Arbetslivssamarbete – att paketera sina tjänster

Universitet erbjuder många tjänster till företag och andra organisationer, men för dessa kan det vara svårt att få grepp om dessa. Paketering är en metod, för att göra det lättare för samarbetspartners att finna de samarbetsformer som de har behov av.

Det är inte bara svårt att greppa möjligheterna som universitetet erbjuder potentiella samarbetspartners, utan tröskeln kan även vara hög att närma sig den akademiska världen, även om den erbjuder den kunskap man är i behov av.

För att göra det lättare för dessa organisationer att kontakta universitetet och ingå samarbete, borde universitetet se igenom sina spelregler och processer så, att det är lockande för utomstående parter att ta kontakt.

Till exempel borde samarbetet följa vissa, på förhand definierade, steg som är klara för alla. Detta innebär, att bestående strukturer som stöder samarbete med utomstående parter vore ändamålsenliga. Dessutom borde universitetet tydligare lyfta fram sina styrkor.

Varför borde universitet paketera sina tjänster? Det har visat sig att de arbetsgivare som redan samarbetat med universitet brukar vara nöjda med samarbetet och vill ofta även fortsätta det. Genom att paketera sina tjänster, är det lättare att nå de arbetsgivare som ännu inte känner till att man kan samarbeta med universitet. Det är svårt för arbetsgivare att förstå de tjänster och utgångspunkter som universitetet erbjuder, om inte universiteten erbjuder information riktat till just arbetsgivare. När andra partens synvinkel beaktas, är det lättare för denna att börja samarbeta. Den som detta samarbete i slutändan gynnar mest, är den studerande, i och med att man får möjligheten att binda arbetslivskontakter.

Vad är paketering av tjänster?

Tjänsters paketering innebär att man systematiskt definierar sina tjänster och kunnande med tanke på målgruppen. Genom att understryka nyttan, istället för tjänsternas egenskaper, når man säkrare målgruppen med budskapet.

I universitet kan man se paketering av tjänster som en metod att förenkla marknadsföringen av kunskap och expertis. Det är inte meningen att varje ämne eller fakultet skulle sammanfatta allt de kan som en helhet, utan att titta på verksamheten från ett nytt perspektiv – hur ser expertisen ut då man som arbetsgivare ser på den? Genom att regelbundet samla feedback från samarbetsprojekt och andra samarbetsformer, kan man enkelt utveckla verksamheten mot det önskade hållet.

Det bör även hållas i minnet, att arbetsgivarna som målgrupp inte är homogen. Olika branscher och olika organisationer har olika behov, och då kan man skräddarsy de paketerade tjänsterna enligt dessa olika behov.

Glöm inte bort eget behov!

Även om paketen bör tas fram med tanke på arbetsgivarna, bör man inte glömma bort de egna behoven. Båda parter ska få ut det som förväntas av samarbetet. Paketeringen av tjänsterna är inte slutliga målsättningen med paketeringen, utan det fungerar enbart som en marknadsföringsmetod för att nå de rätta målgrupperna med rätta budskapet.
Metoden att paketera tjänster kan utnyttjas även till att utveckla vidare de tjänster man erbjuder. Med hjälp av att titta på sina tjänster från på olika perspektiv, kan man ta fram tjänster av högre kvalitet som är bättre anpassade till målgruppernas intressen. Dessutom engagerar paketeringen ofta en större grupp inom enheten, och på så sätt sprider sig den så kallade tysta kunskapen effektivt internt.

För att klara av att paketera sina tjänster, måste man först ha en klar bild över den egna ”produkten”. Först sedan kan man paketera den så att man kan erbjuda den till målgruppen.

För att lättare ”tala samma språk” med arbetslivet, kan man aktivt bjuda in gästföreläsare och ha på annat sätt hålla kontakt med arbetslivet. Utöver branschspecifika lärdomar från arbetslivet, kommer studerande att erhålla i arbetslivet värdefull erfarenhet om projekthantering.

Följande frågor kan ge stöd, då man kartlägger olika slags samarbetsformer:

  1. Vilket samarbete finns redan nu?
    • Utveckla vidare dessa och satsa på paketering, marknadsföring och att samla feedback.
    • Ta fram de referenser som man fått via tidigare projekt eller t.ex. graduuppdrag.
  2. Vad kan vi göra?
    • Potentiella samarbetsformer som ännu kräver en del utveckling, men som är fullt möjliga att genomföra med nuvarande resurser.
    • Vad krävs innan man kan erbjuda tjänsten till samarbetspartners?
    • I utvecklingsarbetet lönar det sig att dela på ansvarsområdena och göra en plan för verkställning, inklusive schema.
  3. Vad borde man göra?
    • Nya tjänster och samarbetsformer som kräver mera arbete, men som anses på enhetsnivå vara lönsamma och möjliga att genomföra.
    • Det lönar sig att börja med att samla information och bekanta sig med andras erfarenheter, samt planering av serviceprocessen.
  4. Vilka tjänster lämnar man bort?
    • Tjänster som det realistiskt sett inte finns resurser till, eller att deras nytta är för liten, för att det ska löna sig att lägga de resurser som de kräver.
    • Diskussionerna och besluten kring ärendet bör dokumenteras väl, så att man i efterhand och vid behov kan bedöma om situationen.

Dessa punkter hjälper att kartlägga situationen och sätta igång med att paketera tjänsterna, men det bör tilläggas att skräddarsydda paket kan vara värdefulla att ha. I dessa fall lönar det sig att försöka se de erbjudna tjänsterna med arbetsgivarens ögon, och ha detta som utgångspunkt. Håll då i minnet åtminstone följande punkter:

  1. Vad ger samarbetet för konkret nytta till arbetsgivaren?
  2. Vad kostar samarbetet i pengar och hur mycket av arbetstagarnas tid kräver det?
  3. Hur fortskrider processen i projektet?

Genom att klara av att svara på dessa frågor, har man redan kommit långt i att se ”produkten” ur arbetsgivarens synvinkel.

Texten baserar sig till största delen på material från Lähde työelämään -projektets slutpublikation.

Om Laura Johansson

Jag jobbar deltid för projektet Lähde Työelämään, samt för Arbetsforum. Utöver detta är jag företagare inom sociala medier. EM, mamma, innebandyspelare, wannabe-sångare, frilans-journalist osv osv.
Det här inlägget postades i arbetsgivare, arbetslivsorientering, Korkeakouluosaajat.fi, Lähde Työelämään, nätverk, praktik, samarbete. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar