” Eleverna ska få färdigheter att utvärdera och förändra både sina egna, skolans och samhällets förfaringssätt och verksamhetsstrukturer så att de bidrar till att bygga en hållbar framtid.” (Utbildningsstyrelsen, 2014, s. 24)
Klicka på bilden för att ta dig till Mot Framtidens webbplats.
Den finländska läroplanen för den grundläggande utbildningen har under internationella konferenser lyfts fram som ett mönsterexempel på hur lärandet kring de olika dimensionerna av hållbar utveckling kan vävas in i styrdokumenten.
I läroplanstexten kan hållbar utveckling hittas i beskrivningen av de mångsidiga kompetenserna men även i lärandemålen och i bedömningskriterierna i de olika läroämnena.
För den enskilda läraren kan undervisningen om och för hållbarhet ändå kännas utmanande. Hur konkretiserar jag detta tillsammans med eleverna?
Har du funderat på hur du kan få in hållbar utveckling i undervisningen?
Syftet med fortbildningshelheten Mot framtiden var just att stöda lärarna i arbetet kring implementeringen av de olika delarna av hållbar utveckling i undervisningen.
Vi är tacksamma över finansieringen som vi från Utbildningsstyrelsen har fått för att kunna genomföra helheten. Centrala frågor som vi har utgått ifrån inom fortbildningen var bl.a;
Hur öka elevens delaktighet i arbetet kring de olika delområdena inom hållbar utveckling?
Hur öka förståelsen av centrala begrepp såsom kretslopp och klimatförändring?
Hur kan arbete för hållbar utveckling integreras i olika läroämnen?
Hur skapa och upprätthålla ett positivt synsätt mot framtiden?
Resiliens och progression är centrala begrepp i fortbildningen – att möta och bemöta förändringar.
Två viktiga ledstänger inom helheten var begreppen resiliens och progression. Resiliens handlar om att enskilt och tillsammans kunna möta och bemöta förändringar och utmaningar och att kunna se och skapa nya möjligheter.
Utan samplanering över årskurs- och stadiegränserna finns en risk att eleverna går miste om centrala delområden av hållbar utveckling för att kanske i stället upprepade gånger få höra om behovet att man källsorterar sopor och släcker onödig belysning.
Inom fortbildningshelheten var tanken att de tre delområdena inom hållbar utveckling – den ekologiska, den ekonomiska och den sociala delen – skulle lyftas fram på lika villkor.
Under de senaste åren har det glädjande nog skapats mycket stödmaterial kring de tre delområdena inom hållbar utveckling för lärare på olika stadier. För läraren gäller det att vara kritiskt medveten och leta fram stödmaterial som kunskaps- och innehållsmässigt är på rätt nivå för eleverna.
Tyvärr medför tidsbristen att lärare har svårt att hinna leta sig fram i utbudet. Lärarna efterlyste också exempel på konkreta aktiviteter som kan modifieras för flera läroämnen och för elever på olika åldersnivå.
För att underlätta lärarens vardag har vi inom fortbildningshelheten skapat en digital materialbank där lärare dels kan hitta stödmaterial för sitt eget ämneskunnande och dels tips på elevaktiverande uppgifter för eleverna.
Mer info om de globala målen för hållbar utveckling hittar du på Utrikesministeriets sidor (klicka på bilden).
Fortbildningshelheten Mot framtiden genomfördes under åren 2019 – 2020 tillsammans med lärare som undervisar i årskurserna 1 – 9 i kommunerna Pedersöre och Vörå. I fortbildningen ingick fyra närstudietillfällen med mellanuppgifter per ort.
Under våren 2020 medförde pandemisituationen att de återstående närstudietillfällena omvandlades till distanstillfällen. Dessa tillfällen flyttades också fram till hösten 2020. Här nedan några av deltagarnas kommentarer efter fortbildningen:
”En mycket intressant fortbildning med ett viktigt tema som behöver lyftas fram i skolorna för att skapa ett hållbart tankesätt.”
”Det är mycket som man inte tänkt att hör till hållbar utveckling. Synen på hållbarhet har breddats.”
”Tagit till mig och fått en bättre bild av vad allt hållbar utveckling egentligen innebär. Har fått en bredare förståelse för begreppet och på vilka sätt det syns i undervisningen, som man kanske inte alltid tänkt på.”
”Vi har justerat vissa ämnesövergripande temahelheter på högstadiet för att få in mera mål.”
”Använder mig av lekar och tips jag fått.”
Från CLL:s sida tar vi med oss erfarenheterna från fortbildningshelheten. Arbetet kring hållbar utveckling fortsätter nu bl.a. genom fortbildningshelheten Stigar.
Att utveckla undervisningspraxisen i slöjd var den främsta målsättningen inom fortbildningsprojektet Slöjdens magi. Följande frågeställningar är några exempel på startpunkter för verksamheten inom projektet:
Hur skapa kontinuitet i slöjdämnet?
Samlärarskap i slöjd – Vad, hur och varför?
Hur skapa ett brett lärande i slöjd?
Hur förhålla sig till slöjdens traditionella och nya material- och teknikområden?
Hur forma och förverkliga arbetsområden i slöjdämnet som utvecklar elevernas hantering av hela slöjdprocesser?
I fortbildningen deltog klass- och ämneslärare som undervisar i slöjd inom grundläggande utbildningen i Svenskfinland.
Fortbildningen ordnades i form av gemensamma närstudiedagar, regionvisa närstudiedagar, distansdagar och självstudier samtkollegialt och individuelltutvecklingsarbete.
Utvecklingsarbetet tog avstamp i en nulägesanalys av slöjdlärarskapet:
“Var står jag idag? – Vart vill jag? – Hur når jag dit?”
Utgående från detta valde lärarna ett tema eller innehåll som de ville utveckla inom slöjdämnet i sin egenverksamhetalternativt i sitt eget slöjdlärarskap.
Under fortbildningens gång skulle lärarna med hjälp av fortbildningsinnehållet reflektera över utvecklingsuppgiften och identifiera de steg de behövde ta för att kunna förverkliga den.
Som stöd för de instuderingsuppgifter, reflektioner och processer som deltagarna jobbade med producerades filmer som med fördel även kan användas i kollegialt utvecklingsarbete inom slöjdundervisningeni din skola. Här kan du ta del av två av filmerna.
Mångmaterialitet i slöjdundervisningen
I filmen diskuteras en tidsmässig utveckling av slöjdens innehåll med avsikt att väcka medvetenhet och konstruktivt kritisk diskussion om slöjdämnets upplägg och innehåll i den samtida allmänbildande skolan.
Samlärarskap i slöjdundervisningen
Utgångspunkten i den här filmen är olika former av samarbete mellan lärare som undervisar i slöjd. Avsikten är att medvetandegöra olika former för lärarsamarbete i syfte att utveckla fungerande praxislösningar av ett gemensamt slöjdämne.
På grund av coronaviruspandemin och dess restriktioner fick en del av den planerade verksamheten planeras om och ändras. Med facit i hand kan vi konstatera att det justerade upplägget bidrog till att många fler övergripande diskussioner om slöjdens väsen tog form.
Vi är säkra på att de utvecklingsarbeten som startat kommer att fortgå och gynna utvecklingen av undervisningen i slöjd under lång tid framöver.
Hur kan vi utveckla en barngrupp så att den blir mer empatisk och tolerant?
Hur kan vi i arbetsgemenskapen ta vara på varandras styrkor och erfarenheter och skapa en ännu bättre verksamhetskultur?
De här frågorna har varit utgångspunkten för Stjärnklart, en webbaserad fortbildningshelhet om barns känslomässiga och sociala utveckling för arbetsgemenskaper inom småbarnspedagogiken. Stjärnklart har varit ett utvecklingsprojekt som finansierats av Utbildningsstyrelsen under åren 2019–2020.
Mia Heikkilä, Mirjam Kalland och Ann-Christin Furu samtalar om hur ett socioemotionellt utvecklingsarbete kan se ut.
Att satsa på barnens känslomässiga och sociala utveckling är centralt inom småbarnspedagogiken, eftersom den socioemotionella kompetensen är så grundläggande för barnens fortsatta liv.
I Stjärnklart har vi haft som mål attge personalgrupperna kunskap, inspiration och verktyg för att stöda deras viktiga arbete inom det här området. Men för att verksamheten på ett daghem eller en förskola ska fungera är inte bara samspelet mellan barnen viktigt, lika viktigt är delaktigheten mellan barn och vuxen och samspelet vuxna emellan.
För att stärka samarbetet och direkt integrera den nya kunskapen i verksamhetskulturen har vi valt att använda kollegialt lärande som pedagogisk process i fortbildningen.
David Edfelt föreläser om lågaffektivt bemötande vid Academill.
Praktiskt har det gått till så att personalgrupperna har fått ta del av fortbildningsmaterialet via en webbaserad lärplattform. Stjärnklart-teamet har samlat experter inom området och producerat pedagogiska filmer och podcaster som behandlat barns känslomässiga och sociala utveckling ur olika synvinklar.
När alla i personalen på egen hand hade tagit del av innehållet för den aktuella modulen samlades hela gruppen för att under en timmes tid samtala om temat och se vilka anknytningspunkter man hittade till den egna verksamheten.
Samtalet skedde utgående från ett kollegialt lärandematerial som hördetill varje modul. Varje grupp var ansvarig för sin egen kollegiala process, men fick handledning av Stjärnklart-teamet såväl på plats som på distans.
Camilla Nyman, Ann-Britt Forsblom och Maria Enell delar med sig av sina praktiska erfarenheter av lågaffektivt bemötande.
Fortbildningshelheten har varit mycket populär och de 150 platserna blev snabbt fyllda.
Sammanlagt har 18 daghem runtom i Svenskfinland varit med i Stjärnklart och det som många haruppskattat är att hela arbetsgemenskapen har deltagit tillsammans och att fortbildningen sker på den egna enheten. Det blir en gemensam process där alla är engagerade och inga vikarier behöver heller anlitas.
Utgående den respons vi fått från deltagarna har deltagandet i Stjärnklart resulterat i att kunskaperna i socioemotionellt arbete har implementerats i verksamheten på daghemmen och förskolorna. Samarbetet i arbetsgemenskapen har stärkts och den kollegiala lärprocessen har även bidragit till att samtal kring värdegrunden har aktualiserats och implementeringen med den har konkretiserats.
Jennie Stoltzmann-Frankenhaeuser, Maria Stoor-Grenner och Mia Heikkilä samtalar om mobbningsförebyggande arbete.
Några citat från deltagarperspektiv:
”Fungerande koncept som gett oss nya tankesätt, mera arbetsverktyg och ett välfungerande arbetsteam”
”Stjärnklart har gett enheten en möjlighet till att få en gemensam strategi för hur vi jobbar”
”Lärorik process som gett inspiration, och ytterligare stärkt vårt team och känslan av att vi gör rätt och jobbar mot ett gemensamt mål, d.v.s. att stärka barnens socioemotionella utveckling.”
Vi är nu glada att kunna förädla erfarenheterna från Stjärnklart och det forskningsprojekt som även har varit anknutet till utvecklings- projektet och kan med hjälp av fortsatt finansiering från Utbildningsstyrelsen lansera Stjärnklart 2.0 i början av år 2021.
I Stjärnklart 2.0 behåller vi de flesta moduler från Stjärnklart, men presenterar även en helt ny modul om konflikthantering med barn. Intresset för Stjärnklart 2.0 har varit stort, men de arbetsgemenskaper som är snabba kan ännu få en plats.
I dag kan en strategi inte vara huggen i sten när omvärlden förändras snabbt. Det är nödvändigt att kunna justera den pågående verksamheten samtidigt som man också har en vision och ett tydligt mål. Vilka megatrender kan vi se idag?
Hur ska vi hantera framtiden?
Hur ska vi leda?
Hur ser vårt samarbete inom bildningssektorn se ut?
Dylika frågor sysselsatte de 200 deltagarna i ledarskapsfortbildningen Framtidsdalen då projektet startade på tre orter, i Helsingfors, Vasa och Åbo sensommaren 2018.
Framtidsdalen har varit ett nationellt ledarskaps- och fortbildningsprojekt finansierat av Utbildningsstyrelsen. Fortbildningen, som pågått under 2018-2019, har erbjudit deltagarna möjlighet att utveckla den egna organisationens ledningsfunktioner.
Nytt för Framtidsdalen har varit att projektet samlat ledare från hela bildningssektorn. Vi har jobbat med ledarskapsfrågor under en lång tid, men det har främst varit fokus på det egna ledarskapet. Kommunerna deltog som team och det var 22 kommuner som aktivt deltog under hela processen.
Deltagarna i teamen kom från småbarnspedagogiken till II-stadiet, för att få samhörighet med ledare från alla sektorer inom bildningen i den egna kommunen.
Även andra sektorers ledare (exempelvis fria bildningen, fritids- och kultursektorn) medverkade i en del team för att ytterligare synliggöra och stärka den enhetliga lärstigen i kommunen. Teamwork och nätverkande har varit nyckelord.
Projektets mål
Syftet har varit att stärka och utveckla ledarskapskompetensen hos utbildningsanordnare, bildnings- och sektordirektörer, skolornas och läroanstalternas rektorer samt personer i ledande ställning inom småbarnspedagogiken.
Målet har varit att tillsammans skapa goda förutsättningar för det egna utvecklingsarbetet inom kommunens bildningsväsende och föra pågående utvecklingsprocesser framåt mot den nya “bildningskommunen”.
En central utgångspunkt då programmet och innehållet planerades var att kommunernas egna behov av utvecklingsarbete skulle stå i fokus.
Framtidsdalen skulle ge tid och möjlighet att fokusera på det egna utvecklingsarbetet inom kommunens bildningsväsende. En annan utgångspunkt var att utmana och komma bort från den så kallade komfortzonen.
I allt utvecklingsarbete, oberoende om det berör utarbetande av strategidokument eller utvecklingsplaner eller förverkligande så behövs praktiska redskap som möjliggör att vi kan lyfta fram fokusområden för utvecklingsarbete.
Framtidsdalen möjliggjorde nätverkande
Då Framtidsdalen startade framkom det tydligt att kommunerna hade stort behov av att få arbeta med egna strategier och utvecklingsarbete. Tidsbrist, en hektisk vardag och många projekt som pockar på uppmärksamhet utgör för alla en utmaning.
Framtidsdalen har även haft som målsättning att hjälpa deltagarna att utveckla en uttalad samarbetskultur.
Från arrangörshåll har det varit centralt att ha en flexibel planering och specialisering av innehållet vartefter utbildningen framskridit.
Inom ramen för fortbildningshelheten har vi också erbjudit ett urval av valfria teman och moduler som kunnat hjälpa teamen och ledarna att få de verktyg som behövs för att framgångsrikt kunna fortsätta jobba med det strategiska utvecklingsarbetet.
Här har Framtidsdalen kunnat ge hjälp och stöd kring det som känts relevant för den egna organisationen.
Teemu Roos, föreläsare under dagarna på Hanaholmen.
Ledarskapsfortbildningen leddes av processledare i varje region:
Rolf Sundqvist, utbildningsdirektör i Pedersöre kommun (huvudansvarig processledare)
Barbro Högström, direktör för svenska bildningstjänster i Esbo stad (processledare i Nyland)
Bob Karlsson, rektor i Ekenäs högstadium (processledare i Österbotten)
Liliane Kjellman, direktör för svenskspråkig fostran och undervisning i Åbo stad (processledare i Åboland)
Under fortbildningen har kommunerna jobbat med sitt team men också erbjudits möjlighet att samarbeta med andra kommunteam. Processledarna har haft kontakt med kommunerna och bland annat fungerat som bollplank mellan tillfällena.
På närstudietillfällena har sakkunniga föreläsare kallats in för att belysa och fördjupa de temaområden som varit centrala i innehållet. Exempel på teman har varit strategiskt utvecklingsarbete, pedagogiskt ledarskap, en välmående organisation och andra aktuella frågor som berör bildningssektorn.
Teamen har utöver närstudietillfällena aktivt jobbat med sin egen pågende process i form av möten, utvecklingsdagar, litteraturstudier, handledningstillfällen med mera.
Arbete med gemensamma visioner och värderingar, reflektion, diskussion och samarbete inom kommungrupperna och mellan kommunerna har utmynnat utvecklingsplaner, strategidokument och nya handlingsplaner.
Du hittar en publikation om Framtidsdalen på s.8 i Läraren här ovan.
Se fler bilder från verksamheten genom att klicka på denna bild!
Hur skapar vi en trygg och trivsam miljö i skolan? Hur ska vi förebygga och hantera mobbning?
De här frågorna var i fokus från hösten 2019 till vintern 2020 i fortbildningen Mobbningsprevention. Två grupper (i Helsingfors och Vasa) deltog i fortbildningen, som genomfördes under två hela dagar.
Mobbningsprevention var den femte och sista delen av fortbildningshelheten Må bra tillsammans – att främja social trygghet i skolan.
Maria Lingonblad och Tove Ajalin, som båda arbetar som sakkunniga i mobbningsförebyggande arbete vid Folkhälsan, fungerade som utbildare under båda fortbildningsdagarna.
Medverkade gjorde även Henrik Pallin, som jobbat som kurator i Sverige och numera föreläser kring barns och ungas nätvanor och trygghet på nätet.
Deltagarna i fortbildningen önskade uppdatera sina kunskaper om mobbning och få ny inspiration för det mobbningsförebyggande arbetet i de egna skolorna.
Vi inledde med att fundera över det rådande samhällsklimatet och ta en titt på aktuell statistik gällande mobbning och ensamhet. Även om vissa siffror kan visa att mobbning minskar, är varje elev som utsätts en för mycket och behovet av förebyggande insatser är kontinuerligt. Mobbning är ett ständigt aktuellt och viktigt tema.
Hur kan man svänga ett skolklimat och minska förekomsten av mobbning?
En röd tråd i fortbildningen var att vi kan förebygga mobbning genom att bygga trygga relationer.
Det är viktigt att vi har en kultur där eleverna vågar berätta för de vuxna om sin vardag och vad de är med om. Vi behöver uppmuntra barnen att vända sig till vuxna, och visa i ord och handling att det är tryggt att göra det. Var intresserad av barnens och de ungas vardag.
Maria Lingonblad och Tove Ajalin framhöll att normmedvetenhet är en grund i förebyggandet av mobbning. Vi behöver granska de värden och normer som ramar in vardagen och syns i vårt skolklimat. Vilka normer är rådande i skolan? När blir de begränsande och uteslutande?
Då någon avviker från normen finns också risk för mobbning. Finns det utrymme i skolan för att jobba med normerna gemensamt och långsiktigt? Utvecklingsarbetet behöver vara systematiskt och ju fler som är delaktiga i det, desto bättre. Känner alla till skolans syn på mobbning och hur mobbningen ska förebyggas och hanteras?
Vi funderade också över hela skolan-begreppet, som är bekant från exempelvis Friends’ program mot mobbning. Vem menar vi då vi talar om hela skolan?
Utöver elever, lärare, assistenter, rektor och elevvårdspersonal – hur är det med till exempel eftisledarna, vaktmästaren, köks- och städpersonalen och skoltaxichauffören? Vårdnadshavarna? Är alla i skolvardagen bekanta med varandra?
Relationerna och arbetsklimatet i skolan påverkas av hur var och en bemöter varandra i vardagen.
Vuxna i och utanför skolan behöver i alla lägen komma ihåg att de fungerar som rollmodeller. Då vi vuxna bemöter andra i skolan med tillit och respekt visar vi utåt att det är viktigt.
Om vi ber om lov innan vi delar en bild av någon annan på sociala medier signalerar vi att barnen också behöver komma ihåg att göra det.
Henrik Pallin lyfte fram hur vanliga sociala interaktioner har flyttat ut på nätet. Att tänka på hur ens språkbruk och handlingar påverkar andra är precis lika viktigt på nätet som i den vanliga, fysiska vardagen. Var och en är ansvarig för sina handlingar ”oavsett om man spelar fotboll eller Fortnite”.
Även om en konflikt uppstår online kan och bör man ta tag i den och lösa den IRL. Vi behöver visa genuint intresse även för allt det som barnen ägnar sig åt på nätet. Henrik betonade också att en tillitsfull relation och kommunikation är a och o för att barnen ska vilja dela de frågor de funderar på med oss vuxna.
Deltagarna hade också under fortbildningen i uppgift att bekanta sig med boken Värdegrundsarbete i praktiken – metodbok för skolan skriven av John Steinberg och Åsa Sourander (2019) och utifrån den reflektera över skolvardagen på den egna arbetsplatsen.
Boken beskriver två metoder som är till hjälp då man vill stärka sin samarbetskultur: Alla med – beteendebaserad värdegrundsutveckling och Styrkestjärnan.
Den första, Alla med, handlar om hur det egna agerandet påverkar andra, och man satsar på grundläggande artighets- och samarbetsträning. Styrkestjärnan är en modell för att synliggöra och bekräfta styrkor hos eleverna.
Deltagarna diskuterade det förebyggande arbete som de redan gjort eller har på gång i sina skolor, och vi kunde konstatera tillsammans att det genomförs en stor mängd fina insatser och projekt på fältet.
Det lyftes fram hur viktigt det är att ledningen är representerad i värdegrundsarbetet. Även om man inte får med alla, är det bra om åtminstone en del av personalen är engagerad och håller frågorna levande.
I de kommentarer som deltagarna i Mobbningsprevention lämnat i en utvärdering framgår också att värdegrundsdiskussioner och gemensamma riktlinjer behövs för det förebyggande arbetet, och att utvecklingsarbetet behöver vara systematiskt och kontinuerligt.
I deltagarnas svar syns också att fortbildningen bidragit med inspiration och nya idéer för utvecklingsinsatser på den egna skolan.
”Bra med två träffar, varierande och aktuellt innehåll.”
”intressant och inspirerande fortbildning”
”Kursen gav mig nya idéer och förslag hur jag kan utveckla vår egen skola.”
”Fått ny kick och tänkt att det vi redan gör är bra. Blir lätt att man i dag bara tycker att man borde mera och mera.”
”Jag fick många redskap som jag försöker ta till i mitt arbete”
”Många av sakerna i boken vi läste går direkt att använda tillsammans med Folkhälsans Positiv pedagogik.”
”Inspiration och ett bekräftande på hur viktigt det är att jobba med de här frågorna. Ibland är det tungt och det känns som att jobba i motvind, men man får aldrig ge upp.”
Fortbildningsprojektet Må bra tillsammans – att främja social trygghet i skolan har haft som målsättning att stärka skolpersonalens kompetens att stöda elevernas psykosociala välbefinnande och självkänsla. Utbildningsstyrelsen finansierade projektet.
De första fortbildningsdagarna genomfördes hösten 2018 och projektet avslutades under vintern 2020. Målgruppen har varit var skolpersonal inom den grundläggande utbildningen. Inom projektet har tio närstudiedagar arrangerats parallellt i Nyland och Österbotten.
Läropussel – vi utvecklar småbarnspedagogiken tillsammans!
– Fortbildningshelhet för att implementera planen för småbarnspedagogik och förskolans läroplan i praktiken
Målet med fortbildningen Läropussel har varit att stöda personalen inom småbarnspedagogik och förskola i den praktiska implementeringen av den nya planen för småbarnspedagogik och förskolans läroplan.
Genom seminarier och minikonferenser med olika teman utgående från planen har deltagarna fördjupat sin kunskap om bland annat barnens delaktighet, barn i behov av stöd, digital kompetens och dokumentation, lekens betydelse för barns språk- och kunskapsutveckling, samverkan och kommunikation i en lärande gemenskap samt kollegialt lärande. Under projektets gång beaktades deltagarnas behov och önskemål om teman för att fortbildningen skulle kunna stöda dem i deras aktuella utvecklingsprocesser.
Kollegialt lärande har varit en viktig del i Läropussel och utgångspunkten var att deltagarna skulle komma med som team från det egna daghemmet (ca 2-3 personer). Eftersom det kan vara utmanande att frigöra flera ur personalen att delta i fortbildning samma dag, har det också funnits möjlighet att delta enskilt från daghemmen.
Förutom seminarier och minikonferenser har deltagarna även haft möjlighet att utföra utvecklingsarbeten på sina enheter tillsammans med sitt team. Under processen har deltagarna fått handledning och stöd från erfarna handledare för att komma framåt i sina utvecklingsprocesser.
I Nyland och Åboland har Mia Heikkilä, biträdande professor i småbarnspedagogik vid Åbo Akademi fungerat som handledare. I Österbotten och Tammerfors har Tiina Cederström, pedagogisk handledare haft motsvarande uppgift.
Handledningen har skett kontinuerligt dels på det egna daghemmet och dels via Skype. Teman som deltagarna valt att jobba med har varit pedagogisk dokumentation, barnens delaktighet, digital kompetens, utveckling av lärmiljöer och språk. Under Läropussel har totalt 23 team utfört utvecklingsarbeten och deltagit i handledningen.
Under projektets slutseminarium presenterade två daghem sina utvecklingsprocesser:
Deltagarna har fått utvärdera alla fortbildningstillfällen och deras innehåll. Läropussel har uppskattats av deltagarna på grund av de valda temaområdena för minikonferenserna och att få komma samman, träffas och diskutera med kollegor.
Utvecklingsarbetena på de egna enheterna och den tillhörande handledningen har varit ett stort stöd för att underlätta för deltagarna att jobba vidare med de teman de haft som mål att utveckla.
Genom att få input på planering, genomförande och resultat har deltagarna sporrats att systematiskt jobba vidare med sina valda teman. Deltagarna har också upplevt att det varit värdefullt att delta som team i fortbildningen, men det har i praktiken visat sig vara utmanande att lösgöra fler ur personalen att delta i fortbildning på samma dag.
Vi kan konstatera att de mest synliga och bestående resultaten har uppnåtts när flera personer från samma team eller daghem deltagit i hela fortbildningshelheten och utfört utvecklingsarbeten på sin egen enhet.
Genom att handledarna kommit ut till daghemmen har det underlättat deltagande för teamen och handledarna har kunnat fokusera på varje teams specifika utvecklingsprocess.
Reflektioner och feedback från deltagare och handledare:
