Hur överleva i förändring?

Den 26.4, dagen efter ByskolE-seminariet, ordnas en fortbildningsdag för lärare och rektorer om temat hur överleva i förändring. I både små och stora skolor och kommuner pågår förändringar. Hur ska man hantera och möta dem professionellt? Vilken är min roll som lärare eller rektor? Hur kan jag finna stödnätverk? Välkommen på en fortbildningsdag kring dessa frågor. Medverkar gör bl.a. arbetshandledare Ancha Kjerulf. För mer info och anmälan kontakta gunilla.karlberg-granlund(at)abo.fi.

Publicerat i Översikt | Etiketter , | Lämna en kommentar

Boka in ByskolE-seminarium 25 april 2013!

Ett första svenskspråkigt ByskolE-seminarium kommer att ordnas parallellt i Vasa och Umeå den 25.4.2013! Välkommen med och diskutera den lilla skolans framtid och utveckling. Se mer i info här: ByskolE-seminarium 25.4.2012. Seminariet riktar sig till en bred målgrupp och ger rum för både föreläsningar och diskussion via videokonferens och på ort och ställe. Arrangörer är Regionförvaltningsverket och Centret för livslångt lärande i Vasa.

Publicerat i Översikt | Etiketter , , , , , , , | Lämna en kommentar

Tack

Tack till alla som medverkar i Salute som kursdeltagare, gästföreläsare, samarbetspartners, ledningsgrupp, idékläckare, forskare, mentorer! Projektet har fått ett erkännande vid EAPRIL-konferensen genom att det nominerades för priset Best Research and Practice Project bland 10 deltagande projekt från olika länder. Som vinnare korades ett musikprojekt från Belgien. Det var en intressant erfarenhet att medverka och en heder att Salute nominerades. Erfarenheten visar att samarbete är viktigare än tävling, collaboration is more important than competition! Och i Salute är vi många som samverkar, både inom forskning och praktik, på ett sätt som stöder varandra. I forskningsanknuten projektutveckling lär sig både kursledare, forskare och deltagare mera om våra roller och uppdrag, utmaningar och möjligheter. Vi ser mycket fram emot fortsatt samarbete.

Poster vid EAPRIL-konferensen 2012

Publicerat i Översikt | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Nytt läsår

Välkommen till ett nytt läsår med Salute! Namnet ’salute’ kommer från latinets ’salus’ som betyder hälsa och välfärd. Salut är också än hälsningsfras. Inom Salute-nätverket knyts kontakter mellan lärare och rektorer i små skolor, och projektet utvecklas som ett kollegialt mentorskap och samarbete mellan forskare och praktiker. Se mer info i projektbroschyren.

Beskrivningar av centrala utgångspunkter för nätverkets samarbete ingår också i två böcker som kan ge vägkost för den som är intresserad av att utveckla och delta i olika former av stödjande kollegialt samarbete. Håll utkik efter Aspfors och Hanséns bok Gruppmentorskap som stöd för lärares professionella utveckling (Söderströms förlag, 2011) och Heikkinens m.fl. Osaaminen jakoon: Vertaisryhmämentorointi opetusalalla (PS-kustannus, 2012). I böckerna ingår kapitel som särskilt fokuserar på arbetsförhållandena och stödbehoven i små skolor, men den senare lyfter därtill fram hur stödbehoven kan variera under olika faser av karriären oberoende av var man arbetar.

Vilka stödbehov är aktuella bland lärare i Svenskfinland och i olika typer av skolor? Jag tror att det finns både likheter och skillnader, men att det finns mer som förenar än som skiljer åt. Att finna tid och rum för gemensam reflektion och dialog, och varför inte för systematiskt utvecklingsarbete i den egna skolan och egna klassen med stöd av ett kolleganätverk, är viktigt för att främja den egna professionella utvecklingen och även för att bevara orken och engagemanget i arbetet. Lycka till inför den nya terminen!

Publicerat i Översikt | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Stödbehov i små skolor

Vilken form av stöd är aktuellt för lärare och rektorer i små skolor? Internationell forskning pekar på att det finns särskilda stödbehov inom denna yrkesgrupp. Inte bara i Finland, utan också i andra länder med glesbygd och långa avstånd är små skolor viktiga resurscentrum för både elever, familjer och ortsbor. Den sociala sammanhållningen gynnas av att det finns generationsöverbryggande mötesplatser. Samtidigt innebär byskolans centrala roll att också lärarens roll blir vidsträckt. Detta kan vara en utmaning som kan upplevas på olika sätt. I Australien har ett Renewing Rural Teacher Education Curriculum (RRRTEC) project genomförts som bl.a. syftar till att ge nya lärare beredskap för att arbeta i landsbygdsmiljö och små skolor. Som en produkt av projektet har en omfattande webbportal skapats, med t.ex. en databas som möjliggör sökning av litteratur kring teman som är aktuella i en liten skola, som mentorskap, sammansatta klasser, lokalt förankrad undervisning (place-based approaches to learning), ICT, o.s.v. Därtill finns videointervjuer som belyser den lilla skolan och landsbygdsskolan som pedagogisk miljö och arbetsmiljö (se t.ex. en video där lärare, rektorer och elever berättar om vilka kvaliteter en byskollärare behöver ha).

Kanske något liknande skulle behöva utvecklas också i Finland och i Norden? I Norge finns redan en portal som samlar resurser kring närskolor och små skolor med sammansatta klasser, s.k. fådelt skule, se Skoleplassen.

Inför framtiden kan nya stödformer behövas, som t.ex. skulle erbjuda konsultationsmöjligheter inom mångprofessionella arbetsteam. Forumet skulle kunna utvecklas som ett kontaktforum för lärare som arbetar i periferin. Ändå behöver vi komma ihåg att de nya kontaktmöjligheter som Internet kan erbjuda bara är ett komplement till möten face-to-face. Det mest värdefulla inom pedagogik och skolutveckling är att skapa konkreta mötesplatser där man får diskutera, reflektera och dela frågor och upplevelser tillsammans.

Publicerat i Översikt | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Vad är en liten skola?

Vad som är en liten skola är relativt och beror på vilka aspekter vi kopplar till begreppet skola, och på den omgivning där skolan är. Barns bild av vad en skola är stämmer exempelvis inte alltid överens med vuxnas syn; att skolbyggnaden är stor och eleverna få gör att skolan är stor i barnens värld – för det finns ju mycket rum att leka där, både på skolgården och i skolhuset. En liten skola kan också upplevas som en stor skola om den omspänner ett vidsträckt distrikt och är ett centrum för människor i alla åldrar. En liten skola kan därtill upplevas som en stor skola om den ger en god grund för livet. Att skolan får karaktären av byskola och kulturellt resurscentrum kan ge bärkraft inför livet oavsett om skolan finns i en rural eller urban miljö. Den ideala byskolan fungerar så att alla är välkomna, blir sedda och upplever att de är delaktiga.

Den vanligaste associationen då man använder begreppet liten skola är elevernas antal. Översikter av skolors storlek i olika länder har olika definitioner av hur litet elevantal en liten skola har (se t.ex. Anderson m.fl. 2010). I finländskt och nordiskt perspektiv kategoriseras skolor med sammansatta klasser som små skolor (i den grundläggande utbildningens lägre årskurser). Sammansatta klasser innebär att en lärare samtidigt undervisar flera årskurser samtidigt. Åldersblandade klasser införs ibland även av pedagogiska skäl som s.k. årskurslös eller åldersintegrerad undervisning oavsett skolans elevantal. I den lilla skolan är åldersblandningen däremot nödvändig, eftersom elevernas antal inte är tillräckligt för att man ska kunna ordna all undervisning i enkla klasser med enbart elever i en ålder. För olika utbildningsstadier är dessutom kategoriseringen av vad som är en liten skola olika.

Publicerat i Översikt | Lämna en kommentar

Forskning och litteratur om små skolor

Det finns en hel del litteratur och forskning om små skolor. Här är några exempel:

Publicerat i Översikt | Etiketter , , , | Lämna en kommentar