Lärarutbildning och övningsskolor i Stockholm

SUHO och HARRE, som står för Suomen harjoittelukoulujen opettajat och Harjoittelukoulujen rehtorit, reste i början av april till Stockholm på initiativ av SUHO. Från Vasa övningsskola deltog SUHO:s styrelsemedlem Kerstin Nyman och HARRE:s styrelsemedlem Gun Jakobsson. För programupplägget stod SUHO:s Anne Ainoa från Viikin normaalikoulu tillsammans med Suk-Hi Cho, internationell koordinator vid Stockholms universitets enhet för utbildning och forskning. Suk-Hi har skrivit en kort rapport om programmet som kan läsas på adressen: http://www.su.se/lararutbildningar/vfu/student/2.22149/tv%C3%A5-dagars-finskt-svenskt-erfarenhetsutbyte-om-%C3%B6vningsskolor-1.278663

Jag ger här endast några personliga reflektioner, utöver det Suk-Hi skriver.

Besöket i Bäckahagens skola gladde speciellt genom entusiastiska lärare som speciellt uppskattade kontakten till universitetet och den forskningsprofilering som växer fram tack vare den nya kopplingen. Något för oss att överväga var arrangemanget att en person från universitetet kontinuerligt fanns på övningsskolan några dagar i veckan.

Vi vet det från förr och fick det bekräftat: Sverige ligger långt framme i jobbet med nyanlända barn och vuxna. I skolans värld talades om språkutvecklande arbetssätt som en gemensam policy, som inte specifikt riktar sig till någon grupp utan stöder alla barns språkliga utveckling. Modersmålslärarna vid VÖS har t.ex. fått del av planscher med tips för genre-skrivning, som vi fick med oss.

Bekant för oss i Finland är ju också det svaga intresset för lärarutbildning bland unga i Sverige. Lovvärt är nu det svenska initiativet, där flera lärosäten samverkar för att ge kompletterande och behörighetsgivande studiemöjligheter för nyanlänRejmanda personer med utländsk lärarutbildning. Också på denna punkt kan vi i Finland säkert ta del av de svenska projekten och forma dem för eget bruk.

Och som vanligt: stor behållning hade vi också av att TRÄFFAS, att umgås och samtala om bekymmer och glädjeämnen i vårt gemensamma värv: att utbilda kunniga lärare för Finlands framtid.

Vi träffade också Katarina Rejman, tidigare ÅA numera SU, Institutionen för språkdidaktik.

Tre seminarier under tre dagar i Helsingfors maj 2016

Vad lärde jag mig av Harre, eNorssi och Majakka-Fyren?

Den första dagen deltog jag i övningsskolrektorernas vårdag (Harre).
På agendan stod:
– Resultaten från lärarnas arbetstidsundersökning.
– Den forskning som övningsskolorna bedriver med fokus på forskningsetiska frågor
– Övningsskolorna som en del av lärarutbildningsreformen

Torsdagen ägnades åt eNorssi-seminariet i Viikin normaalikoulu. Årets tema var ”Kritiskt förhållningssätt, Delaktighet, Förändring”. På eNorssis hemsida finns seminariematerial och arbetsgruppernas anteckningar publicerade.
http://www.enorssi.fi/enorssi-verkosto/asiakirjoja-1/2015-2016/kevatseminaari_2016

Höstens eNorssi seminarium och TutkoKe-symposium (symposium kring forsknings- och försöksverksamhet) är i Jyväskylä 31.8.-2.9.2016. Temat är ”Bildning, lärande och handledning”. Inkommande vår 27.-28.4.2017 är det vår tur att för första gången stå värdar för eNorssis vårdagar! Tema och ett utkast till program behöver vara färdigt inom augusti för att kunna presenteras i Jyväskylä!

enorssifoto

Mitt tredje seminarium som också avslutade veckan ordnades av Utbildningsstyrelsen för skolorna inom utvecklingsskolnätverket Majakka-Fyren. Nätverksskolornas uppgift är att vara föregångare gällande skolutvecklingen i Finland och det sker via den fördomsfria innovativa försöksverksamheten som anknyter till den nya läroplanen. Till nätverket hör 177 skolor och 38 kommuner. Nätverksskolorna publicerar sina pågående utvecklingsprojekt på hemsidan som heter Orchidea. För att kunna ta del av skolornas pågående utvecklingsarbete behöver du registrera dig via adressen: https://site.orchideapp.com/Majakka/Account/Register/

Vasa övningsskolas bidrag på hemsidan Orchidea är fenomenbaserade utvecklingsprojektet ”Utmaningen” i åk. 7-9.  Du kan naturligtvis bekanta dig med årets ”Utmaningar” direkt på vår skolas hemsida: http://www.abo.fi/vos/79

fyren

Olli Vesterinen från UKM avslutade Fyrenseminariet med visionen ”Finland – i spetsen för utbilning, kunnande och modernt lärande!

”Kun innostuu niin onnistuu – Inspireras och du lyckas”!

Job-shadow-dag för gymnasister

Emelie Alaviitala från Vasa övningsskola deltog i Job-shadow -dagen.

Emelie Alaviitala från Vasa övningsskola deltog i Job-shadow -dagen.

Fredag 15.4 fick nio gymnasister från olika skolor i Vasa pröva på att vara företagschef för en dag. Deltagarna hade vunnit Job-shadow-dagen genom att i samband med Energy Week skriva en arbetsansökan och CV som skickades till YES-österbotten, en organisation som arbetar med ung företagsamhet. I samarbete med Vasek och energiföretag i regionen utvaldes vinnare som fick en minnesvärd dag med insikt i vad olika jobb i chefsposition kan innebära.

Från övningsskolan deltog Emelie Alaviitala från årskurs 2. Hon fick tillbringa dagen tillsammans med Marica Lassus, kommunikationsdirektör på Wärtsilä. Dagen avslutades med en gemensam palaver hos Vasek där deltagarna och de skuggade cheferna fick dela med sig av sina erfarenheter från dagen. Vi ser fram emot nästa års tävling!

Vi har ett resultat

Andøya Space Center är ett av världens ledande center för norrskensforskning. Så då både jordväder- och rymdväderprognoserna såg lovande ut på tisdagskvällen gick vi naturligtvis ut på norrskensjakt. Eftersom vi är en bra bit norr om polcirkeln och midnattssolen småningom börjar stiga så dröjer det redan väldigt länge på kvällen innan det blir helt mörkt. Men en del norrsken fick vi se, och några taskiga bilder av det blev det också.

En grupp ungdomar betraktar norrskenet.

En grupp ungdomar betraktar norrskenet.

Onsdagen började med presentationer av resultaten från uppskjutningarna.

VOS CanSat resultat

VOS CanSat resultat

På eftermiddagen fick besökarna simulera ett rymduppdrag i ”Spaceship Aurora” i besökscentret. Sen blev det middag vid fyren i Andenes hamn, och ännu en vacker solnedgång i havet.

Lilla fyren längst ute på piren invaderas

Lilla fyren längst ute på piren invaderas

Piren och stora fyren i bakgrunden

Piren och stora fyren i bakgrunden

Solnedgång i ishavet

Solnedgång i ishavet

Torsdag förmiddag  fick vi en rundvandring på uppskjutningsområdet.

Den lilla uppskjutningsrampen

Den lilla uppskjutningsrampen

Guiden beskriver hur en uppskjutning går till.

Guiden beskriver hur en uppskjutning går till.

Det vetenskapliga kontrollrummet.

Det vetenskapliga kontrollrummet.

Spänningen växte! Snart var det dags för resultat och prisutdelning. Det bästa norska laget och det bästa finska laget kvalar in till European CanSat Competition…

… och vårt lag går vidare till den europeiska finalen i Portugal!!! Grattis killar!

Glada vinnare!

 

Uppskjutningen avklarad!

Det har varit ett par intensiva dagar för deltagarna här på Nordic CanSat competition. Igår förmiddag höll alla lag presentationer av sina satelliter och deras uppdrag.

Presentation av uppdraget: The MESS (Modern Emergency Supply System)

Presentation av uppdraget: The MESS (Modern Emergency Supply System)

Vid lunch blev det uppehåll för avfyrandet av en lite större raket från Andøya Space Center som vi gick ut för att se.

På eftermiddagen fortsatte lagen med de sista förberedelserna inför uppskjutningen. Samtidigt gick domarna runt och inspekterade att satelliterna uppfyllde alla krav och intervjuade deltagarna om arbetsprocessen.

Förberedelser inför domarnas inspektion.

Förberedelser inför domarnas inspektion.

Under tiden som de studerande jobbade kunde handledarna passa på att njuta av den underbart vackra naturen här uppe!

20160404_151451

Stranden vid byn Bleik nära rymdcentret.

Idag tisdag var det uppskjutningsdags. Det skedde vid ett gammalt militärområde i närheten. Där fick deltagarna improvisera lite med arbetsytorna, övnigsskolans lag hittade detta vackra underlag.

Slutförberedelser.

Slutförberedelser.

Panik! Några minuter före laddning av raketen upptäcktes ett kontaktfel i strömbrytaren! Satelliten fick snabbt plockas isär en del kopplingar lödas om. Skulle de hinna i tid?

Löskontakt!

Löskontakt!

Snabbt fram med lödkolven!

Snabbt fram med lödkolven!

Jo, det ordnade sig och lagets satellit placerades i raketen tillsammans med den satellit som laget från Katedralskolan i Åbo byggt.

Raketerna förbereds.

Raketerna förbereds.

Lagen från Vasa och Åbo redo för uppskjutning

Efter en sista koll att datalänken till satelliterna var i skick gavs klartecken för avfyrning.

Allt fungerade! Tryck, temperatur, höjd, acceleration tas mot av markstationerna. Efter ca 2  minuter landar burkarna.

Spänningen var fortfarande stor, skulle satelliten hittas i terrängen och återbördas? Skjutområdets personal gav sig ut på jakt, och tack vare satellitens tydliga ljud- och ljussignaler gick det lätt.

Ikväll ska lagen behandla det data som samlades in under uppdraget och förbereda presentationer för imorgon. Först på torsdag kommer jurygruppen att avslöja vilka vinnarna är som går vidare till den europeiska finalen i sommar. Uppdatering följer!

Samtidigt kan handledarna fortsätta njuta av naturen, till exempel genom att bestiga backen strax bakom rymdcentret. För en österbottning är det absurt att befinna sig 400 m över havet, bara 300m från havet!

Andøya Space Center uppifrån.

Andøya Space Center uppifrån.

Man kan också passa på att läsa Åboläraren Herman Norrgranns blogg på ÅUs sida:

http://www.abounderrattelser.fi/blogg/experiment/

 

Nordic CanSat competition 2016

20160403_231522_LLS

Andøya Space Center

Vi är framme! Efter fem timmar tåg och fyra olika flyg (en sammanlagd restid på 15 timmar) är vi framme vid Andøya Space Center i norra Norge. Fyra av övningsskolans gymnasiestuderande deltar i Nordic CanSat competition, en tävling där det gäller att bygga den bästa minisatelliten som skjuts upp i atmosfären och dalar ner i en fallskärm medan den gör olika mätningar.

Det har varit en intensiv vecka av förberedelser för killarna (och för mig som handledare). På torsdagen ordnade de presskonferens och berättade för lokala tidningar om sitt projekt, och lördagen tillbringades i grundskolans slöjdsal för att finslipa det sista på själva satelliten.

Nu ska vi sova gott, imorgon är det projektpresentationer och teknisk inspektion. Om allt är ok blir det uppskjutning på tisdag, vi återkommer med nya rapporter då!

20160402_141631

Minisatelliten ska innehålla alla system för mätningar och kommunikation som en riktig satellit har, men inte vara större än en 33 cl läskburk.

20160331_163727

Gruppen intervjuas av Vasabladet före avfärd.

Nordiskt samarbete kring handledning

Info om projektet, bakgrund och samarbetspartners

Våren 2015 ansökte ÅA/ FPV tillsammans med Halmstads lärarhögskola och lärarutbildning inom Telemark lärarhögskola (sedan 2016 del av Högskolan I Sørøst-Norge) om finansieringsstöd för ett gemensamt projekt för att stöda utvecklingen av professionell handledning. På samtliga orter är högskolans utvecklingsarbete inom detta projekt därtill sammankopplat med en fältskola. I Vasa är det övningsskolan som bildar samarbetspart i projektet, som inom fakulteten handhas av tillämpad pedagogik med Renata Svedlin som koordinerare. Sommaren 2015 beviljades projektet en två-årig finansiering inom stödprogrammet NordPlus Horisontal och projektet pågår således fram till juni 2017.

no_handledning1Projektets avsikt är att stärka sambanden och koherensen mellan lärarutbildningens kursinnehåll och praktikperiodernas upplägg och genomförande. För att nå detta mål har vi skapat mötesplatser där representanter från Finland, Norge och Sverige möts och belyser arbetssätt, strukturer och problematik som är förknippade med  relationen mellan praktikperiodernas handledning och studiernas generella upplägg inom lärarutbildningen. Insyn i denna problematik når vi genom att granska handledningssamtalen i samband med lärarstuderandenas praktikperioder, genom att granska inramningen för dessa handledningssamtal samt genom att göra dokumentanalys av styrdokument och informationsdokument. De så kallade mötesplatserna utgör tillfällen där forskarna, handledarna från fakulteten och handledare från skolorna deltar på jämlik bas i ett utforskande av handledningssamtalens utformning och i tolkningen av observationerna. Dessa möten mellan forskare och praktiker (lärarhandledare från skolorna och från fakulteten) är uppskattade arbetsformer inom projektet. Inom Norge och Sverige har de kallats tvärvetenskapliga forskningscirklar och tidigare erfarenheter inom andra projekt har visat att de är givande för samtliga medverkande parter.

Under den workshop som ordnades i Vasa i november 2015 genomfördes en autentisk handledning av  studerande i skedet av avslutande praktik, med några nordiska observatörer närvarande. Vi förde också en reflekterande diskussion enligt trepartsmodell,  med studerande i slutskedet av sina studier tillsammans med handledare från övningsskolan och från fakulteten. I denna diskussion bidrog de nordiska deltagarna med frågor och inlägg. I mars 2016 ordnades den följande workshoppen på Notodden i Norge, där programmet bjöd på tre olika former för att genomföra handledningssamtal, samt gemensamma diskussioner och erfarenhetsutbyte baserat på detta. I denna workshop deltog Gun-Britt Kull-West, Annika Lassus, Renata Svedlin och Jenny Teir från ÅA och ÅA/VÖS.

Processen att gemensamt observera och analysera handledningssamtalen i diskussioner där handledarna själva ingår, stöds ytterligare genom systematiska datainsamlingar och av forskningsinsatser. I Vasa har detta bland annat handlat om fokusgruppintervjuer, och om enkäter till studerande efter genomförd praktikperio. Detta arbete är nu fortsatt på gång och här används som tillgång dels den kunskapsresurs som handledare med praktisk erfarenhet och analytiskt orienterade forskare utgör för varandra och dels de nya perspektiv som jämförelserna mellan de nordiska länderna öppnar upp .                                           .

Bland annat genomfördes ett treparts handledningssamtal med studerande i Passvik i nordnorge. Handledaren lyckades hålla i dialogen och styra diskussionen på ett välfungerande sätt trots att samtalet fördes över videonätkontakt.

Annika blev inspirerad av deltagarnas genuina intresse för processerna inom handledning. Det arbete som görs inom övningsskolan uppskattades och man ville gärna ta del av goda modeller och former för genomförandet som har en förankring i forskning.

no_handledning2Gun-Britt säger att det gav ett mervärde. Det är intressant att följa hur man i Norge arbetat med uppföljnigen av en ny behörig lärare under lärarens första år i yrket. Det var fint att uppleva den starka bekräftelse som de andra deltagarna gav för det arbete som görs inom ÅA lärarutbildning.

Det är spännande att arbeta på skandinaviska och att samtidigt inse att det också finns skillnader i hur vi tolkar begreppen. Workshopen gav många impulser för fortsatt arbete och också perspektiv på hur handledningsutförandet och informationen om handledning kan utvecklas.

Notodden är ett fantastiskt fint norskt landskap med härliga vyer över berg och vattendrag. Stället är ett  gammalt kulturcenter och center för energiproduktion.

Skribenter Gun-Britt Kull-West, Annika Lassus, Renata Svedlin och Jenny Teir.

Mattebiennalen 2016

matte 1

Jag fick äran att delta i årets Matematikbiennal i Karlstad några dagar förra veckan. Matematikbiennalen är en återkommande konferens som genomförs vartannat år på olika platser i Sverige. 2500 lärare, skolledare, lärarutbildare, forskare och andra matematikintresserade har möjlighet att välja bland 200 olika programpunkter med flera internationellt erkända forskare. Temat under dagarna på Karlstad universitet var ”Matematik – en förunderlig resa”.

På Matematikbiennalen får man ta del av ny forskning och höra vad som är på gång just nu. Det stora útbudet av föreläsningar och programpunkter gör att man har stor möjlighet att välja teman som man anser vara aktuella och viktiga för den egna undervisningen.

Elevaktiv ”katederundervisning” med Bengt Dahl gav mej en hel del tankar kring problembaserad matematikundervisning. Bengt Dahl frågar sig varför matematikundervisningen inte är intressant. Problemlösningen ska vara en drivkraft till ny kunskap och finnas ständigt närvarande i undervisningen, såsom i Japan.

matte 2a

En mycket givande föreläsning var Bjornar Alseths om ”Adaptiv inlärning i matematik”. Programmet som för tillfället utvecklas i Norge är algoritmbaserat och bygger på att systemet anpassar undervisningsmaterialet till elevens behov hela tiden. Ett adaptivt inlärningssystem använder elevernas tidigare input i systemet för att identifiera elevens kompetenser och kan ge eleven utmaning i form av nästa steg i inlärningsförloppet. Systemet känner igen, skapar profiler och använder andra elevprofiler för att hitta bästa inlärningsstigen (liknande systen som t.ex. Google, Spotify och Amazon använder). Mycket intressant föreläsning!

Attila Szabos föreläsning om ”Begåvade elever i matematikklassrummet” var också mycket bra. Szabo hade studerat forskning som utgetts inom området sedan 1950-talet. I LP 2016 uttrycks också vikten av att ta tillvara och utmana dessa begåvningar! Inom det här området har vi en del att tänka på.

Anna Wulff

1:1 – pedagogiska val och konsekvenser

Den 10.12 hölls Svenskfinlands första Teech Meet, ett virtuellt diskussionsmöte med lärare och forskare som deltagare. Mötet hölls inom ramarna för DiDiDi-projektet (http://dididi.fi/) och temat var 1:1. Vasa övningsskola deltog med ett inlägg av mig, Katrina Åkerholm, och med ett fullsatt auditorium med lärare och lärarstuderande. Ni kan se min presentation på denna adress:

Jag valde att i mitt inlägg fokusera på användningen av pekplattor i modersmålsundervisningen. Eftersom vi i 7-9 inte har en 1:1-miljö i den meningen att eleverna har var sin platta som de kan ta hem och arbeta på, valde jag att granska de pedagogiska val vi gjort i modersmålsundervisningen. När arbetar vi 1:1 (en elev, en pekplatta) och vad får det för pedagogiska konsekvenser?

Det som jag kunde konstatera var att vi arbetat med plattorna på olika sätt i olika arbeten, allt från 1:1 till 1:4 (en platta, fyra elever). Hur vi har använt pekplattan har varierat beroende på arbete, men fokus har legat på de här fem användningsområdena:

teach meet bild 2Vad gäller plattan som bok och plattan som uppslagsverk kunde den ersättas av andra, analoga, verktyg. Detta är däremot inte möjligt när det kommer till plattan som skapande verktyg och plattan som mötesplats. Intressant att konstatera är ändå att 1:1 har använts inom alla användningsområden. Det är alltså inte plattans användningsområde som avgör huruvida 1:1-användingen är central.

teech meet bild 4Det som istället är utmärkande för 1:1-användningen i modersmål och litteratur i åk 7-9 är att fokus vid 1:1 och 1:2 hamnar på plattan (de gröna cirklarna). När eleverna arbetar 1:3 eller 1:4 hamnar fokus istället på samtalet (de lila cirklarna). Undantagsfallet är plattan som mötesplats, där samtalet, dialogen, sker virtuellt. På det användningsområdet blir plattan alltså ett verktyg för kommunikation i det virtuella klassrummet.

Arbetet med pekplattor möjliggör alltså kommunikation såväl mellan lärare och elev som mellan elev och elev.  Syftet med arbetet avgör vilken arbetsform som är den mest lämpliga.

Skrivet av Katrina Åkerholm
Modersmål och litteratur åk 7-9

Multilitteracitet – att utbilda utöver det förväntade

ktp_1

ktp_2Under ’Kasvatustieteen päivät’ deltog undertecknad tillsammans med filosofie doktor Hanna Kaihovirta i ett symposium kring temat multilitteracitet. Som opponent för tillfället fungerade l doktorand Johan Vikström.

LP2014 lyfter fram multilitteracitet som begrepp. Undervisningens uppgift ska vara att väcka intresse för olika språkliga uttrycksformer, drama och litteratur samt att tolka och producera många olika sorters texter. Under symposiet presenterade vi det pågågende projektet ”multilitteracitet med bildkonsten som inspiration” där vi strävar till att möta behoven som ställs i en multilitterär skolvardag.

Symposiets syfte var att diskutera multilitteracitet på två plan. Avstamp togs empiriskt i hur multilitteracitet kommer eller kan komma didaktiskt till uttryck (dokumenterade metoder, strategier, teorier) i lärarens professionella vardag samt hur forskare inom det pedagogiska forskningsfältet utvecklar teori, forskningspraktik och metoder för ändamålsenlig forskning på området. Ansvarsperson för symposiet var Ria Heilä Ylikallio, professor, Åbo Akademi

Ur forskningsperspektiv har jag tillsammans med filosofie doktor Hannah Kaihovirta arbetat med två nivåer av didaktisk förståelse. Att arbeta med identitetsskapande i bildkonstundervisning (projekt 1) och att arbeta med mångfald och att känna sig annorlunda (projekt 2). I det andra projektet har även lärarstuderandes praktikperiod till delar involverats i projektet.

Att bildkonsten är utgångspunkt för arbetet faller sig naturligt av många orsaker. Den huvudsakliga orsaken är att omvärldens bildspråk intresserar både mig och eleverna. Genom bildkonsten lär sig eleverna bearbeta och visualisera sin egen verklighet och fantasi. Och elevernas fantasi utgör det mest verksamma inlärningsverkyget.

Johan Vikström lyfte fram intressanta synpunkter i sammanhanget och drog paralleller mellan målen för bildkonst och målen för undervisningen i modersmål och litteratur. Sambanden synliggörs i följande figur.

ktp_3

Minna Rimpilä