsanvisningar för internet

 


 

Deltagarna fick genom Patricia Thesleffs föreläsningar även kunskap om vad som kan driva personer att förgripa sig sexuellt på minderåriga, och om pedofili som fenomen.

Det förebyggande arbetet handlar även om att ingripa i processen att bli förövare. För att framtida sexualbrott mot barn ska förhindras är det viktigt att de som har ett sexuellt intresse och tändningsmönster som riktar sig mot barn har möjlighet att få hjälp så att de inte utför brott. Den som upplever sig ha ett sexuellt intresse för barn kan kontakta Serie-projektet för att få hjälp.

 

Lunabba berättade om barnskyddslagen, reglerna kring barnskyddsanmälan och hur barnskyddsarbetet genomförs i praktiken.

 

Harry Lunabba talade om hur barnskyddet kan utvecklas för att barn ska få effektiv hjälp och lyfte fram systemiskt samarbete som en möjlig arbetsmodell för det mångprofessionella samarbetet som ska säkerställa att barn får det skydd de behöver.

Centralt i det systemiska samarbetet är ett barncentrerat närmandesätt, tidigt ingripande och smidig sektorövergripande samverkan. Eftersom barns situationer och behov ofta är komplexa behövs olika slags professionellt kunnande, och av de samarbetande aktörerna krävs lyhördhet och flexibilitet, framhöll Lunabba.

 


Vill du veta mer om barnskydd och om barnskyddsanmälan? På THL:s webbplats finns den nya svenskspråkiga publikationen Handbok för barnskyddet

Här kan man till exempel läsa mer om hur barnskyddsanmälan går till. Konsultera en socialarbetare om du inte är säker på huruvida du bör göra en barnskyddsanmälan.


 

I fortbildningen behandlades också hur vi kan förebygga utsatthet, kränkningar och brott på nätet. Apparnas och programmens begränsningar går att kringgå.

Vi behöver upprätthålla ett öppet och tryggt diskussionsklimat där barn och unga känner att de kan berätta om något har hänt, och stöda dem att själva agera tryggt, till exempel i chattar och sociala medier.

 

Kim Holmberg föreläste och diskuterade med deltagarna kring faror på nätet.

 

Om ett barn eller en ung utsätts för övergrepp på nätet kan känslan av skuld eller skam, och rädslan för att användningen av mobilen eller datorn ska begränsas, hindra barnet från att berätta vad som har hänt.

Det är viktigt att vi följer med trenderna på sociala medier och har en öppen kommunikation med barn och unga om vad de gör och upplever i sin digitala vardag. Vi behöver stärka den ungas självförtroende och respekten för egna och andras gränser, och inte enbart fokusera på rädslor och risker.

 


Luckan UngInfo upprätthåller en kalender, som samlar alla nationella chatt- och telefontjänster på svenska i Finland för unga och unga vuxna. I kalendern ser man dag för dag vart man kan vända sig för att få samtalsstöd i olika livssituationer eller kriser.

På UngInfos webbplats finns också en aktuell sammanfattande översikt över de svenskspråkiga stödtjänsterna som erbjuder hjälp och stöd.


Rädda Barnen

Rädda Barnen upprätthåller webbtjänsten Hotline Nettivihje där vem som helst genom en elektronisk blankett kan rapportera eventuellt olagligt innehåll på internet, särskilt material med anknytning till sexuellt utnyttjande av barn. Anmälan kan göras anonymt.

Se också Turvallisesti verkossa (material på finska):

Lasten ja nuorten kokema seksuaalinen häirintä ja siihen liittyvä kiusaaminen digitaalisessa mediassa (på finska, med svensk sammanfattning)


 

Deltagarnas utvecklingsarbeten

Under fortbildningen har deltagarna antingen individuellt eller i mindre grupper tagit sig an egna utvecklingsuppgifter, som har gått ut på att utveckla lokal praxis för att förebygga och ingripa i sexuella trakasserier och sexualbrott mot minderåriga.

Fortbildningen har erbjudit deltagarna kunskap och verktyg som de kunnat ta med sig till sin verksamhet.

Deltagarna har planerat och arbetat med sina uppgifter utgående från behoven och möjligheterna i de egna kommunerna eller i det egna arbetet.

En del har uppdaterat befintliga handlingsplaner eller anvisningar och andra har hellre utarbetat nytt material som stöder dem i vardagen.

Under fortbildningens avslutande träff presenterade deltagarna för varandra hur de lokala utvecklingsarbetena hade framskridit. De gav och tog emot konstruktiv respons av varandra och kunde ta med sig andras idéer för sitt fortsatta arbete.

 


 

Exempel på sådant som deltagare arbetat med under fortbildningens gång, utöver uppdatering av befintliga planer:

  • översikt till eget kollegium om kommunens planer och rådande interna anvisningar
  • kontaktlistor till enheter och aktörer inom det mångprofessionella samarbetet
  • diskussionsgrunder/checklistor som fungerar som stöd (inom studerandevården) för att i samtal med unga ta upp frågor som gäller sexualitet och eventuella upplevelser av trakasserier eller våld
  • minneslista för hur en går till väga om elev blivit utsatt för sexuella trakasserier eller sexualbrott
  • informationspaket till kommunens elevvårdspersonal
  • handlingsplan för sexuell hälsa
  • handlingsplan mot sexuella trakasserier
  • sammanställning av material som kan användas i undervisningen om förebyggande av sexuellt våld och sexuella trakasserier
  • material som kommer att användas i sexualundervisning
  • lista på stödchattar och stödtelefoner dit unga kan vända sig för att få råd och handledning
  • litteraturlistor

 


 

Respons från deltagare:

Monica Hyytiäinen-Koskela och Malin Lindqvist berättar om vad fortbildningen gett dem:

 

 


 

Respons från utvärderingen:

”Svårt ämne som behandlades från flera synvinklar, aktiverande övningar, strävande till konkreta förändringar och resultat, uppmuntran till diskussion. Fortbildningen väckte mycket tankar och inspiration om hur man kan förebygga sexuellt våld på flera olika plan.”

”Det kom en del nytt och uppdatering av planer har kommit igång i min skola.”

”Temat berör min skolvardag och att få ny info och nya perspektiv är viktigt. Jag kunde också jobba konkret med temat i och med den uppgift vi gavs.”

”Har använt mig av det jag lärt mig både för att hjälpa elever själv och stöttat andra lärare inom ärenden.”

”Är mera lyhörd för sådant jag kanske skulle missat tidigare, samt har bättre förutsättning att se saker ur nya vinklar.”

 


 

Länkar till mera material:

Folkhälsan: Barn och sexualitet (på denna sida finns också materialet Snippelisnopp, sexualundervisning för åk 1-6)

Befolkningsförbundet: Vad är det som händer i min kropp? Här finns åldersenliga affischer om sexuell hälsa.

Rädda barnens handbok: Min kropp är min

Hem och skolas material: Tala med ditt barn om sexuella trakasserier (Malin Gustavsson)

Hyvä kysymys-nättjänsten

Nationella audiovisuella institutet (KAVI): Barn och media – en guide för uppfostrare.

Jämställdhetsombudsmannen: Inte i vår skola (material mot sexuella trakasserier)

Institutet för hälsa och välfärd: Vårdkedjan för att hjälpa personer som utsatts för våld som kränker sexualiteten.

Sällskapet för mediefostran rf: Unga och sociala medier (material om ungas medieverklighet)

Spišák, Sanna (2019, dr.avhandling): Porn and norms: pornography and normative notions of gender, love, sex, and relationships in the sexual narratives of Finns on their adolescent experiences.

EU Kids Online

#denbästaskolan

 

Projektet Hållbarhet som ledord ordnade flera av Svenskfinlands stora utbildningsevenemang under 2019. Du kanske är bekant med Läsning gör skillnad, Rörelsedax eller Österbottens elevvårdsdag? Dessa är några av de evenemang som projektet resulterat i! Den stora målsättningen med detta har varit att införa ett socialpedagogiskt tänk på alla nivåer inom skolan.

 


 

Projektet syftar till att vi i regionen stärker barns och ungas välbefinnande i skolan, en jämlik grundskola och ett välfungerande samarbete mellan olika aktörer. För att uppnå detta har vi strävat efter att utveckla och lyfta fram olika pedagogiska angreppssätt.

Under projekttiden har fyra ledord varit särskilt viktiga; elevhälsa, välmående, delaktighet och ledarskap. Dessa ledord har fungerat som ett genomgående fokus i utvecklingsarbetet.

Utvecklingsarbetet har utförts i samarbete med de 13 kommuner som varit delaktiga i projektet. Kommunerna har själva haft möjlighet att välja vilka delar de medverkat i.

 


 

De stora fortbildningsdagarna Läsning gör skillnad och Rörelsedax samlade vardera omkring 700 deltagare och tack vare det goda samarbetet med kommunerna kunde vi under dagarna erbjuda ett stort utbud av workshops och föreläsningar.

Här kan du se filmklipp från dagarna:

 

 


 

Fokusområdena: Elevhälsa och välmående

”Fint att få bekräftat att vi tänker i rätt banor, det ger kraft till att våga ta steg i rätt riktning och utveckla elevhälsoarbetet” säger en av deltagarna i Österbottens elevvårdsdag.

En verksamhetskultur där elevernas välbefinnande, trygghet och hälsa är i fokus bidrar till en gynnsam inlärningsmiljö. Även vikten av personalens ork, arbetsmiljö, arbetsbelastning kan inte nog betonas.

Vi har inom Hållbarhet som ledord lyft dessa frågor med hjälp av strategiarbete inom dialogiska reflektionstillfällen för ledare och rektorer, stresshanteringsfortbildningar för lärare, mental träning för elever samt ordnat fortbildning för lärare inom temat positiv pedagogik och psykologi i skolan.

 


 

Utvecklingsarbetet utmynnade i en gemensam Österbottnisk elevvårdsdag som samlade omkring 150 deltagare kring frågor som hur vi kan implementera det hälsofrämjande och förebyggande arbetet i skolans vardag och lyfta fram den enskilda elevens styrkor. Några av deltagarna säger såhär om elevhälsa i vår region:

 

 

Inom projektet har också sammanfattats modeller till stöd för pedagogernas arbete för att jobba med sitt eget mindset och som stöd med bemötande av situationer och beteenden som kan upplevas utmanande. Fyra modeller har specifikt lyfts fram;

 


 

Fokusområdena: Ledarskap och delaktighet

Inom fokusområdet ledarskap har ordnats en fortbildningsserie för skolornas ledningsgrupper i Jakobstadsregionen. Teman som behandlats är skolledning i ett systemiskt perspektiv, välbefinnande, hälsa och välmående.  Ledningsgrupperna inom den grundläggande utbildningen i Vasaregionen har samlats till tre workshopsdagar kring förankringsarbete. Rektorerna har samlats i mindre grupper och reflekterat kring följande teman;

      • Deltagande och stödjande i lärares lärande
      • Skolans verksamhetskultur och värdegrund
      • Lärande och kunskapssyn, nya situationer i skolvardagen och att förhålla sig till trender samt hur får man tiden att räcka till som ledare

 


 

Några av deltagarna säger såhär om att samlas och reflektera i grupp:

”Det är viktigt att få ventilera och diskutera med andra ledare. När man lär känna andra rektorer så är det också lättare att ta kontakt”

”Som relativt ny rektor så har det som jobbat länge gett mig värdefull information, och insikter, kring arbetsuppgiften som rektor.”

Utöver detta har pedagogiska caféer ordnats med teman som bl.a. språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och positiv pedagogik och psykologi i skolan.

 


 

Projektets slutskede – nya idéer tar vid

Våren 2020 innebar för oss alla, både på individ, grupp och samhällsnivå stora utmaningar och omställningar. Tack vare flexibilitet från alla håll kunde vi inom Hållbarhet som ledord tänka om och genomföra viktiga delar som varit till stor nytta för projektets målgrupper.

Enkätundersökningen i april som riktades till lärare visade att undervisningspersonalen upplevde att distansundervisningen fungerade bra, trots att det speciellt i början medförde mycket extra arbete och långa arbetsdagar.

”Distansundervisning är en utmaning. Men den ger oss insikter i hur vi jobbar i ”vanliga fall”. Materialbanken växer och erfarenheterna av undervisning ökar och dem ska vi minnas dra nytta av senare när krisen är över och vi återgår till vanlig vardag.”

Undersökningen visade att vårdnadshavarna också till största delen var nöjda och tacksamma att lärarna så snabbt fick allt att fungera.

”Första veckan var nog utmanande, men efter det har det fungerat mycket bra. Jag tror själv att barnen kommer att ha nytta av den här situationen i framtiden.”

”Rektor och alla lärare gör ett suveränt jobb.”

 


 

Rektorerna och lärarna analyserade de skolvisa enkätresultaten och kunde göra förändringar i distansundervisningen enligt dem. T.ex. önskade eleverna samt vårdnadshavarna mera distanslektioner via Google Meet och andra online mötesplattformer och dem ökade lärarna på därför genast.

Trots att majoriteten tyckte att skola på distans fugerade bra fanns det även elever och vårdnadshavare som upplevde distansundervisningen som väldigt tung.

Effekterna av detta är något som antagligen syns först kommande höst, vilket skolorna också är mycket medvetna om.

Av eleverna frågade vi på slutet vad de mest ser fram emot att göra när restriktionerna lättar och som väntat svarade de flesta att få träffa kompisar igen. Många märkte också hur mycket de egentligen saknade skolan.

”Att träffa alla kompisar och att gå i skolan inte vara hemma hela tiden.”

 


 

Eftersom vi inom Hållbarhet som ledord i Jakobstadsregionen redan under hösten ordnade kurser med temat lärarnas välmående föll det sig naturligt att fortsätta med temat även på våren i samband med distansundervisningsperioden.

Webbinarier med teman självledarskap, stresshantering samt mål och motivation uppskattades av deltagarna under den intensivaste perioden av läsåret. Erfarenheterna av dessa webbinarier var väldigt positiva och planer finns i regionen att fortsätta dem även under kommande höst.

Hållbarhet som ledord avslutas i höst och pågår nu parallellt med projektet Hållbar kommunikation.  Mer info om det nya projektet hittar du på Webbsidan hållbar kommunikation

Utvecklingsarbetet att tillsammans med kommunerna skapa den bästa skolan fortsätter!

Följ gärna vår verksamhet på Facebook eller Instagram!

 


 

 

Må bra tillsammans

Mobbningsprevention – bygg trygga relationer!

 

Hur skapar vi en trygg och trivsam miljö i skolan? Hur ska vi förebygga och hantera mobbning?

De här frågorna var i fokus från hösten 2019 till vintern 2020 i fortbildningen Mobbningsprevention. Två grupper (i Helsingfors och Vasa) deltog i fortbildningen, som genomfördes under två hela dagar.

 


 

Mobbningsprevention var den femte och sista delen av fortbildningshelheten Må bra tillsammans – att främja social trygghet i skolan.

 


 

Maria Lingonblad och Tove Ajalin, som båda arbetar som sakkunniga i mobbningsförebyggande arbete vid Folkhälsan, fungerade som utbildare under båda fortbildningsdagarna.

Medverkade gjorde även Henrik Pallin, som jobbat som kurator i Sverige och numera föreläser kring barns och ungas nätvanor och trygghet på nätet.

 

Deltagarna i fortbildningen önskade uppdatera sina kunskaper om mobbning och få ny inspiration för det mobbningsförebyggande arbetet i de egna skolorna.

Vi inledde med att fundera över det rådande samhällsklimatet och ta en titt på aktuell statistik gällande mobbning och ensamhet. Även om vissa siffror kan visa att mobbning minskar, är varje elev som utsätts en för mycket och behovet av förebyggande insatser är kontinuerligt. Mobbning är ett ständigt aktuellt och viktigt tema.

 


 

Hur kan man svänga ett skolklimat och minska förekomsten av mobbning?

En röd tråd i fortbildningen var att vi kan förebygga mobbning genom att bygga trygga relationer.

Det är viktigt att vi har en kultur där eleverna vågar berätta för de vuxna om sin vardag och vad de är med om. Vi behöver uppmuntra barnen att vända sig till vuxna, och visa i ord och handling att det är tryggt att göra det. Var intresserad av barnens och de ungas vardag.

 


 

Maria Lingonblad och Tove Ajalin framhöll att normmedvetenhet är en grund i förebyggandet av mobbning. Vi behöver granska de värden och normer som ramar in vardagen och syns i vårt skolklimat. Vilka normer är rådande i skolan? När blir de begränsande och uteslutande?

Då någon avviker från normen finns också risk för mobbning. Finns det utrymme i skolan för att jobba med normerna gemensamt och långsiktigt? Utvecklingsarbetet behöver vara systematiskt och ju fler som är delaktiga i det, desto bättre. Känner alla till skolans syn på mobbning och hur mobbningen ska förebyggas och hanteras?

 


 

Vi funderade också över hela skolan-begreppet, som är bekant från exempelvis Friends’ program mot mobbning. Vem menar vi då vi talar om hela skolan?

Utöver elever, lärare, assistenter, rektor och elevvårdspersonal – hur är det med till exempel eftisledarna, vaktmästaren, köks- och städpersonalen och skoltaxichauffören? Vårdnadshavarna? Är alla i skolvardagen bekanta med varandra?

Relationerna och arbetsklimatet i skolan påverkas av hur var och en bemöter varandra i vardagen.

 


 

 

Vuxna i och utanför skolan behöver i alla lägen komma ihåg att de fungerar som rollmodeller. Då vi vuxna bemöter andra i skolan med tillit och respekt visar vi utåt att det är viktigt.

Om vi ber om lov innan vi delar en bild av någon annan på sociala medier signalerar vi att barnen också behöver komma ihåg att göra det.

 


 

Henrik Pallin lyfte fram hur vanliga sociala interaktioner har flyttat ut på nätet. Att tänka på hur ens språkbruk och handlingar påverkar andra är precis lika viktigt på nätet som i den vanliga, fysiska vardagen. Var och en är ansvarig för sina handlingar ”oavsett om man spelar fotboll eller Fortnite”.

 

Även om en konflikt uppstår online kan och bör man ta tag i den och lösa den IRL. Vi behöver visa genuint intresse även för allt det som barnen ägnar sig åt på nätet. Henrik betonade också att en tillitsfull relation och kommunikation är a och o för att barnen ska vilja dela de frågor de funderar på med oss vuxna.

 


 

Deltagarna hade också under fortbildningen i uppgift att bekanta sig med boken Värdegrundsarbete i praktiken – metodbok för skolan skriven av John Steinberg och Åsa Sourander (2019) och utifrån den reflektera över skolvardagen på den egna arbetsplatsen.

Boken beskriver två metoder som är till hjälp då man vill stärka sin samarbetskultur: Alla med – beteendebaserad värdegrundsutveckling och Styrkestjärnan.

Den första, Alla med, handlar om hur det egna agerandet påverkar andra, och man satsar på grundläggande artighets- och samarbetsträning.  Styrkestjärnan är en modell för att synliggöra och bekräfta styrkor hos eleverna.

 

 


 

Deltagarna diskuterade det förebyggande arbete som de redan gjort eller har på gång i sina skolor, och vi kunde konstatera tillsammans att det genomförs en stor mängd fina insatser och projekt på fältet.

Det lyftes fram hur viktigt det är att ledningen är representerad i värdegrundsarbetet. Även om man inte får med alla, är det bra om åtminstone en del av personalen är engagerad och håller frågorna levande.

 


 

I de kommentarer som deltagarna i Mobbningsprevention lämnat i en utvärdering framgår också att värdegrundsdiskussioner och gemensamma riktlinjer behövs för det förebyggande arbetet, och att utvecklingsarbetet behöver vara systematiskt och kontinuerligt.

I deltagarnas svar syns också att fortbildningen bidragit med  inspiration och nya idéer för utvecklingsinsatser på den egna skolan.

 


 

 

”Bra med två träffar, varierande och aktuellt innehåll.”

”intressant och inspirerande fortbildning”

”Kursen gav mig nya idéer och förslag hur jag kan utveckla vår egen skola.”

”Fått ny kick och tänkt att det vi redan gör är bra. Blir lätt att man i dag bara tycker att man borde mera och mera.”

”Jag fick många redskap som jag försöker ta till i mitt arbete”

”Många av sakerna i boken vi läste går direkt att använda tillsammans med Folkhälsans Positiv pedagogik.”

”Inspiration och ett bekräftande på hur viktigt det är att jobba med de här frågorna. Ibland är det tungt och det känns som att jobba i motvind, men man får aldrig ge upp.”

 


 

Fortbildningsprojektet Må bra tillsammans – att främja social trygghet i skolan har haft som målsättning att stärka skolpersonalens kompetens att stöda elevernas psykosociala välbefinnande och självkänsla. Utbildningsstyrelsen finansierade projektet.

De första fortbildningsdagarna genomfördes hösten 2018 och projektet avslutades under vintern 2020. Målgruppen har varit var skolpersonal inom den grundläggande utbildningen. Inom projektet har tio närstudiedagar arrangerats parallellt i Nyland och Österbotten.

 

”Styrka, glädje och medkänsla – positiv psykologi i skola och undervisning”

– Ett fortbildningsprojekt för att öka välbefinnandet i skolan

Fortbildningen ”Styrka, glädje och medkänsla – positiv psykologi i skola och undervisning” hade som målsättning att mångsidigt stärka elevers, kollegors och lärarens eget välbefinnande genom aktuell forskning och praktisk tillämpning av metoder inom positiv psykologi i skola och utbildning.

Fortbildningen handlade om att ge deltagarna verktyg för att stöda eleven att nå sin potential, i samspel med och i omtanke om andra. Fortbildningen skulle ge deltagarna redskap för att skapa en mer välmående verksamhetskultur.

 


 

Fortbildningen bestod av fyra olika temahelheter samt en gemensam konferensdag för samtliga deltagare om avslutning på fortbildningsprojektet.


 

Under den gemensamma konferensdagen fick deltagarna tillfälle att för varandra presentera sina egna praktiska tillämpningar i positiv psykologi samt utbyta idéer och erfarenheter.

Därtill möttes både forskar- och praktikerperspektiv genom presentationer av Åse Fagerlund och Charlie Scudamore från Geelong Grammar School från Australien.

Under fortbildningen har deltagarna jobbat både implicit och explicit med dessa teman utgående från Geelong Grammar School´s motto: ”learn it, live it, teach it, embed it”.

 


 

 

 


 

Resultat:

Redan i anmälningsskedet märktes vilken stor efterfrågan det fanns på fortbildningar inom det här temat i skolan idag. Utan desto mera marknadsföring var platserna fyllda på några veckor.

Lärarnas deltagande i fortbildningen utvärderades med hjälp av frågeformulär före och efter fortbildningen samt i form av lärdagböcker under fortbildningens gång. Resultaten är mycket goda.

 

Frågeformulären bestod av ett brett mått på psykologiskt välbefinnande, PERMA, samt ett mått på stress och burnout, Maslach Burnout Inventory. I resultaten ser vi signifikanta ökningar av olika aspekter på välbefinnande på 4 av de 5 skalor som ingår: Lärarnas positiva sinnesstämning, engagemang, positiva relationer samt känslan av att utföra sitt arbete väl är signifikant högre efter fortbildningen än innan (p>.05).

Beträffande stress och burnout ser vi en signifikant höjning av känslan av att vara kompetent och lyckas i sitt jobb. Däremot såg vi ingen förändring i graden av utmattning eller depersonalisering (att behandla elever och kolleger mer som objekt).

 


 

Deltagarna har skrivit lärdagböcker under året 2019 som fortbildningen pågått. I sina lärdagböcker beskriver lärarna hur deras eget välbefinnande, kollegiets välbefinnande och elevers välbefinnande stärkts under fortbildningens gång. För att sammanfatta deltagarnas lärdagböckerna kan man konstatera att :

  • lärarna beskriver en egen utveckling mot ett bättre välbefinnande i sin yrkesroll
  • en förändring till en positivare verksamhetskultur i många kollegier och klassrum har påbörjats
  • värdet av en fortbildning över längre tid för att en förändring ska ske
  • utbildarna har fått många lovord som duktiga utbildare med både forskarperspektiv och klassrumspraktik
  • många lärare önskar sig en mera fortbildning inom detta tema.

Vill du läsa mer om deltagarnas reflektioner? Här har vi samlat anonyma kommentarer efter att fortbildningen avslutats!

En speciallärarstuderande vid Åbo Akademi skriver sin pro gradu-avhandling inom projektet. I avhandlingen studerar studerande hur fortbildningen påverkarnas deltagarna och deras elever. Vidare studeras möjliga skillnader mellan olika lärargruppers upplevelser. Studien är en kvalitativ undersökning där deltagares lärdagböcker analyseras. Pro gradu-avhandlingen förväntas bli klar våren 2020.

 


 

Ta gärna del av deltagarnas bästa tips på övningar inom temat! Klicka på bilden här nedanför;

Mera info:

https://www.abo.fi/centret-for-livslangt-larande/pedagogik-och-lararfortbildning/styrka-gladje-och-medkansla/

Kontakt: