FILMER om skolan – för vuxna, vårdnadshavare och beslutsfattare.
Inom projektet Hållbar Kommunikation har ett av delmålen varit att skapa filmer som synliggör skolan. Filmer som informerar samtidigt som de väcker känslor och frågor.
Vi hoppas att lärare kommer att uppskatta dessa filmer som komplement till den information de behöver få ut till vårdnadshavarna.
Skolvärlden innehåller många begrepp som kan vara svåra att förstå om man inte är insatt.
I filmerna tangerar vi delaktighet, lärmiljöer, elevhälsa, självvärdering och digitalisering.
En av filmerna vi skapat är en interaktiv film vilket betyder att tittaren kan bestämma hur berättelsen fortsätter. Filmen heter Moxis skoldag och har översatts till 8 olika språk. Urvalet har vi fått från statistikcentralen.
Vi frågade specifikt efter statistik som berörde familjer med skolbarn inom vårt projektområde. År 2021 var våra största språkgrupper; Arabiska, Bosniska, Finska, Engelska, Ryska, Kurdiska, Somaliska och Vietnamesiska.
Klicka på bilden för att se den interaktiva filmen med Moxie.
I skrivande stund håller vi på att paketera allt material vi skapat inom projektet och vi vill gärna testa materialpaketet innan det kommer ut i skolorna till hösten. Speciellt nyfikna är vi på att granska de översättningar vi gjort till filmen Moxis skoldag eftersom flera av språken är helt främmande för oss inom projektgruppen.
Klicka på bilden för att öppna Thinglinken med material!
Därför tog vi kontakt med linjen handledande utbildning för yrkesutbildning som finns på YA! i Närpes. De ställde sig positiva till att granska filmens översättningar och testa vårt kommunikationsmaterial riktat till föräldrar.
Flera av vuxenstuderandena hade barn och vi fick en otroligt fin dag tillsammans med många goda insikter i hur vi kan förbättra vårt material. STORT tack för samarbetet!
Vill ni redan kika på den interaktiva filmen Moxis skoldag så finns den här:
Hållbarhet är ett temaområde som berör oss alla men kan upplevas som abstrakt att konkretisera inom den egna undervisningen på ett ändamålsenligt sätt. Förutom ekologi så handlar det även om etiska frågor som berör oss människor såväl nära som globalt.
Vad är Stigar och varför vill vi sporra hållbarhetsarbete?
Projektet Stigar – med lärkraft mot en hållbar livsstil förverkligades 2020-2019 i fyra kommuner: Kimitoön, Pargas, Vörå och Helsingfors. Under projektets lopp skapade de deltagande kommunerna lärstigar för hållbarhetsarbetet från småbarnspedagogiken till andra stadiet.
Lärstigarna beaktar ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet likväl som den följer upp Agenda 2030 målen och kompetens 7-förmåga till att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid.
Inom ramarna för projektet förvekligades Hållbarhetsverkstaden för att poängtera att hållbar livsstil är mer än sortering. Med denna verksamhet kunde vi engagera lågstadiebarn till en Oppfinnar-Jocke stil, där man kan skapa nytt ut gammalt och inspirera barn till att visa sin kreativitet.
Världens bästa skola – poddpaket med avsnitt om skolfrågor som berör vårdnadshavare, barn, skolpersonal, politiker och alla som är intresserade av skolan idag.
Vad har stjärnkocken och Robinsonvinnaren Mikael ”Micke” Björklund och specialläraren och forskaren Maria Rönn-Liljenfeldt gemensamt?
Båda har erfarenhet av specialpedagogik och i det här avsnittet kan du bland annat höra hur man vänder en motgång till en superkraft. Vad kan du som förälder göra om du är orolig över ditt barns skolgång? Vi får också höra hur man kan jobba inom specialpedagogiken idag.
Det här avsnittet behandlar temat elevhälsa och välbefinnande.
Nu möts Katarina Alanko (projektforskare i psykologi vid Åbo Akademi), Heikki Kurkiala (familjepsykoterapeut och speciallärare) och Anna Österberg (skolcoach) i samtal om bland annat detta.
Erika ”Kika” Fogelberg och Jeanette Lönn är båda klasslärare med erfarenhet av och kunskap om positiv psykologi.
Kika har utbildat inom området för Folkhälsan och Jeanette använder sig av det i sitt arbete som klasslärare. Hör Kika och Jeanette berätta om effekterna av att man arbetat med positiv psykologi i skolan och elevernas upplevelser av det.
Vad handlar resiliens om egentligen? Det kommer från det latinska ordet resilire, som betyder att studsa tillbaka på något sätt.
Så egentligen kan man tänka att det är ett begrepp som handlar om det att när vi möter motgångar, utmaningar och negativa saker i vårt liv, så handlar det om vår förmåga att hantera det.
Lyssna på våra gäster Christin Furu (projektforskare inom småbarnspedagogik vid Åbo Akademi) och Petra Bengs (enhetschef för Resurscentret Föregångarna) i samtal med Johanna Stenback. De diskuterar bland annat huruvida man alltid behöver kunna vända alla motgångar till något gott?
Tillsammans är vi starkare, det gäller även arbetet kring elever och samarbetet mellan hem och skola. Att hitta en fungerande verksamhet där skolan och hemmet kan jobba tillsammans, att inkludera alla elever oberoende av bakgrund och hemspråk.
Möt Petra Högnäs, projektledare vid Hem och skola, Camilla Nordberg akademilektor i socialpolitik vid Åbo Akademi och Thuy Luu, samhälls- och hälsokommunikatör i Närpes i samtal kring detta med Johanna Stenback.
Hur ska skolan och vårdnadshavarna kommunicera med varandra? Varför är det så viktigt med goda relationer? En respektfull dialog är grunden för en fungerande verksamhet.
I detta avsnitt diskuterar vi kommunikation, relationer och elevpåverkan. I expertpanelelen hittar vi Elli Flén som är PR-konsult, Ellen Bos som är gymnasiestuderande och Jenny Haagensen som är projektassistent inom pedagogik vid Åbo Akademi. De samtalar med Johanna Stenback. Du hör också Ulrica Taylor som fungerar som pedagogisk planerare i Korsholm.
I det här avsnittet får ni lyssna på i diskussionen mellan Kurt Torsell och Inger Damlin tillsammans med Johanna Stenback.
De diskuterar bland annat hur världens bästa skola ser ut men även hur vi kan ge framtidstro till barnen. De funderar kring styrkorna i det finländska utbildningssystemet och så får vi höra hur Inger och Kurt ser på den mångkulturella skolan. De ger också några råd till vårdnadshavarna.
Kurt Torsell är direktör för den svenskspråkiga verksamheten vid Utbildningsstyrelsen och Inger Damlin är förbundsordförande för Finlands svenska lärarförbund.
Fortbildningsprojektet Plats för fler! Kön och normer i skola och småbarnspedagogik har haft som målsättning att stöda pedagoger i Svenskfinland att integrera jämställdhets- och sexualfostran i småbarnspedagogiken och skolans lägre klasser. Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi och Ekvalita har genomfört projektet i samarbete. Utbildningsstyrelsen finansierade projektet, som pågick 1.6.2020-31.12.2021.
Fortbildningens målgrupp har varit personal inom småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och de lägre årsklasserna (1-6) i skolan. Idén till projektet föddes ur avsaknaden av stöd och konkret material för att främja jämställdhet och jämlikhet i de lägre klasserna och inom småbarnspedagogiken. Under fortbildningen fick deltagarna redskap för att kunna lyfta in jämställdhets- och jämlikhetsaspekter i sin verksamhet på ett planmässigt och målinriktat sätt.
Inom projektet har vi skapat material som fungerar som inspiration och stöder personal i småbarnspedagogik och skola att lägga grunden för ett målmedvetet, systematiskt arbete kring jämställdhet och jämlikhet. Materialet består dels av utbildningsvideor, dels av arbetsblad som tagits fram tillsammans med deltagarna under fortbildningens gång.
Malin Gustavsson (jämlikhetsexpert, Ekvalita) och Mia Heikkilä (biträdande professor, Åbo Akademi) har fungerat som utbildare i fortbildningsprojektet. Deltagarna har fått kunskap och verktyg som stöder dem att utveckla en mer inkluderande verksamhet, med särskilt fokus på kön och sexualitet. Malin Gustavsson har under hela fortbildningen utbildat, handlett och stöttat deltagarna i deras processer.
Vi uppmuntrade deltagarna att delta tillsammans med minst en annan från sin enhet eller skola, för att de skulle kunna stöda varandra att utföra uppgifterna och förankra sitt nya kunnande i kollegiet och verksamheten. Fortbildningen har samlat deltagare från 12 kommuner i Svenskfinland.
Fortbildningshelheten har bestått av fem moduler, som byggt på varandra.
Hela fortbildningen har utgått från ett normkritiskt perspektiv och det har varit centralt att ge deltagarna kunskap om normer och makt i verksamheten. Fortbildningen har omfattat interaktiva föreläsningar, gruppdiskussioner, handledning, materialproduktion och egna uppgifter som utgått ifrån behoven och situationen i deltagarnas egen arbetsvardag. Fortbildningstillfällena har arrangerats i Zoom. Vi har använt Padlet som plattform för att dela både vårt eget och deltagarnas material. Deltagarna har där kunnat dela med sig åt varandra hur de framskrider i sina processer.
Modul 1: Hur skapar vi plats för fler i verksamheten?
Deltagarna fick en introduktion i tematiken då fortbildningshelheten inleddes med den första modulen, ett startwebbinarium i januari 2021. Genom Malin Gustavssons och Mia Heikkiläs föreläsningar vid startwebbinariet fick deltagarna ta del av grundläggande kunskap om jämställdhet och jämlikhet med fokus på kön, sexualitet och normer.
Följande korta videor är klipp från startwebbinariet som hölls på Zoom. De centrala utgångspunkterna, såsom normer, heteronorm och normkritisk och normutmanande pedagogik, presenteras närmare i videoklippen.
Normer
I den här videon berättar Mia Heikkilä om normer och förklarar, med hjälp av vardagliga exempel, hur normer påverkar samhället, skolan och oss alla. Vidare förklarar hon varför det som pedagog är bra att reflektera kring normer.
Hur skapas normer?
I den här videon berättar Mia Heikkilä hur normer skapas i skolans och daghemmets vardag. Dessutom förklarar hon hur vi värderar normer och olika sätt att vara och dess konsekvenser.
Heteronormen
I den här videon berättar Malin Gustavsson om vad som menas med heteronormen och diskuterar även dess konsekvenser. Dessutom reflekterar hon hur heteronormen syns och återskapas i skolan och daghemmet och uppmuntrar pedagoger att fundera på hur de kan vidga normer kring kön och sexualitet.
Normkritisk pedagogik
Mia Heikkilä och Malin Gustavsson berättar om normutmanande/normkritisk pedagogik och hur detta perspektiv kan tillämpas i skolans/daghemmets vardag. Hon pratar även om hur man kollegialt kan arbeta med normkritisk pedagogik.
Modul 2: Hur sparkar vi igång eller stärker ytterligare vårt jämlikhetsarbete?
Under fortbildningens andra del, som bestått av webbaserade träffar och verksamhetsförankrade uppgifter, har deltagarna fått stöd i att ta fram en jämställdhets- och likabehandlingsplan, eller att utveckla verksamhetens befintliga plan. Jämställdhets- eller likabehandlingsplanen (eller motsvarande) fungerar som ett konkret verktyg i vardagen, där den skapar en röd tråd i arbetet för både personal, föräldrar och elever.
Denna modul har stött deltagarna att göra kartläggningar för att skapa nulägesanalyser och därmed identifiera eventuella utvecklingsbehov i verksamheten gällande jämställdhets- och sexualfostran. Utgående från dessa nulägesanalyser tog deltagarna fram olika åtgärder för att stöda en mer jämställd och jämlik verksamhet. En del av dessa kartläggningar har vi utvecklat till arbetsblad som kan stöda andra i liknande processer.
Kartläggning av material i småbarnspedagogiken: inspiration för hur du kan undersöka jämställdheten i verksamhetens olika material
Modul 3: Hur gör vi jämlikhet i verksamheten?
Åtgärderna som skrivits in i enhetens eller skolans jämställdhets- eller jämlikhetsplan genomfördes under modul 3. Deltagarna fick stöd och handledning i att specificera åtgärderna och genomföra dem i verksamheten. Även här varvades webbaserade träffar med deltagarnas eget utvecklingsarbete, under handledning av Malin Gustavsson. På grund av pandemisituationen gavs handledning i Zoom i stället för på plats i verksamheten.
Modul 4: Jämlikhetsambassadör med fokus på kön och sexualitet
I projektet har vi speciellt satsat på att erbjuda stöd och inspiration åt de som ska leda och driva utvecklingsarbetet i sina kollegier och i verksamheten. Fortbildningen för jämlikhetsambassadörer arrangerades i två omgångar, både på våren och på hösten 2021. Mellan de gemensamma webbinarierna tog deltagarna del av filmade föreläsningar för hur de ska bygga upp, leda och driva jämställdhets- och jämlikhetsarbete i småbarnspedagogiken eller i skolan.
Deltagarna utformade egna mål och strategier för sitt arbete, och fick handledning i sina processer via e-post.
De 11 filmade föreläsningarna med Malin Gustavsson användes under fortbildningen för ambassadörer. Föreläsningarna stöder utarbetande av en strategi för jämställdhets och jämlikhetsarbete. Malin introducerar ambassadörskap som koncept, presenterar närmare hur en kan skapa en karta för arbetet och de fyra viktiga delarna i ledarskapet, vilka motstånd en kan stöta på i arbetet, vilka metoder en kan identifiera eller välja mellan i arbetet samt hur jämställdhets- och diskrimineringslagen kan användas som ett verktyg i arbetet. Föreläsningarna kan användas skilt för sig och under varje video finns målgruppsrekommendationer.
Modul 5: Att skapa material – hur kan vi skapa ett material av våra erfarenheter av förändringsarbete?
Fortbildningen avslutades med ett webbinarium 9.12.2021. Där delade fortbildningens deltagare med sig av sina arbetsprocesser och insikter, och presenterade material som de tagit fram under projektet. Webbinariet var öppet också för andra än fortbildningens ordinarie deltagare. Deltagarna fick en digital verktygslåda med goda idéer och konkreta exempel på jämställdhets- och jämlikhetsarbete i småbarnspedagogik och skola.
Materialet som har tagits fram inom projektet finns samlat här:
Den pågående pandemin, och allt vad den medfört i form av bland annat restriktioner, karantäner och personalbrist på fältet, har självfallet även påverkat denna fortbildning, både gällande praktiskt genomförande och deltagarnas möjligheter att delta och utföra uppgifter. Fortbildningen har ständigt behövt anpassas efter det rådande pandemiläget. Vi är imponerade av att så många orkade driva arbetet framåt på sina enheter och i sina skolor. Deltagarna har uppskattat att få modeller och konkreta verktyg som de har nytta av i sitt arbete. Fortbildningen har också gett deltagarna möjlighet att få stöd av andra som står inför liknande frågor i sin verksamhet. De har kunnat diskutera och ställa frågor kring saker som tidigare kan ha varit svåra att hitta lösningar på. Under fortbildningstillfällena, och genom handledningen som Malin Gustavsson gett, har deltagarna fått stöd och uppmuntran i sitt arbete att främja jämställdhet och jämlikhet.
Fortbildningen har finansierats av Utbildningsstyrelsen.
Elevagenter – vad är det och hur fungerar det? Klicka på bilden för svar! Här finns ett material för dig som funderar på att starta upp elevagentverksamhet i skolan eller letar inspiration kring arbetet med elevdelaktighet.
Materialet består av en allmän video som introducerar temat samt tre konkreta exempel från Svenskfinland. Via ikonerna hittar du också stödmaterial i form av t.ex. presentationer, innehållsförslag och färdiga mallar. Stort tack till alla som har varit med och bidragit till detta material!
Arbetet är ett resultat av samarbete mellan de regionala tutorlärarnätverken och finansieras av Utbildningsstyrelsen.
Kan man ta in en liten orkester i ett daghem med målsättningen att utveckla småbarnspedagogiken musikaliskt?
Ja, det kan man – och efter ett års pilotverksamhet kan vi nu rapportera om flera goda erfarenheter, så som ökad kunskap om och intresse för musik hos barnen, att pedagogerna började se nya sidor hos barnen genom musikverksamheten och att den allmänna tröskeln för att spela och sjunga tillsammans sänktes.
Hösten 2020 inleddes piloteringen av Musicera mera i två barngrupper på Alma daghem i Jakobstad.
Trots det utmanande läget och restriktionerna som Covid-19 förde med sig lyckades vi i stort sett genomföra verksamheten enligt planerna och på plats på daghemmet som vi hade tänkt oss. Med ett genomfört pilotprojekt i bagaget kan vi med tillförsikt blicka framåt och vara nöjda med resultatet.
Målsättningen med Musicera mera är att ge barn inom småbarnspedagogik förutsättningar att utveckla sin musikaliska kompetens, att uppleva glädjen i att sjunga, att få möjlighet att känna gemenskapen i att framföra musik tillsammans med andra och samtidigt att lära sig om olika instrument, att genom texterna tillägna sig fakta om månaderna och årstiderna och stärka sitt språk.
De olika sångerna är olika till sin stämning vilket kan användas som utgångspunkt för att diskutera vilka känslor sångerna väcker och göra barnen medvetna om sitt känslomässiga register.
På ettallmännare plan är målet att ge barnen tillgång till musikens värld och att skapa en ingång tilleget musicerande vilket kan ha betydelse för resten av livet. I målsättningen ingår även attinspirera småbarnspedagogerna till nya kreativa verksamhetsformer.
Vad? Pilotering av Musicera mera- daghem och orkester i samspel.
För vem? Barn och pedagoger inom småbarnspedagogik och förskola
När? Hösten 2020-våren 2021
Hur? Pedagogerna har hållit musikstunder med barnen utgående från musikens grundelement och deltagit i inspirationsstunder med Johanna Still. 12 besök på daghemmet från CLL och FPV, orkesterbesök från Wava-institutet.
Var? På Alma daghem i Jakobstad
Musikstunder har hållits av pedagogerna och barnen har på ett naturligt och inspirerande sätt jobbat med musikens grundelement; dynamik, klangfärg, tonhöjd, rytm, puls och tempo.
Barnen har målat till musik och till sångerna har även skapats olika typer av koreografier, promenadkoreografi, rörelse till musik samt danskoreografi. De har även skrivit egna texter till bekanta melodier.
Barnen har använt de egentillverkade rytminstrumenten under musikstunderna och tillsammansmed orkestern under orkesterbesöken.
Under musikstunderna och tillsammans med orkestern har barnen bland annat sjungit sånger från samlingen ”12 sånger om månaderna” av Klas Backman och Anna Charlotta Gunnarson. Avdelningarna har fått Cd:n ”12 sånger om månaderna” så att barnen har getts möjlighet att lyssna på, sjunga och röra sig till sångerna mellan musikstunderna.
Exempel på material att använda då man jobbar med klang och klangfärg och då man skapar rytminstrument.
Månadens aktivitet, var en musikinspirerad aktivitet som barnen fått ta del av varje månad.
Pedagogerna har tillverkat (rytm)instrument med barnen och barnen har fått vistas i en musikaliskt inspirerande miljö inomhus som byggdes upp i ett utrymme på daghemmet. Här fick barnen fritt utforska olika instrument, prova spela på och lyssna till hur de lät.
En del av de instrument som barnen kunde prova på.
Orkestern bestod av tre instrumentlärare från Wava-institutet: Robin Käldström på tvärflöjt ochsaxofon, Anna-Kaisa Saarinen på piano och Evelina Gottberg på klarinett. De besökte daghemmetunder 5 förmiddagar för att musicera tillsammans med barngrupperna.
Som avslutning på Musicera mera hade vi planerat en större avslutningskonsert i samband med Skolmusik 2021, men eftersomcovid-19-läget innebar begränsningar blev det istället en musikstund med orkestern på Alma daghem.
Musikstund under ledning av Johanna Still tillsammans med orkestern från Wava-institutet.
Reflektioner kring resultat av Musicera mera
Genom Musicera mera och våra besök har vi kunnat erbjuda meningsfull verksamhet och inspiration till daghemmet och pedagogerna har fått ett positivare förhållningssätt till användning av musik i den dagliga verksamheten.
Vi har visat på hur man med enkla medel kan prata om musik, bygga enkla rytminstrument med barnen, skapa musikinspirerade miljöer, bygga musikväggar, implementera musikterminologi, arbeta med musikens grundelement, röra sig till musik, skapa koreografier och ta in musiken på ett lekfullt sätt.
Musiken har blivit en aktivt återkommande del av den dagliga verksamheten och fått mera plats.
Samarbete och forskning
Genom att inom Musicera mera samarbeta med musiker och ta in orkestern på daghemmet, har vi visat på att det går att skapa fungerande och givande samarbeten mellan olika aktörer.
I och med att vi även beforskat verksamheten inom Musicera mera filmades både de deltagande pedagogernas musikaliska möten med barnen och barnens och pedagogernas möten medmusikerna från Wava-institutet. Detta gjordes för att göra det möjligt att forska kring vad som är betydelsefullt och avgörande för att det ska kunna uppstå kreativa musikaliska möten mellanbarn och mellan barn och pedagoger.
Forskningen kommer att belysa vad barn speciellt uppskattar i dessa musikaliska möten dvs. vad barnen speciellt visar intresse och musikglädje för.
Ett annat perspektiv kommer att behandla vad som behövs för att kunna stärka barns musikaliska kunnande och också vad som gör att pedagogerna vill utveckla sin musikaliska kompetens och ta in mera musikinslag i verksamheten.
Respons från personalen:
Efter att piloten slutförts ombads personalen att utvärdera helheten och vi intervjuade dem.
Responsen visar att de flesta varit nöjda med projektet och att de har tagit med sig nya insikter till sin verksamhet. Tröskeln att musicera har sänkts och de upplever att de musicerar mera tillsammans med barnen.
Personalen har fått ökad kunskap om musikens grundelement, terminologi samt instrument och om användningsmöjligheter av musik i verksamheten.
Under projektets gång harbarnen fått jobba i mindre grupper än normalt vilket sågs som positivt och personalen upplevde att de upptäckt nya sidor hos barnen i och med musicerandet.
”Jag tar mera instrument med, jag vågar röra på mig mera och göra lite annat under musikstunderna och barnen som varit med är också med på mera saker, de vågar.”
”Barnen pratar mycket om musik, de har pratat mycket om orkestern, de tyckte det var fint.”
”Barnen kan olika instrumentnamn och alla var jätteglada då de fick ta hem sina instrument.”
”Allt duger. Man behöver inte vara superbra på allt, man sjunger med den röst man har och spelar med det man har.”
”Nu vågar man sjunga fast andra vuxna kommer in, förr tog man en saga.”
”Kan du sätta på musik, vi vill dansa- sa barnen. De vill ha rörelse. Och det blir inte bara bus, de dansar.”
”Man har diskuterat med de andra som varit med, frågat vad de gjort och så. Man bollar och får tips”
Pedagogerna uppfattade också att orkesterbesöken var väldig betydelsefulla för barnen. Mångabarn hade aldrig tidigare sett en orkester eller riktiga instrument och detta gav ytterligare endimension till Musicera mera.
Pedagogerna känner sig ämnesmässigt säkrare och har lättare attta till musik i verksamheten efter inspirationsstunderna.
Musicera mera finansierades under verksamhetsår ett av Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne sr.
Musicera mera planerades och koordinerades av utbildningsplanerare Jenny Teir och Åsa Stolpe-Dahlbäck vid Centret för livslångt lärande i samarbete med universitetslärare Johanna Still, Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier, Åbo Akademi.
Jobbar du inom småbarnspedagogiken och vill ha inspiration för hur man kan jobba med barnlitteratur för att stöda den socioemotionella kompetensen hos barn?
Inom fortbildningshelheten Stjärnklart 2.0 har vi utvecklat olika kreativa arbetssätt med barnlitteratur om känslor och social interaktion som utgångspunkt. Vi har sammanställt två litteraturpaket (1-3 år och 4-6 år) med hjälp av läsambassadörer Amanda Audas-Kass och Henrika Andersson och bibliotekspedagog Tanja Fagerholm. Materialet är en del av Stjärna 4 – Samtal om mobbning, styrkor, normer och makt.
Klicka på bilden för att komma till materialet.
Litteraturpaketen har delats ut till deltagarna med stöd av Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne sr.
Stjärnklart 2.0 finansieras av Utbildningsstyrelsen
Säkerhetskulturen inom bildningsväsendet har idag blivit allt mer i fokus. Och vi vet att alla barn och unga har rätt till en trygg uppväxtmiljö och även i skolmiljön är det barns och ungas rättighet att få känna sig trygga.
En trygg lärmiljö innebär fysiska, psykiska och sociala aspekter. Fysisk trygghet innebär t.ex. trivsamhet, god inomhusluft, brandsäkerhet och att man har uppdaterade räddnings- och beredskapsplaner vid olika hot. Den psykiska trygghetsaspekten innebär exempelvis att man kan kännas sig trygg och respekterad i skolan utan mobbning, trakasserier och våld.
Social trygghet innebär att man känner delaktighet och gemenskap i sin lärmiljö. Inom projektet har man arrangerat moduler som berör samtliga trygghetsaspekter.
Målet med fortbildningen var att även att sträva till att öka kunskapen, färdigheterna och kompetensen hos personalen inom bildningsväsendet när det gäller säkerhet, trygghet och krisberedskap.
Fortbildningen inleddes med en modul som var obligatorisk för samtliga deltagare. Utbildningens målsättning var att stärka krisberedskap genom en ökad medvetenhet hos skolpersonal gällande de riskfaktorer och möjliga krissituationer som kan hota säkerhet och trygghet i skolmiljön.
Att ge kunskap om sådana trygghetsskapande strukturer som i skol- och studiemiljön kan bidra till att öka trygghetskänslan och ett gott omhändertagande vid eventuella krissituationer för att hos personal, elever och studerande förebygga mental ohälsa och traumatisering. I fortbildningen har också ingått att deltagarna har uppdaterat skolans krisplaner.
Varför behöver skolan ha krisplaner? Vad är viktigt att tänka på när det gäller själva planen för krisberedskap? Vad är det viktigaste man behöver tänka på när en kris uppstår?
Dessa frågor behandlas i podden Krisberedskap i skolmiljön, du kan lyssna på den i länken här nedan. Medverkande är Ancha Kjerulf (utbildare), Annika Sandelin (deltagare) och Eva Åstrand (projektledare).
I modulen förebyggande av nätmobbning, vars huvudutbildare var Tove Ajalin och Maria Lingonblad som arbetar med mobbningsförebyggande arbete vid Folkhälsan, betonades hur man i skolan kan förebygga nätmobbning bland eleverna.
Inom modulen fick deltagarna ta del av olika perspektiv på hur man kan närma sig ämnet nätmobbning, förebyggande arbete med betoning på vuxen närvaro, hur man som vuxen kan vara närvarande och stöda barn och unga både förebyggande och vid mobbningssituationer.
I allmänhet är klimatet på nätet, där både barn och unga kan vistas flera timmar per dag, ganska hårt och kränkningar ofta förekommande. Mobbning definieras ofta som ett avsiktligt och återkommande kränkande beteende där man gör någon illa fysiskt eller psykiskt. Handlingarna är avsiktliga och riktar sig mot en försvarslös individ.
Denna definition fungerar till en viss mån även vid mobbning som sker på nätet, men en enskild kränkning kan definieras som mobbning i det här fallet.
På nätet kan t.ex. en enskild händelse delas av flertalet personer, och då blir händelsen återkommande. Det är viktigt att hålla i tankarna att det är de vuxnas ansvar att känna till den verklighet som barnen befinner sig i och att de vuxna också är gränssättande vid behov.
Som vuxen är man en förebild för hur man ska agera på nätet och situationer där också vuxna beter sig kränkande på nätet är ofta förekommande.
I denna modul, som arrangerades i sin helhet virtuellt, fick deltagarna ta del av föreläsningar angående temat i form av inspelade videon och poddar. De fick ta del av litteratur som berörde temat samt utförde en tillämpningsuppgift.
Även ett inlägg av äldre konstapel och nätpolis Robert Sandvik som gick in på polisens perspektiv på nätmobbning. (Se en video nedan).
Feedback av deltagarna:
”Ett aktuellt och intressant ämne. Det har varit mycket lärorikt, att få ta del av föreläsningar, söka efter material och fördjupa sig i ämnet.”
”Jag tycker att det är viktigt att vi i skolan ger mera tid åt att diskutera och fundera kring nätmobbning, både i kollegiet men och också tillsammans med eleverna. Att vi på skolan borde ha en konkret plan för hur vi agerar om vi får kännedom om nätmobbning är något vi måste ordna.”
Video med utbildare Maria Lingonblad:
Statistik med Tove Ajalin
Elevvård eller barnskydd? Mångprofessionellt samarbete när oron väcks
Inom denna modul behandlades det mångprofessionella samarbetet mellan dagvården, skolan, barnskyddet och familjeservicen. Modulen inleddes med att deltagarna funderade på vad man bör göra ifall man blir orolig för ett barn eller en ungdom i sitt arbete.
Oron riktas ofta åt två håll – vi är dels oroliga för barnet eller den unga och dels är vi oroliga för vad vi själva kan göra åt saken. Då vi känner oro bör vi utgå från vår subjektiva känsla: Vad säger min magkänsla? Hur orolig är jag? Vad händer ifall jag inte gör något?
Ofta tvekar vi och skjuter upp det hela för att inte skada relationerna till barnet/den unga och familjen. Men oron försvinner sällan ifall man väntar och knappast förbättras ens handlingsmönster, snarare tvärtom.
Inom modulen fick deltagarna kunskap om hur barnskyddet fungerar, hur man gör en barnskyddsanmälan och vad som händer efter en barnskyddsanmälan. Man kan alltid konsultera barnskyddet om man oroar sig för ett barn och inte vet hur man ska agera. Barnskyddet ska ha ett jourtelefonnummer som man kan ringa för konsultation.
Det senaste årtiondet har antalet anmälningar om våld, illabehandling och sexuella övergrepp mot barn ökat kraftigt. Och det finns fortfarande ett stort mörkertal.
Det är viktigt att skapa en helhetsbild av barnets situation och vardag. Fundera ifall något har ändrat i barnets beteende eller livssituation? Visa ditt intresse genom att fråga barnet: Hur mår du? Hur har du det? Är det något som bekymrar dig? Är du ledsen över något?
Ta barnet på allvar och det är viktigt att inte ifrågasätta det som barnet berättat. Visa barnet att hen tryggt kan berätta om sina upplevelser för en vuxen.
Ifall man misstänker familjevåld eller sexuella övergrepp använder man inte orossamtal utan då bör man direkt göra en barnskyddsanmälan och polisanmälan.
Att leva under våld försvårar barnets såväl fysiska som psykiska utveckling oberoende av om barnet är i observatörsrollen eller om våldet är riktat direkt mot dem. Våld innebär alltid ett trauma för barnet. Vad kan då personalen inom dagvården och skolan göra då ett barn utsatts för misshandel eller våld av nåt slag?
Dagvårds- och skolpersonalens centrala uppgift är att stå för en så trygg och förutsägbar vardag som möjligt. Ett barn som upplevt något traumatisk behöver att vardagen i skolan eller dagis är som förr.
Barn behöver också få kunskap och information. Genom t.ex. sexualupplysning lär sig barnet vad som är ok och inte ok samt får en förståelse för vad hen utsatts för.
Inom modulen fick deltagarna alltså många konkreta tips och tillvägagångssätt hur man ska göra när man har ett barn eller en ungdom som man oroar sig för.
Modulen arrangerades som distansundervisning och utbildare var Britt-Helen Tuomela-Holti som är sakkunnig i familjearbete vid Folkhälsans förbund.
Feedback av deltagarna:
”Väldigt nyttigt och bra att få uppdaterad info från kunnig föreläsare.”
”Bra tankar och tankeramar för vad som är elevvård och var, när och hur det är dags att ge ärendet vidare till barnskyddet.”
”Nu har jag mera kunskap om hur jag ska gå tillväga om jag behöver göra en oros- eller brottsanmälan.”
Vi tackar alla deltagare och våra finansiärer för ett givande och intressant projekt!
Projektet En trygg lärmiljö som är ett samarbete mellan centret för livslångt lärande, Chydenius och Hy+ har fokuserat på att fortbilda personal inom småbarnspedagogik och grundläggande utbildning i just säkerhet, trygghet och krisberedskap. Fortbildningen har arrangerats på tre orter: Vasa, Helsingfors och Karleby. Fortbildningen finansierades av Utbildningsstyrelsen.
Det här är ett inlägg från fortbildningen I Trygga Händer. Här hittar du värdefulla tips och källor gällande förebyggande av sexualbrott. Längst nere på sidan hittar du också bra källor för vidare läsning och råd.
Hur kan vi förhindra sexualbrott mot minderåriga?
Hur gör vi om vi misstänker att barn blivit utsatta för sexuellt utnyttjande?
Hur kan vi stöda barn och unga att agera tryggt på nätet?
Det här är några av de frågor som projektet I trygga händer – förebyggande av sexualbrott mot barn och unga har handlat om.
Fortbildningen har vänt sig till personal i skolor och läroanstalter med målet att stärka deras färdigheter att förebygga och ingripa i sexuella trakasserier och sexualbrott mot minderåriga. De som deltog arbetar som skolkuratorer och -psykologer, skolhälsovårdare, lärare, rektorer samt special-, social- och ungdomshandledare.
Projektet inleddes hösten 2019 och tog slut 31.12.2020. Projektet finansierades av Utbildningsstyrelsen, och genomfördes i nära samarbete med Helsingfors universitets utbildnings- och utvecklingstjänster HY+.
Fortbildningen förverkligades under tiden februari – september 2020, och omfattade 5 fortbildningsdagar som arrangerades parallellt för två grupper. Den ena gruppen startade i Helsingfors och den andra i Vasa. I och med coronaviruspandemin slutfördes fortbildningen på distans.
Utbildare i fortbildningen.
Ett viktigt led i att förebygga trakasserier och övergrepp är att bryta tystnaden och skapa ett klimat där vi vågar tala öppet om känslor, sexualitet och sex. Här spelar trygghetsfostran, sexualfostran och sexualundervisning en central roll.
En god, åldersanpassad sexualfostran är ett värdefullt verktyg för att barn och unga ska bli tryggare i att kommunicera om både positiva och negativa sidor av sex och sexualitet. Om barn och unga upplever att det är okej att diskutera frågor kring sexualitet med vuxna, blir det också lättare för dem att våga lyfta svåra saker.
Sexualfostran lyfter fram sexualiteten som en positiv och värdefull tillgång, och erbjuder saklig information och kunskap om bland annat sexualitet, kropp, känslor och gränser. Barnen och de unga reflekterar kring egen identitet, integritet och värderingar.
Patricia Thesleffs föreläsning om sexualfostran var också tillgänglig för andra intresserade (utöver fortbildningsdeltagarna) att ta del av som webbinarium.
Sexual- och trygghetsfostrans centrala roll i förebyggandet av sexualbrott behandlades i fortbildningen av Patricia Thesleff och Suss Åhman, som båda har lång erfarenhet av sexualfostran och främjande av sexuell hälsa.
Deltagarna har bland annat fått kännedom om WHO:s riktlinjer för sexualundervisning och de etiska principerna för sexualfostrare.
Åhman har lång erfarenhet av frågor gällande sexualfostran och främjande av sexuell hälsa.
För att skolornas personal ska kunna förebygga sexuella trakasserier och sexualbrott, och ingripa om det finns en misstanke att en minderårig blivit utsatt, behöver de även vara medvetna om hur trakasserier och sexuellt våld kan ta sig uttryck och känna till rådande lagstiftning och anvisningar.
Handboken beskriver vad sexuella trakasserier är och vad som faller inom ramen för sexualbrott . Den stöder skolorna och läroanstalterna att utarbeta, följa upp och uppdatera de planer som innefattar förebyggande av och ingripande i trakasserier.
I handboken finns anvisningar till utbildningsanordnare, rektorer, lärare, personal inom studerandevården, övriga anställda vid läroanstalter, studerande och vårdnadshavare. Handboken presenterar de möjligheter som lagstiftningen, läroplanerna, undervisningen och studerandevården ger för att förebygga och ingripa i sexuella trakasserier. (Utbildningsstyrelsen, 2020).
Tom Pakkanen föreläste om vad som avses då vi talar om sexualbrott mot barn och unga och hur sexuellt våld mot barn typiskt ser ut.
Rapporteringen i media ger inte nödvändigtvis en helhetsbild som överensstämmer med verkligheten. Tom Pakkanen behandlade frågor som är bra att vara medveten om då det gäller misstankar om sexuellt våld.
Eftersom misstankar om sexualbrott mot barn väcker starka känslor finns det risk för att man drar förhastade slutsatser. Det kan ha allvarliga följder för såväl barnen som de misstänkta gärningspersonerna, lyfte Pakkanen fram.
Då man talar med ett barn eller en ung person som misstänks ha blivit utsatt för övergrepp ska man ta barnets berättelse på allvar, hålla sig lugn och inte ställa ledande frågor.
Tom Pakkanen framhöll också att utredningarna och rättsprocesserna som gäller sexualbrott kan bli långa och vara påfrestande för såväl barnen som deras familjer. En normal vardag med trygga och bekanta rutiner kan då utgöra ett viktigt stöd i tillvaron.
Vid misstanke om att en minderårig har utsatts för ett sexualbrott (se 20 kap. i strafflagen [39/1989] ska anmälan göras både till polis och barnskydd. Kom ihåg att det alltid är möjligt att vända sig till polisen för att konsultera och få råd för hur man ska gå vidare i en situation som upplevs som oklar. Det kan vara svårt att själv navigera i lagtexter och brottsrubriceringar.
På webbplatsen finns bland annat information om Brottsofferjourens stöd- och rådgivningstjänster, barn och ungdomar som brottsoffer och om sexualbrott.
Brottsofferjouren 116 006 betjänar på svenska må-fre kl. 12-14. Det är möjligt att ringa anonymt.
RIKUchat betjänar vardagar kl. 9-15 och dessutom måndagar kl. 17-19. Till chatten kan ett brottsoffer, offrets närmaste, vittnet i ett brottmål eller vem som helst som funderar över det som har hänt vända sig för att få stöd och råd. Man kan fråga och diskutera anonymt. RIKUchat fungerar även som en konsulterande tjänst för yrkespersoner som arbetet möter brottsoffer eller deras närmaste.
Deltagarna fick genom Patricia Thesleffs föreläsningar även kunskap om vad som kan driva personer att förgripa sig sexuellt på minderåriga, och om pedofili som fenomen.
Det förebyggande arbetet handlar även om att ingripa i processen att bli förövare. För att framtida sexualbrott mot barn ska förhindras är det viktigt att de som har ett sexuellt intresse och tändningsmönster som riktar sig mot barn har möjlighet att få hjälp så att de inte utför brott. Den som upplever sig ha ett sexuellt intresse för barn kan kontakta Serie-projektetför att få hjälp.
Lunabba berättade om barnskyddslagen, reglerna kring barnskyddsanmälan och hur barnskyddsarbetet genomförs i praktiken.
Harry Lunabba talade om hur barnskyddet kan utvecklas för att barn ska få effektiv hjälp och lyfte fram systemiskt samarbete som en möjlig arbetsmodell för det mångprofessionella samarbetet som ska säkerställa att barn får det skydd de behöver.
Centralt i det systemiska samarbetet är ett barncentrerat närmandesätt, tidigt ingripande och smidig sektorövergripande samverkan. Eftersom barns situationer och behov ofta är komplexa behövs olika slags professionellt kunnande, och av de samarbetande aktörerna krävs lyhördhet och flexibilitet, framhöll Lunabba.
Vill du veta mer om barnskydd och om barnskyddsanmälan? På THL:s webbplats finns den nya svenskspråkiga publikationen Handbok för barnskyddet
Här kan man till exempel läsa mer om hur barnskyddsanmälan går till. Konsultera en socialarbetare om du inte är säker på huruvida du bör göra en barnskyddsanmälan.
I fortbildningen behandlades också hur vi kan förebygga utsatthet, kränkningar och brott på nätet. Apparnas och programmens begränsningar går att kringgå.
Vi behöver upprätthålla ett öppet och tryggt diskussionsklimat där barn och unga känner att de kan berätta om något har hänt, och stöda dem att själva agera tryggt, till exempel i chattar och sociala medier.
Kim Holmberg föreläste och diskuterade med deltagarna kring faror på nätet.
Om ett barn eller en ung utsätts för övergrepp på nätet kan känslan av skuld eller skam, och rädslan för att användningen av mobilen eller datorn ska begränsas, hindra barnet från att berätta vad som har hänt.
Det är viktigt att vi följer med trenderna på sociala medier och har en öppen kommunikation med barn och unga om vad de gör och upplever i sin digitala vardag. Vi behöver stärka den ungas självförtroende och respekten för egna och andras gränser, och inte enbart fokusera på rädslor och risker.
Luckan UngInfo upprätthåller en kalender, som samlar alla nationella chatt- och telefontjänster på svenska i Finland för unga och unga vuxna. I kalendern ser man dag för dag vart man kan vända sig för att få samtalsstöd i olika livssituationer eller kriser.
På UngInfos webbplats finns också en aktuell sammanfattande översikt över de svenskspråkiga stödtjänsterna som erbjuder hjälp och stöd.
Rädda Barnen upprätthåller webbtjänsten Hotline Nettivihje där vem som helst genom en elektronisk blankett kan rapportera eventuellt olagligt innehåll på internet, särskilt material med anknytning till sexuellt utnyttjande av barn. Anmälan kan göras anonymt.
Under fortbildningen har deltagarna antingen individuellt eller i mindre grupper tagit sig an egna utvecklingsuppgifter, som har gått ut på att utveckla lokal praxis för att förebygga och ingripa i sexuella trakasserier och sexualbrott mot minderåriga.
Fortbildningen har erbjudit deltagarna kunskap och verktyg som de kunnat ta med sig till sin verksamhet.
Deltagarna har planerat och arbetat med sina uppgifter utgående från behoven och möjligheterna i de egna kommunerna eller i det egna arbetet.
En del har uppdaterat befintliga handlingsplaner eller anvisningar och andra har hellre utarbetat nytt material som stöder dem i vardagen.
Under fortbildningens avslutande träff presenterade deltagarna för varandra hur de lokala utvecklingsarbetena hade framskridit. De gav och tog emot konstruktiv respons av varandra och kunde ta med sig andras idéer för sitt fortsatta arbete.
Exempel på sådant som deltagare arbetat med under fortbildningens gång, utöver uppdatering av befintliga planer:
översikt till eget kollegium om kommunens planer och rådande interna anvisningar
kontaktlistor till enheter och aktörer inom det mångprofessionella samarbetet
diskussionsgrunder/checklistor som fungerar som stöd (inom studerandevården) för att i samtal med unga ta upp frågor som gäller sexualitet och eventuella upplevelser av trakasserier eller våld
minneslista för hur en går till väga om elev blivit utsatt för sexuella trakasserier eller sexualbrott
informationspaket till kommunens elevvårdspersonal
handlingsplan för sexuell hälsa
handlingsplan mot sexuella trakasserier
sammanställning av material som kan användas i undervisningen om förebyggande av sexuellt våld och sexuella trakasserier
material som kommer att användas i sexualundervisning
lista på stödchattar och stödtelefoner dit unga kan vända sig för att få råd och handledning
litteraturlistor
Respons från deltagare:
Monica Hyytiäinen-Koskela och Malin Lindqvist berättar om vad fortbildningen gett dem:
Respons från utvärderingen:
”Svårt ämne som behandlades från flera synvinklar, aktiverande övningar, strävande till konkreta förändringar och resultat, uppmuntran till diskussion. Fortbildningen väckte mycket tankar och inspiration om hur man kan förebygga sexuellt våld på flera olika plan.”
”Det kom en del nytt och uppdatering av planer har kommit igång i min skola.”
”Temat berör min skolvardag och att få ny info och nya perspektiv är viktigt. Jag kunde också jobba konkret med temat i och med den uppgift vi gavs.”
”Har använt mig av det jag lärt mig både för att hjälpa elever själv och stöttat andra lärare inom ärenden.”
”Är mera lyhörd för sådant jag kanske skulle missat tidigare, samt har bättre förutsättning att se saker ur nya vinklar.”
Projektet Hållbarhet som ledord ordnade flera av Svenskfinlands stora utbildningsevenemang under 2019. Du kanske är bekant med Läsning gör skillnad, Rörelsedax eller Österbottens elevvårdsdag? Dessa är några av de evenemang som projektet resulterat i! Den stora målsättningen med detta har varit att införa ett socialpedagogiskt tänk på alla nivåer inom skolan.
Projektet syftar till att vi i regionen stärker barns och ungas välbefinnande i skolan, en jämlik grundskola och ett välfungerande samarbete mellan olika aktörer. För att uppnå detta har vi strävat efter att utveckla och lyfta fram olika pedagogiska angreppssätt.
Under projekttiden har fyra ledord varit särskilt viktiga; elevhälsa, välmående, delaktighet och ledarskap. Dessa ledord har fungerat som ett genomgående fokus i utvecklingsarbetet.
Utvecklingsarbetet har utförts i samarbete med de 13 kommuner som varit delaktiga i projektet. Kommunerna har själva haft möjlighet att välja vilka delar de medverkat i.
De stora fortbildningsdagarna Läsning gör skillnad och Rörelsedax samlade vardera omkring 700 deltagare och tack vare det goda samarbetet med kommunerna kunde vi under dagarna erbjuda ett stort utbud av workshops och föreläsningar.
Här kan du se filmklipp från dagarna:
Fokusområdena: Elevhälsa och välmående
”Fint att få bekräftat att vi tänker i rätt banor, det ger kraft till att våga ta steg i rätt riktning och utveckla elevhälsoarbetet” säger en av deltagarna i Österbottens elevvårdsdag.
En verksamhetskultur där elevernas välbefinnande, trygghet och hälsa är i fokus bidrar till en gynnsam inlärningsmiljö. Även vikten av personalens ork, arbetsmiljö, arbetsbelastning kan inte nog betonas.
Vi har inom Hållbarhet som ledord lyft dessa frågor med hjälp av strategiarbete inom dialogiska reflektionstillfällen för ledare och rektorer, stresshanteringsfortbildningar för lärare, mental träning för elever samt ordnat fortbildning för lärare inom temat positiv pedagogik och psykologi i skolan.
Utvecklingsarbetet utmynnade i en gemensam Österbottnisk elevvårdsdag som samlade omkring 150 deltagare kring frågor som hur vi kan implementera det hälsofrämjande och förebyggande arbetet i skolans vardag och lyfta fram den enskilda elevens styrkor. Några av deltagarna säger såhär om elevhälsa i vår region:
Inom projektet har också sammanfattats modeller till stöd för pedagogernas arbete för att jobba med sitt eget mindset och som stöd med bemötande av situationer och beteenden som kan upplevas utmanande. Fyra modeller har specifikt lyfts fram;
Inom fokusområdet ledarskap har ordnats en fortbildningsserie för skolornas ledningsgrupper i Jakobstadsregionen. Teman som behandlats är skolledning i ett systemiskt perspektiv, välbefinnande, hälsa och välmående. Ledningsgrupperna inom den grundläggande utbildningen i Vasaregionen har samlats till tre workshopsdagar kring förankringsarbete. Rektorerna har samlats i mindre grupper och reflekterat kring följande teman;
Deltagande och stödjande i lärares lärande
Skolans verksamhetskultur och värdegrund
Lärande och kunskapssyn, nya situationer i skolvardagen och att förhålla sig till trender samt hur får man tiden att räcka till som ledare
Några av deltagarna säger såhär om att samlas och reflektera i grupp:
”Det är viktigt att få ventilera och diskutera med andra ledare. När man lär känna andra rektorer så är det också lättare att ta kontakt”
”Som relativt ny rektor så har det som jobbat länge gett mig värdefull information, och insikter, kring arbetsuppgiften som rektor.”
Utöver detta har pedagogiska caféer ordnats med teman som bl.a. språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och positiv pedagogik och psykologi i skolan.
Projektets slutskede – nya idéer tar vid
Våren 2020 innebar för oss alla, både på individ, grupp och samhällsnivå stora utmaningar och omställningar. Tack vare flexibilitet från alla håll kunde vi inom Hållbarhet som ledord tänka om och genomföra viktiga delar som varit till stor nytta för projektets målgrupper.
Enkätundersökningen i april som riktades till lärare visade att undervisningspersonalen upplevde att distansundervisningen fungerade bra, trots att det speciellt i början medförde mycket extra arbete och långa arbetsdagar.
”Distansundervisning är en utmaning. Men den ger oss insikter i hur vi jobbar i ”vanliga fall”. Materialbanken växer och erfarenheterna av undervisning ökar och dem ska vi minnas dra nytta av senare när krisen är över och vi återgår till vanlig vardag.”
Undersökningen visade att vårdnadshavarna också till största delen var nöjda och tacksamma att lärarna så snabbt fick allt att fungera.
”Första veckan var nog utmanande, men efter det har det fungerat mycket bra. Jag tror själv att barnen kommer att ha nytta av den här situationen i framtiden.”
”Rektor och alla lärare gör ett suveränt jobb.”
Rektorerna och lärarna analyserade de skolvisa enkätresultaten och kunde göra förändringar i distansundervisningen enligt dem. T.ex. önskade eleverna samt vårdnadshavarna mera distanslektioner via Google Meet och andra online mötesplattformer och dem ökade lärarna på därför genast.
Trots att majoriteten tyckte att skola på distans fugerade bra fanns det även elever och vårdnadshavare som upplevde distansundervisningen som väldigt tung.
Effekterna av detta är något som antagligen syns först kommande höst, vilket skolorna också är mycket medvetna om.
Av eleverna frågade vi på slutet vad de mest ser fram emot att göra när restriktionerna lättar och som väntat svarade de flesta att få träffa kompisar igen. Många märkte också hur mycket de egentligen saknade skolan.
”Att träffa alla kompisar och att gå i skolan inte vara hemma hela tiden.”
Eftersom vi inom Hållbarhet som ledord i Jakobstadsregionen redan under hösten ordnade kurser med temat lärarnas välmående föll det sig naturligt att fortsätta med temat även på våren i samband med distansundervisningsperioden.
Webbinarier med teman självledarskap, stresshantering samt mål och motivation uppskattades av deltagarna under den intensivaste perioden av läsåret. Erfarenheterna av dessa webbinarier var väldigt positiva och planer finns i regionen att fortsätta dem även under kommande höst.
Hållbarhet som ledord avslutas i höst och pågår nu parallellt med projektet Hållbar kommunikation. Mer info om det nya projektet hittar du på Webbsidan hållbar kommunikation
Utvecklingsarbetet att tillsammans med kommunerna skapa den bästa skolan fortsätter!
Inom projektet Hållbar Kommunikation har ett av delmålen varit att skapa filmer som synliggör skolan. Filmer som informerar samtidigt som de väcker känslor och frågor.
Modul 3: Hur gör vi jämlikhet i verksamheten?
