Recension av En liten skillnad

Fin recension på En liten skillnad i Nya Åland för en dryg vecka sedan. Fascinerande hur det är olika texter som talar till olika människor!

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Intervju om Efter folkkyrkan

Kyrkpressen har en lång intervju med mig om min nya bok – ännu längre i tidningen!

Publicerat i Efter folkkyrkan | 2 kommentar

Kyrkans tidning skriver om Efter folkkyrkan

Ledaren i dagens upplaga av Kyrkans tidning behandlar min bok:

Huvudtesen är därför att folkkyrkornas kris är en teologisk kris. Medicinen han ordinerar, stavas teologiskt arbete. Och då räcker det inte med enbart kyrko­sociologiska och organisationsteoretiska perspektiv. Teologin måste tillbaka på banan. Äntligen!

Det är sant att detta är huvudtesen i min bok, eller annorlunda uttryckt – det jag vill visa i min bok är att kyrkan är i desperat behov av teologisk diskussion. Det blir spännande och se vad som händer!

Publicerat i Efter folkkyrkan | Lämna en kommentar

En liten skillnad

På grund av någon märklig slump blev den antologi som jag och Liisa Mendelin redigerat En liten skillnad – 11 texter om kristet liv klar samma vecka som min egen bok. Jag är väldigt stolt över denna bok, den innehåller väldigt fina texter från väldigt fina människor! Utgångspunkten i boken är att försöka svara på frågan ”hur är jag kristen”, dvs att försöka få grepp om på vilket sätt kristen tro konkret tar sig uttryck i våra liv. Det visade sig vara ett väldigt, som vi akademiker säger, fruktbart grepp. Det blev jättespännande texter.

Så det här är en bok för vem som helst som funderar vad kristendom handlar om, oberoende om man själv är kristen eller inte. Jag tänker att den kunde fungera utmärkt t.ex. som diskussionsunderlag i unga vuxna-grupper i kyrkor t.ex. Skribenterna kommer från olika (mer eller mindre) kyrkliga bakgrunder och olika delar av landet.

Min egen text handlar om när min son fick sin hjärntumör och på vilket sätt min tro blev aktuell då. Det är en text som är rätt mycket personligare än sådant jag vanligen brukar skriva – annars är jag väl av åsikten att ”personligt” är lite överutnyttjat i vår kultur, men i det här sammanhanget är det kanske på sin plats. Samtidigt är det en av mina mest teologiska texter, på något märkligt vis.

Beställ boken från förlaget, eller från närmast bokhandel!

Publicerat i En liten skillnad | Lämna en kommentar

Efter folkkyrkan. En teologi om kyrkan i det efterkristna samhället.

Min bok är färdig och går att inhandla (till exempel direkt från förlaget eller från vilken nätbokhandel som helst). Jag vill vara tydlig med att det här inte är en uppföljare till Om kristet motstånd, utan en mera akademisk bok som handlar behandlar det slag av teologi som jag tror att de nordiska folkkyrkorna behöver närma sig i framtiden. Det här med akademiskt är inte så farligt som det låter, jag tänker mig att alla med någon slags högskoleutbildning eller erfarenhet av teologisk litteratur kan ta till sig den. Det som jag verkligen försökt gå in för är att koppla de teologiska resonemangen till kyrkans konkreta vardag. Målgruppen är teologer, präster och kyrkliga beslutsfattare, samt alla med intresse för kyrkans framtid.

Boken presenterar teologerna Dietrich Bonhoeffer, John Howard Yoder, William T. Cavanaugh och Stanley Hauerwas och letar efter resurser i deras teologi för att möta de nordiska folkkyrkornas utmaningar idag. Här är baksidestexten.

”Att kyrkorna i Norden i vår tid står inför stora utmaningar är förmodligen uppenbart för de flesta. Få teologer verkar emellertid ta dessa på fullt allvar. Undantaget heter Patrik Hagman. Efter folkkyrkan levererar en radikal kyrko- och samhällskritik som lämnar läsaren med två alternativ: antingen att sticka huvudet i sanden eller att med Hagman börja ifrågasätta invanda tankemönster. Efter folkkyrkan är inget mindre än en nödvändig bok.”

Ola Sigurdson, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap, Göteborgs universitet

”Inspirerande, tankeväckande och ställvis provocerande läsning. Rekommenderas varmt för alla som funderar över de nordiska folkkyrkornas framtid.”

Björn Vikström, Biskop, Borgå stift

Efter folkkyrkan är en hybrid mellan en teologisk studie och ett debattinlägg, ett försök att greppa de lutherska folkkyrkornas nuvarande situation och söka en väg framåt. Patrik Hagman argumenterar att folkkyrkornas kris i grunden är teologisk till sin natur och därför måste mötas med teologiskt arbete. De röster som han för in i diskussionen – Dietrich Bonhoeffer, Stanley Hauerwas, John Howard Yoder och Willam T. Cavanaugh – har sällan lyfts fram som relevanta i den nordiska kontexten, men här förs deras teologier i kontakt med konkreta problem och bekymmer i de lutherska kyrkornas vardag. Fram träder bilden av en möjlig kyrka där den gudstjänstfirande gemenskapen står i centrum, men på ett sätt som fortsätter de nordiska lutherska kyrkornas högsta ambitioner att vara en kyrka för hela samhället. Hagman visar att en sådan kyrka inte bara är möjlig utan redan i vardande.

Publicerat i Efter folkkyrkan | 2 kommentar

10 teser om kyrkan och freden

1. Kristendomen består av olika saker: lära, moral, praktiker samt kyrkan som gemenskap utsträckt i tid och rum. Utmärkande för det moderna tänkandet var/är att kyrkan uppfattas vara sekundär till de andra aspekterna.

2. Därmed uppstår den moderna kristendomens problem: sanning prövas endast mot vetenskapen, moralen mot det naturliga eller mänskliga. Kyrkan blir då bara en praktisk lösning, snarare än det sammanhang där sanning och moral får sitt innehåll.

3. Den kyrka som ska kunna fungera som primär i förhållande till lära, moral och fromhet kan inte vara en ”osynlig” eller idealiserad kyrka, utan en konkret gemenskap. Annars kommer något annat att ta över, i praktiken staten eller den för stunden dominerande kulturen.

4. Följaktligen måste kyrkan vara en gemenskap som på något vis skiljer sig från det övriga samhället. Denna skillnad kan inte bygga på att man håller fast vid en lära eller en moral eller på några andra ”inre” kvaliteter, utan på att människorna i denna gemenskap lever på ett annorlunda sätt.

5. Kyrkans uppgift är dock inte att vara annorlunda bara för att vara annorlunda. Uppgiften är att vara trogen Jesus Kristus. Därför behöver kyrkan vissa handlingar, sakrament, som utgör kärnan i detta annorlundaskap och som vägleder kyrkan i att i den tid och på den plats hon lever uttrycka denna trohet.

6. Dessa ”heliga handlingar” får inte förandligas så att relationen mellan dem och andra handlingar som människorna utför blir oklar. Kyrkan tillber Gud i det konkreta och vardagliga – att äta och dricka, bada och samtala – och här finns kyrkans kallelse nedlagd: att i detta vardagliga liv överbrygga de gränser som världen med våld drar upp för att skapa ordning.

7. Kyrkans väsen är alltså detta skapande av en gemenskap som pekar mot en annan ordning som inte bygger på våld utan på kärlek. Kristna människor tillber en Gud som vill bli tillbedd genom skapandet av denna gemenskap.

8. För kyrkan att vara trogen Jesus Kristus innebär att kyrkan har till uppgift att visa världen hurudan Gud är. Kyrkans fredlighet är alltså inte en aspekt av hennes budskap, utan på ett grundläggande plan kyrkans väsen och existensberättigande.

9. Det betyder att även om kyrkan lever i en fallen värld och består av syndiga människor är kyrkans interna schismer och kyrkans splittring mera än en skandal, det är ett tillstånd där kyrkans väsen som kyrka står ifrågasatt.

10. Följaktligen är frågan om kyrkans enhet inte en praktisk fråga. I en väldigt central mening är kyrkans enhet kyrkans budskap och syfte. Vilket innebär att frågan om hur kyrkan hanterar sina konflikter alltid borde vara viktigare än frågan det uppstår konflikt om.

Publicerat i Kyrkpressen 2.5.2013
Publicerat i kolumner | Lämna en kommentar

Gerhard Lohfink: Does God Need the Church?

This book is written some years before the Jesus book, but it has the same ”bringing-it-all-together”-character to it. Again it is hard to avoid the comparison with Yoder, but whereas Yoder is an ethicist with very good knowledge of the Bible, Lohfink is a NT scholar with a very good grasp of political theology. And, as I said he is German and a Catholic. But they end up with an extremely similar understanding of Christianity and the church.

This book, then, traces the centrality of ”community” from the Old Testament, through Jesus, the Early Church and on to the church of today’s world. Obviously, the point is that Christianity just does not make sense without the community of Gods people, but Lohfink also tries to characterise this people. The best parts, understandably, is the chapters where he examines the role of the community in the teaching of Jesus and the apostles.

The book ends with a very beautiful auto-biographical chapter on ”The Church and I”, with tells of Lohfinks own experience from childhood up till now, through the ”critical” years up to his experiences in the Katoholishe Integrierte Gemeinde.

Publicerat i Books read | Lämna en kommentar

Brad S. Gregory: The Unintended Reformation. How a Religious Revolution Secularized Society

It is a bit difficult to know what to do with this book. Its central idea can be summed up in one sentence: By breaking up the unity of truth claims, the reformation spawned secular society. It is not a new or original claim, yet Gregory develops it over some 500 pages. It leans heavily of the work of people such as John Milbank and Alisdair MacIntyre, and does not in any way alter their accounts in any significant way. On the other hand it is not a introductory text either, its argument is quiet complex at times. This means that it occupies that awkward middle ground between a detailed historical study and a more grand-narrative type of story, which means I, for one, tend to nod in agreement a lot, but more because I already thought this way than because I learnt something new.

The strength, and thus also the weakness, of Gregory’s book is thus the level of detail he goes into. He actually tries to provied solid historical backing for his claims, tries to be sufficiantly nuanced in his arguing and show the complexity of historical events. This means that for those of us looking for a ”story” the text proceeds rather slowly at times, especilly since the story is largely familiar. On the other hand, then, much of this detail is interesting and useful, like the key role of the Dutch society acting like a experimental lab for secular society, and the wide variety of reformation thinkers that we seldom hear of today.

The best chapter to me is the one dealing with economy – which is a bit odd, since it is the one where Grigory’s theory doesn’t really work, and he actually tends to argue that the seculaisation of economy happened not because of the reformation but in spite of it. But what is good with this chapter is the way it shows how consistently Christians preached against what we today call capitalism, and yet continued to develop it in practice. There is much to be learned from this lesson.

The question is thus: for whom is this book useful. I’m thinking, first year doctoral students; but then, I want them to read MacIntyre and Milbank in the origianl, and I’m not sure if this book helps them with that or spoils some of the fun. Of course, for those studying secularisation per se, Gregory’s book is and will be essential for a long time.

Publicerat i Books read | 2 kommentar

Anonymous Christians?

Thomas discusses the old problem of how those born before Christ could be saved through faith in him. Thomas answer is a bit surprising, I have to say:

If, however, some were saved without receiving any revelation, they were not saved without faith in a Mediator, for, though they did not believe in Him explicitly, they did, nevertheless, have implicit faith through believing in Divine providence, since they believed that God would deliver mankind in whatever way was pleasing to Him, and according to the revelation of the Spirit to those who knew the truth, as stated in Job 35:11: ”Who teacheth us more than the beasts of the earth.”(II-II, Q2,7)

We can’t get around this by saying, yes that refers to the those living before Christ only, because the question Thomas is discussing is: ”Whether it is necessary for the salvation of all, that they should believe explicitly in the mystery of Christ?”. Of course Rahner knew his Aquinas very well, maybe he really was on to something?

Publicerat i Summa theologica | Lämna en kommentar

Faith and Science

Ok, finished the I-II, on with the II-II and the virtues! Faith first, of which Thomas has this very interesting thing to say: Q 2,4.

It is necessary for man to accept by faith not only things which are above reason, but also those which can be known by reason: and this for three motives. First, in order that man may arrive more quickly at the knowledge of Divine truth. Because the science to whose province it belongs to prove the existence of God, is the last of all to offer itself to human research, since it presupposes many other sciences: so that it would not by until late in life that man would arrive at the knowledge of God.

How far is this not from some kind of natural theology foundationalism? Yes, Thomas seems to think, we can get to some truth about God through reasoning, but only by knowing more or less everything there is to know. Put differently, it is when we try to grasp human knowledge on a grand scale, combining the knowledge of all different sciences that some pattern starts to emerge that points us towards God. Faith is essentially a shortcut to this knowledge, since that kind of pursuit of knowledge is not something many of us can undertake.

Publicerat i Summa theologica | Lämna en kommentar