Marknadsföring av samarbetsformer mellan universitet och andra parter

Marknadsföringsmetoder som används i affärsvärlden kan lätt överföras till att marknadsföra universitetets kunnande till potentiella samarbetspartners. Marknadsföring som begrepp kan kort beskrivas som att påverka vissa målgrupper och individer. Med hjälp av marknadsföring strävar man efter att göra organisationen och dess tjänster mer kända. I enkelhet kan man säga att marknadsföring är att göra ett attraktivt löfte och att uppfylla detta löfte.

Målgruppens synvinkel

För att kunna göra ett marknadsföringsmässigt attraktivt löfte, måste man kunna se tjänstens nytta från målgruppens synvinkel. Vilka är motiven för att en potentiell samarbetspartner skulle vända sig till ett universitet, istället för ett företag med klara spelregler om leveranstid och -säkerhet?

Vissa samarbetsformer ger samarbetspartnern konkret affärsmässig nytta, exempel på detta är nytt kunnande och ny arbetskraft (rekrytering), samt i vissa fall möjlighet att få tillgång till universitetets faciliteter och dess breda nätverk.

Det blir genast mycket svårare när det gäller att hitta samarbetspartners som deltar i undervisningsprogrammet. Här finner man nyttan i det långsiktiga arbetet, då undervisningen på sikt kommer att bättre motsvara omvärldens behov. Här kan man klart se en ändring i värderingarna även i företag – man har börjat inse vikten av att vara med och påverka ungdomars val av utbildning och karriärval, samt de förutsättningar de har inför arbetslivet.

Använd begrepp som målgruppen förstår

I universitet talar man ofta ett eget ”språk”, som inte potentiella samarbetspartners nödvändigtvis förstår. Ett praktexempel är uttryck om samarbete med arbetsgivare, vilket brett används i universitet och högskolor. För arbetsgivare är det naturligtvis inte arbetsgivarsamarbete det handlar om, utan universitetssamarbete eller högskolesamarbete, om ens det – genom att istället lyfta fram nyttan av samarbetet, istället för att fokusera på ordet samarbete, kommer man betydligt längre.

Minneslista för dig som marknadsför till arbetsgivare:

  • Glöm universitetets organisationsstruktur
  • Var försiktig med att gå in för djupt på detaljnivå. T.ex. detaljer kring praktikfrågor är ofta invecklade, och behöver inte specificeras till arbetsgivaren.
  • ”Less is more” – vid varje sak du vill berätta, fundera efter om arbetsgivaren verkligen behöver den informationen. Och allt måste man inte berätta samtidigt.
  • Glöm högskolejargongen. Det finns en mängd termer som används allmänt i universitet, men som inte nödvändigtvis är alls bekanta för arbetsgivaren. Använd alltid ”försökskaniner” som läser igenom dina texter.
  • Lova inte sådant som du inte kan uppfylla.
  • Se alltid till att arbetsgivaren vet hur man går vidare med samarbetet. Målsättningen är att få igång en dialog mellan dig och arbetsgivaren.
  • Känn din målgrupp redan då du gör marknadsföringsmaterialet. Testa t.ex. din webbsida med människor som motsvarar målgruppen, och fråga om de tycker budskapet är tydligt, och om de får svar på frågorna.

Kontakta de rätta personerna

Det är A och O att kontakta de rätta personerna hos organisationer man vill initialisera samarbete med. Att använda de allmänna e-post-adresserna (som t.ex. info@arbetsgivare.com) är risken stor, att budskapet aldrig når rätt. Genom att rikta budskapet direkt till den som gör besluten i organisationen, ökar sannolikheten att budskapet når fram. I små företag är beslutsfattaren oftast VD:n, och i större organisationer lönar det sig att kontakta mellanledningen. Viktigt är förutom VEM man kontaktar, även att den man kontaktar är en verklig person, inte ”någon i organisationen” eller själva organisationen som helhet.

Utöver VEM det är man kontaktar i organisationen, gäller det även att vara noga med NÄR man kontaktar denna. Det lönar sig att hålla i minne att universitet inte ”lever enligt samma kalender” som t.ex. de flesta företag. Dessa har oftast mest brådskande tider under januari till mars och augusti till november. När man kontaktar ett företag som har en brådskande period igång, bör man satsa på budskapets kvalitet samt att man urskiljer sig från massan. Skillnaden mellan att a) skicka ett (långt) meddelande som hänvisar till en bilaga med mera information och b) skicka en kort och väl planerad, säljande text kan vara avgörande, speciellt då arbetsgivaren har bråttom. Glöm dock inte bort att klart och tydligt berätta om nyttan som arbetsgivaren får utav samarbetet.

Kanaler och planering

Marknadsföring i sig lever turbulenta tider, och personliga kontakter och sociala medier har allt större inverkan. Kom ihåg att varje tillfälle kan vara en potentiell marknadsföringssituation, utan att man måste ta till säljtekniker och reklammaterial. Exempel på sådana här situationer i vardagen kan vara t.ex. en företagarvän som har svårt att hitta en lämplig anställd – berätta om möjligheten att rekrytera praktikanter. Eller då någon av dina bekantas barn funderar på vad de vill studera, berätta om ditt universitet och vilka möjligheter det erbjuder. När alla som har band till universitetet tar till vara dessa situationer, blir det av de små strömmarna ett enormt marknadsföringsmaskineri som talar för universitetet.

Både positiva och negativa erfarenheterna sprids på alla fronter, bland arbetsgivare och bland studerande osv. Utöver den så kallade virala marknadsföringen, som inte är i universitetets egna händer (åtminstone inte helt), finns det naturligtvis behov av mer traditionell marknadsföring. Här är det viktigt att tänka igenom processen på ett målmedvetet sätt, och känna till marknadsföringens principer. Dessa saker kan vara bra att hålla i minne:

  • Målgruppen: Hur begränsas målgruppen? Geografiskt, enligt bransch, enligt storlek osv. Hur når vi den utvalda målgruppen? Genom olika slags register, eller på annat sätt?
  • Målsättningen med marknadsföringen: Med vilka metoder når vi målsättningen, och hur mäter vi om vi lyckats med detta?
  • Resurser och tidtabell: Marknadsföringsbudget och personresurserna som finns till hands. Vilka åtgärder bör blockas?
  • Centrala kommunikationen: Vilka tre budskap är viktigast? Vad vill man att arbetsgivaren ska få veta?
  • Marknadsföringsmaterial: Broschyr, www-sidor, tidningsannonser osv. E-postkampanj, internetmarknadsföring, mässor, seminarier, sociala medier?

Texten baserar sig till största delen på material från Lähde työelämään -projektets slutpublikation.

Om Laura Johansson

Jag jobbar deltid för projektet Lähde Työelämään, samt för Arbetsforum. Utöver detta är jag företagare inom sociala medier. EM, mamma, innebandyspelare, wannabe-sångare, frilans-journalist osv osv.
Det här inlägget postades i arbetsgivare, arbetslivsorientering, Korkeakouluosaajat.fi, Lähde Työelämään, marknadsföring, nätverk, praktik, samarbete, Sociala medier. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar