Från 1.1 2020 skall A1 språk erbjudas alla elever redan i årskurs 1 i grundskolan. Det fanns ett behov på fältet att samlas för att dels utveckla språkundervisningen men även skriva den läroplan som ligger som grund för det dagliga arbetet.
CLL startade som ett svar på det behovet projektet Språkkistan med finansiering från Utbildningsstyrelsen.
Projektets syfte är att stöda lärarna i arbetet med läroplanen för den tidigarelagda språkundervisningen och skapa nätverk för diskussion, reflektion och inspiration om språkundervisningen i de lägre årskurserna.
Inom projektet har två nätverk bildats, ett i Österbotten och ett i södra Finland.
Deltagarna i Språkkistan har träffats under hösten 2019 och vintern 2020 för att tillsammans skriva fram de lokala läroplanstexterna men även för att jobba kring språkpedagogik i de lägre årskurserna.
Som regel har flera lärare från samma kommun deltagit vilket gett ett mervärde i arbetet med den lokala läroplanen. Lärarna har uppfattat det som värdefullt att få stöd i skrivandet.
Kommunerna hade i starten av projektet kommit olika långt i läroplansprocessen och lärarna har kunnat stötta varandra i skrivprocessen genom diskussioner över kommungränser som nätverken gett möjlighet till. Yvonne Nummela från Utbildningsstyrelsen gav i startfasen av projektet värdefull input kring läroplansprocessen.
I början av fortbildningen gav också Carola Åkerlund och Jan Hellgren från Nationella Centret för Utbildningsutvärdering en presentation för hur lärare klarar av att möta elever med olika språkbakgrund.
Projektet har även haft många andra utbildare och lärarna själva har frikostigt delat med sig av material och undervisningsupplägg. Mycket konkret arbete har gjorts och lyfts fram.
Det mest konkreta och synliga resultatet har varit de färdigställda lokala läroplanerna för A1 språk i årskurserna 1-2. En viktig fortsättning på detta blir att jobba vidare med enhetliga språkstigar i kommunerna.
Ett annat resultat är de många intressanta och givande diskussioner och presentationer från både deltagande lärare och utomstående utbildare som i förlängningen bidrar till en kompetenshöjning.
Många lärare ville lyfta fram Kielistigen i Nykarleby som ett bra exempel på fint och mycket inspirationsgivande arbete.
Lärarna upplever att projektet hittills har gett dem bl.a :
Insikter om språkundervisning
Positivare attityd till läroplansarbetet
Inblick i hur man arbetar med finskan på andra håll
Inspiration!
Projektets slutseminarium är planerat till Tammerfors i september och då kommer samtliga lärare i de båda nätverken att kunna ta del av ytterligare viktig forskning och inspiration, bl.a med Liselott Forsman och Jenny Ek.
Vi ser fram emot fortsatt inspirerande arbete inom Språkkistan och hoppas vi kan ses i höst!
Hur skapar vi en trygg och trivsam miljö i skolan? Hur ska vi förebygga och hantera mobbning?
De här frågorna var i fokus från hösten 2019 till vintern 2020 i fortbildningen Mobbningsprevention. Två grupper (i Helsingfors och Vasa) deltog i fortbildningen, som genomfördes under två hela dagar.
Mobbningsprevention var den femte och sista delen av fortbildningshelheten Må bra tillsammans – att främja social trygghet i skolan.
Maria Lingonblad och Tove Ajalin, som båda arbetar som sakkunniga i mobbningsförebyggande arbete vid Folkhälsan, fungerade som utbildare under båda fortbildningsdagarna.
Medverkade gjorde även Henrik Pallin, som jobbat som kurator i Sverige och numera föreläser kring barns och ungas nätvanor och trygghet på nätet.
Deltagarna i fortbildningen önskade uppdatera sina kunskaper om mobbning och få ny inspiration för det mobbningsförebyggande arbetet i de egna skolorna.
Vi inledde med att fundera över det rådande samhällsklimatet och ta en titt på aktuell statistik gällande mobbning och ensamhet. Även om vissa siffror kan visa att mobbning minskar, är varje elev som utsätts en för mycket och behovet av förebyggande insatser är kontinuerligt. Mobbning är ett ständigt aktuellt och viktigt tema.
Hur kan man svänga ett skolklimat och minska förekomsten av mobbning?
En röd tråd i fortbildningen var att vi kan förebygga mobbning genom att bygga trygga relationer.
Det är viktigt att vi har en kultur där eleverna vågar berätta för de vuxna om sin vardag och vad de är med om. Vi behöver uppmuntra barnen att vända sig till vuxna, och visa i ord och handling att det är tryggt att göra det. Var intresserad av barnens och de ungas vardag.
Maria Lingonblad och Tove Ajalin framhöll att normmedvetenhet är en grund i förebyggandet av mobbning. Vi behöver granska de värden och normer som ramar in vardagen och syns i vårt skolklimat. Vilka normer är rådande i skolan? När blir de begränsande och uteslutande?
Då någon avviker från normen finns också risk för mobbning. Finns det utrymme i skolan för att jobba med normerna gemensamt och långsiktigt? Utvecklingsarbetet behöver vara systematiskt och ju fler som är delaktiga i det, desto bättre. Känner alla till skolans syn på mobbning och hur mobbningen ska förebyggas och hanteras?
Vi funderade också över hela skolan-begreppet, som är bekant från exempelvis Friends’ program mot mobbning. Vem menar vi då vi talar om hela skolan?
Utöver elever, lärare, assistenter, rektor och elevvårdspersonal – hur är det med till exempel eftisledarna, vaktmästaren, köks- och städpersonalen och skoltaxichauffören? Vårdnadshavarna? Är alla i skolvardagen bekanta med varandra?
Relationerna och arbetsklimatet i skolan påverkas av hur var och en bemöter varandra i vardagen.
Vuxna i och utanför skolan behöver i alla lägen komma ihåg att de fungerar som rollmodeller. Då vi vuxna bemöter andra i skolan med tillit och respekt visar vi utåt att det är viktigt.
Om vi ber om lov innan vi delar en bild av någon annan på sociala medier signalerar vi att barnen också behöver komma ihåg att göra det.
Henrik Pallin lyfte fram hur vanliga sociala interaktioner har flyttat ut på nätet. Att tänka på hur ens språkbruk och handlingar påverkar andra är precis lika viktigt på nätet som i den vanliga, fysiska vardagen. Var och en är ansvarig för sina handlingar ”oavsett om man spelar fotboll eller Fortnite”.
Även om en konflikt uppstår online kan och bör man ta tag i den och lösa den IRL. Vi behöver visa genuint intresse även för allt det som barnen ägnar sig åt på nätet. Henrik betonade också att en tillitsfull relation och kommunikation är a och o för att barnen ska vilja dela de frågor de funderar på med oss vuxna.
Deltagarna hade också under fortbildningen i uppgift att bekanta sig med boken Värdegrundsarbete i praktiken – metodbok för skolan skriven av John Steinberg och Åsa Sourander (2019) och utifrån den reflektera över skolvardagen på den egna arbetsplatsen.
Boken beskriver två metoder som är till hjälp då man vill stärka sin samarbetskultur: Alla med – beteendebaserad värdegrundsutveckling och Styrkestjärnan.
Den första, Alla med, handlar om hur det egna agerandet påverkar andra, och man satsar på grundläggande artighets- och samarbetsträning. Styrkestjärnan är en modell för att synliggöra och bekräfta styrkor hos eleverna.
Deltagarna diskuterade det förebyggande arbete som de redan gjort eller har på gång i sina skolor, och vi kunde konstatera tillsammans att det genomförs en stor mängd fina insatser och projekt på fältet.
Det lyftes fram hur viktigt det är att ledningen är representerad i värdegrundsarbetet. Även om man inte får med alla, är det bra om åtminstone en del av personalen är engagerad och håller frågorna levande.
I de kommentarer som deltagarna i Mobbningsprevention lämnat i en utvärdering framgår också att värdegrundsdiskussioner och gemensamma riktlinjer behövs för det förebyggande arbetet, och att utvecklingsarbetet behöver vara systematiskt och kontinuerligt.
I deltagarnas svar syns också att fortbildningen bidragit med inspiration och nya idéer för utvecklingsinsatser på den egna skolan.
”Bra med två träffar, varierande och aktuellt innehåll.”
”intressant och inspirerande fortbildning”
”Kursen gav mig nya idéer och förslag hur jag kan utveckla vår egen skola.”
”Fått ny kick och tänkt att det vi redan gör är bra. Blir lätt att man i dag bara tycker att man borde mera och mera.”
”Jag fick många redskap som jag försöker ta till i mitt arbete”
”Många av sakerna i boken vi läste går direkt att använda tillsammans med Folkhälsans Positiv pedagogik.”
”Inspiration och ett bekräftande på hur viktigt det är att jobba med de här frågorna. Ibland är det tungt och det känns som att jobba i motvind, men man får aldrig ge upp.”
Fortbildningsprojektet Må bra tillsammans – att främja social trygghet i skolan har haft som målsättning att stärka skolpersonalens kompetens att stöda elevernas psykosociala välbefinnande och självkänsla. Utbildningsstyrelsen finansierade projektet.
De första fortbildningsdagarna genomfördes hösten 2018 och projektet avslutades under vintern 2020. Målgruppen har varit var skolpersonal inom den grundläggande utbildningen. Inom projektet har tio närstudiedagar arrangerats parallellt i Nyland och Österbotten.
Tutorlärare är verksamma ända från småbarnspedagogik till andra stadiet i en del kommuner. Uppdraget som tutorlärare inom småbarnspedagogiken är dock inte definierat från Utbildningsstyrelsen på motsvarande sätt som inom den grundläggande utbildningen.
Under våren och hösten 2019 arrangerade CLL en tutorlärarutbildning för lärare inom småbarnspedagogik. Intresset var stort och många önskade ta del av utbildningen.
Målet med tutorlärarverksamheten är att dessa ska kunna handleda och stöda kommunens personal att utveckla pedagogiken och verksamhetskulturen samt främja digitaliseringen på ett pedagogiskt ändamålsenligt sätt.
Innehållet i utbildningen byggdes upp kring följande teman:
Fortbildningen bestod av tre moduler och sammanlagt sex närstudiedagar. Förutom närstudiedagarna hade deltagarna eget arbete och de skuggade en tutor inom den grundläggande utbildningen.
Skuggningen upplevde många som givande eftersom den gav en bild av hur tutoruppdraget kan formas. Under hösten utförde deltagarna en kort praktik där fokus låg på handledning av personal.
De som deltog var intresserade av utvecklingsarbete inom småbarnspedagogik och förskola och ville fördjupa och bredda sitt kunnande. Tutorläraren fungerar som ett stöd och ett bollplank för personalen i kommunen.
Arbetsbilden varierar från kommun till kommun och under utbildningen processade och arbetade deltagarna fram planer och modeller för just sin verksamhet.
Många kommuner har för den grundläggande utbildningen arbetat fram IKT-strategier. Ett resultat från utbildningen var att man i kommunerna kunde vidga IKT-strategin till att omfatta även småbarnspedagogiken.
Det krävs att man finner gemensamma tider och former för samarbete för att kunna träffas över stadiegränserna och kunna arbeta fram motsvarande strategier.
Målet är att kunna länka samman strategierna så att det för barnet och eleven blir en enhetlig lärstig ända från småbarnspedagogiken. Den digitala lärstigen ger daghemmen och skolorna en tydlig ram att jobba inom, men samtidigt med mycket frihet.
I bl.a. Pedersöre och Kronoby kommuner kunde man under hösten presentera ett första utkast till gemensamma strategier med den grundläggande utbildningen.
I utvärderingar uppgav deltagarna att den största behållningen de hade av utbildningen var att processa uppdraget och uppgiften, arbeta fram en enhetlig lärstig samt nätverka och utbyta idéer och modeller tillsammans med andra.
Tutorlärarna har visat sig vara ovärderliga kollegor som kunnat hjälpa och stötta och samtidigt vara en länk i det delade ledarskapet.
Här kan du bekanta dig närmare med hur man jobbat i Kronoby och i Jakobstad;
Projektet var ett av statens spetsprojekt för utvecklandet av lärarutbildningen. Projektet finansierades av Undervisnings- och kulturministeriet och pågick från hösten 2017 till slutet av 2019. Projektet ägdes av Åbo Akademi och samarbetade med sex kommuner i regionen.
Verksamheten har skett som en samskapande process på tre nivåer och tillsammans med lärare, lärarutbildare och lärarstuderande. Det sammanlagda antalet involverade personer är ungefär 300 stycken.
Slutprodukten är tre koncept för utvecklande av lärarutbildning. Koncepten inklusive stödmaterial hittas på www.bothnialearninghub.fi.
Samskapande verksamhet
Nätverket som skapats inom projektet har visat sig vara en ovärderlig resurs. Tanken bakom Bothnia Learning Hub härstammar delvis också från kommunerna i regionen och kommunerna har varit delaktiga i såväl planering som verksamhet.
Den återkommande verksamheten har bland annat bestått av reguljära digicirklar. Representanter för våra fadderskolor i kommunerna samlades tillsammans med lärarutbildare, lärarstuderande och projektpersonal för att i en trygg och tillåtande miljö diskutera erfarenheter och påverka projektets verksamhet.
Därtill arrangerades Gilla & Dela reguljärt inom lärarutbildningen som ett forum för delning av goda modeller inom lärarutbildningen.
Kursverksamhet
Under projektets gång utvecklades en allmändidaktisk och en ämnesdidaktisk kurs i en mer samskapande anda. Studerande fick uppdrag från fadderskolorna och de förväntades bereda material och hitta potentiella lösningar som de sedan presenterade för både fadderskolan samt öppet inför de övriga studerandegrupperna och övriga intresserade.
Uppdragen kom att kretsa mycket kring skolans digitala ekosystem men med fokus på pedagogiska tillämpningar.
Rollen var ny för studerandena som annars är vana vid att fungera som praktikant eller auskultant och verksamheten visade sig ge samtliga involverade mer insyn i varandras verksamhet.
Experimentell verksamhet
Teknikutvecklingen har varit ett huvudtema under projektets gång. Det har därför arrangerats workshops och skolbesök för att tillsammans fundera på vad som kommer runt hörnet i teknikutvecklingen.
Skolklasser har besökt Experience Lab i Vasa för att arbeta med virtuell och förstärkt realitet, den humanoida roboten Pepper har besökt skolklasser och intresserade lärare, rektorer, lärarstuderande och lärarutbildare har träffats i Experience Lab för att bekanta sig med ny teknik och fundera på framtiden för digital pedagogik.
Medietanken 2019 fungerade som projektets slutseminarium och samlade ca 100 deltagare för en dag bestående av föreläsningar och dialoggrupper.
Poddar och filmer som skapats under projektets gång hittas på dessa kanaler:
Vi på CLL som medverkat i projektet kan konstatera att Bothnia Learning Hub har gett många ringar på vattnet. I projektets planeringsskede skämtades det om en målsättning om att ”sätta Österbotten på den pedagogiska kartan”.
Skämt må det kanske ha varit men i viss bemärkelse är detta en målsättning vi ser faktiskt har realiserats. Vi vill rikta ett stort tack till alla samarbetsparter, finansiärer och alla er som varit med och samskapat!
Projektet har fått finansiering via Utbildningsstyrelsen (UBS) och projektet var en fortsättning på projektet Programmera mera och ProgPrep 2.0.
Målet med fortbildningshelheten ”Programmering och making i skolan 3.0” var att under 2019 ge lärare modeller för att använda programmering som lärandeverktyg inom olika läroämnen, från modersmål, gymnastik, slöjd till matematik.
Under fortbildningen fick lärarna påbörja planeringen av en gemensam programmeringslärstig för sin skola/kommun, detta för att garantera att alla elever får en läroplansmässig undervisning med tydlig progression.
Deltagare i fortbildningskurserna har varit från småbarnspedagoger till gymnasielärare.
Fortbildningen har ordnats runt om i hela Svenskfinland, närmare bestämt i Pedersöre, Vörå, Smedsby, Närpes, Åbo, Pargas, Esbo och Helsingfors.
Finslipning av programmeringsplan i Karamalmens skola
Sonja Henriksén, lärare vid Karamalmens skola har tagit del av två av projektets fortbildningar som ordnats i Esbo. Men det är inte de första programmeringskursen som hon har avlagt. För några år sedan tog hon även del av en webbaserad programmeringskurs.
I Sonjas klassrum surrar det av aktivitet. Elever som programmerar, ljud av robotar, elmotorer och Scratch-spel som ljuder.
Eleverna har tillvalsämnet Karatech, varje måndag. Det är ett mycket eftertraktat tillvalsämne bland eleverna i åk 5 och 6. De tjugo eleverna jobbar ivrigt med olika projekt; Lego programmering, Mbot, Sphero och Scratch är på agendan.
Skolan har bara några uppsättningar av de olika robotarna så det gäller att samsas och jobba turvis med de olika projekten.
– Vi har en egen programmeringslärstig, berättar Sonja. Lärstigen har uppdaterats under fjolårets fortbildningar. Nu skall delar av lärstigen förverkligas genom att vi skall arrangera en Kodningsvecka här på skolan. Eftersom det alltid är brist på tid i, är det bättre om vi planerar och genomför tillsammans.
– Uppdateringen i Tinkercad möjliggör 3D design, där läraren kan skapa klassrum och bjuda in eleverna, gör det även möjligt att använda programmet i klassen med eleverna.
– Till slöjden har vi har möjlighet att köpa in Makey Makey (en enkel mikrokontroller), så det kommer in som ett nytt moment där eleverna både kan programmera och designa egna produkter.
Resultat och produkter
Programmeringslärstigen som används som modell inom fortbildningsprojketet består av 5 olika nivåer. Oberoende om man undervisar elever i förskolan eller gymnasiet skall dessa 5 olika nivåer ingå.
Delar av programmeringslärstig
Problemlösning– På en för eleven lämplig nivå och frihetsgrad, eleve löser problem, ensamma, i par eller som grupp
Elevagenter- Intresserade elever erhåller skolning för att underlätta ibruktagande av ny teknik i klasserna, målet är att elever skall handleda andra elever.
Programmeringsspråk– Från analog programmering, via Scratch Jr och Scratch 3.0 till textbaserat språk tex Python.
Robotik– Robotiken börjar med enkla färdiga robotar utan sensorer som t ex rör sig (Beebot) dessa använder ej blockprogrammering. Progressionen fortsätter med robotar som styrs med blockprogrammering och har flera olika outputs (bl a ljus, ljus, rörelse). Sedan kommer robotar med flera sensorer dvs inputs (avstånd, ljus, ljud) och flera olika outputs (motorer, ljus och ljud) via blockprogrammering eller annat lämpligt språk.
Design av programmerbar produkt. Eleven designar egna lösningar på vardagliga problem (smarta hem, alarmsystem, artbots) med olika mekaniska konstruktioner, olika inputs och outputs dvs eleven designar en prototyp.
Denna feedback har kommit från deltagarna:
”Vi kommer att dela med oss av infon till kollegerna, och inspirera dem. Mycket som man kan använda sig av, även utan extra kostnader!”
”Jag tar med mig mycket inspiration och motivation att jobba vidare med detta.”
”Materialet har varit jättebra och jag är ivrig på att försöka få ”rädda” och motivera ointresserade kolleger. Nu känns programmering inte som något jobbigt utan som en naturlig del av undervisningen.”
Läropussel – vi utvecklar småbarnspedagogiken tillsammans!
– Fortbildningshelhet för att implementera planen för småbarnspedagogik och förskolans läroplan i praktiken
Målet med fortbildningen Läropussel har varit att stöda personalen inom småbarnspedagogik och förskola i den praktiska implementeringen av den nya planen för småbarnspedagogik och förskolans läroplan.
Genom seminarier och minikonferenser med olika teman utgående från planen har deltagarna fördjupat sin kunskap om bland annat barnens delaktighet, barn i behov av stöd, digital kompetens och dokumentation, lekens betydelse för barns språk- och kunskapsutveckling, samverkan och kommunikation i en lärande gemenskap samt kollegialt lärande. Under projektets gång beaktades deltagarnas behov och önskemål om teman för att fortbildningen skulle kunna stöda dem i deras aktuella utvecklingsprocesser.
Kollegialt lärande har varit en viktig del i Läropussel och utgångspunkten var att deltagarna skulle komma med som team från det egna daghemmet (ca 2-3 personer). Eftersom det kan vara utmanande att frigöra flera ur personalen att delta i fortbildning samma dag, har det också funnits möjlighet att delta enskilt från daghemmen.
Förutom seminarier och minikonferenser har deltagarna även haft möjlighet att utföra utvecklingsarbeten på sina enheter tillsammans med sitt team. Under processen har deltagarna fått handledning och stöd från erfarna handledare för att komma framåt i sina utvecklingsprocesser.
I Nyland och Åboland har Mia Heikkilä, biträdande professor i småbarnspedagogik vid Åbo Akademi fungerat som handledare. I Österbotten och Tammerfors har Tiina Cederström, pedagogisk handledare haft motsvarande uppgift.
Handledningen har skett kontinuerligt dels på det egna daghemmet och dels via Skype. Teman som deltagarna valt att jobba med har varit pedagogisk dokumentation, barnens delaktighet, digital kompetens, utveckling av lärmiljöer och språk. Under Läropussel har totalt 23 team utfört utvecklingsarbeten och deltagit i handledningen.
Under projektets slutseminarium presenterade två daghem sina utvecklingsprocesser:
Deltagarna har fått utvärdera alla fortbildningstillfällen och deras innehåll. Läropussel har uppskattats av deltagarna på grund av de valda temaområdena för minikonferenserna och att få komma samman, träffas och diskutera med kollegor.
Utvecklingsarbetena på de egna enheterna och den tillhörande handledningen har varit ett stort stöd för att underlätta för deltagarna att jobba vidare med de teman de haft som mål att utveckla.
Genom att få input på planering, genomförande och resultat har deltagarna sporrats att systematiskt jobba vidare med sina valda teman. Deltagarna har också upplevt att det varit värdefullt att delta som team i fortbildningen, men det har i praktiken visat sig vara utmanande att lösgöra fler ur personalen att delta i fortbildning på samma dag.
Vi kan konstatera att de mest synliga och bestående resultaten har uppnåtts när flera personer från samma team eller daghem deltagit i hela fortbildningshelheten och utfört utvecklingsarbeten på sin egen enhet.
Genom att handledarna kommit ut till daghemmen har det underlättat deltagande för teamen och handledarna har kunnat fokusera på varje teams specifika utvecklingsprocess.
Reflektioner och feedback från deltagare och handledare:
En fortbildning för att stärka ledarskapet inom småbarnspedagogik och förskola
Målsättningen med fortbildningen Ledarforum har varit att stöda och stärka verksamma ledare inom småbarnspedagogik och förskola. Ledarforum har aktualiserat olika aspekter av ledarskapet, tagit upp aktuella frågeställningar samt skapat möjligheter för ledare att dela erfarenheter och lära av och med varandra. Under fortbildningen har hela gruppen och dess sakkunskap utgjort en gemensam resurs.
Innan vi inledde fortbildningen frågade vi deltagarna vad de ville ha med sig i bagaget efter den här fortbildningsprocessen – för att just dom skulle utvecklas i sin ledarroll.
Vi frågade också hurdana resultat de vill se i sin verksamhet och hurdana verktyg de behöver för att kunna organisera verksamheten och leda den mot de uppsatta målen.
Som ledare är det viktigt att lära känna sig själv och att regelbundet ta sig tid att reflektera över sitt ledarskap och framförallt över sina mål för verksamheten. Med en klar målsättning är det lättare att leda verksamheten framåt.
Det här har varit en av grundpelarna under Ledarforum och deltagarna har med hjälp av olika metoder fått reflektera över och undersöka sig själv och olika fenomen, såväl enskilt som tillsammans.
Förutom grupp- och processarbete har närstudiedagarna innehållit temaföreläsningar som utgått från deltagarnas aktuella behov. Teman som behandlades var bland annat gruppdynamik, växelverkanrelationer, utvecklingssamtal och förändringsledarskap.
Målsättningen har hela tiden varit att knyta an till ledarnas konkreta vardag och de utmaningar som finns där. Olika utmaningar har också bearbetats under så kallad casehandledning.
Deltagarna har fått lyfta fram aktuella problemsituationer som man önskat få hjälp med. Med stöd av handledaren och hela gruppen har situationen belysts med nya perspektiv och gett verktyg som stöttat ledaren att komma vidare med sin situation.
Sekretess har varit en förutsättning för att kunna prata obekymrat om olika situationer och det kom gruppen överens om genast fortbildningen inleddes.
Mellan närstudiedagarna har vi använt skuggning som arbetssätt för professionsutveckling. Deltagarna fick dela in sig i skuggningspar med syfte att stöda varandras professionella utveckling.
I skuggningen ingick besök på varandras arbetsplatser, observationer och iakttagelser samt feedback samtal för att hjälpa kollegan att reflektera och eventuellt se nya sätt att hantera olika situationer.
Deltagarna upplevde skuggningen som värdefull, men här fanns också konkreta utmaningar som gjorde att skuggningen i många fall inte genomfördes så ofta som planerat.
Personalbrist och tidsbrist har varit en utmaning som lyfts fram många gånger under fortbildningen. Ledarna inom småbarnspedagogik och förskola är pressade med krav på förverkligande av en ny småbarnspedagogik samtidigt som bristen på behörig personal och vikarier är påtaglig.
Under Ledarforum har därför en av målsättningarna varit att peppa ledarna och ge dem styrka och verktyg för att leda också i utmanande tider. – ”Ni ska växa så att ni är två meter långa och stå med fötterna på en stadig grund”, som organisationskonsult Ulla Heilä många gånger sa åt deltagarna. Det är viktigt att känna sig trygg med sin egen auktoritet som ledare.
Utvärderingar visar på att deltagarna stärks i sitt ledarskap och får en större beredskap att leda sin verksamhet och sin personal mot de uppsatta målen. Ett tydligt och starkt ledarskap behövs för att vi ska uppnå en kvalitativ småbarnspedagogik och förskoleundervisning.
I Ledarforum är utgångspunkten deltagarnas behov och aktuella situation, vilket har visat sig vara ett vinnande koncept som stöder deltagaren vidare i sitt arbete. Genom att stärka ledarskapet, stärks också verksamheten som helhet.
Vi har tidigare genomfört fortbildningen Ledarforum i Vasa, finansierat av Utbildningsstyrelsen (UBS) och Jakobstad, finansierat av Undervisnings- och kulturministeriet (UKM) åren 2018-2019. Konceptet har nu utvecklats till en modell som vi ser ger resultat.
Den egna reflektionen och det kollegiala stödet som erbjudits under Ledarforum är andra aspekter som bidragit till ett gott resultat. Deltagarna har sett fortbildningsdagarna som andningshål där man haft tid att fundera på sitt ledarskap och sin verksamhet tillsammans med andra som har samma grunduppgift. Sådana forum behövs för ledare inom alla verksamhetsområden.
– Ett fortbildningsprojekt för att öka välbefinnandet i skolan
Fortbildningen ”Styrka, glädje och medkänsla – positiv psykologi i skola och undervisning” hade som målsättning att mångsidigt stärka elevers, kollegors och lärarens eget välbefinnande genom aktuell forskning och praktisk tillämpning av metoder inom positiv psykologi i skola och utbildning.
Fortbildningen handlade om att ge deltagarna verktyg för att stöda eleven att nå sin potential, i samspel med och i omtanke om andra. Fortbildningen skulle ge deltagarna redskap för att skapa en mer välmående verksamhetskultur.
Fortbildningen bestod av fyra olika temahelheter samt en gemensam konferensdag för samtliga deltagare om avslutning på fortbildningsprojektet.
Under den gemensamma konferensdagen fick deltagarna tillfälle att för varandra presentera sina egna praktiska tillämpningar i positiv psykologi samt utbyta idéer och erfarenheter.
Därtill möttes både forskar- och praktikerperspektiv genom presentationer av Åse Fagerlund och Charlie Scudamore från Geelong Grammar School från Australien.
Under fortbildningen har deltagarna jobbat både implicit och explicit med dessa teman utgående från Geelong Grammar School´s motto: ”learn it, live it, teach it, embed it”.
Resultat:
Redan i anmälningsskedet märktes vilken stor efterfrågan det fanns på fortbildningar inom det här temat i skolan idag. Utan desto mera marknadsföring var platserna fyllda på några veckor.
Lärarnas deltagande i fortbildningen utvärderades med hjälp av frågeformulär före och efter fortbildningen samt i form av lärdagböcker under fortbildningens gång. Resultaten är mycket goda.
Frågeformulären bestod av ett brett mått på psykologiskt välbefinnande, PERMA, samt ett mått på stress och burnout, Maslach Burnout Inventory. I resultaten ser vi signifikanta ökningar av olika aspekter på välbefinnande på 4 av de 5 skalor som ingår: Lärarnas positiva sinnesstämning, engagemang, positiva relationer samt känslan av att utföra sitt arbete väl är signifikant högre efter fortbildningen än innan (p>.05).
Beträffande stress och burnout ser vi en signifikant höjning av känslan av att vara kompetent och lyckas i sitt jobb. Däremot såg vi ingen förändring i graden av utmattning eller depersonalisering (att behandla elever och kolleger mer som objekt).
Deltagarna har skrivit lärdagböcker under året 2019 som fortbildningen pågått. I sina lärdagböcker beskriver lärarna hur deras eget välbefinnande, kollegiets välbefinnande och elevers välbefinnande stärkts under fortbildningens gång. För att sammanfatta deltagarnas lärdagböckerna kan man konstatera att :
lärarna beskriver en egen utveckling mot ett bättre välbefinnande i sin yrkesroll
en förändring till en positivare verksamhetskultur i många kollegier och klassrum har påbörjats
värdet av en fortbildning över längre tid för att en förändring ska ske
utbildarna har fått många lovord som duktiga utbildare med både forskarperspektiv och klassrumspraktik
många lärare önskar sig en mera fortbildning inom detta tema.
En speciallärarstuderande vid Åbo Akademi skriver sin pro gradu-avhandling inom projektet. I avhandlingen studerar studerande hur fortbildningen påverkarnas deltagarna och deras elever. Vidare studeras möjliga skillnader mellan olika lärargruppers upplevelser. Studien är en kvalitativ undersökning där deltagares lärdagböcker analyseras. Pro gradu-avhandlingen förväntas bli klar våren 2020.
Ta gärna del av deltagarnas bästa tips på övningar inom temat! Klicka på bilden här nedanför;
