Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 och Grunderna för gymnasiets läroplan 2015 tas stegvis i bruk från hösten 2016. För att läroplansreformer skall leda till gott resultat behövs både tid och resurser. Implementeringsarbetet för skoladministratörer, rektorer och lärare påbörjades redan hösten 2013 då övningsskolorna i Finland tillsammans med Regionförvaltningsverket startade utbildningshelheten ”LPstöd2016” (http://ops-tyokalupakki.fi/vasa/) som bestod av 7 moduler. Utbildningshelheten har genomförts enligt samma koncept i hela landet på finska och svenska vad gäller den grundläggande utbildningen. Förutsättningarna för att revideringsarbetet skall bära frukt ute i grundskolorna borde vara optimalt. Implementeringstiden för gymnasiets läroplan har däremot varit betydligt kortare.

De lärarstuderande som nu utbildas och som kommer att vara lärare för elever en lång tid framöver behöver få god kännedom om framtidens lärande och känna till intentionerna med de nya läroplanerna.

Från ämnesundervisning till helhetsskapande undervisning

Våra läroplaner har genom tiderna fokuserat på läroämnen. Tidigare läroplaner har lyft fram betydelsen av integrering och temaområden. Då läroplanerna fortfarande är starkt uppbyggda utifrån läroämnen är det en utmaning i speciellt högstadiet och gymnasiet att genomföra ämnesintegration. I den nya läroplanerna betonas en helhetsskapande undervisning. Målet är att förstå förhållandet mellan olika fenomen och på vilket sätt de är beroende av varandra. Eleverna skall ges bättre möjligheter att kombinera kunskaper och färdigheter från olika vetenskapsområden och att i växelverkan med andra strukturera dem till meningsfulla helheter.

Lektor Johan Vikströms bild visar den förändring gällande ämnesintegrering som förespråkas i gammal och ny läroplan.

Hur skall ämneslärarstuderandena inom sina pedagogiska studier för lärare ges möjligheter att få syn på den nya läroplanens intentioner och hur skall de under studietiden i Vasa ges möjligheter att praktisera de nya läroplanerna?

Onsdagen den 28.10.2015 samlades ämneslärarutbildare vid Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier och Vasa Övningsskola för att dryfta dessa frågor. Professor Michaela Pörn fungerade som ordförande för mötet. Vår nya professor i de matematiska ämnenas didaktik Kirsti Hemmi inledde med rubriken Ämnesintegration i teoretisk och praktisk belysning. Lektor Johan Vikström beskrev de mångvetenskapliga lärområden och fenomenbaserad undervisnig i åk 7-9. Han berättade också om Vasa övningsskolas pågående projekt Utmaningen som beskrivs närmare på skolans hemsida http://www.vasa.abo.fi/vos/hog/utmaningen.html

Akademilektorerna  Tom Gullberg och Mårten Björkgren beskrev det arbete som pågår vid FPV för att utveckla ämnesövergripande helheter i speciellt gymnasiet. Därefter skedde gruppvisa diskussioner där möjligheter, utmaningar och förslag till lösningar gällande ämnesintegrering i skolan dryftades ur ett lärarutbildningsperspektiv. Förslag på omfattningen och på vilka sätt ämnesintegrering kan betonas i ämneslärarutbildningen gavs.  Också förslag på möjligheter till samhandledning framfördes.

Både skolans och fakultetens deltagare upplevde entusiasm och iver inför de utmaningar som de nya läroplanerna innebär.

Snurrdag
För att stärka sammanhållningen och ”vi-känslan” deltar alla elever i klasserna F-2 i den såkallade Snurrdagen. Detta innebär att alla elever besöker en annan nybörjarklass under en skoldagen och deltar i aktiviteter. Eleverna lär känna alla lärare och skolgångsbiträden som jobbar inom enheten.  Snurrdagen är en återkommande dag som ordnas i början av varje läsår. Dagen uppskattas av alla och eleverna blir trygga med andra vuxna än den egna klassläraren.

Röris
Inom nybörjarenheten strävar lärarna till samarbete så att klassgränserna suddas ut och att eleverna har möjlighet att träffa sina vänner på rasterna och annan verksamhet utom klass. Mass-Röris är ett exempel på en gemensam aktivitet som ordnas två morgnar ute på skolgården med syftet att väcka knopp och kropp.

Finlands övningsskolrektorer gjorde i juni ett studiebesök i Amsterdam för att bekanta sig med och inspireras av skola och lärarutbildning i Nederländerna. En dag med landets och specifikt storstaden Amsterdams system och strategier, en dag inom en specifik lärarutbildningsenhet och en dag med skolbesök gav en inblick i den rätt komplexa skolverkligheten. Visst kände vi igen mycket, men en del kändes gammaldags och en del helt nytt. Med tanke på att Nederländerna liksom Finland gör väl ifrån sig i PISA är det än en gång roligt att konstatera: man kan nå goda resultat längs rätt olika vägar!
Jag gör tre nedslag i studiebesöket, runt systemet, skolan och lärarutbildningen samt litet

Skolsystemet

Jag börjar med en skiss av skolsystemet som omfattar åttaårig lågstadieundervisning för barn i åldern 4-12. Efter lågstadiet testas alla elever och rekommenderas en viss fortsättning. Högstadium och gymnasium är sedan sammanhängande 4-6 år uppbyggt som ett parallellskolsystem med tre inriktningar: VMBO, HAVO och VWO. Fyraåriga VMBO motsvarar yrkesskolutbildning, också den med några olika nivåer, där proportionen mellan teori och praktik varierar. Femåriga HAVO leder till examen som möjliggör inträde till yrkeshögskola. Sexåriga VWO är motsvarar kanske mest vårt teoretiska gymnasium och ger behörighet för universitetsstudier. Elevfördelningen mellan linjerna är ungefär 60-20-20 %.

Alla dessa skolformer övervakas av en nationell myndighet som garanterar kvalitet och beviljar verksamhetstillstånd. Det finns inte vattentäta skott mellan inriktningarna och byten är möjliga. Idag, då ekonomin ofta efterfrågar större enheter finns ofta alla tre inriktningar inom samma skola.

För att ytterligare komplicera bilden så upprätthålls skolorna också på olika sätt; kommunalt, privat och av olika religiösa grupperingar. Olika pedagogiska inriktningar är också vanliga, speciellt i lågstadierna, såsom Montessori, Pestalozzi och Freinet. Drag av dessa syns också i högstadie-gymnasieskolor. Som en ytterligare kuriositet kan nämnas att gymnasiestudierna också omfattar studier i grekiska och latin inklusive de antika kulturerna.

Skolbesök

Gruppens skolbesök gick till OSB http://www.openschoolgemeenschapbijlmer.nl , en högstadie-gymnasieskola strax sydost om Amsterdams centrum, i Bijlmeer, en kilometer från Jari Litmanens gamla hemarena. Skolan är framgångsrik, trots lokaliseringen i ett invandrartätt område. Den omfattar alla tre skolinriktningar, är strakt influerad av Montessori-pedagogik och handleder lärarstuderande i praktik, såväl från yrkeshögskola som från universitet.

I skolans vision citeras inledningen till Konstantinos Kavafis´ dikt Ithaka:

”När du beträder hemfärden till Ithaka, så önska dig att lång blir denna resa och full av äventyr och full av lärdomar.”

Och visst är det så vi önskar att också våra elever skulle känna för skolan – kanske inte en lång resa, men en plats för positiva upplevelser!

Ett alldeles speciellt intryck gjorde den klassiska Montessori-cirkeln: Varje lektion, oberoende av ämne och åldersgrupp, inleddes och avslutades med att alla satt i ring för introduktion och för sammanfattning. Däremellan förlöpte arbetet individuellt eller i grupper och, det skall sägas, inte alltid såå väl organiserat! Men en riktigt god stämning i en förhållandevis stor skola. Lärarstuderande var också tillfreds med sin praktikplats.

Lärarutbildningen

 Lärarutbildning bedrivs alltså på två olika nivåer: yrkeshögskola eller universitet. Lågstadieläraren är oftast yrkeshögskolutbildad med kandidatexamen. En yrkeshögskolutbildad magister får undervisa högst på högstadienivå. För undervisning på gymnasienivå krävs universitetsexamen.

Det som dock tände oss finländare var sju rätt nyinförda nyckelkompetenser för lärare, som utbildningen bygger på, oberoende av utbildningsenhet. Då Finlands nya läroplansgrunder bygger på kompetenser för grundskolelever och gymnasister inföll sig naturligt tanken att hos oss också införa uttalade lärarkompetenser i utbildningen.

De sju holländska lärarkompetenserna refererar jag här enbart som lista. Vi kan diskutera den mera i detalj tillsammans med FPV:s folk under hösten. Vill du bekanta dig med fler ”kvalitetslistor” för lärare, så finns en handfull på EU-sidan ITQ-project www.teacherqualitytoolbox.eu.

Dutch key teacher competencies:

1. Interpersonal competence
2. Pedagogical competence
3. Subject knowledge and methodological competence
4. Organizational competence
5. Competence for collaboration with colleagues
6. Competence for collaboration with the working environment
7. Competence for reflection and development

…som grund för diskussion!

Socker på botten

 Amsterdam besöker man inte enbart å yrkets vägnar. Staden erbjuder rika möjligheter till varierade upplevelser, som i min värld kanske främst kan kallas kulturella… Stedelijk museum bjöd på en härlig Matisse-utställning medan van Gogh museet i grannhuset fokuserade på 125 år av inspiration! Det har i år förflutit 125 år sedan Vincent van Gogh dog 1890 och jubileumsåret bjuder bland annat på utställningen When I give I give myself, där 23 samtida konstnärer tolkar varsitt av Vincents många brev till brodern Theo.

Att söka och få inspiration i oväntade sammanhang ligger tydligen i tiden!

Med rötterna i problembaserad inlärning är Challenge Based Learning (CBL) en pedagogisk metod som genom bland annat samarbete och användning av tillgänglig teknik utmanar eleverna att lösa verkliga problem. En slogan för CBL är lokala lösningar på på globala problem.

Mark Nichols

Mark Nichols är en av utvecklarna av  CBL och jag hade nöjet att under två dagar få bekanta mig med metoden under hans ledning tillsammans med ett tjugotal lärare och lärarfortbildare från Danmark, Sverige och Finland. Teori varvades med mycket praktik. Vi jobbade gruppvis enligt metoden, vilket nu efteråt känns som det fiffigaste och mest naturliga sättet att lära sig om metoden.

Att beskriva metoden i detalj låter sig inte göras i ett kort blogginlägg, men nedan listar jag huvudpunkterna. Jag använder de engelska begreppen eftersom det inte finns vedertagna svenska begrepp.

1. Utgångspunkten är en Big Idea – något stort ämnesområde som hälsa, miljö eller utbildning.
2. Essential Questions ställs för att utröna vad som är viktigt att veta om Big Idea. Exempel på sådana frågor om hälsa kunde vara: Är elever mer stillasittande idag än tidigare? Hur påverkas elever av för lite motion? Hur motiverar man elever att röra på sig?
3. Ur frågorna ovan kommer man fram till The Challenge. Den skall formuleras som en realistisk utmaning som kan leda till en lösning som går att pröva. På temat hälsa och stillasittande elever kunde utmaningen lyda: Att få alla elever i skolan att röra mer på sig.
4. Guiding Questions formuleras för att hjälpa en att komma fram till vad man behöver veta för att kunna komma fram till en lösning på problemet. I vårt exempel kunde det vara: Vad motiverar elever att röra på sig? Vilka aktiviteter lockar flest elever?
5. För att komma fram till svar på frågorna i fjärde punkten listar man Guiding Activities för varje fråga, alltså sätt att ta reda på svaren till frågorna. Det kan vara att intervjua experter, genomföra enkäter eller söka information på nätet eller i böcker. Kanske man gör en enkät bland elever i skolan vad det skulle vilja delta i för aktiviteter på rasterna.
6. Aktiviteterna leder fram till Guiding Resources, pålitliga och säkra källor och resurser som är användbara i jakten på en lösning.
7. Nu har utmaningen fått sin Solution, något som gör att förverkliga i skolan eller samhället. I vårt fall kunde det kanske vara danslektioner på rasterna, någon sorts motionstävling mellan klasserna eller att bjuda in olika föreningar att hålla rastaktiviteter i skolan.
8. Implementation – lösningen implementeras och testas en viss tid. Data samlas in.
9. Insamlad data ligger som grund för Evaluation där slutsater dras och presenteras överskådligt.
10. Reflection – eleverna reflekterar över vad de lärt sig, både vad gäller stoffet och processen.

Utgående från faktorer som elevernas ålder, stoff och tillgänglig tid anpassas metoden för att passa situationen. Till exempel kan läraren bestämma en eller flera av de tre första punkterna eller vilken form lösningen skall ha – en plansch, film eller kanske ett spel. De mest kreativa och nyskapande lösningarna lär man dock få om man låter eleverna arbeta helt fritt och förutsättningslöst med att hitta sin lösning.

Jag tror att CBL kan användas helt eller till valda delar i den fenomenbaserade undervisning som kommer i och med den nya läroplanen 2016. Metoden är elevaktiverande och tränar även den digitala kompetensen. Eleven står i centrum, får jobba med autentiska problem och lösa dem med läraren som handledare och coach mer än läraren som sitter inne med de rätta svaren.

En video om hur CBL användes i en skola i Australien för att hjälpa offer för översvämningar i Nya Zeeland: https://vimeo.com/23582085

Läs mer om CBL: https://www.challengebasedlearning.org/

En dag i juni hade jag möjlighet att ”skugga” föreläsarna Siv Saarukka och Torbjörn Sandén och därmed delta i ett utbildningspass i Utbildningsledarskap. Före tillfället träffade jag Siv som gav mig bakgrunden till det kurstillfället som hon och Tobbe skulle hålla senare på dagen. Deltagarna hade läst litteratur och temat var Ledarskap och läroplan. Jag bekantade mig med dagens upplägg och fick som uppgift att presentera mig för gruppen, eftersom jag var med som gästande deltagare.

Tillfället hölls på Academill med 18 deltagare. Tobbe inledde med att föreläsa kring begreppet skolkultur, inbegripet olika slag av struktur. Arbets-, kommunikations-, makt-, norm-, och känslostruktur. Kan säkert användas när man analyserar LP16 ur ett skolperspektiv. Jag har också, för kommande behov, antecknat vilka frågor man kan ställa för att utveckla och bryta ned strukturbegreppen. Kanske något för nästa läsårs LP-arbete inom Övningsskolan!

Efter det fick gruppmedlemmarna i uppdrag att fundera över: Hur kommunicera en förändring? Vad är vår yrkesidentitet i LP16? 

Jag deltog enbart som åhörare, då de presenterade det lästa. Några hade gjort sin inlämningsuppgift klar och redovisade den. Också det var intressant att lyssna till och få varierade perspektiv.

Jag iakttog också hur Siv och Tobbe samverkade, hur de bemötte deltagarnas frågor och kommentarer samt noterade deras eget kunnande. Det som är berömvärt och skickligt är deras förmåga att kommunicera och gå i dialog med en deltagare och senare med hela gruppen. Att utgående från sakkunskapen i presentationer lyfta slututvärderingen till en metanivå samtidigt som de tillför något nytt och dessutom ger positiv personlig feedback.
Mycket proffsigt!

Jag reflekterade också över egna hållna handledartillfällen med studerande. Jag är fortfarande mycket övertygad: Handledning är fascinerande, jag gillar det.

Jag snappade också upp två citat, av okända upphovsmän.
”Putsa fjädrarna för du kan fortfarande flyga”
”Jag blåser liv i dig så att du kan stiga fram”

Gun-Britt Kull-West

Världen förändras och de framtida kompetenserna utmanar oss i skolan. Ungefär så inleder Aija Rinkinen, undervisningsråd vid Utbildningsstyrelsen sitt blogginlägg Utvecklingsnätverk i spetsen för förändring http://www.oph.fi/aktuellt/blogg/101/0/utvecklingsnatverk_i_spetsen_for_forandring

Hösten 2014 bildades ett nationellt utvecklingsnätverk (kehittämiskouluverkosto) inom den grundläggande utbildningen och Vasa övningsskola är en av de deltagande skolorna. Syftet med nätverket är bland annat att med hjälp av innovativ och fördomsfri försöks – och utvecklingsverksamhet förnya skolans verksamhetskultur och pedagogik.

Samarbete är centralt inom utvecklingsnätverket. De medverkande skolorna bildar regionala nätverk kring olika större teman. I svenskfinland har vi i mars 2015 bildat fem finlandssvenska nätverk. Vasa övningsskola är med i nätverket Elevens lärande – Nya undervisningsmetoder i nya lärmiljöer tillsammans med Karis Svenska Högstadium (Raseborg) och Sursik skola (Pedersöre). Som kontaktperson fungerar rektor Håkan Storbacka från Sursik. Vi har som mål och syfte att finna och pröva nya angreppssätt, metoder och modeller för helhetsbaserat arbete med mångvetenskapliga lärområden.

Nätverksarbetet utgår från deltagarskolornas interna projekt med målet att dela goda modeller. Vi kommer att mötas fysiskt vid gemensamma möten och ge lärarna möjligheter till benchmarking. Nätverket kommer också att arbeta virtuellt.

Vi har redan förankrade planer i vår 7-9 enhet som innebär att under läsåret 2015-2016 pilotera teman enligt intentionerna med helhetsbaserad undervisning. För att lyckas får vi tänka till gällande den existerade verksamhetskulturen. Vi börjar med att schemalägga teman och tiden bidrar varje läroämne i varje årskurs med:

– Åk 7 arbetar period 2 under 3 lektioner i veckan (sammanlagt 21 lektioner) med sina teman

– Åk 8 period 3 och Åk 9 period 4

Med de mångsidiga kompetenserna i fokus och med hjälp av läroämnena planeras temahelheter där vi utgår från den förändrade verksamhetskulturen och utmanas tänka på en förändrad lärar- och elevroll. Då vi utvecklar arbetsmetoderna skall vi fundera kring bl.a. spelifiering (gamification, pelillisyys) som är ett nytt begrepp i vår läroplan.

Varför just spelifiering? Därför att vi behöver kunna utnyttja den lärandepotential som döljer sig i spelens värld. Vi känner till att de är motiverande, fängslande och belönande. Vår strävan är att ”IRL-lärande” skall vara lika lockande, utmanande och fängslande som spellärandet. Varje elev skall känna sig utmanad, fängslad och kunna nå nya nivåer.

De fyra övriga finlandssvenska nätverken:

Helhetsskapande undervisning och mångsidiga lärområden(åk 7-9)

Borgå, Grankulla, Vanda, kontaktperson Marielle Mutka, Helsinge skola

Nya undervisningsmetoder i nya lärmiljöer (åk 0-9)

Borgå, Vanda, Helsingfors, kontaktperson Niklas Läckström, Vårberga skola Borgå

Emot – svenskspråkiga e-läromedel för alla

Borgå, Helsingfors, Grankulla, Vanda, Pedersöre, Raseborg, kontaktperson Berndt-Johan Lindström, Vanda

Utveckling av verksamhetskultur (1-6)

Borgå, Grankulla, Raseborg, kontaktperson Anders Rosenqvist, Granhultsskolan

Då LP2016 står och bankar på skolans dörr är jag  glad att vi har så många lärare som känner sig inspirerade och utmanade! Och som Pippi sa ”det har vi aldrig provat på så det klarar vi säkert!”