Kategoriarkiv: Psalmer

Vår psalm är ännu alltför svag och fattiga är orden om allting gott som du har gett oss redan här på jorden. Vi kan ej prisa nog din nåd, din visa ledning och ditt råd när du vår väg välsignar. … Fortsätt läsa →

Plötsligt stöter man på en psalm som säger allt. Jag påstår inte att det inte kan sägas bättre, men här finns faktiskt hela paketet. Ord av evighet, Mästare, som vet att med Gud och mänskor tala och de stummas nöd … Fortsätt läsa →

”En vänlig grönskas rika dräkt”. Sommarpsalmerna balanserar på gränsen mellan sentimentalitet och genuint kontextuell teologi. Det är helt klart att det är bara i vår del av världen där våren och sommaren så självklart fungerar som en hänvisning till det … Fortsätt läsa →

Dagens psalm visar inte bara på att kyrkan har mera att erbjuda än dur och moll (bokstavligen). Här finns också en gnistrande beskrivning av det kristna människoidealet Guds Ande, gör mig stark och from, förnöjd och oförfärad. Nu är ju … Fortsätt läsa →

”Herren vår Gud är en konung i makt och i ära.” Det här är en av mina favoritpsalmer, för mig evigt kopplad till His Master’s Noise skiva från 90-talet. Texten är ganska platt (det är Topelius översättning, hans psalmer är … Fortsätt läsa →

Kyrkan tyder uppståndelsen på ett tiotal sätt. Jag tycker om dem alla. Psalmerna idag leker leken ”vem kan rada flest superlativer?” Kan vi klämma in några Halleluja till här? Väl så, alla ord är för små för denna dag. Men … Fortsätt läsa →

Det finns en envis tanke om att när vi beskriver kristna som på något sätt annorlunda än andra människor, eller kyrkan som en gemenskap med särskilda kännetecken, så är det ett uttryck för ”elitism”, en tro att vi är bättre … Fortsätt läsa →

En av de största olyckorna i kyrkans historia är förlusten av sambandet mellan nattvardsfirandet och den kristna gemenskapen. Det här sker gradvis, ungefär mellan år 1000 och 1300. Före det var det självklart att tyngdpunkten i nattvardsfirandet var på handlingen, … Fortsätt läsa →

Det här med att kommentera psalmer har visat sig vara en god övning – jag tänker inte förklara varför. Men det jag vill göra är att utmana er gudstjänstbesökande läsare, att göra likadant om ni har bloggar. Ett slags återerövrande … Fortsätt läsa →

Ah, fastepsalmer. Trots mitt intresse för asketism har jag svårt att undvika att tycka att fastan tar fram lutherdomens sämsta sidor. Allt detta ”jag är så misslyckad” som är så svårt att tro på, det blir så lätt hyckleri. Dagens … Fortsätt läsa →