Före språkbadsinriktningarna vid Åbo Akademis lärarutbildningar fick sin början utbildades språkbadsklasslärare inom utbildningsprogrammet för språkbadsundervisning vid Vasa universitet. Detta utbildningsprogram skedde i samarbete med Åbo Akademi och sammanlagt gjordes tre antagningar till programmet, åren 2014–2016. Därmed har de allra flesta av dessa studerande redan utexaminerats och gett sig ut i arbetslivet. I detta inlägg tänkte jag lyfta fram några av de avhandlingar pro gradu som studerande inom utbildningsprogrammet för språkbadsundervisning skrivit.
Språkanvändning och flerspråkighet hos tidigare språkbadselever. En narrativ undersökning
Salla Kaski
I sin avhandling studerade Kaski tidigare språkbadselevers språkanvändning i arbetet, studierna och på fritiden, hurdan inverkan språkbadet haft på deras liv och språkanvändning, och hur de identifierar sig språkligt. Studiens material bestod av elva skrivna berättelser av tidigare språkbadselever i Vasa och Helsingfors. Informanterna hade alla deltagit i tidigt fullständigt svenskt språkbad.
Resultaten visade att alla informanter i studien hade studerat tre eller flera språk inom den grundläggande utbildningen, och också fortsatt studera flera språk efter detta. Informanterna använde också flera språk i sitt arbete eller studier, samt på fritiden. Alla var nöjda över att de hade deltagit i språkbad och ansåg att de haft nytta av det senare i livet. Majoriteten av informanterna ansåg sig vara två- eller flerspråkiga.
Hela avhandlingen kan läsas här.
Undervisningsplanering i ämnet historia i språkbad. En enkätundersökning bland lärare i årskurserna 4–6
Ella Turpiainen
I denna avhandling var syftet att studera vad språkbadslärare i årskurserna 4–6 tar i beaktande i undervisningsplaneringen i ämnet historia i språkbad, främst med fokus på språkrelaterade faktorer. Materialet bestod av enkätsvar av åtta lärare.
Resultaten visade att den språkrelaterade faktor som mest påverkade undervisnings-planeringen i ämnet historia var det ämnesspecifika språket, exempelvis termer och begrepp som kan vara krävande att förstå. Gällande planeringen av innehållsliga mål ansåg informanterna att läroplanen, språkbadsspråket och elevernas eget intresse var de faktorer som beaktades mest. Gällande planeringen av de språkliga målen beaktades elevernas språkliga nivå, ämnesspecifikt språk och de fyra språkområdena mest.
Hela avhandlingen kan läsas här.
”Yhdessä suunniteltu, mutta toteutus pääosin yksin”. En fallstudie om lärarsamarbete kring ett tvåspråkigt mångvetenskapligt lärområde
Meri Gerasimoff
Syftet med denna avhandling var att ta reda på vad som kännetecknar lärarsamarbetet kring ett tvåspråkigt mångvetenskaplig lärområde (Människan) och beskriva hur lärområdets tvåspråkighet kommer till uttryck i lärarnas språkbruk. Materialet bestod av två gruppintervjuer med lärare samt sex ljud- och videoinspelade lektioner. Sammanlagt tre lärare var i fokus i studien, en språkbadsklasslärare och två klasslärare i reguljära klasser, som alla undervisade elever i årskurs 5.
Resultaten visade att lärarna samarbetade främst vid planeringen av lärområdet, men också i någon mån vid genomförandet av undervisningen och bedömningen. Den kompanjon-undervisningsform som användes var parallellundervisning, så att lärarna bildade nya blandade grupper av sina elever och ansvarade alla för undervisningen av en och samma elevgrupp under hela lärområdet. Innehållet och materialet var det samma för alla grupper, men undervisningsspråket varierade mellan olika lärare. Språkbadsklassläraren undervisade sin blandade elevgrupp både på finska och på svenska, medan klasslärarna undervisade sina blandade elevgrupper på finska. Språkbadseleverna förväntades lära sig innehållet både på svenska och på finska.
Hela avhandlingen kan läsas här.
Skrivsvaga språkbadselevers skrivförmåga på andraspråket och på modersmålet. En jämförande fallstudie
Emmi Kauhaniemi
Syftet med denna avhandling var att undersöka skrivförmågan hos språkbadselever i årskurs 4 med läs- och skrivsvårigheter. Målgruppen var en klass i årskurs 3 som hade både elever med läs- och skrivsvårigheter (4 elever) och elever med normal skrivutveckling (14 elever). Dessutom inkluderades enkätsvar från nio lärare i studien för att också få en lärarsynvinkel på det undersökta fenomenet. Det primära forskningsmaterialet bestod av uppsatser på svenska och på finska som eleverna skrivit.
Resultaten visade att eleverna med läs- och skrivsvårigheter gjorde fler fel i sina texter än deras jämnåriga. Dock varierade svårigheterna mellan olika elever. En del hade svårare med stavning och en del med syntaxen. Några elever skrev enligt åldersnivån på finska men hade ett betydande antal fel på svenska, medan några elever skrev avsevärt mycket bättre på svenska än på finska. Resultaten tyder alltså på att svårigheterna kan ligga i endast ett språk. De flesta lärare som deltog i studien hade en positiv inställning till språkbadselever med läs- och skrivsvårigheter och tyckte att språkbadet är bra för dessa elever, medan några lärare inte ansåg sig ha tillräcklig beredskap för att undervisa språkbadselever med läs- och skrivsvårigheter.
Hela avhandlingen kan läsas här.
”Vi ska sätta buntarna ner”. En fallstudie om fyra pedagogers användning av finlandismer i språkbadsdaghem
Hanna-Maria Häivälä
I denna avhandling studerades användningen av finlandismer hos fyra pedagoger som arbetade i språkbadsdaghem i Vasa och i Helsingfors. Hälften av pedagogerna hade svenska och hälften finska som modersmål, men alla använde svenska i sitt arbete. Användningen av finlandismer undersöktes i vardagliga situationer i daghemmet, så som påklädning, samling och lunch.
Resultaten visade att alla de fyra pedagogerna använde många olika finlandismer, sammanlagt 49 etablerade finlandismer. Dessutom användes en hel del tvärspråkliga ord med finska inslag. De två pedagoger som hade finska som modersmål använde fler finlandismer. De flesta av pedagogerna ansåg att finlandismer var en del av finlandssvenskan och att de använde finlandismer i språkbadsdaghem för att det stödjer barnens förståelse.
Hela avhandlingen kan läsas här.
Detta var bara ett litet urval av alla de avhandlingar pro gradu som skrivits inom utbildningsprogrammet för språkbadsundervisning, det finns också många fler intressanta avhandlingar om ämnen i anknytning till språkbad, språkundervisning och flerspråkighet. Fler avhandlingar kan ni läsa här. Avhandlingar pro gradu skrivna inom de pedagogiska vetenskaperna vid Åbo Akademi hittas här.
Annika Peltoniemi, språkbadskoordinator vid Åbo Akademi