I wish you all a good start on the academic year 2021-22!

Jag önskar er alla en god start på det akademiska läsåret 2021-22!

Me and colleague Prof Magnus Dahlstedt (LiU, Sweden) published a new paper in July, ”The Politics of Shaft: Positioning a Popular Cultural Icon in 1971, 2000 and 2019, in Open Journal of Political Science (2021, 11, 419-438).

Abstract: This article focuses on how popular culture relates to both society and politics, as a barometer of the present. In a sense, popular culture both mirrors and articulates specific ways of understanding society, the present. In this article, we will investigate one specific expression of popular culture, the African American action movie hero Shaft, and how this character appears in different shapes, in different times and contexts. The aim of the article is to examine how the character Shaft appears in three movies, from 1971, 2000 and 2019. This examination draws attention to how three different shapes of Shaft materialise, with different values attributed to the character of Shaft. Specific focus is put on the socio-political expressions of the day and the localities where the movies unfold. The analysis highlights three different versions of Shaft, each formed in accordance with the socio-political expressions of the day and manifesting different specific historical contexts. The first version actively portrays the political struggles carried out in the civil rights era, not least concerning race inequalities. On the contrary, the second version is significantly less actively engaged in the political struggles of the day. However, the movie still reflects class-based injustices in an individualised neoliberal era. The third version, in turn, clearly neglects the current social struggles. By celebrating family values, by neglecting existing inequalities as well as the possibilities of collective actions targeting these inequalities, the movie makes a post-political statement, echoing a long-established myth of the “American dream”, with hopes of intergenerational social mobility.

Here is the link to the paper:

10.4236/ojps.2021.113029

Under det övergripande temat ”Hur ser framtidens städer ut?” diskuterar jag städer och stadsutveckling i en skriven intervju samt i ÅA:s podcast Forskaren (publicerade igår, 7.5). Jag intervjuades av Pamela Friström, bland annat om vad en stad är och vad en god stad är, om betydelsen av  stadsidentitet, stadsdelsidentitet och stadskultur, samt om hur pandemin har påverkat synen på städer, och om förhållandet mellan stad och landsbygd, bland annat. Läs gärna intervjun i förkortad textform eller lyssna på podcasten. Länken finns här nere:

Hur ser framtidens städer ut?

Intervju i Yle Vega Dag om populärkultur, del 2 (30.4). Diskussion bl.a. om hur städer och platser lyfts fram i populärmusiken i Finland, Sverige och Svenskfinland. Populärkultur sätter platser ”på kartan”, när de lyfts fram i bl.a. musik, film och tv-serier.
Vad vore till exempel Seattles image och identitet utan Grunge och vad vore Liverpools identitet och image utan The Beatles? Tammerfors är ett starkt finländskt exempel på städer och stadsmiljöer som besjungs i populärmusiken och förekommer i många sånger, allt från Tapio Rautavaaras Pispalan poikia ollaan, via bland andra Juice Leskinen, fram till nu aktuella Amuri, som i både bandnamn och sången Amuri lyfter fram den legendariska stadsdelen.
I Helsingfors lyfte filmen Rööperi i sin tur fram den legendariska arbetarstadsdelen Rödbergen, likaså Mestarits version av sången Rööperiin. Jag brukar säga att redan den framgångsrika filmen (och boken) Rööperi torde ha höjt värdet litet på alla lägenheter i Rödbergen, eftersom det stärkte Rödbergens ”varumärke” som plats. Kulturturister söker gärna upp platser som lyfts fram i populärkulturen och kreativa urbanistas väljer hellre platser med identitet och historia än stadsdel Anonym. Man vill kanske inte bo i den besjungna och i filmer/tv-serier föreställda historiska livsmiljön, men man vill gärna kombinera trygghet i tillvaron, med legenderna, historien, spänningen och mystiken i platsnamnet och de lokala landmärken, som odödliggjorts i populärkulturen.

Diskuterar även hur populärmusiken skapar soundtrack för våra gemensamma upplevelser och hur sånger då kan få en helt ny betydelse (t.ex. J Karjalainens Sankarit kopplas från 1995 till ishockey-VM och guldfesten på Salutorget i Helsingfors, medan The Cars Drive kopplas från 1985 till Live Aid och svältkatastrofen i Etiopien).

Interview in Swedish on national radio programme Yle Vega Dag about popular culture and society, part 2.
We discussed for example the impact of songs about cities and places and how popular culture puts places ”on the map”. What would for example the image of Seattle be without grunge? Or Liverpool without Beatles?
Culural tourists visits places that occur for example in songs, films and tv series. Urbanistas prefer urban places and districts with a story, a specific Somewhere, rather than Anywhere.

Link to the programme:

https://arenan.yle.fi/1-50791727?utm_medium=social&utm_campaign=areena-ios-share

Intervju i Yle Vega programmet Yle Dag (29.4) om populärkulturens betydelse, inflytande och (indirekta) makt. Hur påverkas vi av populärkulturen och vilken samhällsbetydelse har den? Vad betyder populärkulturella uttryck för en regions, stads eller stadsdels image och för platsers identitet? En intressant diskussion med Peter Fahllund (Yle Vega), där jag också, bland annat, ombads kommentera vad filmerna om Shaft (1971, 2000, 2019) säger om samhället och samhällsklimatet under olika tidpunkter samt diskuterade hur kultursektorn drabbats av de corona-relaterade restriktionerna. Varför får 500 personer samlas i ett köpcentrum, men inte 30 i en teatersal, konsertlokal eller biosalong?
Link:
https://lnkd.in/dW6SsbF

Interviewed (in Swedish) in national radio Yle Vega programme Vega Dag (29.4) concerning why popular culture matters, and on the influence, power and position of popular culture. How does popular culture affect place image and identity? Why is it that 500 can gather in a shopping mall, but not 30 in a theater, cinema or to watch concerts? And what can we learn about society from watching three versions of the film Shaft (1972, 2000, 2019)?

”Hur ska våra stadskärnor utvecklas – finns det något hopp för centrum” var tema för radiodebatten i Slaget efter 12 den 27.1.
Jag var en av deltagarna i en debatt som yle.fi sammanfattade som:

”Tomma affärslokaler är en allt vanligare syn i de flesta städers centrum då det mesta av kommersen flyttar utanför stan. Coronapandemin kan dessutom göra att de som jobbar i städerna blir färre. Hur ska våra stadskärnor utvecklas – finns det något hopp för centrum? I Slaget efter tolv diskuterar forskardoktor Anu Norrgrann från Hanken, Visit Vaasas vd Max Jansson och Peter Ehrström, forskningschef i regionalvetenskap vid Åbo Akademi. Filip Stén leder ordet.”

Debatten gällde uttryckligen stadskärnan i Vasa, där det finns en hel del utmaningar för närvarande. På ett mera generellt plan kan man säga att stadskärnorna är attraktiva, men att det ställer höga krav på beslutsfattare, politiker och tjänstemän att skapa framtidens hållbara städer, ekologiskt, socialt och ekonomiskt, som svarar mot de krav och förväntningar som klimatmedvetna Generation Greta kommer att ställa på dem gällande hållbarhet och resiliens i vardagen och för framtiden. De kreativa individer som kan välja var de bor och verkar i denna klimatmedvetna generation ställer krav och de platser där de samlas är sannolikt 2030-talets hotspots. Men också många av oss som är äldre än Generation Greta håller med och understöder hållbarhet och resiliens i vardagen och för framtiden.
Frågor att beakta inkluderar välfungerande, väl utbyggd och klimatsmart kollektivtrafik, grönområden och urban gardening, att tung genomgångstrafik och -transporter förvisas utanför stadskärnan, gågator och bilfria zoner i stadskärnan, klimatsmarta lösningar för byggnader och avfall, social hållbarhet och resiliens, levande streetlife med populärkulturella scener och mötesplatser, genuint medborgerligt deltagande och inflytande i planeringsfrågor…

Framtidens framgångsrika och attraktiva stad är den hållbara staden. De städer som förstår, agerar, planerar, och förverkligar strategier med breda hållbarhets- och resiliensmål tillhör morgondagens vinnare.

Participated in radio debate Slaget efter 12 on Yle Vega 21.4. on the subject Which societal challenges can we expect when a new battery raw material factory is established in Vaasa.

”Efter år av lobbande finns det nu ett intentionsavtal om en batterimaterialfabrik i Vasa. För näringslivet innebär det nästa steg för industrin i Österbotten, men vilka blir utmaningarna för samhället – och vilka förändringar kan vi vänta oss.

I Slaget efter tolv hör du Vasabladets ledarskribent Viveca Dahl, Österbottens Handelskammares vd Juha Häkkinen och Peter Ehrström, forskningschef i regionalvetenskap vid Åbo Akademi.” (yle.fi)

Länk till programmet:
Slaget efter tolv – dagens debatt på Yle Arenan: https://arenan.yle.fi/1-50782281?utm_medium=social&utm_campaign=areena-ios-share

Gave keynote on Friday (16.4) on topic ”Popular music: the sound of thriving cities”.

This was part of an overall interesting conference day, online national library conference, ”Ääniä tulevaisuudesta 2- musiikin osaaminen muutoksessa”, where participants from different Finnish libraries also discussed the future of the library music departments. Interesting Finnish and Nordic keynotes , and a very active discussion.

Jag höll keynote om sambandet mellan framgångsrika städer och populärmusik,  ”Popular music: the sound of thriving cities”, på nationella online bibliotekskonferensen ””Ääniä tulevaisuudesta 2- musiikin osaaminen muutoksessa” 16.4. Deltagare främst från olika finländska bibliotek tog del av intressanta finländska och nordiska keynotes och en livlig diskussion.

Popular culture is a barometer of the present. By studying popular culture we learn about society. Creative people cluster with other creative people. A vibrant music scene, a positive sense of (to quote Florida) ”what’s going on”, ”what’s there” and ”who’s there” are magnets for creative individuals and groups, representing different sectors and branches of the ”creative class”.

The sound of the city also connects to how cities, districts and places are presented in texts capes and soundscapes, in lyrics, sounds and songs, and emphasize the value of popular music (scene) for place identity and place image building.

Libraries, and their music departments, are, or should be, vital components of what’s going on in creative cities.

Intervju i Meddelanden från Åbo Akademi under rubriken ”Populärkulturen tar tempen på samhället”. Se länken nedan:

Populärkulturen tar tempen på samhället

Gave keynote speech on Baltic University Programme’s (BUP) Teachers’ Reunion Conference 24.3.

Headline: The Power of Popular Culture.

Well-organized European online conference, and good discussions after the keynote.

But it also reminded me of how much live conferences and live performances before live audiences are sorely missed during this covid-19 situation.

Artikeln The Social Role of (Vaasan) Sport(s) lyfter fram den idrottsliga (här: ishockey) fan-kulturens sociala betydelse. I denna artikel beskrivs hur fan-kulturen runt ishockeylaget Vasa Sport uttrycker regional identitet och språklig tolerans. Sport-fansens konsekventa två- och flerspråkiga sånginsatser på ståplatsläktaren Sundom Stå kan ses som en symbolisk marknadsföring av laget, staden och regionen som språkligt, och därmed i förlängningen kulturellt, tolerant samtidigt som det lyfter fram en specifik lokal och regional tvåspråkig identitet. Fans som samlas på Sundom Stå antingen aktivt manifesterar denna kultur genom sång och chants, eller indirekt stöder en sådan tolerans genom sin närvaro på denna två- och flerspråkiga mötesplats. En fältstudie under fyra matcher visar att sånginsatserna på finska och svenska väl motsvarar regionens jämbördiga språkförhållanden, men mera överraskande är kanske att flertalet chants ändå är språkneutrala eller på engelska, vilket signalerar att också personer som inte är svensk- eller finskspråkiga väl kan delta i sånginsatser i Vasas ishall och därmed kan fankulturen i sång sägas uttrycka både två- och flerspråkig tolerans.

My latest published paper:

Ehrström P, 2021, The Social Role of (Vaasan) Sport(s): Expressing regional identity and language inclusion. On fan culture in Vaasa, Finland., ståndpunkt: social, 2020/2+3, Hamburg: HAW, p. 118-128.