Ledarforum

När vi möter ledare i våra fortbildningar hör vi dem ofta säga hur värdefullt det är att träffa andra ledare i samma situation för att kunna utbyta erfarenheter och stöda varandra. Ledarforum är ett fortbildningskoncept som ger den möjligheten. I fortbildningen betonar vi det kollegiala stödet och möjligheten att reflektera både enskilt och tillsammans. Den omgång av Ledarforum som arrangerades under 2021 blev en digital mötesplats för ledare inom småbarnspedagogik från hela Svenskfinland. Erfarenheterna av det vill vi dela med oss av här.

Kort om Ledarforum

Ledarforum – småbarnspedagogik och förskola (2021) ordnades inom projektet Hållbart ledarskap inom småbarnspedagogik och förskola, som finansieras av Utbildningsstyrelsen. Fortbildningen pågick under tiden mars – oktober 2021 och som utbildare fungerade Ulla Heilä, organisationskonsult (Firma Ulla Heilä) och Linda Norrgård, organisationskonsult och utbildningsplanerare på CLL. Som stöd och tekniskt ansvarig fungerade Cilla Nyman, utbildningsplanerare på CLL.

Ledarforum är en processinriktad fortbildning som utgår från deltagarnas behov och aktuella situation som ledare. En målsättning är att inte bara ledaren utan även själva verksamheten stärks i utförandet av grunduppgiften. I fortbildningen fungerar hela gruppen och dess samlade sakkunskap som en gemensam resurs.

En digital mötesplats

Vi valde att under 2021 ordna Ledarforum i sin helhet som en digital mötesplats. Coronaviruspandemin behövde tas i beaktande då vi planerade genomförandet av fortbildningen. Att förverkliga fortbildningsdagarna som digitala träffar i Zoom innebar både möjligheter och utmaningar.

Tack vare att vi skulle mötas digitalt var det möjligt för ledare från olika regioner att delta i fortbildningen och på så vis också träffa andra ledare över regiongränserna. Vi lyckades samla deltagare från hela Svenskfinland och även från språköar. Deltagarna var från Sibbo, Lovisa, Esbo, Hyvinge, Ekenäs, Dalsbruk, Tammerfors, Kaskö, Malax, Vasa och Larsmo. Ledarna kunde vara med utan att behöva avsätta tid för resande och logi.

När vi fattade beslutet att helt ordna fortbildningen digitalt diskuterade vi utmaningarna med arbetssättet noggrant. Att vi skulle starta och genomföra en processutbildning på distans utan att mötas fysiskt innebar att vi på andra sätt än tidigare behövde beakta frågor som: Hur kan vi skapa dialog i det digitala rummet? Hur kan vi stöda deltagarnas lärandeprocess? Hur kan vi facilitera dagarna så att gruppens hela utvecklingsprocess gynnas?

Pandemin har ställt oss inför många nya utmaningar under de gångna två åren, vilket också gjort att vi behövt utveckla nya arbetssätt i våra fortbildningar. Denna gång utmanades och inspirerades vi att skapa samhörighet och gemenskap i en grupp som enbart skulle träffas digitalt. Det här hade vi inte tidigare på samma sätt provat i den här fortbildningen.

Närvaron och dialogen i det digitala rummet

Vi gick medvetet in för att stöda gruppens trivsel och gemenskap i vår digitala mötesplats för att skapa förutsättningar för deltagarnas lärande. Under pandemitiden har vi mer än tidigare arbetat vid skärmen och träffat andra i olika digitala möten. Vi har känt att vi tappat eller saknat något på vägen – tillfällen för människor att mötas, att samtala och lära känna varandra. Det var viktigt för oss att skapa förutsättningar för en så äkta dialog som möjligt.

I byggandet av gruppens gemenskap behöver alla vara delaktiga och bidra. Därför ville vi att alla redan inför fortbildningsstarten skulle vara medvetna om hur viktigt det var att de var fullt närvarande och kunde delta ostört och aktivt i gruppens träffar. Det här lyfte vi fram i den första e-posten som gick ut till deltagarna innan vi inledde fortbildningen.

Vi rekommenderade att delta med egen dator och gärna på någon plats utanför den vanliga arbetsplatsen, exempelvis hemma. Vi bad också att alla på förhand skulle försäkra sig om att tekniken, såsom mikrofon och kamera, fungerar. Ledarna uppmuntrades att lägga frånvaromeddelande på e-posten för att signalera att de inte är anträffbara då de deltar i fortbildningen.

I början av den första fortbildningsdagen ägnade vi en god stund åt att stöda gruppen att landa och bli hemmastadd i det digitala mötesrummet. Vi gick igenom de olika tekniska funktionerna i Zoom för att alla skulle vara bekväma med att använda dem, och inredde rummet tillsammans med gemensamma spelregler. Vi betonade hur viktigt det är att ha kameran på för att alla ska kunna se varandras ansikten och att fokusera på fortbildningen och gruppen utan att sköta andra ärenden. Det var också viktigt att komma överens om tystnadsplikt för att deltagarna tryggt skulle kunna dela med sig av egna erfarenheter och tankar.

Under fortbildningsdagarna hade vi inlednings- och avslutningsrundor, där alla blev sedda och hörda. Vi gav också under dagarna mycket utrymme för dialog och reflektion kring de teman som behandlades, både i mindre grupper och gemensamt. Vi lade stor vikt vid närvaro, härvaro, respekt, dialog, aktivt deltagande och aktivt lyssnande. Det här var något vi hela tiden själva tänkte mycket på, och i det här avseendet agerade vi själva förebilder.  Vi var helt och fullt närvarande och tillgängliga för gruppen under fortbildningsträffarna.

Även under de korta föreläsningspassen gick det att upprätthålla kontakten med deltagarna genom att växla mellan att dela presentationen på skärmen och att i stället låta hela gruppens kamerabilder vara synliga. På det här viset kunde vi bättre se deltagarna och hålla i gång dialogen med deltagarna. Samtidigt kunde deltagarna då se varandra mera, i likhet med i ett vanligt, fysiskt rum där alla hela tiden både ser varandra i gruppen och tar del av det som presenteras.

Under processens gång såg vi en samhörighet växa fram i gruppen, och detta bekräftades i slutet av fortbildningen då vi blickade tillbaka. Deltagarna upplevde att de kommit varandra nära och bildade en gemenskap fast de inte hade träffats “på riktigt” utan enbart digitalt.

Gruppens behov i fokus

Gruppens lärandeprocess har hela tiden varit i fokus, och ledarnas delaktighet i den gemensamma processen central. Inför starten av den gemensamma processen frågade vi deltagarna vad de ville bli bättre på i sin roll som ledare och de teman som steg fram ur deras svar blev sedan fokus för våra fortbildningsdagar. I bilden nedan framkommer vad den här gruppen ville bli bättre på:

Vi har valt metoder och arbetssätt som har hjälpt deltagarna att nå insikter och utveckla sitt eget ledarskap. Arbetssätten har också skapat förutsättningar för kollegialt lärande och gjort det möjligt för deltagarna att utbyta kollegialt stöd under träffarna.

Korta temaföreläsningar har varvats med diskussioner och övningar i mindre grupper.  Vi har också använt funktionella metoder. Deltagarna har processat det egna ledarskapet genom till exempel bildarbete, för att få fatt i djupare insikter genom kroppens intelligens. På så vis har också deltagarna haft möjlighet att ha paus från skärmen under tiden de skapat bilder på egen hand med färgkritor och papper.

Deltagarnas egna insatser har varit av stor betydelse för deras utveckling under fortbildningsprocessen. De har kommit in i fortbildningen med sina förväntningar och målsättningar, och sedan jobbat för att förändras och förbättras i sitt ledarskap.

Resultat

Vid den avslutande fortbildningsdagen utvärderade deltagarna sin process. De gick tillbaka till sina egna svar gällande vad de hade velat bli bättre på. De funderade både på hur fortbildningen stött deras personliga målsättning och hur den egna satsningen sett ut. Det var allas gemensamma ansvar att göra så att forumet fyllde sin funktion, och deltagarna reflekterade även kring hur den egna ledarrollen förändrats och vad de själva bidragit med i gruppens process i fortbildningen.

Deltagarna själva tyckte det var värdefullt att få inblick i varandras vardag som ledare. De fick insikten att liknande utmaningar finns i alla regioner, vilket stärkte samhörigheten och känslan av att ”vi är alla i samma båt”. Samtidigt fick deltagarna perspektiv på sin egen vardag samt nya tankesätt och modeller för hur olika situationer kan lösas. Hela gruppens samlade sakkunskap och erfarenheter är en resurs, och att ha deltagare från olika regioner gav utan vidare ett stort mervärde för hela fortbildningen.

Då vi samlades för den sista fortbildningsdagen var det tydligt att gruppen upplevde vemod över att deras gemensamma resa skulle ta slut. De hade uppskattat att träffa varandra med jämna mellanrum och få dela tankar och erfarenheter från sin vardag som ledare. Det kollegiala stödets betydelse hade varit stort för deltagarna. De ville gärna fortsätta träffas efter att fortbildningen tog slut och kom överens om att mötas varannan månad. Den gemenskap som uppstod i forumet lever vidare.


Den utvärdering som deltagarna besvarade efter att fortbildningen tagit slut visade också att de var nöjda med fortbildningshelheten. Så här uttryckte sig några deltagare om Ledarforum:

“Jag fick mycket tydliga verktyg till de mål jag hade gällande utbildningen. Hela utbildningen var tydlig och konkret.”

“Mångsidig, heltäckande och relevant. Vi har fått diskutera just det som är aktuellt inom småbarnspedagogiken. Och fått stöd i det vi kämpar med.”

“Kamratstödet från andra deltagare och innehållet gjorde en fin helhet och gav verktyg till vardagen.”


Deltagarna beskrev också i utvärderingen hur de utvecklat sin kompetens och vad de har tagit till sig av innehållet.

“Har reflekterat över mitt eget ledarskap utgående från föreläsningar och övningar”

“Säkerhet i ledarskapsrollen, bekräftelse från andra deltagare om att sättet man agerat på varit bra/rätt, teoretisk kunskap om olika konflikter, mötesstrukturer mm.”


 Vissa kunskaper hade redan tagits i bruk i den egna verksamheten, här lyfter vi några exempel:

“Jag har blivit bättre på att våga ta upp konflikter, uppgiftsfördelningen har blivit tydligare. Har också börjat sätta mera gränser när det inte finns tid…”

“Planerar möten i förväg, möten har en exakt tid då de slutar, jag ser på konflikter från ett nytt perspektiv som gör det lättare för mig att tackla.”


I utvärderingen framkom också att deltagarna var nöjda över att fortbildningen ordnats som en digital mötesplats och tyckte att det hade fungerat bra. De hade kunnat träffa och lära känna andra ledare från olika håll i Svenskfinland, utan att behöva använda dyrbar tid för resande. De fick i lugn och ro fokusera på fortbildningen, som erbjöd en regelbundet återkommande, välkommen andningspaus i arbetsvardagen.

Att få höra deltagarna uttrycka att de kände sig som en grupp och upplevde samhörighet var mycket värdefullt för oss. Trots att gruppen enbart möttes digitalt, hade de kommit varandra nära och bildat en gemenskap där det varit tryggt att lära tillsammans och utvecklas i ledarskapet. Vi tar med oss den här erfarenheten till andra fortbildningar och möten, och är inspirerade att fortsätta utveckla digitala koncept med dialog och närvaro i fokus.

Framtidens småbarnspedagogik – ledarskap

  • Hur kan du stödja dig själv i rollen som ledare? Ta del av detta miniblogginlägg från Framtidens småbarnspedagogik.

”Fortbildningen har gett mig mera självsäkerhet som ledare”


Efter en händelserik höst kan vi nu se tillbaka på en lyckad inledning på fortbildningen Framtidens småbarnspedagogik – ledarskap.

Processledare Mikaela Svanbäck-Laaksonen (universitetslärare i pedagogik med inriktning småbarnspedagogik, vid Åbo Akademi), som leder den första omgången av fortbildningen, gläder sig åt positiv feedback från deltagarna.

Mikaela Svanbäck-Laaksonen
Processledare Mikaela Svanbäck-Laaksonen

– Handledningen har upplevts som särskilt givande. Deltagarna har uppskattat möjligheten att samlas i en mindre grupp tillsammans med andra ledare och kunna utbyta erfarenheter och få stöd, dels från varandra men också från oss utbildare, säger Svanbäck-Laaksonen.

 


 

Genom att delta i fortbildningen ges möjlighet att avsätta mer tid för utvecklingsprocesser, som ledaren förväntas driva.

– I den första utbildningsmodulen ingår att genomföra ett mindre utvecklingsarbete på den egna enheten. Deltagarna väljer själva vad de vill utveckla och förändra utgående från de behov som de ser inom den egna verksamheten.

– Kanske kan det kännas tungt att ta tag i en sådan process, att komma igång med utvecklingsarbete och då kan den här fortbildningen, särskilt handledningsdelen, fungera som ett stöd för ledaren.

 

Fortbildningens övergripande målsättning är att stärka och stöda verksamma ledare inom småbarnspedagogiken i deras omfattande arbetsroll.

– Det känns nu motiverande att gå vidare till nästa utbildningsmodul i januari, då vi sett att ledarna redan nu uttryckt att vi innehållsmässigt har lyckats pricka rätt. Eller som en deltagare skrev i utvärderingen: ”Fortbildningen har gett mig mera självsäkerhet som ledare”.

 

Skribenter:

  • Lisabet Sandin-Kula, utbildningsplanerare
  • Sofia Mickelsson, planerare (administration)

Välkomna till Fortbildningsbloggen

Våra senaste inlägg

I trygga händer

Förebyggande av sexualbrott. Hjälp, råd och material för vägledning.

Mot Framtiden

Hållbar utveckling i undervisningen. Globala målen för hållbar utveckling.

Slöjdens magi

Slöjdens kontinuitet. Mångmaterialitet, digitalisering. Samlärarskap.

Stjärnklart

Barnets känslomässiga och sociala utveckling. Kollegialt lärande. Distansarbete.

Virtuell tutordag

Årliga tutordagen på distans. Ungas medievanor, nyhets- och medietolkning.

Framtidsdalen

Nätverk för skolledare i Svenskfinland. Stärka och utveckla ledarskapskompetensen.

Nyckelknipan

Ordkonst, sagor och äventyr i din klass. Väcka lust för böcker och berättelser.

Hållbarhet som ledord

Seminariedagar och arbete med elevhälsa, välmående, delaktighet och ledarskap. #denbästaskolan

Språkkistan

Erfarenheter vid implementeringen av A1-språk i åk1. Tankar kring tidigarelagd språkundervisning.

Mobbningsprevention

Hur förebygga och hantera mobbning? Erfarenheter och material från fortbildningen.

Tutorlärarutbildning – småbarnsped.

Tutorverksamhet, enhetlig lärstig från småbarnspedagogiken. Strategiarbete kring digital lärstig.

Bothnia Learning Hub

Nätverk, digicirklar, skolans digitala ekosystem. Spetsprojekt för att utveckla lärarutbildningen.

Programmering och making

Programmering som lärandeverktyg inom olika läroämnen.

Läropussel

Erfarenheter från arbetet med nya planen för småbarnspedagogik.

Ledarforum

Hur bli utveckla ditt ledarskap? Erfarenheter från ledarskapsfortbildningen för småbarnspedagoger.

Styrka, glädje och medkänsla

Positiv psykologi och välbefinnande för elever och lärare. I artikeln finns praktiska tillämpningar och material.

Framtidsdalen – resan till framtiden


 

I dag kan en strategi inte vara huggen i sten när omvärlden förändras snabbt. Det är nödvändigt att kunna justera den pågående verksamheten samtidigt som man också har en vision och ett tydligt mål. Vilka megatrender kan vi se idag?

  • Hur ska vi hantera framtiden?
  • Hur ska vi leda?
  • Hur ser vårt samarbete inom bildningssektorn se ut?

Dylika frågor sysselsatte de 200 deltagarna i ledarskapsfortbildningen Framtidsdalen då projektet startade på tre orter, i Helsingfors, Vasa och Åbo sensommaren 2018.

 


 

Framtidsdalen har varit ett nationellt ledarskaps- och fortbildningsprojekt finansierat av Utbildningsstyrelsen. Fortbildningen, som pågått under 2018-2019, har erbjudit deltagarna möjlighet att utveckla den egna organisationens ledningsfunktioner.

Nytt för Framtidsdalen har varit att projektet samlat ledare från hela bildningssektorn.  Vi har jobbat med ledarskapsfrågor under en lång tid, men det har främst varit fokus på det egna ledarskapet. Kommunerna deltog som team och det var 22 kommuner som aktivt deltog under hela processen.

 


 

Deltagarna i teamen kom från småbarnspedagogiken till II-stadiet, för att få samhörighet med ledare från alla sektorer inom bildningen i den egna kommunen.

Även andra sektorers ledare (exempelvis fria bildningen, fritids- och kultursektorn) medverkade i en del team för att ytterligare synliggöra och stärka den enhetliga lärstigen i kommunen. Teamwork och nätverkande har varit nyckelord.

 

 


 

Projektets mål

Syftet har varit att stärka och utveckla ledarskapskompetensen hos utbildningsanordnare, bildnings- och sektordirektörer, skolornas och läroanstalternas rektorer samt personer i ledande ställning inom småbarnspedagogiken.

Målet har varit att tillsammans skapa goda förutsättningar för det egna utvecklingsarbetet inom kommunens bildningsväsende och föra pågående utvecklingsprocesser framåt mot den nya “bildningskommunen”.

En central utgångspunkt då programmet och innehållet planerades var att kommunernas egna behov av utvecklingsarbete skulle stå i fokus.

 


 

Framtidsdalen skulle ge tid och möjlighet att fokusera på det egna utvecklingsarbetet inom kommunens bildningsväsende.  En annan utgångspunkt var att utmana och komma bort från den så kallade komfortzonen.

I allt utvecklingsarbete, oberoende om det berör utarbetande av strategidokument eller utvecklingsplaner eller förverkligande så behövs praktiska redskap som möjliggör att vi kan lyfta fram fokusområden för utvecklingsarbete.

 

 


 

Framtidsdalen möjliggjorde nätverkande

Då Framtidsdalen startade  framkom det tydligt att kommunerna hade stort behov av att få arbeta med egna strategier och utvecklingsarbete. Tidsbrist, en hektisk vardag och många projekt som pockar på uppmärksamhet utgör för alla en utmaning.

Framtidsdalen har även haft som målsättning att hjälpa deltagarna att utveckla en uttalad samarbetskultur.

Från arrangörshåll har det varit centralt att ha en flexibel planering och specialisering av innehållet vartefter utbildningen framskridit.

Inom ramen för fortbildningshelheten har vi också erbjudit ett urval av valfria teman och moduler som kunnat hjälpa teamen och ledarna att få de verktyg som behövs för att framgångsrikt kunna fortsätta jobba med det strategiska utvecklingsarbetet.

Här har Framtidsdalen kunnat ge hjälp och stöd kring det som känts relevant för den egna organisationen.

 


 

Teemu Roos, föreläsare under dagarna på Hanaholmen.

 


 

Ledarskapsfortbildningen leddes av processledare i varje region:

  • Rolf Sundqvist, utbildningsdirektör i Pedersöre kommun (huvudansvarig processledare)
  • Barbro Högström, direktör för svenska bildningstjänster i Esbo stad (processledare i Nyland)
  • Bob Karlsson, rektor i Ekenäs högstadium (processledare i Österbotten)
  • Liliane Kjellman, direktör för svenskspråkig fostran och undervisning i Åbo stad (processledare i Åboland)

 

 


 

Under fortbildningen har kommunerna jobbat med sitt team men också erbjudits möjlighet att samarbeta med andra kommunteam. Processledarna har haft kontakt med kommunerna och bland annat fungerat som bollplank mellan tillfällena.

På närstudietillfällena har sakkunniga föreläsare kallats in för att belysa och fördjupa de temaområden som varit centrala i innehållet. Exempel på teman har varit strategiskt utvecklingsarbete, pedagogiskt ledarskap, en välmående organisation och andra aktuella frågor som berör bildningssektorn.

Teamen har utöver närstudietillfällena aktivt jobbat med sin egen pågende process i form av möten, utvecklingsdagar, litteraturstudier, handledningstillfällen med mera.

 


 

Arbete med gemensamma visioner och värderingar, reflektion, diskussion och samarbete inom kommungrupperna och mellan kommunerna har utmynnat utvecklingsplaner, strategidokument och nya handlingsplaner.

 

 

Du hittar en publikation om Framtidsdalen på s.8 i Läraren här ovan.

 

Bob Karlsson, en av processledarna i projektet.
Se fler bilder från verksamheten genom att klicka på denna bild!

Läropussel

Läropussel – vi utvecklar småbarnspedagogiken tillsammans!

– Fortbildningshelhet för att implementera planen för småbarnspedagogik och förskolans läroplan i praktiken

 


 

 


 

Målet med fortbildningen Läropussel har varit att stöda personalen inom småbarnspedagogik och förskola i den praktiska implementeringen av den nya planen för småbarnspedagogik och förskolans läroplan.

Genom seminarier och minikonferenser med olika teman utgående från planen har deltagarna fördjupat sin kunskap om bland annat barnens delaktighet, barn i behov av stöd, digital kompetens och dokumentation, lekens betydelse för barns språk- och kunskapsutveckling, samverkan och kommunikation i en lärande gemenskap samt kollegialt lärande. Under projektets gång beaktades deltagarnas behov och önskemål om teman för att fortbildningen skulle kunna stöda dem i deras aktuella utvecklingsprocesser.

Kollegialt lärande har varit en viktig del i Läropussel och utgångspunkten var att deltagarna skulle komma med som team från det egna daghemmet (ca 2-3 personer). Eftersom det kan vara utmanande att frigöra flera ur personalen att delta i fortbildning samma dag, har det också funnits möjlighet att delta enskilt från daghemmen.

 


 

 


 

Förutom seminarier och minikonferenser har deltagarna även haft möjlighet att utföra utvecklingsarbeten på sina enheter tillsammans med sitt team. Under processen har deltagarna fått handledning och stöd från erfarna handledare för att komma framåt i sina utvecklingsprocesser.

I Nyland och Åboland har Mia Heikkilä, biträdande professor i småbarnspedagogik vid Åbo Akademi fungerat som handledare. I Österbotten och Tammerfors har Tiina Cederström, pedagogisk handledare haft motsvarande uppgift.

Handledningen har skett kontinuerligt dels på det egna daghemmet och dels via Skype. Teman som deltagarna valt att jobba med har varit pedagogisk dokumentation, barnens delaktighet, digital kompetens, utveckling av lärmiljöer och språk. Under Läropussel har totalt 23 team utfört utvecklingsarbeten och deltagit i handledningen.

 


 

Under projektets slutseminarium presenterade två daghem sina utvecklingsprocesser:

Deltagarna har fått utvärdera alla fortbildningstillfällen och deras innehåll. Läropussel har uppskattats av deltagarna på grund av de valda temaområdena för minikonferenserna och att få komma samman, träffas och diskutera med kollegor.

 


 

Utvecklingsarbetena på de egna enheterna och den tillhörande handledningen har varit ett stort stöd för att underlätta för deltagarna att jobba vidare med de teman de haft som mål att utveckla.

Genom att få input på planering, genomförande och resultat har deltagarna sporrats att systematiskt jobba vidare med sina valda teman. Deltagarna har också upplevt att det varit värdefullt att delta som team i fortbildningen, men det har i praktiken visat sig vara utmanande att lösgöra fler ur personalen att delta i fortbildning på samma dag.

Vi kan konstatera att de mest synliga och bestående resultaten har uppnåtts när flera personer från samma team eller daghem deltagit i hela fortbildningshelheten och utfört utvecklingsarbeten på sin egen enhet.

Genom att handledarna kommit ut till daghemmen har det underlättat deltagande för teamen och handledarna har kunnat fokusera på varje teams specifika utvecklingsprocess.

 


 

 


 

Reflektioner och feedback från deltagare och handledare:

Mer information: https://laropussel.wordpress.com/

 


 

Kontakt:

Linda Norrgård, linda.norrgard@abo.fi, tfn 050 4365 076

Lisabet Sandin-Kula, lisabet.sandin-kula@abo.fi, tfn 050 3590 413