Efter folkkyrkan. En teologi om kyrkan i det efterkristna samhället.

Min bok är färdig och går att inhandla (till exempel direkt från förlaget eller från vilken nätbokhandel som helst). Jag vill vara tydlig med att det här inte är en uppföljare till Om kristet motstånd, utan en mera akademisk bok som handlar behandlar det slag av teologi som jag tror att de nordiska folkkyrkorna behöver närma sig i framtiden. Det här med akademiskt är inte så farligt som det låter, jag tänker mig att alla med någon slags högskoleutbildning eller erfarenhet av teologisk litteratur kan ta till sig den. Det som jag verkligen försökt gå in för är att koppla de teologiska resonemangen till kyrkans konkreta vardag. Målgruppen är teologer, präster och kyrkliga beslutsfattare, samt alla med intresse för kyrkans framtid.

Boken presenterar teologerna Dietrich Bonhoeffer, John Howard Yoder, William T. Cavanaugh och Stanley Hauerwas och letar efter resurser i deras teologi för att möta de nordiska folkkyrkornas utmaningar idag. Här är baksidestexten.

”Att kyrkorna i Norden i vår tid står inför stora utmaningar är förmodligen uppenbart för de flesta. Få teologer verkar emellertid ta dessa på fullt allvar. Undantaget heter Patrik Hagman. Efter folkkyrkan levererar en radikal kyrko- och samhällskritik som lämnar läsaren med två alternativ: antingen att sticka huvudet i sanden eller att med Hagman börja ifrågasätta invanda tankemönster. Efter folkkyrkan är inget mindre än en nödvändig bok.”

Ola Sigurdson, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap, Göteborgs universitet

”Inspirerande, tankeväckande och ställvis provocerande läsning. Rekommenderas varmt för alla som funderar över de nordiska folkkyrkornas framtid.”

Björn Vikström, Biskop, Borgå stift

Efter folkkyrkan är en hybrid mellan en teologisk studie och ett debattinlägg, ett försök att greppa de lutherska folkkyrkornas nuvarande situation och söka en väg framåt. Patrik Hagman argumenterar att folkkyrkornas kris i grunden är teologisk till sin natur och därför måste mötas med teologiskt arbete. De röster som han för in i diskussionen – Dietrich Bonhoeffer, Stanley Hauerwas, John Howard Yoder och Willam T. Cavanaugh – har sällan lyfts fram som relevanta i den nordiska kontexten, men här förs deras teologier i kontakt med konkreta problem och bekymmer i de lutherska kyrkornas vardag. Fram träder bilden av en möjlig kyrka där den gudstjänstfirande gemenskapen står i centrum, men på ett sätt som fortsätter de nordiska lutherska kyrkornas högsta ambitioner att vara en kyrka för hela samhället. Hagman visar att en sådan kyrka inte bara är möjlig utan redan i vardande.

This entry was posted in Efter folkkyrkan. Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


fyra × 7 =

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>