Ny doktorsavhandling inom språkbad

För att språkbadet ska kunna utvecklas behövs kontinuerlig forskning och uppföljning. Språkbadsforskningen i Finland har varit aktiv ända sedan språkbadet startade och ett tiotal doktorsavhandlingar med språkbad som tema har publicerats. Den nyaste i raden är Sanna Pakarinens avhandling Språkbadselevskap i Finland och på Irland: en studie om språkpolicy och två- och flerspråkighet i skollandskap och hos elever i tidigt fullständigt svenskt och iriskt språkbad. Sanna disputerade vid Jyväskylä universitet den 7.11.2020 och i detta inlägg berättar hon om sin avhandling samt sina tankar om avhandlingsprocessen och planerna för framtiden.

Om avhandlingen

I min doktorsavhandling har jag studerat hur språkpolicy och språkbadselevsidentitet framställs i svenskt språkbad i Finland och i iriskt språkbad på Irland. Jag har undersökt diskurser om två- och flerspråkighet i två språkbadsprogram där elever som har landets majoritetsspråk (finska respektive engelska) som förstaspråk tillägnar sig landets andra nationalspråk som andraspråk (svenska respektive iriska). Svenskt och iriskt språkbad har flera liknande utgångspunkter men de är också tillräckligt olika vilket gör jämförelsen mellan skolorna och språkbadseleverna i de två länderna intressant.

Två skolor med språkbad och sex språkbadselever per land deltog i undersökningen. I skolbyggnaderna fotograferade jag skolornas språkliga landskap, dvs. alla skyltar på olika språk på väggarna, för att identifiera vilka språk som förekommer i skrift och vad de olika språken används till. Jag tog sammanlagt 846 fotografier i svenskt språkbad i de två skolorna under våren och hösten 2016. I iriskt språkbad tog jag sammanlagt 1100 fotografier i två faser under våren 2017. Språkbadselevsidentitet, dvs. elevernas erfarenhet av att gå i språkbad och av att vara språkbadselev, studerade jag genom elevintervjuer och teckningar som de medverkande språkbadseleverna i årskurserna 5, 7 och 8 tecknade i samband med intervjuerna. Det insamlade materialet kompletterades med nationella och lokala läroplaner och med anteckningar som jag förde under skolbesöken. Kritisk diskursanalys utgjorde studiens metodologiska ram.

Bild på skylt där det står "hieroglyfer"

Ett exempel på svenska skyltar på väggarna i svenskt språkbad. Foto: Sanna Pakarinen.

Min doktorsavhandling visar att skollandskapen i de båda länderna kännetecknas av förekomster av flera språk och språkseparering. I svenskt språkbad har språkbadsspråket separata rum vilket innebär att de svenskspråkiga texterna huvudsakligen är placerade i klassrummen där språkbadseleverna får sin undervisning på svenska. Annars får finska som skolans administrativa språk och de främmande språken som engelska, franska och ryska mer synlighet än svenska på skolornas väggar utanför klassrummen. I iriskt språkbad däremot är iriska huvudspråket på skyltarna. Detta beror på iriskans ställning som både språkbadsspråk och skolans administrativa språk. I iriskt språkbad är det engelska och de främmande språken som franska och tyska som har separata rum i de språkliga landskapen i stället för språkbadsspråket.

Ett foto av en skylt i iriskt språkbad, där det står "Spriocanna domhanda"

Ett exempel på iriska skyltar på väggarna i iriskt språkbad. Foto: Sanna Pakarinen.

Språkbadselevskapet har gemensamma drag i de båda programmen. Överlag visar min doktorsavhandling att de medverkande språkbadseleverna är intresserade av språk och språkinlärning och trivs i språkbad. De avvikande dragen berör användningen av och förhållandet till språkbadsspråket. För elever som går i svenskt språkbad har språkbadsspråket betydelse på individnivå, och svenskan används utanför skolan i viss mån exempelvis i samband med hobbyer eller resor men även med svenskspråkiga släktingar. En del av eleverna i iriskt språkbad talar språkbadsspråket också i hemmet medan iriska endast är ett skolspråk för en del av eleverna. De medverkande eleverna i alla årskurser på Irland visar förståelse för bevarandet av det hotade iriska språket. Eleverna i svenskt språkbad däremot lyfter inte fram aspekter såsom svenskans roll i Finland i sina utsagor. Resultaten framhäver de olika samhälleliga utgångspunkterna som de två språkbadsprogrammen har.

Om processen

Att skriva en doktorsavhandling var en väldigt lärorik men samtidigt utmanande process. Det mest givande var att få undersöka ett intressant tema och genomföra materialinsamlingar i skolor med språkbad. Under skolbesöken har jag fått uppleva hur språken behandlas och diskuteras i två skolkontexter. Det har också varit givande att som forskare få se vardagen i språkbad och få prata med skolpersonalen och språkbadseleverna. Framför allt har det varit oerhört lärorikt att få besöka skolor med språkbad på Irland eftersom det har gett mig en ny insyn och en bättre förståelse för skolsystemet och språkbadet här i Finland.

Överlag är jag väldigt nöjd med avhandlingsprocessen. I efterhand inser jag att jag kunde ha lagt mer vikt på att utvecklas som skribent. Mina skrivvanor var inte de bästa under avhandlingsarbetet vilket blev tydligt under de stunder skrivandet gick trögt. Men lyckligtvis kunde jag då vända mig till mina handledare för att få guidning. Ibland hjälpte det att bara få diskutera en del av avhandlingen med handledarna och sedan kom man igång igen med skrivandet. Efter disputationen har jag försökt lära mig nya arbetssätt genom att läsa skrivhandböcker och att delta i utbildningar. Jag önskar att jag hade förstått att göra detta redan tidigare.

Om man är intresserad av att börja doktorera skulle mitt första, och ganska självklara, tips vara att välja ett tema som faktiskt intresserar dig och som du orkar jobba med i flera år. Mitt andra tips är att utöver diskussion om avhandlingstemat eller avhandlingstexten försöka ta vara på all den expertis som handledarna har för att själv kunna utvecklas som forskare. Det finns mycket tyst kunskap som inte behandlas i forskarutbildningen. Det sista tipset gäller utlandsvistelser. Även en kort vistelse vid ett utländskt universitet ger dig en möjlighet att ta del av forskningspraktiker i en annan miljö, ge perspektiv på egen studie och skapa viktiga kontakter med tanke på framtiden. Jag anser att mina materialinsamlingsresor till Irland och en tre månaders forskarvistelse vid Dublin City University har varit bland de bästa och produktiva stunderna under hela avhandlingsprocessen. Universitet och stiftelser i Finland har en mycket positiv syn på mobilitet, och det finns många sätt att finansiera utlandsvistelsen. Jag lyckades få finansiering från hemuniversitetet, dvs. Jyväskylä universitet, men jag känner också doktorandkolleger som finansierat vistelsen med hjälp av stipendier.

På bilden syns St Patrick’s Campus, Dublin City University.

Campas Phádraig / St Patrick’s Campus, Dublin City University. Foto: Sanna Pakarinen.

Om framtidsplanerna

För tillfället arbetar jag som projektforskare vid Åbo Akademi i Vasa och som timlärare vid Jyväskylä universitet. Det har varit trevligt att arbeta inom andra projekt efter disputationen och att få mer undervisnings- och koordineringserfarenhet. I mina framtidsplaner ingår ett eget språkbadsprojekt som i viss mån anknyter till teman i doktorsavhandlingen. Det skulle vara intressant att följa upp de medverkande språkbadseleverna och intervjua dem på nytt efter språkbadets slut eller att inkludera språkbadslärarnas perspektiv på språken i skolmiljöer. Ett projekt innebär naturligtvis ett stipendium eller en anställning vid ett universitet. Mitt drömprojekt skulle vara att få tillbringa minst ett läsår vid ett utländskt universitet där jag kan utvecklas som forskare och får genomföra en studie i språkbadsmiljön där.

En bild på Sanna Pakarinen.

Sanna Pakarinen. Foto Janne Rentola / Svenska litteratursällskapet i Finland.

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *