I trygga händer

 

Det här är ett inlägg från fortbildningen I Trygga Händer. Här hittar du värdefulla tips och källor gällande förebyggande av sexualbrott. Längst nere på sidan hittar du också bra källor för vidare läsning och råd.

 

  • Hur kan vi förhindra sexualbrott mot minderåriga?
  • Hur gör vi om vi misstänker att barn blivit utsatta för sexuellt utnyttjande?
  • Hur kan vi stöda barn och unga att agera tryggt på nätet?

Det här är några av de frågor som projektet I trygga händer – förebyggande av sexualbrott mot barn och unga har handlat om.

Fortbildningen har vänt sig till personal i skolor och läroanstalter med målet att stärka deras färdigheter att förebygga och ingripa i sexuella trakasserier och sexualbrott mot minderåriga. De som deltog arbetar som skolkuratorer och -psykologer, skolhälsovårdare, lärare, rektorer samt special-,  social- och ungdomshandledare.

 


 

Projektet inleddes hösten 2019 och tog slut 31.12.2020. Projektet finansierades av Utbildningsstyrelsen, och genomfördes i nära samarbete med Helsingfors universitets utbildnings- och utvecklingstjänster HY+.

Fortbildningen förverkligades under tiden februari – september 2020, och omfattade 5 fortbildningsdagar som arrangerades parallellt för två grupper. Den ena gruppen startade i Helsingfors och den andra i Vasa. I och med coronaviruspandemin slutfördes fortbildningen på distans.

 

Utbildare i fortbildningen.

 


 

Ett viktigt led i att förebygga trakasserier och övergrepp är att bryta tystnaden och skapa ett klimat där vi vågar tala öppet om känslor, sexualitet och sex. Här spelar trygghetsfostran, sexualfostran och sexualundervisning en central roll.

En god, åldersanpassad sexualfostran är ett värdefullt verktyg för att barn och unga ska bli tryggare i att kommunicera om både positiva och negativa sidor av sex och sexualitet. Om barn och unga upplever att det är okej att diskutera frågor kring sexualitet med vuxna, blir det också lättare för dem att våga lyfta svåra saker.

Sexualfostran lyfter fram sexualiteten som en positiv och värdefull tillgång, och erbjuder saklig information och kunskap om bland annat sexualitet, kropp, känslor och gränser. Barnen och de unga reflekterar kring egen identitet, integritet och värderingar.

 

Patricia Thesleffs föreläsning om sexualfostran var också tillgänglig för andra intresserade (utöver fortbildningsdeltagarna) att ta del av som webbinarium.

 


 

Sexual- och trygghetsfostrans centrala roll i förebyggandet av sexualbrott behandlades i fortbildningen av Patricia Thesleff och Suss Åhman, som båda har lång erfarenhet av sexualfostran och främjande av sexuell hälsa.

Deltagarna har bland annat fått kännedom om WHO:s riktlinjer för sexualundervisning och de etiska principerna för sexualfostrare.

 

Åhman har lång erfarenhet av frågor gällande sexualfostran och främjande av sexuell hälsa.

 

För att skolornas personal ska kunna förebygga sexuella trakasserier och sexualbrott, och ingripa om det finns en misstanke att en minderårig blivit utsatt, behöver de även vara medvetna om hur trakasserier och sexuellt våld kan ta sig uttryck och känna till rådande lagstiftning och anvisningar.

 


 

Utbildningsstyrelsen har hösten 2020 gett ut sin uppdaterade Handbok för att förebygga och ingripa i sexuella trakasserier i skolor och läroanstalter

Handboken beskriver vad sexuella trakasserier är och vad som faller inom ramen för sexualbrott . Den stöder skolorna och läroanstalterna att utarbeta, följa upp och uppdatera de planer som innefattar förebyggande av och ingripande i trakasserier.

I handboken finns anvisningar till utbildningsanordnare, rektorer, lärare, personal inom studerandevården, övriga anställda vid läroanstalter, studerande och vårdnadshavare. Handboken presenterar de möjligheter som lagstiftningen, läroplanerna, undervisningen och studerandevården ger för att förebygga och ingripa i sexuella trakasserier. (Utbildningsstyrelsen, 2020).

 


 

Tom Pakkanen föreläste om vad som avses då vi talar om sexualbrott mot barn och unga och hur sexuellt våld mot barn typiskt ser ut.

 

Rapporteringen i media ger inte nödvändigtvis en helhetsbild som överensstämmer med verkligheten. Tom Pakkanen behandlade frågor som är bra att vara medveten om då det gäller misstankar om sexuellt våld.

Eftersom misstankar om sexualbrott mot barn väcker starka känslor finns det risk för att man drar förhastade slutsatser. Det kan ha allvarliga följder för såväl barnen som de misstänkta gärningspersonerna, lyfte Pakkanen fram.

Då man talar med ett barn eller en ung person som misstänks ha blivit utsatt för övergrepp ska man ta barnets berättelse på allvar, hålla sig lugn och inte ställa ledande frågor.

Tom Pakkanen framhöll också att utredningarna och rättsprocesserna som gäller sexualbrott kan bli långa och vara påfrestande för såväl barnen som deras familjer. En normal vardag med trygga och bekanta rutiner kan då utgöra ett viktigt stöd i tillvaron.

 


 

Vid misstanke om att en minderårig har utsatts för ett sexualbrott (se 20 kap. i strafflagen [39/1989] ska anmälan göras både till polis och barnskydd. Kom ihåg att det alltid är möjligt att vända sig till polisen för att konsultera och få råd för hur man ska gå vidare i en situation som upplevs som oklar. Det kan vara svårt att själv navigera i lagtexter och brottsrubriceringar.

 

RIKU Brottsofferjouren

På webbplatsen finns bland annat information om Brottsofferjourens stöd- och rådgivningstjänster, barn och ungdomar som brottsoffer och om sexualbrott.

      • Brottsofferjouren 116 006 betjänar på svenska må-fre kl. 12-14. Det är möjligt att ringa anonymt.
      • RIKUchat betjänar vardagar kl. 9-15 och dessutom måndagar kl. 17-19. Till chatten kan ett brottsoffer, offrets närmaste, vittnet i ett brottmål eller vem som helst som funderar över det som har hänt vända sig för att få stöd och råd. Man kan fråga och diskutera anonymt. RIKUchat fungerar även som en konsulterande tjänst för yrkespersoner som arbetet möter brottsoffer eller deras närmaste.
      • Se också Brottsofferjourens Säkerhetsanvisningar för internet

 


 

Deltagarna fick genom Patricia Thesleffs föreläsningar även kunskap om vad som kan driva personer att förgripa sig sexuellt på minderåriga, och om pedofili som fenomen.

Det förebyggande arbetet handlar även om att ingripa i processen att bli förövare. För att framtida sexualbrott mot barn ska förhindras är det viktigt att de som har ett sexuellt intresse och tändningsmönster som riktar sig mot barn har möjlighet att få hjälp så att de inte utför brott. Den som upplever sig ha ett sexuellt intresse för barn kan kontakta Serie-projektet för att få hjälp.

 

Lunabba berättade om barnskyddslagen, reglerna kring barnskyddsanmälan och hur barnskyddsarbetet genomförs i praktiken.

 

Harry Lunabba talade om hur barnskyddet kan utvecklas för att barn ska få effektiv hjälp och lyfte fram systemiskt samarbete som en möjlig arbetsmodell för det mångprofessionella samarbetet som ska säkerställa att barn får det skydd de behöver.

Centralt i det systemiska samarbetet är ett barncentrerat närmandesätt, tidigt ingripande och smidig sektorövergripande samverkan. Eftersom barns situationer och behov ofta är komplexa behövs olika slags professionellt kunnande, och av de samarbetande aktörerna krävs lyhördhet och flexibilitet, framhöll Lunabba.

 


Vill du veta mer om barnskydd och om barnskyddsanmälan? På THL:s webbplats finns den nya svenskspråkiga publikationen Handbok för barnskyddet

Här kan man till exempel läsa mer om hur barnskyddsanmälan går till. Konsultera en socialarbetare om du inte är säker på huruvida du bör göra en barnskyddsanmälan.


 

I fortbildningen behandlades också hur vi kan förebygga utsatthet, kränkningar och brott på nätet. Apparnas och programmens begränsningar går att kringgå.

Vi behöver upprätthålla ett öppet och tryggt diskussionsklimat där barn och unga känner att de kan berätta om något har hänt, och stöda dem att själva agera tryggt, till exempel i chattar och sociala medier.

 

Kim Holmberg föreläste och diskuterade med deltagarna kring faror på nätet.

 

Om ett barn eller en ung utsätts för övergrepp på nätet kan känslan av skuld eller skam, och rädslan för att användningen av mobilen eller datorn ska begränsas, hindra barnet från att berätta vad som har hänt.

Det är viktigt att vi följer med trenderna på sociala medier och har en öppen kommunikation med barn och unga om vad de gör och upplever i sin digitala vardag. Vi behöver stärka den ungas självförtroende och respekten för egna och andras gränser, och inte enbart fokusera på rädslor och risker.

 


Luckan UngInfo upprätthåller en kalender, som samlar alla nationella chatt- och telefontjänster på svenska i Finland för unga och unga vuxna. I kalendern ser man dag för dag vart man kan vända sig för att få samtalsstöd i olika livssituationer eller kriser.

På UngInfos webbplats finns också en aktuell sammanfattande översikt över de svenskspråkiga stödtjänsterna som erbjuder hjälp och stöd.


Rädda Barnen

Rädda Barnen upprätthåller webbtjänsten Hotline Nettivihje där vem som helst genom en elektronisk blankett kan rapportera eventuellt olagligt innehåll på internet, särskilt material med anknytning till sexuellt utnyttjande av barn. Anmälan kan göras anonymt.

Se också Turvallisesti verkossa (material på finska):

Lasten ja nuorten kokema seksuaalinen häirintä ja siihen liittyvä kiusaaminen digitaalisessa mediassa (på finska, med svensk sammanfattning)


 

Deltagarnas utvecklingsarbeten

Under fortbildningen har deltagarna antingen individuellt eller i mindre grupper tagit sig an egna utvecklingsuppgifter, som har gått ut på att utveckla lokal praxis för att förebygga och ingripa i sexuella trakasserier och sexualbrott mot minderåriga.

Fortbildningen har erbjudit deltagarna kunskap och verktyg som de kunnat ta med sig till sin verksamhet.

Deltagarna har planerat och arbetat med sina uppgifter utgående från behoven och möjligheterna i de egna kommunerna eller i det egna arbetet.

En del har uppdaterat befintliga handlingsplaner eller anvisningar och andra har hellre utarbetat nytt material som stöder dem i vardagen.

Under fortbildningens avslutande träff presenterade deltagarna för varandra hur de lokala utvecklingsarbetena hade framskridit. De gav och tog emot konstruktiv respons av varandra och kunde ta med sig andras idéer för sitt fortsatta arbete.

 


 

Exempel på sådant som deltagare arbetat med under fortbildningens gång, utöver uppdatering av befintliga planer:

  • översikt till eget kollegium om kommunens planer och rådande interna anvisningar
  • kontaktlistor till enheter och aktörer inom det mångprofessionella samarbetet
  • diskussionsgrunder/checklistor som fungerar som stöd (inom studerandevården) för att i samtal med unga ta upp frågor som gäller sexualitet och eventuella upplevelser av trakasserier eller våld
  • minneslista för hur en går till väga om elev blivit utsatt för sexuella trakasserier eller sexualbrott
  • informationspaket till kommunens elevvårdspersonal
  • handlingsplan för sexuell hälsa
  • handlingsplan mot sexuella trakasserier
  • sammanställning av material som kan användas i undervisningen om förebyggande av sexuellt våld och sexuella trakasserier
  • material som kommer att användas i sexualundervisning
  • lista på stödchattar och stödtelefoner dit unga kan vända sig för att få råd och handledning
  • litteraturlistor

 


 

Respons från deltagare:

Monica Hyytiäinen-Koskela och Malin Lindqvist berättar om vad fortbildningen gett dem:

 

 


 

Respons från utvärderingen:

”Svårt ämne som behandlades från flera synvinklar, aktiverande övningar, strävande till konkreta förändringar och resultat, uppmuntran till diskussion. Fortbildningen väckte mycket tankar och inspiration om hur man kan förebygga sexuellt våld på flera olika plan.”

”Det kom en del nytt och uppdatering av planer har kommit igång i min skola.”

”Temat berör min skolvardag och att få ny info och nya perspektiv är viktigt. Jag kunde också jobba konkret med temat i och med den uppgift vi gavs.”

”Har använt mig av det jag lärt mig både för att hjälpa elever själv och stöttat andra lärare inom ärenden.”

”Är mera lyhörd för sådant jag kanske skulle missat tidigare, samt har bättre förutsättning att se saker ur nya vinklar.”

 


 

Länkar till mera material:

Folkhälsan: Barn och sexualitet (på denna sida finns också materialet Snippelisnopp, sexualundervisning för åk 1-6)

Befolkningsförbundet: Vad är det som händer i min kropp? Här finns åldersenliga affischer om sexuell hälsa.

Rädda barnens handbok: Min kropp är min

Hem och skolas material: Tala med ditt barn om sexuella trakasserier (Malin Gustavsson)

Hyvä kysymys-nättjänsten

Nationella audiovisuella institutet (KAVI): Barn och media – en guide för uppfostrare.

Jämställdhetsombudsmannen: Inte i vår skola (material mot sexuella trakasserier)

Institutet för hälsa och välfärd: Vårdkedjan för att hjälpa personer som utsatts för våld som kränker sexualiteten.

Sällskapet för mediefostran rf: Unga och sociala medier (material om ungas medieverklighet)

Spišák, Sanna (2019, dr.avhandling): Porn and norms: pornography and normative notions of gender, love, sex, and relationships in the sexual narratives of Finns on their adolescent experiences.

EU Kids Online

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.